GRs styrgruppers roller och mandat – svar från Utbildningsgruppen
2. Hur sker kontakter och avstämningar samt vilket informationsbehov finns mellan presidierna i förbundsstyrelse och styrgrupp?
Utöver de formella dokument som årligen tas fram, samrådsunderlag och årsredovisning, så tillskapas en naturlig avstämningsyta mellan
Utbildningsgruppen och förbundsstyrelse genom att samarbetet på utbildningsområdet medlemskommunerna emellan beskrivs i samverkansavtal och överenskommelser, vilka reglerar allt från
kvalitetsutveckling över gemensamma rutiner och spelregler till regelrätta prisöverenskommelser. Dessa avtalsförslag underställs förbundsstyrelsen för godkännande. I nästa led rekommenderar förbundsstyrelsen
medlemskommunerna att ställa sig bakom förslagen till avtal.
Denna beslutskedja skapar naturliga och behovsstyrda kontaktytor mellan Utbildningsgrupp, förbundsstyrelse och medlemskommun. Konkreta avtalsförslag tas fram i tät dialog med medlemskommunernas företrädare, tjänstemän såväl som politiker. Dessa diskuteras och beslutas om i
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
ställning till i medlems-kommunerna, en hantering som borgar för nödvändig förankring och upprätthåller kontaktytor i konkreta resultatskapande processer.
3. Förankring, återkoppling och information till kommunerna om arbetet i styrgrupp - vad förväntas, vad görs och hur?
Rubricerad frågeställning är helt central i arbetet med att skapa framgångsrik samverkan 13 medlemskommuner emellan och detta perspektiv är det absolut viktigaste i Utbildningsgruppens strategi för måluppfyllelse. I GRs samrådsunderlag för 2010, fastställt av
Förbundsfullmäktige 2009-06-09, återfinns följande avsnitt;
”Strategier
För att nå de av Utbildningsgruppen fastställda målen krävs stora insatser lokalt, kommunalt och regionalt. Den samverkan som GR etablerat på skol/utbildningsområdet grundas på att den ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden och därmed tjänar de regionalpolitiska målens syften.
Skalfördelar – en arena för sambruk
Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att ge bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Här intar satsningar till stöd för skolutveckling och pedagogisk utveckling en särställning. Detta mot bakgrund av den vikt som måste läggas vid en ny syn på lärande för att angivna visioner och mål ska kunna infrias.
Katalysator – ett forum för kunskaps-, idé- och erfarenhetsutbyte Spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängliga för övriga kommuner i regionen. Av central
betydelse på detta område är dialogen i GRs nätverk kring skolans kvalitetsutveckling, ett av flera verkningsfulla redskap i arbetet för att utveckla regionens skolor.
Regional styrka – en plattform för gemensamt agerande
Då kommunerna har gemensamma intressen att bevaka i utbildningsfrågor, ger regionens samlade tyngd större genomslag mot omvärlden än vad kommunen skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande.
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
Samverkan med andra organisationer
När det gäller både samverkan med andra organisationer och
nätverksarbetet kan rationalitetsvinster noteras. Samverkanspartners och nätverk besitter kunskaper och kompetenser, har idéer och erfarenheter som är av stort värde i Utbildningsgruppens arbete, vars insats i många
sammanhang blir att svara för processer, nätverks-organisering, kontaktverksamhet etc.
Förankring av Utbildningsgruppens arbete
Samverkanspartners och nätverk bidrar med den specialistkompetens som erfordras för att nå uppsatta mål och gör samtidigt Utbildningsgruppens arbete väl förankrat i såväl medlemskommuner som i det omgivande samhället. Det bidrar vidare till den flexibilitet som är nödvändig för att säkerställa en beredskap avseende de uppdrag och aktiviteter som tillkommer i uppkomna situationer och med kort varsel.
I syfte att få god utväxling och effektivitet när det gäller regionala insatser på utbildningsområdet har följande arbetsformer utarbetats och fastställts:
– Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helt
integrerat. Detta innebär att det finns dels ett utvecklings-uppdrag, dels ett löpande, efterfrågestyrt serviceuppdrag, båda till kontinuerligt stöd för skolornas vardagsverksamhet.
– Vid sidan av den fortlöpande kompetensutveckling som detta skapar såväl bland de tjänstemän som är kopplade till Utbildningsgruppens verksamhet som bland de tusentals kommunmedarbetare som deltar i det regionala samarbetet, så ger modellen en klok finansieringslösning, där de största intäkterna utgörs av ersättning för ett gemensamt utbud som ställs till medlemskommunernas förfogande. Härav följer att den generella delen av medlemsavgiften uppgår till knappt 10 % av den totala omsättningen.
– En strategi för hur medlemskommunernas politiker och tjänstemän ska samagera har utvecklats, där roll- och ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän är tydlig, såväl på GR som mellan
medlemskommunernas
tjänstemän och dess politiker.
– Utbildningsgruppens arbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan med andra huvudmän och samarbetspartners. Vid sidan av detta
samarbete är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för genomförandet av de regionalpolitiska utbildningsmålen och i arbetet med att realisera den inriktning som fastställs årligen.”
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
4. Hur sker kopplingen mellan uppdrag i styrgrupp och uppdrag i förbundsstyrelse?
Se svar på fråga två ovan.
5. Finns eventuella likheter/skillnader i mandat, arbetssätt, resursstöd, återkoppling till kommunerna m.m. för de olika styrgrupperna? Mandat, arbetssätt, resursstöd, återkopplingsstrategier skiljer sig helt naturligt åt. Styrgrupperna arbetar med så vitt skilda verksamhetsfält som miljö och samhällsbyggnad, arbetsmarknadssatsningar, stöd till
medlemskommunerna på socialtjänstens område och regiongemensamma satsningar på barns, ungas och unga vuxnas lärande. GR speglar sina medlemskommuners breda välfärdsuppdrag och styrgrupperna är tydliga exponenter för detta. Målgrupperna för kommunernas åtaganden varierar stort från föräldrar vars barn åtnjuter barnomsorg, över elever i samtliga skolformer som kommunen har ett ansvar för, till ungdomar i kultur- och fritidsaktivitet, människor i behov av samhällets stöd samt till dem som får omsorg på äldre dar. Vidare har kommunerna omfattande åtaganden på miljö- och samhällsbyggnadsområdet. Av detta följer att mandat, arbetssätt, resursstöd och återkopplingsstrategier för de olika styrgrupperna ser olika ut. Utöver verksamhetsbredden beskriven ovan uppvisar
medlemskommunernas ekonomiska åtaganden på de olika
verksamhetsfälten avsevärd bredd. Kommunernas ekonomiska satsningar på lärandesektorerna, vilka Utbildningsgruppens arbete speglar, utgör mellan 50 och 60 % av kommunernas samlade kostnader, Göteborg exkluderat, där utbildningssatsningarnas andel är lägre.
Av detta följer att omfattningen på Utbildningsgruppens arbete är långt större än
de andra styrgruppernas, vilket är en konsekvens av kommunernas ekonomiska prioriteringar, där skolan, i ekonomiska termer, intar en särställning.
Att överväga inför nästa mandatperiod
• Behövs eventuella förtydliganden i förbundsordning eller
arbetsordning om uppgifter, arbetsfördelning, beredningsförfarande, beslutsfattande?
Utbildningsgruppens tydliga mandat och formella roll såsom den kommer till uttryck i förbundsordning och i samrådsunderlag/inriktningsdokument har tjänat medlemskommunerna och dessas elever/studerande väl. Rader ur verksamhetsberättelse 2008 illustrerar detta faktum;
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
”GR-kommunernas samverkan kring det livslånga lärandet är unikt för svenska förhållanden. Ingen annanstans i Sverige finns ett så brett och djupt samarbete omfattande så många barn, unga och vuxna i lärande. Ca
210 000 studerande i alla åldrar, uppemot 20 000 lärare och drygt 1 000 skolledare inbegrips, en samverkan som uppmärksammats genom åren, nu senast i den av regeringen tillsatta enmansutredning om framtidens
gymnasieskola;
”Här ska nämnas att det finns goda exempel på hur kommuner samarbetar kring gymnasieskolan för att kunna erbjuda goda alternativ i samarbete med arbetslivet på orten. De 13 kommuner som länge samarbetat i Göteborgsområdet är ett gott exempel på detta.” (saxat ur den statliga gymnasieutredningen ”Framtidsvägen”)”
Regional samverkan av den omfattning som Utbildningsgruppen tar det politiska ansvaret för förutsätter en tydlig förbundsordning, vilken revideras allteftersom uppgifter tillkommer och eller utgår, en arbetsordning såsom den kommer till uttryck i de årliga samrådsunderlag som
förbundsfullmäktige tar beslut om och där uppgifter och arbetsfördelning klarläggs.
Avseende beredningsförfarande och beslutsfattande avgör inte sällan frågans art och karaktär hur den kommer att hanteras. Dock kan i detta sammanhang inte nog betonas det faktum att all beredning och allt
beslutsfattande på regional nivå förutsätter djup kommunal förankring för måluppfyllelse. Här kan kulturer och strukturer styrgrupper emellan skilja sig åt.
I Utbildningsgruppens fall har avtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar
visat sig framgångsrikt och det av skäl som redovisas som svar på fråga två ovan.
• Byte av ledamot i styrgrupp, successivt eller alla på en gång? Denna fråga
är väl främst kopplad till ny mandatperiod dvs. för valberedningens arbete
med att försöka säkerställa så att t.ex. minst fem av 15 ledamöter från tidigare mandatperiod kvarstår. När ”poster” ska fördelas i samband med ny mandatperiod – att ordf. och vice ordf. i styrgruppen också finns i FS.
GRs absolut främsta framgångsfaktor utgörs av bredden och djupet på det politiska engagemanget för den regionala saken. Ska 13 kommuner
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
åstadkomma resultatgivande samarbete förutsätts många ledande och kommunalt förankrade politikers delaktighet. Utan ett sådant
förhållningssätt fallerar den så viktiga lokala förankringen. Vidare blir insikten bland de förtroendevalda i medlemskommunerna om att regionens samlade tyngd ger större resultatgenomslag än vad medlemskommunerna skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande alltför svag. För att ledande kommunpolitiker ska engagera sig regionalt förutsätts att dessa ges rejäla beslutsmandat och en tydlig roll.
Av detta följer att konstruktionen med en stor styrelse kompletterad med hälften så stora styrgrupper skapar både många politikers engagemang samt därtill den kunskapsbredd som förutsätts för att etablera och utveckla ett fruktbart regionalt samarbete. Detta givet så är naturligtvis
kontinuitetsfrågan också viktig och kan valberedningen säkerställa
kontinuitet utan att ovan redovisade perspektiv går förlorade torde detta vara gynnsamt för regionsamarbetet.
• Nuvarande antal och omfattning av styrgrupper för att möta långsiktiga GR-behov?
I GRs samrådsunderlag för 2010, fastställt av förbundsfullmäktige 2009-06-09 slås nedanstående fast;
”Visionen för Utbildningsgruppens arbete är att den studerandes behov och önskemål ska sättas i främsta rummet, att den som studerar ska ha stor frihet att, i progressiva och spännande lärmiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t.ex. geografisk, administrativ, social och kulturell art.
Visionen ska ses mot bakgrund av att satsningar på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet, är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en region/ett land. Det s.k. humankapitalet och dess gynnsamma utveckling är centralt i skapandet av hållbart välstånd. Regioner som har en välutbildad befolkning är attraktiva, drar till sig investeringar och växer
och utvecklas därmed snabbt. Regioner av detta slag har också större förutsättningar att möta krav på omställning, flexibilitet, interorganisatorisk samverkan såväl som att hantera utmaningar som segregation, mångfaldens möjligheter och demokratins utveckling.
En stor utmaning för framtiden är att etablera utbildningssystem som väl möter vardags- och arbetslivets krav och som fångar upp alla växande och vuxna, intresserar dem för livslångt lärande och på så sätt bidrar till att göra människor rustade för livet.
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
Utbildningsinvesteringar är kvalificerade och kostnadskrävande satsningar, där regional samverkan inom utbildningssystemen bidrar till att skapa högre kvalitet till lägre kostnad.
Vid sidan av ett tillväxtfrämjande perspektiv bidrar investeringar i livslångt lärande också till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. De utgör en grundförutsättning för aktivt deltagande i
samhällsutvecklingen. I ett föränderligt samhälls- och arbetsliv är det livslånga lärandet en avgörande jämlikhetsfråga.
Gemensamma satsningar på livslångt lärande är en garant för
medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft, för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle. (Utbildningsgruppen - Inriktning 2009).”
Av detta följer att regional samverkan på det livslånga lärandets område kommer att vara en central uppgift för GR under överskådlig tid och att styra den satsningen via en politisk styrgrupp, Utbildningsgruppen, har visat sig vara framgångsrikt och torde så vara också framgent.
I övrigt speglar GRs styrgrupper i allt väsentligt kommunernas uppdrag och kompetensområden förhållandevis väl. Noteras kan att GR saknar politisk styrgrupp för kultur- och fritidsverksamhet, vilket är ett viktigt
verksamhetsfält i medlemskommunerna. Vidare kan konstateras att Arbetsmarknadsgruppens verkar på ett område där den kommunala kopplingen är relativt svag.
Göteborg 091203 För Utbildningsgruppen
Helene Odenjung Marie Lindén
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
BILAGA Anteckningar 9 juni 2009 Gunnel Rydberg