Guld- och valutareserven ska förvaltas så att Riksbanken alltid står redo att uppfylla sina åtaganden. Reserven måste därför vara utformad så att den kan användas för att ge tillfälligt likviditetsstöd till banker verksamma i Sverige, fullgöra Sveriges del i IMF:s internationella långivning och intervenera på va-lutamarknaden. Dessutom är reserven utformad för att sprida Riksbankens fi-nansiella risker och ge en långsiktig avkastning som bidrar till att värna Riks-bankens finansiella oberoende.
Riksbankens beredskap att med kort varsel kunna ge tillfälligt likviditets-stöd i utländsk valuta ställer stora krav på guld- och valutareservens samman-sättning. I valutareserven finns därför till största delen sådana valutor som ef-terfrågas av bankerna när de behöver likviditetsstöd och sådana tillgångar som snabbt kan omvandlas till likvida medel, främst statsobligationer i ameri-kanska dollar och euro (se diagram 14).
Diagram 14 Guld- och valutareservens sammansättning i slutet av 2021 Miljarder kronor
Anm.: Diagrammet visar marknadsvärdet på guld- och valutareserven inklusive upplupna räntor.
Källa: Riksbanken.
Inga större förändringar i valutareserven under året
Riksbankens direktion beslutar om en finansiell risk- och investeringspolicy som fastställer principerna för Riksbankens investeringar i guld- och valutare-serven. I policyn anges vilka begränsningar som gäller för förvaltningen. Detta görs med utgångspunkt i det så kallade beredskapsbehovet som anger vilka valutor Riksbanken behöver hålla i valutareserven av beredskapsskäl. Riks-banken tar även hänsyn till avkastning och risk när valutareservens samman-sättning bestäms. Vidare tar Riksbanken hänsyn till hållbarhet i valet av till-gångar. Till exempel gör Riksbanken en bedömning utifrån hållbarhetsfaktorer som klimat, socialt ansvar och styrning innan nya tillgångar kan inkluderas i valutareserven. Dessutom väljer Riksbanken i den mån det är möjligt en sam-mansättning av tillgångar som begränsar det sammanlagda koldioxidavtrycket i valutareserven, utan att det får för stor negativ effekt på avkastningen.
Under 2020 sålde Riksbanken tillgångar i valutareserven motsvarande 10 miljarder amerikanska dollar i syfte att öka beredskapen att erbjuda lån i amerikanska dollar till svenska banker. Under 2021 fortsatte Riksbanken att ha likvida medel tillgängliga av beredskapsskäl. Dessa medel var dels place-rade på ett konto hos Federal Reserve, dels investeplace-rade i räntebärande värde-papper med kort löptid utgivna av Bank for International Settlements (BIS).
Under året placerade Riksbanken en större andel av de likvida medlen på kon-tot hos Federal Reserve eftersom detta periodvis gav en högre ränta än placer-ingarna hos BIS med allra kortast löptid. I övrigt gjordes inga betydande för-ändringar i valutareservens sammansättning, och reservens räntekänslighet, mätt som modifierad duration, hölls oförändrad kring 3,5.
253,0USD
EUR76,7 Frankrike
Guld66,7 GBP17,6
CAD17,1 AUD16,6
NOK8,8 DKK 4,5
Tyskland
Riksbanken anslöt sig till Federal Reserves FIMA-facilitet
Under 2021 beslutade Riksbanken att förlänga det tillfälliga swapavtal som ingicks med den amerikanska centralbanken (Federal Reserve) under 2020.
Avtalet gav Riksbanken möjlighet att låna amerikanska dollar i utbyte mot kronor. Detta valutaarrangemang behövde dock inte användas under året och avtalet löpte ut den 31 december 2021.
I december 2021 beslutade Riksbanken att ansluta sig till repofaciliteten FIMA som Federal Reserve erbjuder. Faciliteten infördes 2020 och var till en början tillfällig, men i juli 2021 beslutade Federal Reserve att göra den till en stående facilitet. Genom faciliteten kan Riksbanken erhålla amerikanska dollar genom att sälja amerikanska statspapper till Federal Reserve och samtidigt komma överens om att köpa tillbaka värdepappren nästa dag till ett förutbe-stämt pris. Genom att ansluta sig till faciliteten har Riksbanken fått ytterligare ett verktyg för att vid behov likvidisera valutareserven.
Riksbanken genomförde valutaväxlingar för en egenfinansierad valutareserv
Valutareserven finansieras i dag på två olika sätt: dels genom Riksbankens egen finansiering som består av eget kapital, utgivna sedlar och mynt samt inlåning från banker, dels genom lån av utländsk valuta på den internationella kapitalmarknaden via Riksgälden. I januari 2021 beslutade Riksbanken att er-sätta den upplånade delen av valutareserven med egen finansiering genom in-låning från banker. Det innebär att Riksbanken avser att växla svenska kronor mot amerikanska dollar och euro. Totalt planerar Riksbanken att växla till sig 14,5 miljarder amerikanska dollar och 5,5 miljarder euro.
Växlingarna inleddes den 1 februari 2021 och är tänkta att genomföras i jämn takt över en längre tidsperiod. Syftet med att sprida ut växlingarna på detta sätt är att minimera effekten på valutamarknaden och på kronans växel-kurs. Detta eftersom växlingarna inte har något penningpolitiskt syfte och där-med inte genomförs för att påverka kronans växelkurs. Sammantaget över året köpte Riksbanken utländsk valuta för motsvarande 57,0 miljarder kronor, och vid årets slut hade Riksbanken växlat till sig 4,6 miljarder amerikanska dollar och 1,7 miljarder euro.
Under året förföll valutalån från Riksgälden om sammanlagt 5,0 miljarder dollar och 1,5 miljarder euro. Riksbanken betalade tillbaka lånen när de förföll.
Guldreserven behölls oförändrad
Riksbanken har en guldreserv som uppgår till 125,7 ton guld. Att Riksbanken äger guld beror till stor del på guldets historiska koppling till sedlar och mynt.
Riksbanken var under en period med bland annat guldmyntfot skyldig att lösa in sedlar mot guld. Numera är guldet en finansiell tillgång som i likhet med valutareserven syftar till att säkerställa att Riksbanken kan utföra sina uppdrag.
Riksbankens guldreserv förvaras av centralbankerna i Storbritannien (Bank of
England), Kanada (Bank of Canada), USA (Federal Reserve Bank of New York) och Schweiz (Swiss National Bank) samt i Riksbankens egen depå i Sverige (se diagram 15).
Att förvara allt guld på ett ställe skulle innebära en för stor säkerhetsrisk;
därför förvarar Riksbanken guldreserven på olika ställen i världen. Nästan hälften av guldreserven förvaras i Storbritannien där världens största kommer-siella guldmarknad, London Bullion Market, har sin bas. Denna marknad är den mest likvida och centrala marknadsplatsen för handel med fysiskt guld.
Genom placeringen hos Bank of England kan en stor del av Riksbankens guld omsättas med mycket kort varsel om så skulle behövas. Guldet kan på så sätt betraktas som en likvid tillgång.
I likhet med under tidigare år förvarade Riksbanken guld även för annan centralbanks räkning under 2021.
Diagram 15 Guldreservens förvaring i slutet av 2021 Ton
Källa: Riksbanken.
Positiv avkastning på guld- och valutareserven
Under året uppgick ränteavkastningen på valutareserven, inklusive priseffek-ter, till –4,4 miljarder kronor eller –1,3 procent. Eftersom valutorna i reserven förstärktes mot kronan var valutaavkastningen positiv och uppgick till 29,3 miljarder kronor eller 8,2 procent. Avkastningen på valutareserven uppgick därmed till 24,9 miljarder kronor.
Guld handlas och prissätts i amerikanska dollar, och under året minskade guldpriset uttryckt i dollar med 3,9 procent. Eftersom dollarn förstärktes mot kronan ökade dock guldpriset uttryckt i kronor med 6,0 procent. Avkastningen på Riksbankens guldinnehav uppgick därmed till 3,8 miljarder kronor.
Storbritannien 62,2
Kanada 33,2 Sverige
15,2
USA13,1
Schweiz 2,0