Riksbankens resultat bestäms av avkastningen på bankens tillgångar, kostna-derna för bankens skulder och kostnakostna-derna för att bedriva verksamheten. Det finns dock flera sätt att beräkna resultatet av verksamheten.
Det bredaste resultatmåttet kan benämnas totalt resultat och beskriver hur Riksbankens eget kapital (inklusive årets resultat och värderegleringskonton) förändrats under året. Det totala resultatet kan delas upp i olika beståndsdelar.
Ett sätt är att skilja resultat som är realiserade från sådana som är orealiserade.
Realiserade resultat uppstår till exempel när Riksbanken får ränta på banktill-godohavanden och värdepapper, vid försäljning av värdepapper som tidigare köpts eller vid utbetalning av löner. Orealiserade resultat uppstår när mark-nadsvärdet på tillgångar som banken fortfarande äger förändras, till exempel om priset på ett värdepapper förändras. Ett annat sätt att dela upp Riksbankens resultat är att separera sådant som kan härledas till räntor och värdepappersin-nehav från sådant som är relaterat till guld- och valutainvärdepappersin-nehav.
Det totala resultatet för 2021 uppgick till 14 610 miljoner kronor. I tabell 6 har det totala resultatet delats upp i fyra delar. Det realiserade resultatet från räntor och värdepapper uppgick till –1 329 miljoner kronor. Här ingår Riks-bankens ränteintäkter och räntekostnader samt nettoresultatet av samtliga transaktioner och nedskrivningar som avser värdepapper. Dessutom ingår pos-ten övriga intäkter, som i huvudsak består av utdelning på Riksbankens aktier i BIS och avgifter från användarna av betalningssystemet RIX. Därtill kommer kostnader för personal, administration och avskrivningar. Det realiserade re-sultatet från guld- och valutatransaktioner, inklusive nedskrivningar, uppgick till 1 293 miljoner kronor. Det orealiserade resultatet till följd av ändrade rän-tor uppgick till –8 400 miljoner kronor medan det som berodde på förändringar i guld- och valutakurser uppgick till 23 046 miljoner kronor.
Tabell 6 Resultatmatris 2021 Miljoner kronor
Räntor och
värdepapper Guld och
valuta Totalt
Realiserat resultat –1 329 1 293 –36
Orealiserat resultat –8 400 23 046 14 646
Totalt –9 729 24 339 14 610
Källa: Riksbanken.
Riksbankens redovisade resultat, det vill säga det som tas upp i Riksbankens resultaträkning, omfattar allt resultat som har realiserats från räntor och värde-papperstransaktioner liksom från guld- och valutatransaktioner. Riksbankens redovisade resultat för 2021 uppgick således till –1 329 + 1 293 = –36 miljoner kronor.
Det resultat som ligger till grund för vinstutdelningen till staten, Riksban-kens utdelningsgrundande resultat, omfattar såväl realiserat som orealiserat re-sultat kopplat till räntor och värdepapper men exkluderar det rere-sultat som här-rör från guld och valuta. Det utdelningsgrundande resultatet för 2021 uppgick således till –1 329 – 8 400 = –9 729 miljoner kronor. Storleken på själva ut-delningen tas fram genom att man beräknar genomsnittet av det utdelnings-grundande resultatet för de senaste fem åren och multiplicerar detta med
80 procent. En sammanställning över hur de olika resultatmåtten förhåller sig till varandra finns i tabell 7.
Tabell 7 Resultatmått 2021 Miljoner kronor
Totalt Redovisat Utdelnings-grundande
Ränteintäkter 4 557 4 557 4 557
Räntekostnader –1 645 –1 645 –1 645
Nettoresultat av finansiella
transaktioner och nedskrivningar –2 165 –2 165 –3 458
varav försäljningar av värdepapper 1 488 1 488 1 488
respektive guld och valuta 1 293 1 293 –
varav nedskrivningar av värdepapper –4 946 –4 946 –4 946
respektive guld och valuta – – –
Nettoresultat av värdeförändringar
(orealiserat resultat) 14 646 – –8 400
varav värdeförändringar på värdepapper –8 400 – –8 400
respektive guld och valuta 23 046 – –
Finansiell riskavsättning – – –
Övriga intäkter 275 275 275
Summa nettointäkter 15 668 1 022 –8 671
Personal- och administrationskostnader
samt avskrivningar –1 058 –1 058 –1 058
varav kostnader för hantering av sedlar
och mynt –146 –146 –146
övriga kostnader –912 –912 –912
Årets resultat 14 610 –36 –9 729
Källa: Riksbanken.
Vad är seignorage?
Riksbankens seignorage är den del av Riksbankens redovisade resultat som kommer från rätten att ge ut sedlar och mynt. Värdet på alla utelöpande sedlar och mynt är upptaget som en skuld i Riksbankens balansräkning. Vid utgången av 2021 uppgick detta värde till 61 462 miljoner kronor. Riksbanken betalar ingen ränta på denna skuld men har kostnader för hanteringen av sedlar och mynt. Av Riksbankens totala kostnader för personal, administration och avskriv-ningar på 1 058 miljoner kronor utgjorde 146 miljoner kronor beräknade kost-nader för kontantförsörjningen, det vill säga hanteringen av sedlar och mynt (se avsnittet Resultaträkning och balansräkning fördelade på verksamhetsområden).
Genom att ge ut sedlar och mynt kan Riksbanken finansiera tillgångar med samma värde, men Riksbanken har inga öronmärkta tillgångar som exakt sva-rar mot posten sedlar och mynt. När man uppskattar intäkterna från dessa till-gångar görs därför en schablonberäkning. Eftersom sedel- och myntstockens genomsnittliga andel av balansomslutningen var 4,35 procent antas att 4,35 procent av intäkterna kommer från de tillgångar som svarar mot sedlar och mynt. Beräknat på detta sätt kan 175 miljoner kronor av Riksbankens totala ränteintäkter från tillgångar på 4 014 miljoner kronor (4 557 miljoner kronor exklusive ränteintäkter som avser inlåning från Riksbankens motparter på 543 miljoner kronor) sägas komma från dessa tillgångar. På samma sätt kan 121 miljoner kronor av det totala nettoresultatet av finansiella transaktioner, ex-klusive nedskrivningar och finansiella riskavsättningar, på 2 781 miljoner kro-nor anses komma från de tillgångar som svarar mot sedlar och mynt. Nettot av Riksbankens intäkter och kostnader som kan hänföras till sedlar och mynt upp-gick således till 175 + 121 – 146 = 150 miljoner kronor. Det är detta belopp som kallas Riksbankens seignorage.
Storleken på Riksbankens seignorage har minskat under de senaste decen-nierna, vilket beror såväl på det låga ränteläget som på att det totala värdet på utelöpande sedlar och mynt har minskat. Årets seignorage var 822 miljoner kronor lägre än motsvarande värde för räkenskapsåret 2020, främst till följd av att nettoresultatet av finansiella transaktioner var lägre under 2021. Seigno-raget för 2021 var även mindre än Riksbankens förvaltningskostnader. Denna jämförelse är viktig, eftersom en förutsättning för att Riksbanken ska anses vara finansiellt oberoende är att Riksbanken kan stå för sina egna kostnader.
Med dagens små volymer av utelöpande sedlar och mynt och låga räntenivåer, med långfristiga obligationsräntor nära 0 procent, kan seignoraget förväntas bli fortsatt lågt framöver.