Hanteringen av risker ska säkerställa att verksamheten bedrivs enligt kraven på intern styrning och kontroll i riksbankslagen: effektivt och enligt gällande rätt. Verksamheten ska redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt och Riksbanken ska dessutom hushålla väl med statens medel.
Operativa risker
Operativa risker definieras som risken för förluster på grund av icke ändamåls-enliga eller otillräckliga interna processer och rutiner, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser.
Hantering av operativa risker innefattar att identifiera, värdera, hantera och rapportera risker. Ansvarsfördelningen ska följa principen om tre ansvarslinjer som beskrivs i Policy för intern styrning och kontroll. Det innebär att risken-heten, som är andra ansvarslinjen, definierar ramar och metoder för riskhante-ringen medan verksamheten i första ansvarslinjen äger riskerna och ansvarar för att löpande säkerställa att dessa hanteras ändamålsenligt. Den tredje an-svarslinjen består av en oberoende internrevisionsfunktion, direkt underställd direktionen, som bland annat ska utföra en regelbunden granskning av såväl ledning som Riksbankens interna kontroller, kontrollfunktionernas arbete och
Riksbankens riskhantering. Internrevisionens arbete syftar även till att bidra till bestående förbättringar i verksamheten.
Inom ramen för Riksbankens arbete med att hantera operativa risker på ett effektivt sätt arbetade Riksbanken under 2021 fram, samt beslutade om, en beredningsprocess. Denna ska säkerställa att alla operativa risker som är för-knippade med en väsentlig verksamhetsförändring identifieras, bedöms och vid behov hanteras innan förändringen genomförs.
Finansiella risker
Riksbankens finansiella risk- och investeringspolicy beslutas årligen av direk-tionen och fastställer de yttre ramarna för hanteringen av de finansiella risker som uppstår i förvaltningen av Riksbankens tillgångar och skulder.
De finansiella riskerna utgörs av marknadsrisk, kreditrisk och likviditets-risk. Uppföljningen av dessa risker sker främst inom avdelningen för mark-nader, som ansvarar för den dagliga riskkontrollen, medan riskenheten ansva-rar för en övergripande och oberoende riskkontroll.
Riksbanken genomför regelbundet stresstester för att mäta hur känsliga Riksbankens finansiella tillgångar och skulder är för oväntade marknadshän-delser. Stresstesterna visar hur mycket värdet kan förändras om ett visst hypo-tetiskt eller historiskt scenario inträffar.
Även om året inneburit en avmattning i coronakrisens intensitet, fortsatte Riksbanken bland annat att erbjuda lättnader i säkerhetskraven i RIX, likvidi-tetsstöd i SEK och USD, lån till banker för vidareutlåning till företag och att köpa bostads-, kommun- och företagsobligationer och företagscertifikat. Syf-tet var att bibehålla styrkan i den svenska ekonomin under året. Åtgärderna innebar att det var nödvändigt med skärpt fokus på riskhanteringen.
De nytillkomna tillgångsslagen likväl som storleken på balansräkningen medförde att de finansiella riskerna ökade. Bedömningen är dock att Riksban-kens motståndskraft mot oförutsedda förluster fortfarande är god.
Etiska regler
I samband med att Riksbanken under pandemin började köpa företagsobliga-tioner i penningpolitiskt syfte inleddes ett arbete för att ta fram tydligare och mer ändamålsenliga etiska regler. Under den årliga översynen av interna styr-dokument i oktober 2020 såg vi ett behov av att se över reglerna i deras helhet.
Vi började därför en omfattande revidering med syftet att minska utrymmet för tolkningar som skulle kunna öka risken för regelöverträdelser. Under det inledande arbetet var målet främst att minska riskerna för missbruk av insider-information, men under hösten 2021 utökades revideringen till att även om-fatta frågor om intressekonflikter och jäv. Arbetet med de nya etiska reglerna pågår och beräknas vara klart under första tertialet 2022.
Utöver detta genomförde Riksbanken under 2020/2021 en rad olika infor-mations- och utbildningsinsatser för att öka förståelsen för reglerna och däri-genom undvika överträdelser framöver. Utbildningsinsatserna kommer att fortgå under 2022.
Dataskydd
Riksbankens arbete med dataskyddsfrågor hade fokus på förebyggande insat-ser och utbildning, och därigenom ökade kunskapen och medvetenheten om dataskyddsfrågor i hela verksamheten. Dataskyddsombudets arbete med att övervaka regelefterlevnaden inom Riksbanken fortgick under 2021 men kom-mer att kunna prioriteras i större utsträckning under 2022. Arbetet med att eta-blera en grundläggande nivå av dataskydd i verksamheten kommer att fortgå under 2022.
Beredskapsplanering
Stärkt beredskap är en av Riksbankens fem strategiska prioriteringar. Inom Riksbanken omfattar begreppet beredskap både krisberedskap och totalför-svar. Krisberedskap består av incident-, kontinuitets- och krishantering medan totalförsvar består av civilt och militärt försvar. Riksbankens krisberedskap, tillsammans med ett väl fungerande säkerhetsskyddsarbete, utgör grunden för Riksbankens arbete med att säkerställa förmågan att hantera fredstida kriser, höjd beredskap och krig.
Krisberedskap och civilt försvar
Riksbanken fortsatte under 2021 arbetet med att stärka de interna förutsätt-ningarna för att bedriva samhällsviktig verksamhet såväl under fredstida kriser (krisberedskap) som under höjd beredskap eller krig (civilt försvar). En viktig del i detta arbete är att ta vara på lärdomar och erfarenheter från coronapande-min.
Hanteringen av coronapandemin visade att vi behöver säkerställa snabba beslut och en effektivare samordning över avdelningsgränser. Likaså behöver vissa roller tydliggöras och renodlas såväl i normalläge som i krisläge. Därför tog direktionen under året beslut om vissa revideringar av Riksbankens in-struktion. Dessa syftade till att
– förtydliga direktionens roll när det gäller beslut om inriktning, strategi och mål för krisberedskapen och att klargöra att det är direktionen som beslutar om principiellt viktiga ställningstaganden i Riksbankens krishantering – stärka stabschefens roll när krisledningen är aktiverad genom att utöka
be-slutsmandatet
– inrätta en permanent krisledningsstab som stöttar stabschefen i samord-ningen av Riksbankens krisberedskap.
Därtill beslutade stabschefen under året att inrätta en beredskapskommitté för att stärka samordningen av beredskapsfrågor.
Under våren 2021 öppnade Riksbanken ett kontanthanteringskontor i Jönköping som kan användas för att lämna ut sedlar vid fredstida krissitua-tioner.
Riksbanken fortsatte förberedelserna inför det föreslagna utökade ansvaret för allmänhetens möjligheter att göra betalningar även i fredstida krissitua-tioner och vid höjd beredskap som är en del av den nya riksbankslagen.
Riksbanken är en del av Sveriges totalförsvar och deltar därför aktivt i pla-neringen för det civila försvaret. Internt pågår arbetet med att analysera hur Riksbankens samhällsviktiga verksamhet ska bedrivas under höjd beredskap och myndigheten förbereder även för krigsplacering av personalen.
Riksbanken deltar i arbetet med den sammanhängande totalförsvarsplane-ringen och arbetar där tillsammans med sju andra myndigheter inom det finan-siella området.