Det blev ett spretigt resultat på frågan hur respondenterna i allmänhet upplevt distansundervisningen under vårterminen 2020. Något fler respondenter menade att distansundervisningen i allmänhet varit svårare och en relativt stor del ansåg att den varken varit svårare eller lättare.
Tabell 5: Hur eleverna upplevt samhällskunskapsundervisningen på distans
Sammanställning av svaren på frågan: ”Jag tyckte att samhällskunskapsundervisningen på distans var: 1 (svårare) – 10 (lättare).” I sammanräkningen av svaren har de tio värderingsalternativen diktomiserats och grupperats om tre, där de lägre värdena 1-4 motsvarar ”Svårare”, de högre värdena 7-10 motsvarar ”Lättare” och mittenvärdena 5-6 motsvarar ”Varken svårare eller lättare”.
När resultatet delades upp mellan de som läst på studieförberedande program (SF) jämfört med de som läste på yrkesprogram (YP) upptäcktes en slagsida.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
Tabell 6: Elevernas upplevelse av distansundervisningen baserat på gymnasieinriktning
Resultatet från Tabell 5 uppdelat efter elever på yrkesprogram, respektive studieförberedande program.
Det var fler elever på de studieförberedande programmen som hade valt något av de lägre värdena, vilket visade på att de upplevde större svårigheter med distansundervisningen än vad elever på yrkesprogram gjorde. Omräknat till procent visar det att drygt 43 procent av eleverna som angett att de läst på studieförberedande program ansåg att distansstudierna varit svårare för dem, än vad närstudier varit. 31 procent menade att distansstudierna var lättare och ungefär 25 procent svarade att det var varken lättare eller svårare. För de elever som angett att de läst på yrkesprogram blev resultatet att drygt 37 procent ansåg att distansstudierna var svårare, 40 procent att de var lättare och 21 procent menade att det varken var lättare eller svårare. Förutom resultatet på den här frågan, och resultatet på frågan om muntliga redovisningar på distans (se avsnitt 5.3) hittades inga tydliga skillnader mellan respondenterna beroende på gymnasieinriktning.
Respondenterna fick lista för- och nackdelar med undervisningen på distans. På de här frågorna fick de möjlighet att välja flera alternativ som de ansåg stämde in på deras erfarenheter. När det gällde nackdelar vägde svårigheter att finna koncentration och motivation för studierna tyngst. Men även problem med att förstå uppgifter och information från läraren, samtidigt som de upplevde att det var svårare att få svar på frågor.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Svårare Varken svårare eller lättare Lättare
Tabell 7: Upplevda nackdelar med distansundervisning
Sammanställning av svaren på frågan: ”Vilka svårigheter med distansundervisningen i samhällskunskap upplevde du?” Respondenterna hade möjlighet att välja flera alternativ.
13 av respondenterna, drygt 11 procent, uppgav att de inte upplevt någon av de listade nackdelarna med distansundervisningen.
Gällande de fördelar som respondenterna upplevt var även här möjligheterna att koncentrera sig tungt vägande, tillsammans med att tekniken underlättade studierna, samt att man upplevde det som lättare att visa upp sina kunskaper.
0 5 10 15 20 25 30
Få svar på frågor Förstå information och uppgifter Teknikproblem Hitta koncentration och motivation Prata in i kameran Visa upp mina kunskaper Få lärarens uppmärksamhet
Tabell 8: Upplevda fördelar med distansundervisning
Sammanställning av svaren på frågan: ”Vilka fördelar med distansundervisningen i samhällskunskap upplevde du?” Respondenterna hade möjlighet att välja flera alternativ.
Värt att notera är att betydligt färre respondenter säger sig ha upplevt fördelar jämfört med nackdelar och att hela 46 respondenter uppgav att de inte upplevt någon av de fördelar som räknats upp – alltså lite drygt 41 procent.
Respondenterna fick också besvara hur de upplevde distansundervisningen i samhällskunskap jämfört med andra ämnen, exempelvis svenska eller matematik. Generellt visar svaren att eleverna upplevt samhällskunskapen på distans som lättare än andra ämnen, ingen skillnad uppvisades mellan eleverna som läste på studieförberedande program, jämfört med de som läste på yrkesprogram. Det tycks som om samhällskunskapsämnet varit ett av de ämnen som eleverna kunnat hantera på ett bra sätt hemifrån.
0 5 10 15 20 25 30
Få svar på frågor Förstå information Tekniken underlättade studierna Lättare att koncentrera sig Prata in i kameran Få lärarens uppmärksamhet Visa upp kunskaper
Tabell 9: Samhällskunskap jämfört med andra ämnen
Sammanställning av svaren på frågan: ”Jämfört med andra ämnen (till exempel matematik eller svenska) upplevde jag distansundervisningen i samhällskunskap som 1 (svårare) – 10 (lättare).” I sammanräkningen av svaren har de tio värderingsalternativen diktomiserats och grupperats om tre, där de lägre värdena 1-4 motsvarar ”Svårare”, de högre värdena 7-10 motsvarar ”Lättare” och mittenvärdena 5-6 motsvarar ”Varken svårare eller lättare”.
Lite drygt 63 procent av respondenterna angav att samhällskunskapen varit lättare jämfört med andra ämnen, drygt 24 procent menade att det varken var lättare eller svårare och ungefär 12,5 procent upplevde samhällskunskapen som svårare än andra ämnen.
Respondenterna gavs möjlighet att besvara en följdfråga där de fick resonera kring varför de upplevde samhällskunskapsämnet som ett lättare ämne överlag att studera hemifrån. De svaren tyder på att elevernas eget intresse, möjligheterna att söka information på annat håll (till exempel internet), att de inte behövde lika mycket lärarstöd som i andra ämnen samt tydlighet och engagemang från lärarna var huvudanledningarna. Exempel på svar:
”Jag tror att det beror på att ett ämne som samhällskunskap är det lättare att söka info från olika källor på internet medans matte måste man bilda en kunskap via en bok eller via en lärare. Det blir lite svårare när man sitter hemma.”
0 10 20 30 40 50 60 70
”Samhällskunskap är ett ämne jag tycker om och finner intressant. Därav hittar jag mer motivation och får det lättare att genomföra uppgifter och inlämningar. Svenska tycker jag är lätt så det funka på samma sätt som samhällskunskap. Matte däremot är ett ämne som är kämpigt för många (inklusive mig) Då ämnet matte är jobbigt, tappar jag motivation och drivkraften att fortsätta. Därför upplevde jag att Matte var förjävligt på distans. Jag gav helt enkelt upp med matten .”
”Läraren var mer motiverad när det gällde sitt ämne, och han valde alternativa lösningar till saker som prov och uppgifter. Han anpassade sin kurs mer än de flesta lärarna gjorde.”
Det fanns dock elevsvar som menade att samhällskunskapen var mer komplicerad på distans just för att möjligheterna till samtal försämrades och att det var svårare att förstå läraren.
”Det var lättare att ha matte exempelvis eftersom vi fick en sida med uppgifter oftast, i samhällskunskap vill man kanske diskutera lite mer vilket var svårare på distans”
”Man fattade inte genomgångar, man blev mycket lättare distraherad och trött och all motivation bara dog”
Av svaren på dessa frågor att döma kan distansstudierna ha inneburit större svårigheter för de elever som läst på ett studieförberedande program, jämfört med de elever som läst på yrkesprogram. En större andel av de elever som läst på yrkesprogram menade att distansstudierna var lättare. Gemensamt för båda elevgrupperna var att omkring var fjärde, var femte, elev inte menade att distansstudierna innebar någon större skillnad i svårighetsgrad. När respondenterna sen ombads att lista för- respektive nackdelar med distansundervisningen framkom att en betydligt större andel har upplevt nackdelar jämfört med de som upplevt fördelar. De fördelar som uppgavs i störst utsträckning var att det var lättare att hitta koncentrationen vid distansundervisning och att kunna visa upp sina kunskaper för läraren. Gällande nackdelar var det brist på koncentration och motivation som utmärkte sig allra mest, samtidigt som en stor andel uppgav att det var svårare att förstå uppgifter och information från läraren. En betydande andel av respondenterna menade också att de inte upplevt någon av de i enkäten föreslagna fördelarna med distansundervisning.
Resultatet från de här frågorna tyder på att distansundervisningens största vinst var att man kom bort från klassrummets ljudnivå och olika störningsmoment. Samtidigt uppgav dubbelt så många respondenter att de tvärtom haft svårare att hitta koncentration och motivation vid distansstudierna. Ungefär lika stor andel av respondenterna tyckte att tekniken varit till hjälp, som andelen som angav att de upplevt problem med densamma. Generellt kan sägas att
respondenterna till större del upplevt nackdelar vid distansundervisningen, jämfört med undervisning i klassrum.
5.3 Hur har gymnasieelever upplevt samtalsmässiga inslag, såsom diskussioner,