Respondenterna har slutligen fått värdera sina svar på ett antal frågor om undervisningens muntliga delar under distansundervisningen. Frågorna handlade både om spontana samtal mellan klasskamrater och muntliga moment i undervisningen, samt muntliga examinationer. Den första frågan rörde diskussioner i undervisningen. Det skapades en tydlig tyngdpunkt på de värden som angav att diskussionerna med klasskamraterna hade försvårats under distansundervisningen.
Tabell 10: Hur diskussioner påverkats av distansundervisningen
Sammanställning av svaren på frågan: ”Har det varit lättare eller svårare att diskutera med klasskamrater under distansundervisningen?” Respondenterna fick välja ett värde från 1 (lättare) till 10 (svårare). I sammanräkningen av svaren har de tio värderingsalternativen diktomiserats och grupperats om tre, där de lägre värdena 1-4 motsvarar ”Lättare”, de högre värdena 7-10 motsvarar ”Svårare” och mittenvärdena 5-6 motsvarar ”Varken lättare eller svårare”.
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Drygt 68 procent av respondenterna angav något av de fyra högsta värdena (7-10). Drygt 13 procent angav att diskussionerna underlättats under distansundervisningen, medan knappt 18 procent inte tyckte att distansundervisningen varken hade försvårat eller underlättat diskussioner.
Respondenterna gavs möjlighet att utveckla sina svar och bland dessa frisvar finns många exempel på hur den digitala formen gjort att diskussioner blivit svårare och stelare. Både tekniska hinder, men också att det kändes obekvämt att samtala inför hela klassen samtidigt, och att det krävdes mer av eleverna för att kunna diskutera.
”Det är lättare att diskutera i ett klassrum där alla redan är samlade. När man arbetar hemma på egen hand behöver man aktivt ta kontakt med någon att diskutera med och det blir oftast några få och samma personer vilket inte ger lika varierade diskussioner.”
”Jag upplever själv att man tar in och lär sig mer när diskussionerna sker fysiskt, vilket ej har förekommit under distansundervisning .”
”det tog väldigt lång tid till att eleverna ringer upp varandra och gör en grupp. sen tog det ännu längre tid till att vänta på att alla elever skulle vara uppmärksammade.”
”Svårt att prata genom en skärm, lättare att läsa hela personens språk med hjälp av tex kroppsspråk i verkligheten”
”Det var mycket mindre engagemang under distans, det var väldigt få som aktivt ville diskutera i helklass. Läraren arrangerade inte heller några mindre grupp-diskussioner.”
En del respondenter uttryckte å andra sidan att det underlättade att diskutera på distans då man fick prata utan att bli avbruten och att man hade lättare att ta plats.
”För att man sitter själv och kan prata i lugn och ro utan att någon stör en.”
”Det var enklare att ta plats i videosamtal under diskussioner än vad det är när alla sitter i samma rum.”
Vidare fick respondenterna besvara hur distansundervisningen påverkat möjligheterna att be klasskamrater om hjälp. Även där svarar en majoritet att distansundervisningen försvårat det här momentet i deras skolgång, dock inte en lika stor majoritet som tidigare.
Tabell 11: Distansundervisningens påverkan på möjligheter att be om hjälp
Sammanställning av svaren på frågan: ”Har det varit lättare eller svårare att be klasskamrater om hjälp under distansundervisningen?” Respondenterna fick välja ett värde från 1 (lättare) till 10 (svårare). I sammanräkningen av svaren har de tio värderingsalternativen diktomiserats och grupperats om tre, där de lägre värdena 1-4 motsvarar ”Lättare”, de högre värdena 7-10 motsvarar ”Svårare” och mittenvärdena 5-6 motsvarar ”Varken lättare eller svårare”.
57 procent av respondenterna väljer något av de högre värdena. Här är värt att notera att en dryg tredjedel, 34 procent, väljer värde 5 eller 6, som ligger i mitten och motsvarar att det varken varit svårare eller lättare under distansundervisningen. Fortfarande var det en betydligt mindre andel som menade att distansundervisningen underlättat för dem i detta avseende, lite drygt 8 procent.
Också här gavs respondenterna möjlighet att utveckla sina ställningstaganden i ett frisvar. Bland många kan man utläsa att distansen i sig försvårade spontaniteten och tydligheten i kommunikationen. 0 10 20 30 40 50 60 70
”Det är mycket lättare att kommunicera och fråga frågor i verkligheten. Går mycket enklare och risken för att det blir missförstånd i verkligheten är mindre än om man ringer eller sms:ar.”
”Svårare för det är svårare att förklara med ord istället för att bara visa i klassrummet”
”för att man måste gå igenom massa steg för att få kontakt med klasskompisar”
Andra menade att just kommunikationsformen underlättade att ställa frågor. I stället för att prata med varandra i klassrummet, kunde man skriva och på så sätt inte avbryta läraren eller störa klasskamraten. Många lyfte också att det redan fanns en vana att ha kontakt via sociala medier och att distansundervisningen inte påverkade detta negativt på något sätt.
”Ganska enkelt att ta kontakt via sociala medier. Istället för att ta kontakt i skolan när man sitter och lyssnar på lektionerna.”
”Skulle säga att det inte är så stor skillnad eftersom de jag brukar fråga kan jag kontakta över mobilen, det enda problemet som uppstår är att det kan dröja innan man får svar.”
”Bara att skicka ett meddelande, och man har mer tid på sig att tänka igenom sitt svar på frågan.”
Sedan fick respondenterna ta ställning till hur distansundervisningen påverkat planerade muntliga inslag i undervisningen, såsom grupparbeten och redovisningar. Här är det viktigt att komma ihåg att många av de som besvarat enkäten menar att det inte förekommit grupparbeten i större utsträckning, vilket kan ha format deras svar. Första frågan inkluderar dock även andra samarbetssituationer än specifikt grupparbeten.
Tabell 12: Hur distansundervisningen påverkat samarbete mellan elever
Sammanställning av svaren på frågan: ”Har det varit lättare eller svårare att samarbeta med klasskamrater under distansundervisningen (exempelvis vid grupparbeten)?” Respondenterna fick välja ett värde från 1 (lättare) till 10 (svårare). I sammanräkningen av svaren har de tio värderingsalternativen diktomiserats och grupperats om tre, där de lägre värdena 1-4 motsvarar ”Lättare”, de högre värdena 7-10 motsvarar ”Svårare” och mittenvärdena 5-6 motsvarar ”Varken lättare eller svårare”.
Här valde 65 procent av respondenterna något av de högre värdena, vilket indikerar att samarbete mellan klasskamrater försvårats något. Det blev inte lika stor slagsida mot de högsta värdena, vilket kan tyda på att samarbetet inte försvårats i någon större utsträckning för de allra flesta. Var fjärde respondent, 25 procent, valde något av mellanvärdena och menade att samarbetet mellan klasskamrater varken försvårats eller underlättats av distansundervisningen. Knappt 10 procent upplevde att distansundervisningen underlättat samarbeten mellan elever.
I de utvecklade frisvaren framkom framför allt att distansundervisningen kunde göra gruppernas ansvarsfördelning skev, men också att man saknade möjligheten till mer spontan diskussion och reflektion.
”Vissa har väl svårare att jobba hemma och drar ned gruppen.”
”det är svårare att kontrollera att alla verkligen gör det de ska eftersom man inte ser vad de gör”
0 10 20 30 40 50 60 70
”Man kan inte prata med varandra på samma sätt. Hälften var fortfarande i sängen och sov under lektionen medans andra ville jobba. Plus att det sker väldigt många missförstånder om man inte kan se varandra utan bara pratar med en svart skärm. Så det var väldigt enkelt att en elev fick göra hela arbetet ensam medans de andra inte gjorde någonting.”
”Det beror på att vi är inte nära varandra och kan inte träffas och vi är inte van med att diskutera om skolans uppgifterna på kameran,”
”För att det är inte samma stämning och det blir ganska stelt när ingen vågar prata”
Bland de som tyckte samarbeten mellan klasskamrater fungerade bra under distansundervisningen lyftes bland annat att det var lättare att strukturera upp arbetet, men även att tekniken underlättat koncentrationsförmågan.
”Där har det varit en fördel med distansen skulle jag säga. Man kunde bara bestämma en tid då alla gick in i ett möte för att skriva på en uppgift. Det var enkelt och smidigt.”
”Vi hade inte många grupparbeten men jag tyckte det var bra när man kunde skapa grupper på teams och arbeta på det sättet. Då hade alla kontakt samtidigt och man kunde arbeta tillsammans effektivt”
”Det här varit lite enklare då alla kan stänga av sin mick när alla vet vad de ska göra. På så sätt kunde man koncentrera sig bättre på uppgiften framför sig.”
Nästkommande fråga behandlade hur eleverna kunnat visa upp sina kunskaper genom muntliga redovisningar. Här blev det tydligt att distansundervisningen både underlättat och försvårat, för ungefär lika stor andel av eleverna. På den här frågan kunde också en skillnad mellan eleverna på studieförberedande program och yrkesprogram upptäckas.
Tabell 13: Hur distansundervisningen påverkat muntliga redovisningar
Sammanställning av svaren på frågan: ”Har det varit lättare eller svårare att redovisa muntligt under distansundervisningen?” Respondenterna fick välja ett värde från 1 (lättare) till 10 (svårare). I sammanräkningen av svaren har de tio värderingsalternativen diktomiserats och grupperats om tre, där de lägre värdena 1-4 motsvarar ”Lättare”, de högre värdena 7-10 motsvarar ”Svårare” och mittenvärdena 5-6 motsvarar ”Varken lättare eller svårare”.
37 procent angav något av de lägre värdena, vilket betyder att distansundervisningen underlättat redovisningar, och 40 procent svarade att det blivit svårare. Det tyder på att många elever skulle föredra en flexibilitet vid muntliga redovisningar. På den här frågan kunde också en viss skillnad mellan respondenterna tydas när svaren delades upp efter gymnasieinriktning.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
Tabell 14: Hur eleverna upplevt muntliga redovisningar på distans uppdelat efter gymnasieinriktning
Resultatet från Tabell 13 uppdelat efter elever på yrkesprogram, respektive studieförberedande program.
En större andel, 45 procent, av de som läste på yrkesprogram hade angett något av de lägre värdena på skalan, vilket menade att de ansåg att redovisningarna hade underlättats av distansundervisningen, samtidigt som drygt 37 procent ansåg att de blivit svårare. Drygt 17 procent menade att distansundervisningen inte gjort någon större skillnad. Motsvarande hos de respondenter som läste på studieförberedande program var att drygt 33 procent ansåg redovisningarna lättare på distans och 40 procent ansåg att de blivit svårare. Strax över 26 procent ansåg inte att distansundervisningen gjort någon skillnad.
Bland frisvaren inkom motiveringar som att distansen gjorde den redovisande mer bekväm, att det var skönt att slippa klassrummet som i jämförelse med hemmet var otryggare, men även att slippa känna de andra elevernas blickar.
”Lättare för man kan ha lappar som mall och man befinner sig i en ”tryggare” miljö som hemmet ändå är”
”Jag som tycker att det kan vara lite jobbigt att stå framför andra och prata, tycker att det kan vara enklare att prata på distans på teams, där man inte alltid behöver se varandra”
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Lättare Varken lättare eller svårare Svårare
”Jag har scenskräck och att då inte behöva se in i andras ögon och stå framför alla hjälpte mig att fokusera på det som skulle sägas, istället för att lägga en massa energi på min nervositet.”
Bland de som upplevde försämrade möjligheter med muntliga redovisningar sades att distansformen gjorde redovisningarna mer stela, att man saknade interaktionen, men också att det upplevdes som att ingen lyssnade på det som sades. Dessutom lyftes en komplicerad integritetsfråga.
”Redovisningar handlar mycket om kroppsspråk och man kan lätt känna sig mer nervös när man ska prata i en mikrofon än när man står framför tavlan.”
”När man är den ända i samtalet med mikrofonen och kameran på, så kan man inte få någon respons. Man vet inte om det man redovisar är bra eller inte. Dessutom så var det svårare att koncentrera sig när andra redovisade muntligt.”
”man kan inte riktigt ha samma kroppsspråk men kan inte heller förmedla på samma sätt och enligt mig mycket svårare att prata och titta in i en kamera plus att man blir så obekväm och tänker på att tänk om nån nu filmar mig medans jag redovisar.”
6 Diskussion
Här kommer resultaten från kapitel 5 diskuteras i relation till den teoretiska grunden för undersökningen, samt i relation till den tidigare forskning som presenterades under forskningsöversikten. Diskussionen avslutas med ett antal slutsatser och förslag på vidare forskning.