6 Sammanfattning och diskussion
6.2 Gymnasielärarna och selektiv perception
I ett försök att försöka förstå varför gymnasielärarna har sett respektive inte sett att det i kursplanerna står något om det vidgade textbegreppet, bildtolkning o.s.v. har jag vänt mig till psykologin. Selektiv perception går som tidigare nämnts ut på att man ser det man förväntar sig att se och att man gör om det man ser så att det man ser ska passa ens världsbild och den uppfattning man redan har om verkligheten (Klapper 1960:20).
Av de sju intervjuade gymnasielärarna är det fyra som har hört talas om det vidgade textbegreppet. Nedan ger jag en genomgång av de två ytterligheterna: först en lärare (L6) som under sin utbildning har hört talas om det vidgade textbegreppet och också har sett det i kursplanen, sedan en lärare (L2) som har hört talas om det vidgade textbegreppet men som inte har sett det i kursplanen.
L6 visar i beskrivningen av klassrumsgestaltningen av svenskämnet och det vidgade textbegreppet att hon gör något av det vidgade textbegreppet. Ändå saknas markering av centrala begrepp i nedanstående citat ur kursplanen som har med det vidgade textbegreppet att göra. Markeringar med fet är mina och visar de begrepp som kunde ha förväntats vara markerade av L6.
utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i skilda former från olika tider och kulturer och stimuleras till att söka sig till litteratur och bildmedier som en källa till kunskap och glädje,
Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läsning utan även avlyssning, film, video etc. Ett vidgat textbegrepp innefattar förutom skrivna och talade texter även bilder. Svenska är ett kommunikationsämne och att främja elevernas språkutveckling är en övergripande uppgift inom ämnet. De språkliga aktiviteterna är i sig också väsentliga kunskapsområden. Inom ämnet ryms teoretisk kunskap om att läsa, skriva, tala, samtala, lyssna samt kunskap om att tolka både text och bilder. Dessa kunskaper är viktiga för eleverna att ta till sig för att de skall kunna ta ansvar för att utveckla sin språkliga förmåga.
Att i tal och skrift kunna använda språket är således en förutsättning för studier och för att aktivt och ansvarigt kunna delta i samhällslivet. Det är därför ett viktigt uppdrag för skolan att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Inom svenskämnet skall eleverna få rikligt med tillfällen att använda och utveckla sina färdigheter i att tala, lyssna, se, läsa och skriva och att möta olika texter och kulturyttringar. ( L6 markeringar i kursplanen)
Som synes markerar hon inget som har med bild och bildtolkning att göra. På ett ställe står det vidgade textbegreppet utskrivet men det markerar hon inte. Däremot markerar hon avlyssning, film, video et cetera Och på ett ställe finns ordet se med och det markerar hon.
Det som skulle markeras i kursplanen var det som den intervjuade ansåg vara viktigt i kursplanen. Och en rimlig tolkning blir ju då att läraren antingen inte har
sett att begreppen står där, gjort om dem till något annat eller ansett dem vara oviktiga. Kanske hon å andra sidan täcker in det vidgade textbegreppet genom att stryka under avlyssning, film, video et cetera.
Den andra läraren (L2) som under sin utbildningstid har hört talas om det vidgade textbegreppet säger i intervjun att hon inte har sett det vidgade textbe-greppet i kursplanen, men hon gör följande markeringar i fyra avsnitt som tar upp det:
Den kulturella identiteten uttrycks bl.a. i språket och litteraturen. Mötet med språk, litteratur och
bildmedier kan bidra till mognad och personlig utveckling. Utbildningen i ämnet svenska syftar
till att ge eleverna möjligheter att ta del av och ta ställning till kulturarvet och att få uppleva och diskutera texter som både väcker lust och utmanar åsikter.
fortsätter att utveckla den egna läskunnigheten, så att förmågan att tolka, kritiskt granska och analysera olika slag av texter, såväl skrift- som bildbaserade, svarar mot de krav som ställs i ett komplicerat och informationsrikt samhälle,
Ett vidgat textbegrepp innefattar förutom skrivna och talade texter även bilder.
Inom ämnet ryms teoretisk kunskap om att läsa, skriva, tala, samtala, lyssna samt kunskap om att
tolka både text och bilder. Dessa kunskaper är viktiga för eleverna att ta till sig för att de skall
kunna ta ansvar för att utveckla sin språkliga förmåga.
Svenska är ett kommunikationsämne och att främja elevernas språkutveckling är en övergripande uppgift inom ämnet. De språkliga aktiviteterna är i sig också väsentliga kunskapsområden. Inom ämnet ryms teoretisk kunskap om att läsa, skriva, tala, samtala, lyssna samt kunskap om att tolka både text och bilder. Dessa kunskaper är viktiga för eleverna att ta till sig för att de skall kunna ta ansvar för att utveckla sin språkliga förmåga. (L2 markeringar i kursplanen)
I det första stycket ovan markerar L2 inte bildmedier, i det andra markerar hon hela stycket som innehåller begreppet bildbaserade, i det tredje markerar hon ett vidgat textbegrepp, och det fjärde underlåter hon att markera ’tolka både text och bilder’. Hon har mött det vidgade textbegreppet under sin utbildning, inte sett det i
kursplanen (åtminstone inte innan hon läser igenom den under intervjun), men undervisar i bild och menar att bildanalys är en viktig komponent i undervisningen. Det är möjligt att hennes markeringar speglar att övriga begrepp täcks av det vidgade textbegreppet. Men det är också möjligt att hon helt enkelt inte lade märke till de övriga begreppen.
De övriga lärare som har hört talas om det vidgade textbegreppet, svarar
antingen nej på frågan om de har sett att det i kursplanen står något om det vidgade textbegreppet eller om bildtolkning, eller så framgår det inte tydligt av intervjun om de verkligen har sett det.
Tre lärare har inte hört talas om det vidgade textbegreppet, och de har heller inte sett det i kursplanen. Det stämmer med Klappers teori: man förväntar sig inte att finna det vidgade textbegreppet eller bildtolkning i kursplanen och därför ser man det inte. (se s. 8) Har man inte hört talas om det vidgade textbegreppet har det ju kanske heller ingen innebörd, och kanske kan det vidgade textbegreppet uppfattas som något helt annat. För två av lärarna är det tveksamt eller framgår det inte, om de har sett att det i kursplanen står något om det vidgade textbegreppet där, eller att har de sett att det står något om bildtolkning, trots att man under sin utbildning har hört begreppet. De som inte har hört talas om begreppet, har heller inte sett det i kursplanen, och även detta stämmer med teorin om selektiv perception (a.a. 1960).
6.3 Gymnasielärarna och svenskämnet
Lotta Bergman säger i sin avhandling att den litterära texten står i förgrunden i svensklärarnas ämneskonception (Bergman 2007a). De lärare som jag har intervjuat har sagt något om bildens plats i svenskämnet, och de har i hög grad använt bilden som illustration till de litterära epokerna. Det förekommer också att lärare kopplar det vidgade textbegreppet till dyslexi och avlyssning av böcker i samband med litteraturundervisning, men några anser också att bilden kan vara en bra utgångspunkt för diskussioner om till exempel samhällsfrågor. L2 säger att bilden har en viktig funktion i undervisningen för att nå målet att eleven ”genom olika texter och medier blir förtrogen med grundläggande demokratiska,
humanistiska och etiska värden men också medveten om destruktiva krafter att reagerar mot”). En av lärarna resonerar om att det är viktigt att ta fasta på elevernas erfarenheter och påpekar att eleverna har stor bildvana, men han kopplar det inte, som till exempel L2 gör, till att han skulle kunna använda bild som underlag för diskussioner. Med det förstår jag att litteraturen även för de här lärarna står i förgrunden och bilden blir en väg, ett verktyg för att nå litteraturen. Bilden står inte för sig själv, och som Cecilia Mörner skriver – ”vi alltjämt tenderar att ha ganska låga tankar om bilder, särskilt i relation till skriven text. Synen på bild och skriven text har i och för sig varierat över tid, men då det handlar om att rangordna är resultatet oftast ett och samma: Bilden får stryka på foten” (a.a. 2004:69). Det ser ut som om bilden när den kan fungera som en genväg till förståelsen för text eller för
de litterära epokerna äger den ett berättigande. Kanske är det därför som L4 som en av fler intervjuade lärare ifrågasätter om bildanalys egentligen hör hemma inom svenskämnet?
I intervjuerna nämns fler genrer än bild. Film, teater, collage, serietidning och konstutställning, reklam samt kroppsspråk hör till det som nämns. Lotta Bergman hänvisar till Kirsten Drotners At skabe sig – selv. Ungdom, estetik, paedagogik (1996) där ungdomar beskrivs som aktiva medieanvändare och att det är bilderna, musiken och kroppen som står i centrum. Därför är det förvånande att ingen lärare, som har intervjuats i det här arbetet, nämner musik. Bergman anser att om lärare inte tillvaratar de möjligheter som är inbakade i ungdomars preferenser för olika kulturformer, utan rentav motarbetar dem, kommer en del elever att känna sig exkluderade, och då blir det också svårare att motivera dem för svenskämnets traditionella innehåll (Bergman 2007).