Hälsa

Under våra intervjuer har våra respondenter berättat hur vissa hälsofaktorer haft betydelse för deras mående. I vissa fall har det framgått i respondentens egen reflektion, medan andra gånger har det kunnat skönjas mellan raderna. Det har även framkommit att förutsättningarna för hälsa har förändrats sedan våra respondenter började arbeta hemifrån. De hälsofaktorer som uppkommit och som sedermera lagt grunden för kategorin beskrivs med hjälp av följande egenskaper: matvanor, träning och rörelse, psykiskt mående och sjukdom. Flera av våra egenskaper har även visat sig samspela med varandra, vi har därför valt att i vissa fall presentera vissa egenskaper tillsammans.

Den första egenskapen matvanor handlar om hur våra respondenters rutiner gällande vad och hur de äter förändrats. R3 berättar att hen både äter och dricker mer nu, samt att det respondenten äter är mer hälsosamt eftersom det finns möjlighet till att laga maten i hemmet. R5 framhäver i sin tur hur vardagen förenklats i och med att man inte behöver planera vad man ska äta, ”för det är bara att öppna kylskåpet” som hen uttrycker det. Det framgår också i några av våra respondenters utsagor att de småäter mer nu än innan, varav R6 beskriver det som följd av att både ”ha nära till kylskåpet och att det inte är någon som ser om man tuggar på något”. Å andra sidan, framkommer det av R1 att det även kan krävas lite mer framförhållning att äta mat nu än vad det gjorde på kontoret. Respondenten beskriver det som att man på kontoret kunde få en varm tallrik i handen på lunchrestaurangen, medan man nu kan behöva tina och tillaga maten. En annan faktor som påverkat våra respondenters matvanor är att ha en partner i

hemmet. Samtliga av våra respondenter uppger att deras partner också arbetar hemifrån. R3 berättar exempelvis om hur partnern brukar komma förbi med mat och vatten om hen har svårt att gå ifrån arbetet, medan två andra respondenter lyfter att de brukar passa på att äta lunch ihop med sin partner.

Det framkommer också i våra respondenters utsagor att lunchrasterna många gånger kombinerats med egenskapen träning och rörelse. Egenskapen bygger på respondenternas utsagor om ändrade rutiner för träning, vardagsmotion och fysisk hälsa. R6 berättar till exempel att hen tidigare (innan övergången till distansarbete) ibland struntat i att gå en lunchpromenad om det varit dåligt väder, men att hen nu kan utnyttja det till att träna i hemmet. Lunchpromenad är något som framkommit i flera av våra respondenters utsagor, varav R1 och R3 uppger att de brukar ha sällskap av familjemedlemmar så som partner respektive hund. I utsagor av R3 framgår det också hur träningsrutinen förändrats under övergången till distansarbete. R3 gör följande reflektion:

”I början var det mindre träning istället för mer. Gick till gymmet efter jobbet då och hade en annan rutin, men den passade inte pandemiläget. Men sen på sommaren blev det lugnare på jobbet och bättre att jobba hemifrån, så kunde träna på lunchen för det var inte så mycket att göra. Använder lunchen till träning ibland, eller så tränar jag efter jobbet. Blivit mer nu, i början ville jag inte gå till gymmet. Men nu springer jag istället 1-2 ggr i veckan eller tränar med hjälp av en dataskärm t.ex. yoga.” (R3 I2)

I citatet ovan beskriver R3 hur hen ändrat om sin träningsrutin så att den ska passa både det rådande pandemiläget och arbetsbördan. Även om flera av våra respondenter uppger sig utnyttja lunchrasten till promenad och träning, framkommer det även att vardagsmotionen minskat drastiskt. R1 menar att man får mindre steg om dagen när man arbetar hemifrån, medan R6 säger att ”det blivit mindre rörelse men intensivare rörelse”, och syftar därmed på att de vardagliga förflyttningarna på kontoret minskat men att det nu finns möjlighet till att träna hemma. Träning och rörelse är även nära sammanbundet med ergonomi. Det framkommer nämligen i flera av våra respondenters utsagor att några fått mer ont i kroppen än tidigare till följd av mindre rörelse, sämre förutsättningar för att stå och jobba samt att arbetsredskap är av sämre kvalitet i hemmet. Platsbrist har framträtt som en orsak till varför flera av våra respondenter inte har samma ergonomiska förutsättningar i hemmet, exempelvis så uppger både R3 och R6 att de inte har plats för ett höj och sänkbart skrivbord i hemmet. Att ha ett begränsat utrymme i hemmet har även resulterat i vissa obekväma arbetsställningar då R3 berättar att hen ibland måste ta mötesanteckningar i knäet p.g.a. för litet skrivbord. Utöver de ergonomiska förutsättningarna som presenterats ovan verkar även ljusförhållanden ha en viss påverkan på respondentens fysiska hälsa. Både R3 och R5 lyfter att ljuset haft påverkan på deras förmåga att se skärmen, vilket ibland lett till att R3 känt sig mer trött i ögonen än tidigare. Och även om R3 försökt hantera solljuset med att t.ex. dra ner persiennerna, har det istället lett till att hen upplevt det som deprimerande att sitta i ett mörkt rum. Även kameran har visat sig kräva en viss typ av ljus, vilket gjort att våra respondenter ibland tvingats inta obekväma arbetsställningar för att optimera ljusförhållandena för kameran.

I ovan stycke framkommer det att respondenterna har mer tid för motion och träning, även om vardagsmotionen blivit mindre. De ergonomiska förutsättningarna för kroppshållning och ljus framträder dock ha utmynnat i negativa effekter för respondenterna i form av fysisk smärta och ökad trötthet. R5 säger exempelvis ”man tappar energin snabbare av att sitta framför datorn bara”. Energiförlust uppstår även till följd av minskad interaktion med kollegor, både R3 och R5 uppger att de får energi av att interagera med kollegor vilket ibland resulterat i en upplevelse av ensamhet vissa dagar när interaktionen uteblivit eller varit sparsam.

Känslan av ensamhet kan relateras till våra respondenters mentala tillstånd, vilket leder oss vidare till vår nästa egenskap psykiskt mående. Egenskapen bygger på respondenters utsagor

om det egna psykiska måendet såväl som kollegors. En av våra respondenter tar upp att hens mående försämrats till följd av svårigheter att avgränsa arbetsdagen, vilket lett till att respondenten sökt stöd från både chef och arbetsterapeut. R2 säger:

”Jag tog kontakt med min chef och berättade att det inte fungerade för mig att arbeta hemifrån och fick då träffa en arbetspsykolog. Jag tycker det är lättare att skapa rutiner på jobbet och lämna datorn där. Arbetspsykologen gav mig övningar att arbeta med till vårt nästa möte. Ibland krävs det att någon annan säger det till dig.” (R2 I1)

Ovan framkommer ett försämrat psykiskt mående till följd av svårigheter att avgränsa arbetet i hemmet. Flertalet respondenter talar även om hur det finns sämre förutsättningar idag för att skapa sig och förmedla en medvetenhet om mående. R3 säger:

”När man inte mår bra fysiskt är det tydligt på kontoret, och då kan en kollega se det och erbjuda sig ta över ett möte om man t.ex. har huvudvärk. Men nu är inte det möjligt, för det syns inte [via skärm] och folk vill inte prata om det eller nämna det. Det psykiska måendet kan också vara mer synligt på kontoret, och kollegor kan fråga på fikat ’hur mår du?’, men det händer inte nu. Jag saknar det inte specifikt, men i vissa situationer, att få stöd även om det inte syns. Men det ligger ju delvis på mig att uttrycka det också.” (R2 I2)

Som citatet ovan illustrerar är det inte bara svårt att utröna hur kollegorna mår, utan även att visa sitt eget mående och behov av stöd i vissa situationer när interaktionen övergått till en digital variant. Slutligen lyfter även våra respondenter hur de hanterar sjukdom nu när de arbetar hemifrån. Sjukdom är den sista egenskapen under kategorin hälsa, och här framträder det ur våra respondenters utsagor att det kan ses som mer fördelaktigt att arbeta hemifrån vid sjukdom eftersom det finns större utrymme för flexibilitet, vila och återhämtning. R6 säger i sin första intervju ”En annan fördel med att jobba hemifrån är om man är hängig. Det är svårt att vara på kontoret när man är sjuk men när man är hemma kan man passa på att vila och fördela tiden t.ex. jobba på kvällen”. R3 och R1 uppger i sin tur att det underlättar att arbeta hemifrån vid lindrigt symptom i och med att det finns bättre möjligheter att justera sina arbetstider efter vila och återhämtning än vad det gjorde på kontoret. Väl värt att notera är dock att det fanns en återkommande tendens bland flera av våra respondenter att vid lindrigt symptom arbeta istället för att sjukanmäla sig.

Våra respondenters utsagor ovan har visat på att förutsättningarna i hemmet både genererat i möjligheter och svårigheter för respondenterna att hantera sin arbetssituation i hemmet. Egenskaperna som presenterats har i sin tur utgjort en form av hälsofaktorer som varit med och påverkat våra respondenters hälsa på ett eller annat sätt. Kategorin hälsa och dess koppling till vår kärnkategori hemmets dissonans visar sig därmed i att hemmet som arbetsplats skapar olika förutsättningar för våra respondenters hälsa på både gott och ont.

6.4 Sammanfattning

Studiens huvudangelägenhet och våra respondenters mest centrala problem har visat sig omfatta förutsättningar för att genomföra arbete i hemmet. Förutsättningarna för att utföra distansarbete i hemmet har framträtt präglats av en dissonans som belyser problematiken med att hem och kontor blivit en och samma plats. Kärnkategorin hemmet dissonans har således framträtt i hur våra respondenter försökt anpassa sina förutsättningar för att genomföra arbete i hemmet genom att särskilja arbetet från hemmet som fristad. Detta synliggörs med hjälp av kärnkategorins två egenskaper som handlar om att arbeta på distans och förmågan att balansera hemmets förutsättningar med kravet på att genomföra arbetet.

I vår studie har det i våra respondenters utsagor framkommit olika typer av sociala, organisatoriska och fysiska faktorer som påverkat deras arbetssituation och mående. De övriga tio kategorierna som identifierats stå i relation till kärnkategorin har därför fördelats utifrån om

kategorin betraktats som en social, organisatorisk eller fysisk faktor. I relation till figuren som presenterades inledningsvis i resultatavsnittet kan det urskiljas att kategorierna till vänster: familjesituation, socialt behov på jobbet, informell kommunikation och videomöten utgör olika sociala faktorer. Varav kategorierna till höger: anpassade utrymmen, hälsa och raster och pauser omfattar fysiska faktorer. De tre kvarvarande kategorierna: gruppkulturer, flexibilitet och effektivitet samt inställning i sin tur kan betraktas som mer organisatoriska i sin natur. Men som vår redogörelse även påvisar kan vissa kategorier innehålla ett visst inslag av de andra faktorerna, t.ex. så tar kategorin gruppkulturer även upp en viss socialdimension likväl som kategorin flexibilitet och effektivitet omfattar en del fysiska element. Vi vill även tillägga att anledningen till varför kategorin hälsa placerats som en fysisk faktor när den egentligen mer eller mindre är genomgående i alla dimensioner har att göra med att kategorin till störst del rör fysiska faktorer.

Kategoriernas koppling till kärnkategorin består av att de i form av att vara en social, organisatorisk och/eller fysisk faktor påverkat våra respondenters förutsättningar för att skapa sig en tillfredsställande arbetsmiljö i hemmet. Resultatet av hur våra respondenter hanterat dessa förutsättningar har sedermera haft både negativa och positiva effekter på deras mående. Trots att kategorierna varit delade mellan respondenterna har det varit upp till var och en av dem att hantera sin situation och sina förutsättningar, och på vilket sätt detta gjorts har påverkat graden av dissonans. Dissonansen som upplevs i hemmet befinner sig således på en skala där hög dissonans skapas genom stort antal negativa aspekter inom kategorierna, medan motstånd mot dissonans skapas genom ett högre antal positiva aspekter inom kategorierna. Kategorin familjesituation handlar om hur familjens närvaro i hemmet påverkat respondenten, medan kategorin socialt behov på jobbet lyfter hur respondentens erfarenhet i sin yrkesroll visat sig ha en viss påverkan på upplevelsen av att arbeta hemifrån. Kategorierna informell kommunikation och videomöten har i sin tur gestaltat hur en ny typ av social interaktion växt fram i och med den digitala övergången, vilket genererat i nya förutsättningar för våra respondenter. Fysiska faktorer som framträtt vara betydelsefulla för våra respondenter gällande att arbeta hemifrån rör istället en anpassning av utrymme i form av att separera hem från arbete genom att antingen fysiskt eller tekniskt avgränsa sig genom att t.ex. stänga dörren, eller stänga av datorn i slutet av arbetsdagen. Andra fysiska faktorer framträder i kategorierna hälsa och raster och pauser som tar upp hur förutsättningar för rörelse, återhämtning och arbetsposition påverkats av övergången till distansarbete och fått konsekvenser på våra respondenters mående. Slutligen kan man säga kategorierna gruppkulturer, flexibilitet och effektivitet samt inställning lyfter hur våra respondenters organisatoriska förutsättningar påverkats och ibland förändrats på både gott och ont. Av de kategorier som vi ovan redogjort för har kategoriernas påverkan på kärnkategorin ibland varit mer direkt än indirekt, medan i andra fall tvärt om. Oavsett vad, så har samtliga kategorier kunnat relateras till vår kärnkategori i relation till hur förutsättningarna för distansarbete i hemmet påverkat våra respondenters mående.

7

DISKUSSION

I följande diskussionsavsnitt kommer studieresultatet att diskuteras i förhållande till studiens syfte och frågeställning, tidigare forskning samt teoretiskt och begreppsligt ramverk. Avsnittet avslutas med en självkritisk diskussion.