Akademin för hälsa, vård och välfärd
DISTANSARBETETS PÅVERKAN PÅ
ARBETSTAGARENS MÅENDE
Baserat på sex anställdas upplevelser av att distansarbeta hemifrån till följd av Covid-19 pandemin
ELIN KARLSSON MÅNGS EVELINA PETTERSSON
Kandidatuppsats, 15hp, VT21 Beteendevetenskapliga programmet
Sociologi med socialpsykologisk inriktning, SOA135
Handledare: Eduardo Medina Examinator: Susanna Toivanen Seminariedatum: 2021-06-04
SAMMANFATTNING
Denna studies syfte är att undersöka arbetstagarens mående i relation till distansarbete som utförs i hemmiljö. Detta undersöks till följd av att det är högst relevant att nyansera kunskapen om hur distansarbete upplevs och påverkar arbetstagarens mående i den rådande Covid-19 pandemin. Denna studie genomförs ett år in i studiedeltagarnas distansarbete, vilket gör att deltagarna kan förväntas vara relativt etablerade i sin arbetssituation och utvecklat verktyg för att hantera den. Studien bidrar till den sociologiska forskningen om hur distansarbete kan relateras till mående genom att skildra de olika förutsättningar som distansarbetare upplever och hur dessa hanteras. Detta undersöks genom metoden Grundad teori och baseras på tio intervjuer med sex anställda på ett företag. Den grundade teori som växt fram visar på att distansarbete är beroende av olika förutsättningar, vilka i sin tur haft en inverkan på arbetstagarens mående. Dessa förutsättningar har sedermera hanterats genom kärnkategorin hemmets dissonans. Den utvecklade teorin består även av tio övriga kategorier som förklarar kärnkategorin. Dessa kategorier behandlar inställning, familjesituation, sociala behov på jobbet, informell kommunikation, videomöten, gruppkultur, flexibilitet och effektivitet, anpassade utrymmen, raster och pauser och avslutningsvis hälsa. Resultatet har analyserats utifrån Angelöws teori om arbetsglädje, Sennetts teori om den nya kapitalismens kultur och Allvin m.fl. teori och om gränslöst arbete.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ...1
1.1 Syfte och intresseområde ... 2
2 TIDIGARE FORSKNING ...2
2.1 Arbetsplatsens fysiska utrymme och hantering av tid ... 3
2.2 Distansarbete möjliggör tid till annat ... 4
2.3 Relationers inverkan vid arbete i hemmet ... 4
2.4 Organisatoriska stödstrukturer vid distansarbete ... 5
2.5 Sammanfattning ... 6
3 METOD ...7
3.1 Grundad teori (GT) ... 7
3.1.1 Emergens ... 7
3.1.2 Konstant jämförande analys ... 8
3.1.2.1. Kodning... 8
3.1.2.2. Memos – Minnesanteckningar ... 9
3.1.3 Teoretiskt urval ... 9
3.1.4 Fältanteckningar ...10
3.1.5 Data och dess intentioner ...10
3.1.6 Tidigare forskning och teori ...11
4 GENOMFÖRANDE ... 11
4.1 Den öppna fasen ...12
4.2 Den selektiva fasen ...14
4.3 Den teoretiska fasen ...15
4.4 Sammanfattning av informanterna ...15
5 ETIK ... 16
6 RESULTAT ... 18
6.2 Kärnkategorin ...19
6.3 Andra kategorier ...20
6.3.1 Inställning ...21
6.3.2 Familjesituation ...22
6.3.3 Sociala behov på jobbet ...24
6.3.4 Informell kommunikation ...25
6.3.5 Videomöten ...26
6.3.6 Gruppkulturer ...28
6.3.7 Flexibilitet och effektivitet ...29
6.3.8 Anpassade utrymmen ...31
6.3.9 Raster och pauser ...32
6.3.10 Hälsa ...33
6.4 Sammanfattning ...35
7 DISKUSSION... 36
7.1 Syfte ...36
7.2 Tidigare forskning ...39
7.2.1 Arbetsplatsens fysiska utrymme och hantering av tid ...39
7.2.2 Distansarbete möjliggör tid till annat ...40
7.2.3 Relationers inverkan vid arbete i hemmet ...41
7.2.4 Organisatoriska stödstrukturer vid distansarbete ...42
7.3 Teoretisk och begreppslig ram ...42
7.3.1 Arbetsglädje ...42
7.3.2 Diskussion utifrån Angelöws teori om arbetsglädje ...43
7.3.3 Den nya kapitalismens kultur ...44
7.3.4 Gränslöst arbete ...45
7.3.5 Diskussion om den nya kapitalismens kultur och det nya arbetslivet ...46
7.4 Självkritisk diskussion ...48
1
INLEDNING
I början av 1800-talet var Sverige ett fattigt land hårt drabbat av svält och missväxt, samtidigt som det paradoxalt rådde en kraftig befolkningsökning. Tegnér beskrev det som resultat av ”freden, vaccinet och potäterna” (Hellspong och Löfgren 1994, s.23) men att jordbruket inte klarade av att motsvara behovet av den ansträngda befolkningsökningen. Folket blev således tvungna att röra sig utanför hembygden och hitta nya försörjningsmöjligheter. Den ökade rörligheten innebar inte bara att röra sig mellan orter utan omfattade även flytt från land till stad samt den stora utvandringen till Amerika. Ett nytt ekonomiskt system; penningekonomin, växte fram i takt med proletariseringen av landsbygden och lade tillsammans med teknikens framfart grunden för den nästan oavbrutna ekonomiska tillväxten som kom att prägla Sverige i slutet av 1800-talet och 100 år framöver (ibid., s.34). Under seklets gång industrialiserades Sverige och förvandlades till ett samhälle med helt andra förutsättningar än tidigare. Flera av dem som i bondesamhället hade ägnat sig åt självhushållning, mångsyssleri och byteshandel stod nu inför något helt nytt; lönearbete. Att få lön för sitt arbete innebar inte bara en större planeringsaspekt av hushållet eller fungerade som en symbolisk måttstock (Berglund-Lake 2001, s.40) utan förflyttade även arbetet från hemmet.
Det dras med andra ord en fysisk gräns mellan produktion och icke-produktion vilket banade väg för det nya fenomenet: fritid (Frykman & Löfgren 1979, s.27). Arbetet ställdes i kontrast till fritid och hemmet, men var det så enkelt? Nja, det var snarare lönearbetet som separerades från hemmet eller hemmet som betraktades stå utanför produktionslivet (ibid., s.111). Och förutom tidsdifferentieringen framträdde även en moralisk ordning som kastar sken över hur könsrollerna skulle konstrueras i hemmet. Det var ett borgerligt ideal som fick fäste mer eller mindre i alla samhällsklasser och antydde att kvinnan skulle vara hemmets hjärta (ibid.,), alternativt prydnad (Ek-Nilsson & Meurling 2019, s.16). Kvinnans ställning i slutet av 1800-talets Sverige är annorlunda uttryckt ganska motsägelsefull i relation till de olika vindar som blåste i det svenska samhället på den tiden. Det borgerliga idealets syn på kvinnan i hemmet strider mot det faktum att kvinnor fick en större möjlighet till egenförsörjning genom sitt yrke. Detta kan delvis ses som en följd av att kvinnor år 1870 beviljas tillgång till universitetsstudier (ibid., s.18), samt som konsekvens av det rådande kvinnoöverskottet och industriernas skrik på arbetskraft. Mycket som hände i 1800-talets slutskede har haft avgörande konsekvenser för hur livet för den moderna kvinnan skulle komma att te sig i senare tid. Och än idag, i senmodernitetens era ser vi spåren från en svunnen tids könsroller lysa igenom i relation till vem som tillägnar mest tid till hushållsarbete i hemmet eller sitter i styrelser världen över. I takt med industrialiseringen och fabrikernas framfart växte även behovet av välfungerande kommunikation och administration. Man började föra böcker i allt större utsträckning över verksamheten vilket banade väg för en ny typ av tjänst; kontorsarbete. Under mellankrigstiden blev kontorsarbete allt mer förekommande och ledde i sin tur till att kontorslandskapet effektiviserades. Den klassiska bilden av ”trälhavet” myntades där stora salar utrustades med skrivbord tätt åtföljt av den nästa utplacerade i raka linjer. I trälhavet kunde flera hundra medarbetare tvingas arbete sida vid sida under sträng uppsikt av sin överordnade. Idag har kontorslandskapet genomgått många förändringar sedan dess införande som alla präglats av tidens tand. Kontoret är en spegel av sin samtid och att vi tvingats tänka om under den rådande Covid-19 pandemin är det ingen tvekan om, frågan är bara hur pandemin och distansarbete omformat arbetsplatsen? Det är som Elisabeth Andersson frågar sig i sin artikel i Svenska Dagbladet ”vart ska vi gå, när vi går till kontoret?” (Andersson, 2021).
Idag står vi inför en ny samhällsomställning i takt med Covid-19 pandemins framfart, då vi alla har varit tvungna att ställa om snabbt för att förhindra smittspridningen. På arbetsmarknaden har arbetsgivare och arbetstagare rekommenderats till att ”den som kan bör arbeta hemifrån”
(Folkhälsomyndigheten 2020). Pandemin har inneburit att gränsen mellan hem och förvärvsarbete smälts samman. Bor vi på jobbet nu eller har vi återgått till hemmet igen? Mycket tyder på att det är en ny arbetssituation som vi står inför som inte är anpassat för det arbetsliv som vanligtvis organiseras på den fysiska arbetsplatsen. Det är därför intressant att undersöka hur denna ”nya” arbetsmiljö utformas och vilka konsekvenser det får för individen att snabbt tvingas ställa om till en arbetsmiljö som kanske inte är optimalt anpassad för arbetsuppgifterna. Vi finner det därför högst aktuellt att inrikta vår studie mot distansarbetet som äger rum i hemmet och dess påverkan på individen i avseende att nå fram med hållbara strategier för hur arbetsmiljön på bästa sätt kan struktureras för att utmynna i välmående.
1.1 Syfte och intresseområde
Denna studie avser att undersöka vilka dimensioner av arbetsmiljön som framträder som betydelsefulla för hur arbetstagare upplever sin arbetssituation i hemmet under Covid-19 pandemin. För att undersöka detta används metoden Grundad teori. Metoden utgår inte från en problemformulering utan fokuserar istället på ett intresseområde (Holton & Walsh 2017, s.47, 140), varav intresseområdet i sin tur omfattar arbetstagarens mående i relation till distansarbete i hemmiljö. Med mående menas här upplevelser och känslor i relation till specifika situationer. Mående kan innefatta såväl negativa som positiva känslor. I grunden är vi som studieförfattare intresserade av individernas välmående, med andra ord de positiva känslorna och upplevelserna som glädje och tillfredsställelse. Men för att nyansera välmående och dess dimensioner är det berikande att även undersöka det negativa måendet så som nedstämdhet, frustration och ilska som kan upplevas i relation till arbetssituationen.
Intresseområdet och studiens syfte har framtagits i samröre med ett företag som är intresserade av en djupare kvalitativ undersökning om hur deras anställda upplever distansarbete till följd av Covid-19 pandemin.
2
TIDIGARE FORSKNING
I denna studie användes databasen Sociological Abstract för att söka efter tidigare forskning. Sökord som ”telecommuting” och ”working from home” användes ensamstående såväl som i kombination med sökorden ”covid-19”, ”health” och ”wellbeing” för att finna forskning av värde för denna studie. Sökorden gav mellan 50–2600 träffar. Av dessa forskningsartiklar lästes cirka 40 abstracts som potentiellt var relevanta, varav 10 artiklar lästes i helhet. Vid en närmare granskning visade det sig att två av artiklarna inte bidrog till studien, och ersattes därav med två nya mer passande artiklar. Utifrån den relevanta forskningen har följande teman strukturerats: arbetsplatsens fysiska utrymme och hantering av tid, distansarbete möjliggör tid till annat, relationers inverkan vid arbete i hemmet, och slutligen organisatoriska stödstrukturer vid distansarbete.
Gemensamt för de vetenskapliga forskningsartiklarna är att de på något sätt rör hur arbete kan påverka upplevelsen av hemmet. En av artiklarna, Debrot m.fl., berörde inte distansarbete, men ansågs bidragande då den vidgar förståelsen av hur kognitiva belastningar från arbetet kan påverka relationer i den privata sfären. Övriga artiklar berörde distansarbete direkt. Dock, skall här noteras att ett fåtal artiklar berör distansarbete på heltid, medan majoriteten av artiklarna behandlar distansarbete på deltid eller i kombination med kontorsarbete. Detta skulle kunna påverka den tidigare forskningen i form av att deltagarna upplever mer positiva effekter av distansarbete än vad som genomsnittligen upplevs nu under de mer omfattande formerna av Covid-19 pandemin.
2.1 Arbetsplatsens fysiska utrymme och hantering av tid
Inom tematiseringen arbetsplatsens fysiska utrymme och tider lyfts forskning som avhandlar hur plats och tid för arbete påverkar distansarbetarens välmående. Genomgående framkommer ett behov av att uppleva att hemmet och arbetet är två separata enheter som skiljs åt i plats och tid, samtidigt framkommer det att platsen för arbetsutförandet påverkar hur distansarbetare hanterar tid. Det framkommer olika metoder som distansarbetare har för att hantera situationen. Song och Gao (2018) lyfter hur platsen för arbetet påverkar måendet i en amerikansk enkätundersökning. I den framkommer det att distansarbete under vardagar inte har någon signifikant påverkan på den anställdas subjektiva välmående, men att det kan leda till en ökad stress. Däremot framträder det att distansarbete under helgen kan generera i en negativ inverkan på välmåendet samt mer stress. Hemmet kan alltså utgöra en arbetsplats under planerade arbetstider utan större negativ inverkan på måendet utöver ökad stress. Song och Gao reflekterar att stressen kan komma sig av att krav från arbete och hemmet kan komma i konflikt med varandra. Behov av fysisk och tidsmässig gränsdragning i hemmet framkommer även i Ammons och Markhams (2003) intervjustudie genomförd i USA. I studieresultatet presenteras det att ett kontor eller en avsatt arbetshörna i hemmet underlättar för distansarbetare att särskilja arbetstid från fritid. Att ha sin arbetsplats uppställd vid exempelvis köksbordet leder till upplevelsen av att arbetet är ständigt närvarande, och arbetstiden blir svårare att avgränsa. Distansarbetarna valde till följd av detta platser i hemmet som utgjorde bättre förutsättningar för att genomföra arbetet. Ammons och Markham skriver vidare att gränsdragning även görs mot familjemedlemmar i form av att de ombeds att hålla sig utanför arbetsplatsen under arbetstid. Gränsdragningen som framkommer i forskningen sker således för att separera och särhålla arbetet och hemmet såväl fysiskt som tidsmässigt, varav distansarbetaren själv aktivt skapar fysiska gränser för att skapa bättre arbetsro och bättre välmående.
Denna aktiva gränsdragning framkommer också i bokrecensionen I work here! A sociological study of work carried out at home on the basis of telework” av Róg-Ilnicka (2018). Róg-Ilnicka beskriver det som att arbete som utförs utanför kontoret kräver att de anställda omvandlar det fysiska, sociala och mentala utrymmet. Här framstår ett stort behov av att nå balans mellan arbete och den privata sfären genom diverse gränsdragningar. Den etnografiska studien genomfördes bland par där båda arbetade hemifrån med syftet att uppmärksamma hur de organiserade, ändrade och förhandlade om hemmets utrymme. Det visade sig att hemmet kräver en tydlig uppdelning av arbete och privatliv för att inte leda till spänningar, frustration eller tidspress. Att fysiskt kunna avgränsa och avskärma sig genom att exempelvis stänga en dörr framhävdes som viktigt för distansarbetarna, likväl som tekniken kunde användas som ett verktyg att definiera arbetsplatsen samt hjälpa dem strukturera och avgränsa sin arbetstid. Ett annat sätt som motverkade att gränserna flöt samman var att distansarbetarna skapade sig egna rutiner som signalerade arbete kontra fritid. I Róg-Ilnickas bokrecension framträder det alltså återigen hantering av den fysiska miljön för att separera och skapa välmående i arbete såväl som fritid, och det framkommer även ett sätt distansarbetare skapar gränser i tid genom rutiner. Hur individen mår av att spenderar arbetstiden i hemmet framkommer även påverkas av om det gör frivilligt eller under tvång. I en enkätundersökning i USA av Kaduk, Gendek, L. Kelly och Moens (2019) skrivs det att ofrivilligt föränderliga och varierande arbetstider är förknippade med en större konflikt mellan arbete och familj, stress och en lägre arbetstillfredsställelse. Medan anställda som frivilligt arbetar minst 20% av sin arbetstid hemifrån uppger sig vara mindre stressade, må bättre och vara mer intresserade av att stanna kvar på företaget. Artikeln påvisar vikten av att anställda bör ha viss kontroll över sin arbetstid och därmed ej påtvingas ett växlande tidsschema för att det ska generera i positiva effekter för både arbetsgivaren och arbetstagaren. Här sägs således inget direkt om hur distansarbetarna hanterar sin situation, men
de noterbara skillnaderna i mående skulle kunna vara till följd av att de som frivilligt arbetar hemifrån har skapat sig själv rutiner och metoder för effektivt arbete, och har egen drift att göra det.
2.2 Distansarbete möjliggör tid till annat
I forskningen framkommer det att distansarbete kan leda till att anställda har mer tid till andra saker och aktiviteter, då tid sparas på att pendla till jobbet samt att distansarbetare har större möjligheter att anpassa tider. Distansarbetare drar således nytta av sin arbetssituation genom att hantera sin tidfördelning till sin fördel.
I J. Restrepo och Zeballos (2020) amerikanska enkätundersökning lyfts det fram hur distansarbetare hanterar sin dagliga tid i jämförelse med individer som arbetar på kontor. Studieresultatet antyder att de individer som arbetar hemifrån har mer tid för icke-arbetsrelaterade aktiviteter. Mer specifikt visar det sig att de som arbetar hemifrån lägger mindre tid på arbete och personlig hygien men desto mer på fritid, sömn och matrelaterade aktiviteter. Det framgår även i studien att individer med partner i hemmet ägnar mer tid på att laga och äta mat, än ensamstående. Författarna tolkar det som att avsätta mer tid för matlagning och konsumtion indikerar att distansarbetare äter långsammare och mer hemlagade måltider, vilket visat sig ha mer hälsofrämjande effekter och kan därmed tänkas bidra med att förbättra arbetarens livskvalitet.
Liknande resultat framkommer i Powers doktorsavhandling (2014), där han skriver att distansarbetare har ett större välmående än kontorsarbetare. Powers genomför en fallstudie där det framkommer att distansarbetaren upplever mindre arbetsrelaterad stress, vilket leder till bättre koncentrationsförmåga samt att hemmet har bättre arbetsförhållanden och mindre distraktioner. En koppling till varför välmående är större för distansarbetare än kontorsarbetare görs av Powers i relation till flexiblare scheman, vilket leder till ökade möjligheter att engagera sig i en mer varierad mängd aktiviteter under dagen än för dem som arbetar på kontor. Det framkommer att de som ägnar minst två arbetsdagar i veckan till distansarbete spenderar mer tid engagerade i arbete, familj och personliga aktiviteter samt upplever ett större välmående i jämförelse med dem som arbetar på kontoret. Den tid arbetstagaren vinner på att inte behöva pendla till arbetet framträder ha indirekta fördelar i form av att arbetstagaren spenderar mer tid med familjen och på personliga aktiviteter. Song och Gao (2018) lyfte i sin tur hur distansarbetare är mindre trötta än kontorsarbetare, vilket även dem attribuerade till den tid och energi som sparas i och med att pendlingstider försvinner.
Det framkommer således i forskningen att distansarbetare har mer tid till annat än kontorsarbetare till följd av att pendlingstider försvinner, samt att distansarbetaren har möjlighet att anpassa sina arbetstider under dagen. Detta syns nyttjas av distansarbetarna som aktivt väljer hur de fördelar sin tid för att gynna sin egen hälsa i form av mer sömn och bättre matvanor, samt ökad glädje och tillfredställelse genom att lägga tid på aktiviteter som bringar dem glädje.
2.3 Relationers inverkan vid arbete i hemmet
Relationer kan påverka arbetssituationen på olika sätt. Angående relationer till arbetskollegor fanns det inget av relevans i tidigare forskningen. Vid sökning i sociological abstract efter ”colleagues” och ”coworker” i kombination med ”telecommuting” framkom endast fyra forskningsartiklar som egentligen inte berörde betydelsen av kollegiala relationer och hur dessa hanteras av distansarbetare. Det finns således en tydlig lucka i forskningen. Den forskningen som lästes fokuserade istället på privata relationer, varav endast en kort lyfte kollegiala relationer i jämförelse mot hemmets relationer.
I den tidigare forskningen har det återkommande undersökts hur privata relationer påverkats av arbetets närvaro i hemmet. År 2017 publicerades en artikel av Debrot, Sigler, L. Klumb och Schobei där de i två narrativa dagboksstudier i Schweiz och Tyskland undersökte hur relationer påverkas när arbetet mentalt tar sig in i hemmet. Debrot’s m.fl. resultat visar på att individer som efter avslutad arbetsdag tar med sig tankar och stress om arbetet hem upplever att deras romantiska relationer är av sämre kvalitet än när de mentalt lyckades lämna arbetet på jobbet. Samtidigt skriver de att deltagare som har lättare att koppla bort arbetet efter avslutad arbetsdag upplever mer kärleksfyllda interaktioner med sin partner, vilket i sin tur visar sig vara sammankopplat med att tiden efter arbetet upplevdes mer avslappnad. Studien påvisar således att individen behöver mentalt särskilja arbetet från tid med partner, och huruvida individen kan hantera denna särskiljning påverkar välbefinnande i privata relationer,
I en australiensisk forskningsartikel om distansarbete i relation till Covid-19 pandemin av L. Couch, O’Sullivan och Malatzky (2020) framträder en rollkonflikt av att vara både mamma och akademiker. Författarna använder sig av en narrativ metod där de utifrån sina egna upplevelser beskriver hur de rådande förhållningssätten för distansarbete under Covid-19 pandemin i Australien påverkat deras förmåga och förutsättningar att arbeta hemifrån. I artikeln framträder ett överhängande hot om att den nuvarande arbetssituationen utifrån dess premisser riskerar att hålla tillbaka kvinnorna i sina karriärer i och med de spänningar som distansarbetet orsakat mellan arbete och familj. Enligt författarna själva har förutsättningarna för distansarbete i hemmet i vissa fall lett till en smärtsam kompromiss av professionalitet och moderskap som resulterat i skam, dåligt samvete eller känslan av att vara otillräcklig. Hemmet och dess privata relationer framkommer således i forskningen behöva balanseras vid distansarbete, samtidigt som de olika kraven behöver hanteras för såväl arbetstillfredsställelse som välmående i relationer. Dock kan denna hantering leda till negativa känslor när det inte upplevs tillfredsställa antingen arbetet eller familjerelationernas krav.
Powers (2014) fann i sin tur ett ökat välmående vid distansarbete i och med att det finns en större möjlighet att uppfylla sina förpliktelser utanför arbetet, exempelvis gentemot familjen. Dock skriver Powers att de fördelar som distansarbetaren upplever rörande familjen kommer till följd av förlusten av den informella kommunikationen som präglar arbetsrelationer på kontoret. Den informella kommunikationen mellan kollegor bidrar med uppdateringar om mående och arbete, vilket i sin tur genererar en effektiverare arbetsprocess. Det som distansarbetaren tjänar på gällande familjerelationer och familjeförpliktelser blir på bekostnad av kontorets möjligheter till kommunikation med kollegor. Powers forskning visar således att ökade möjligheter att hantera familjeförpliktelser leder till större välbefinnande, samtidigt framkommer här att kollegiala relationer också har en positiv betydelse. Dock framkommer det inte hur distansarbetare hanterar sina kollegiala relationer på distans i Powers doktorsavhandling.
2.4 Organisatoriska stödstrukturer vid distansarbete
Distansarbete i hemmet kan vara en del av entreprenörskap, men denna studie fokuserar på distansarbetare inom ett företag. Anställda på företag kan dra nytta av stöd från överordnade och organisationen, vilket även sker på distans enligt forskningen.
Stöd från organisationen och en tillåtande arbetskultur påverkar anställdas mående genom att främja och stärka såväl arbetslivet som familjelivet vid distansarbete. Van der Lippe och Lippényi (2018) använde sig av en enkätundersökning som applicerades på olika nivåer inom organisationer i flertalet europeiska länder, däribland Sverige. I sitt resultat presenterar författarna att distansarbete har en högre grad av arbete/familjekonflikt än arbete på kontor. Samtidigt påverkar organisationens struktur och kultur huruvida och till vilken grad denna
påverkan sker. Upplevt stöd från överordnade minskar arbete/familjekonflikt medan idealarbetarkulturen som präglas av förväntningar på övertid och högprestation i arbetet, ökar arbete/familjekonflikt. Studien visar vidare på att distansarbetets påverkan på arbete/familjekonflikt ter sig olika mellan könen. Kvinnor upplever mer konflikter mellan arbete och familj än vad män gör, samtidigt som kombinationen av stöd i arbetslivet från överordnade framstår som mer fördelaktigt för kvinnor än för män. Forskningen visar således att distansarbete leder till en sammansmältning mellan hem och arbete i form av att familj och arbete kommer i konflikt i det delade fysiska och tidsliga utrymmet, samtidigt kan kulturen på jobbet elda på detta. Distansarbetaren kan motarbeta denna konflikt genom att utnyttja och ta emot stöd från det företag den arbetar för.
Avslutningsvis lästes Walter Matlis (2020) artikel om hur arbetslandskapet förändrats i Sydafrika till följd av Covid-19 pandemin. Matlis genomförde en webb-baserad enkätundersökning med ett 20-tal arbetstagare som inte tidigare haft erfarenhet av distansarbete. Den tekniska utvecklingen framstår i studien som både avgörande och främjande för distansarbete. En annan effekt av distansarbete är att respondenterna upplever sig vara mer effektiva i sitt arbete hemifrån, samtidigt som flera vittna om en ökad arbetsbelastning och tidspress. Matli menar att pandemin visat på vikten av att organisationer bistår sina anställda med diverse stödstrukturer för att möjliggöra hemmet som en funktionell arbetsplats. Även om respondenternas upplevelser av distansarbete är tudelad framträder ändå en överhängande risk att distansarbete utan rätt förutsättningar riskerar att utgöra en negativ påverkan på arbetstagarens livsstil, hälsa och/eller generella välmående. Den tidigare forskningen, även om den inte berättar exakt vad stödstrukturer utgörs av, lyfter således distansarbetares behov av att organisationen bidrar med strukturer som möjliggör funktionellt arbete vilket främjar välbefinnande i arbetet.
2.5 Sammanfattning
Den tidigare forskningen visar på att det finns flera olika faktorer som påverkar distansarbetares välmående. Inom tematiseringen arbetsplatsens fysiska utrymme och tid framkommer det att distansarbetare behöver uppleva att hem och arbete är separerade i plats och tid, vilket de möjliggör genom att fysiskt särskilja arbetsplatsen samt skapa rutiner kring arbetstider. Tematiseringen distansarbete möjliggör tid till annat visar på att distansarbetare både har mer tid för icke-jobbrelaterade saker samt själva kan fördela sin tid till aktiviteter som är hälsofrämjande samt lyfter välbefinnande. Inom relationers inverkan vid arbete i hemmet framträder det att hemmets relationer påverkas negativt om arbetet inskränker, samtidigt som det framkommer att distansarbete möjliggör mer tid till familjen. Organisatoriska stödstrukturer vid distansarbete påvisar att anställda påverkas av den arbetskultur och stödstruktur som finns i organisationer, och att dessa kan motverka eller försämra konflikt mellan arbete och hem för distansarbetare.
Det finns vissa metodologiska skillnader mellan den tidigare forskningen och denna studie. Till att börja med var det svårt att hitta artiklar om svenskars upplevelse av distansarbete, vilket lett till att den tidigare forskningen omfattats av ett mer internationellt, men västerländskt perspektiv. Sverige nämns endast i en av de tio artiklarna och då inte i relation till Covid-19 pandemin. Med tanke på den tydliga avsaknaden av ett svenskt utgångsläge både gällande distansarbete och avvikande smittskyddsåtgärder kan denna studie anses bidra med kunskap ur ett svenskt perspektiv. Artiklarna från den tidigare forskningen använder sig av både kvantitativa som kvalitativa metoder, samt omfattas av ett större urval. Detta skiljer sig från denna studie i och med att den använder sig av kvalitativa intervjuer baserat på ett mindre urval. Metoden i denna studie omfattar dessutom en mer otraditionell forskningsprocess genom att inte inleda med en specifik forskningsfråga, utan istället låta den uppstå ur empiri. Utöver den
tidigare forskningens internationella prägel och blandade metodval, framträder ytterligare en skillnad gentemot denna studie som avser den rådande samhällssituationen Covid-19 pandemin. I den tidigare forskningen är det enbart två av tio artiklar som behandlar distansarbete i relation till pandemin, varav de resterande artiklarna är skrivna några år tidigare. Detta innebär att olika nivåer av distansarbete behandlas i artiklarna i form av både heltid och deltid, samt belyser aspekten av frivilligt och ofrivilligt distansarbete. Denna studie kan därför betraktas bidra med att fylla den kunskapslucka som omfattar det ofrivilliga distansarbetet i relation till Covid-19 pandemin. Det har även framkommit en kunskapslucka i forskningen kring kollegiala relationers betydelse och påverkan vid distansarbete, vilket denna studie fyller.
3
METOD
I följande metodavsnitt kommer det att teoretiskt redogöras för studiens metodansats Grundad teori (GT). För tydlighetens skull separeras metodens teoretiska aspekter och grundantaganden från hur metoden praktiskt appliceras i studien, varv det sistnämnda kommer redovisas i avsnittet om genomförande.
Valet av metod grundar sig främst i att vi vill undersöka vilka faktorer som framträder som viktiga för arbetstagarens välmående under distansarbete utifrån ett öppet förhållningssätt. Forskningsprocessen inom GT präglas just av öppenhet och betonar vikten av emergens, vilket menas med att man ska låta data visa vägen för framväxandet av teorin istället för att studien ska begränsas av ett redan fast teoretiskt ramverk eller styras av en specifik frågeställning. Anledningen till varför studien mest fördelaktigt inleds induktivt och förutsättningslöst handlar om att undvika att datainsamlandet ska bekräfta en på förhand given forskningshypotes (Hartman, 2001, s.68–69; Glaser 2010, s.42) eller utesluta en viss typ av data, eftersom detta i sin tur riskerar att blockera eller påverka framträdandet av viktigt material för det avslutande teoribygget. Detta är särskilt viktigt att förhålla sig till inom GT eftersom metodens grundantagande vilar på idén om att teorin ska växa fram ur datamaterialet (Holton & Walsh 2017, s.12). Det är med andra ord denna öppenhet inför vad som framträder, istället för påtvingande antaganden, som är givande i sökandet efter de faktorer som de anställda upplever som avgörande för hur deras mående påverkas av distansarbete.
3.1 Grundad teori (GT)
Grundad teori är en metod som syftar till att systematiskt generera teori utifrån empiriska data, eller annorlunda uttryckt: att grunda teori i data. GT som term refererar således både till den metodologiska forskningsprocessen som det slutliga resultat (Holton & Walsh 2017, s.10). Upptäckten av teorin sker genom att undersöka det valda fältet och låta individerna där framföra sina angelägenheter. Forskaren förhåller sig därmed öppen gentemot vad som framkommer och kan utifrån det finna huvudangelägenheten. Med hjälp av begreppsliggörande kan sedan de kategorier som framträder förklara hur huvudangelägenheten hanteras i fält (Holton & Walsh 2017, s.30). I följande underavsnitt kommer det att redogöras för hur denna process tar form utifrån metodens tre grundpelare: emergens, konstant jämförande analys och teoretiskt urval. Avsnittet inleds med att först redovisa de tre grundpelarna för att sedan gå vidare med att behandla fältanteckningar och datas intention. Metodavsnittet avslutas med att förklara hur metoden förhåller sig till tidigare forskning och teoretiskt ramverk.
3.1.1 Emergens
Som tidigare påvisats avfärdas teoretiska antaganden och specifika forskningsfrågor i början av studien eftersom det anses begränsa det som tillåts framträda ur data. En studie som följer GT som metodansats ska därför inledas med öppenhet inför det framträdande mönstret som genom teoretisering sedermera ska förklara sociala beteenden. Denna öppenhet sträcker sig från att undvika inledande antaganden till vilken typ av data som anses adekvat. Inom GT betraktas
även allt som potentiella data (Holton & Walsh, 2017, s.30–31; Glaser 2010, s.28) men oavsett vilken typ av data eller insamlingsmetod som använts så följer grundregeln att det är ur data som det relevanta framträder. Med andra ord, är emergensen det centrala. Det är upptäckten som ska visa vägen och teorin ska växa fram ur det som verkligen sker, det vill säga vad datamaterialet visar (Hartman 2001, s.47). Kategorier ska framträda ur data och därmed inte formas ur data som baserats på förutfattade meningar eller antaganden (Holton & Walsh 2017, s.31). Förförståelse och teoretisk känslighet är således två viktiga aspekter att ha i åtanke under forskningsprocessen.
Det är lättare sagt än gjort att bortse från förgivettaganden eftersom förförståelse alltid i viss mån påverkar studier av den sociala världen, dock får förförståelsen aldrig vara ledande eller definitiv (Glaser 2010 s.99). Holton och Walsh (2017, s.32) förklarar det som att förförståelse aldrig får tvingas på data. Teoretisk känslighet blir således en viktig egenskap som forskaren kan ta hjälp av för att undvika att låta förförståelsen färga av sig på studien. Att undvika att fastna i förutfattade meningar handlar mycket om att forskaren bör vara uppfinningsrik i arbetet med data även om de kreativa idéerna alltid bör stå i relation till den reella data (Hartman 2001, s.100). Hartman (2001, s.97) beskriver det som att den teoretiska känsligheten omfattar forskarens förmåga att skapa sig en medvetenhet om den insamlade datas betydelse och på så vis kan hjälpa forskaren att styra undersökningen efter vad som framträder som relevant. 3.1.2 Konstant jämförande analys
Den konstant jämförande analysen utgör den andra grundpelare inom GT och sker parallellt med kodning och datainsamling. Detta resulterar i att analysen blir en pendlande process där ny data konstant jämförs med tidigare inkommen data. Det som framkommer ur den konstant jämförande analysen lägger tillsammans med det teoretiska urvalet grunden för den kommande datainsamlingen. Analysens utformning skiljer sig dock en aning mellan den öppna, den selektiva och den teoretiska fasen.
Hartman (2001, s.80) använder sig av en ”begrepp-indikatormodell” för att förklara samverkan mellan analys och kodning. Indikatormodellen bygger på idén att de begrepp och kategorier som framträder ska förtjäna sin plats i den slutgiltiga teorin genom att systematiskt ha genererats utifrån data, vilket sker med hjälp av att jämföra olika fenomen med varandra (ibid.,). Syftet med att jämföra fenomenen är att öka förståelsen om det fenomen som studeras genom att söka vad som förenar och skiljer fenomenen åt. I alla tre faser pågår ett oavbrutet arbete med att utröna skillnader och likheter i datamaterialet med avsikt att få fram hur huvudangelägenheten hänger ihop med kärnkategorin samt andra relevanta kategorier.
3.1.2.1. Kodning
I analys och kodning av data används explication de texte som handlar om närläsning av datamaterialet för att tydliggöra vad upphovsgivaren faktiskt skriver för att undvika tolkning. Närläsningen ska genomsyra bearbetningen av materialet för att säkerställa att allt som finns att hitta upptäcks och att analysen är grundad i materialet istället för antaganden. Materialet kodas empiriskt genom explication de texte (Glaser 2010, s.44; Holton & Walsh 2017, s.35). Kodningen inleds öppet utan begränsningar av vad som får framträda ur data och kallas därav den öppna fasen (Hartman 2001, s.40). Kodningen är fokuserad på att identifiera händelser i empiriska data som indikerar på begrepp och kategorier genom närläsning. Händelserna fungerar som indikatorer och ges koder i form av verb som beskriver och begreppsliggör det som påvisats (Holton & Walsh 2017, s.81). Den öppna fasen avslutnas när inga fler kategorier återfinns i materialet, det vill säga när teoretisk mättnad av första fasen har uppnåtts. I detta läge ska kärnkategorin ha framträtt, vilken är den kategori som bäst förklarar det centrala problemet; huvudangelägenheten, enligt individerna som undersöks (Hartman 2001, s.40–41;
Glaser 2010, s.153). Kärnkategorin innefattar de sociala beteenden kring hantering av huvudangelägenheten (Holton & Walsh 2017, s.87).
I den selektiva fasen avgränsar forskaren sitt fokus till vissa kategorier medan andra väljs bort. De kategorier som väljs ut ska relatera till kärnkategorin som framkommit i den öppna fasen (Hartman 2001, s.41; Glaser 2010, s.153). Kärnkategorin blir således en ledstjärna för fortsatt analys och teoretiskt urval (Holton & Walsh 2017, s.84). Syftet i den selektiva fasen är att genom vidare sortering av material och datainsamling identifiera dimensioner och proportioner av kärnkategorin och relaterade kategorier (Hartman 2001, s.41; Holton & Walsh 2017, s.87). Den avslutande fasen i kodningsprocessen är den teoretiska fasen som följer den teoretiska mättnaden av den selektiva fasen (Hartman 2001, s.41). I denna fas ska teori formuleras och integreras. Sambandet mellan kärnkategorien och de relaterade kategorierna klargörs genom att relationerna hypotetiskt formuleras som en teoretisk modell (Holton & Walsh 2017, s.86). Med den genomgående kodningen av data som medföljer metod har vi studieförfattare säkerställt att vi behandlat all data noggrant och rättvist. Kodningen har hjälpt oss fördjupa vår teoretiska förståelse för materialet.
3.1.2.2. Memos – Minnesanteckningar
Memos, även kallat minnesanteckningar är centrala för den konstant jämförande analysen då memos används av forskaren för att anteckna teoretiska idéer som uppstår under kodningen (Holton & Walsh 2017; s.35 Glaser 2010, s.196). Memos utgörs av teoretiska anteckningar angående data och de framträdande begreppsliga relationerna mellan kategorier. Anteckningarna ska göras genom analysprocessen och är ett hjälpmedel för att fånga in forskarens idéer. I den senare fasen av analysen granskas, sorteras och integreras anteckningarna som gjorts längs vägen. Sorteringen av memos genererar en teoretisk struktur vilket hjälper forskaren att formulera den framträdande teorin. Teorin utgörs av en integrerad bild av de hypotetiska relationerna mellan kategorier och är det slutgiltiga målet med den sista fasen av den konstant jämförande analysen (Holton & Walsh 2017, s.36).
Genom att kontinuerligt skriva minnesanteckningar under kodandet och analysen noterade vi idéer och teoretiska tankar som uppkommit under processen. Vi använde minnesanteckningarna som hjälpmedel för att minnas och sortera våra funderingar kring de olika faktorernas betydelse för mående.
3.1.3 Teoretiskt urval
Det teoretiska urvalet pågår parallellt som kodning och analys i utvecklandet av den konstant jämförande analysen. Teoretiskt urval är processen av insamling och val av data baserat på det som framkommit i tidigare analys (Holton & Walsh 2017, s.37; Glaser 2010, s.173). Urvalet är idémässigt istället för slumpmässigt eller representativt, och fokuserar på att ta fram data som nyanserar intresseområdet och den teori som framträder (Glaser 2010, s.175). Stöd till det teoretiska urvalet återfinns i memos, då memos hjälper att identifiera luckor samt vilken data som saknas i analysen (Holton & Walsh 2017, s.37–38).
Det teoretiska urvalet bygger på de teoretiska kriterierna ändamål, relevans och mättnad. Ändamålskriteriet handlar om att datamaterialet ska bidra med information om kategorier och dess egenskaper samt relationen mellan dem. Ändamålet är beroende av vilken fas undersökningen befinner sig i och vilka data som därav behövs (Hartman 2001, s.70). Relevanskriteriet däremot innebär att lägga fokus på egenskaper och relationer i kategorierna som har ett väsentligt värde för den framträdande teorin samt det valda forskningsområdet,
medan mättnadskriteriet betonar att datamaterialet ska studeras till dess att ingen ny information uppkommer ur data (Hartman 2001, s.71–72).
Med hjälp av det teoretiska urvalet har vi kunnat styra vår urvalsprocess av respondenter riktat efter vad som framkommit som särskilt givande och avgörande för studiens intresseområde. Vi har därför valt att göra urval av arbetstagare som arbetar på distans hemifrån i avseende att nå information om vilka aspekter av arbetsmiljön som varit viktiga för deras mående.
3.1.4 Fältanteckningar
Fältanteckningar är avgörande för kodningsprocessen, då det är fältanteckningarna som utgör det datamaterial som kodas och ligger till grund för utvecklandet av memos (Holton & Walsh 2017, s.82). Insamlingen av data i fältet behöver ej transkriberas i detalj, utan forskaren ska istället fokusera på att göra fältanteckningar när hen noterar händelser som indikerar på sociala mönster i fältet. Dessa indikatorer hjälper forskaren finna den aktuella huvudangelägenheten. Fältanteckningar fungerar således som påminnelser för forskaren om kritiska händelser som uppkommit på fältet (Holton & Walsh 2017, s.70–71). Genom att förbigå långa transkriptioner underlättas det för forskaren att fokusera på vad som konkret sker i fältet och vad dess huvudangelägenhet är. Att inte fastna i detaljerade beskrivningar eller konversationer kan dessutom göra det lättare för forskaren att nå en högre begreppslig nivå i kodningsarbetet och memoing (Holton & Walsh 2017, s.81–82). Under intervjuer räcker det att forskaren skriver ned nyckelord för att sedan efter intervjun utveckla vad dessa anteckningar betyder (Holton & Walsh 2017, s.71).
Fältantecknandet under intervjuerna har gjort att vi kunnat lägga fokus på det väsentliga som framkommit och därifrån koda och utveckla vår teori. Vi ser också att fältantecknandet, i och med att vi förbigår ljudinspelning för att fokusera på det som framkommer i stunden, är av värde då det kan leda till att de intervjuade inte upplever att varje ord de kommer säga kommer utvärderas. Detta kan tänkas resultera i att respondenterna kan upplevas tala friare. Genom fältanteckningar har vi kunnat fokusera på det som varit viktigt för distansarbetarnas mående och utifrån det upptäckt en teori grundad i empiri.
3.1.5 Data och dess intentioner
Vid analysarbete av datamaterialet behövs hänsyn tas till hur data presenteras av subjekten med tanke på att utsagor och aktion kan ha olika intentioner och nivåer av genuinitet. Att reflexivt förhålla sig till data och dess intentioner är i sig en form av data och är viktigt för att få fram vad som sker i fältet. Data kan således delas upp i fyra grupper, där den första gruppen består av grunddata som är uppbyggd av ärliga beskrivningar. Medan den andra typen består av välanpassade data som menas med data som filtrerats av subjekten för att uppfattas korrekt och propert. Den tredje datatypen utgörs av professionella tolkningar och är en tredje parts expertis. Slutligen består den sista datatypen av vaga responser som är utsagor formulerade för att undvika eller dölja något i fältet (Holton & Walsh 2017, s.60; Glaser 2010, s.28–29, 154). Med ett medvetet förhållande till datas intention har vi uppmärksammat vilken typ av data vi fått i olika intervjuer. Denna medvetenhet har möjliggjort ett anpassande av datainsamlingsmetoden för att göra respondenterna mer bekväma och utifrån det mer villiga att ge ärlig data. Med det sagt är det viktigt att vara medveten om att det inte automatiskt leder till att respondenterna är mer ärliga, däremot bedömer vi att vår medvetenhet om datas intentioner lett till att vi kunnat erhålla en mer reflexiv förhållning till vad som framträder som viktiga aspekter i datamaterialet.
3.1.6 Tidigare forskning och teori
Inom GT hanteras inte litteratur och teori i det inledande stadiet av studien, istället hanteras relevant litteratur i relation till, och efter, framträdandet av en kärnkategori. Tidigare forskning och teori kan således utgöra nya potentiella data som kan berika framkomna kategorier såväl som deras relationer sinsemellan samt nyansera teorin i den slutliga fasen (Holton & Walsh 2017, s.33).
Litteraturen hanteras i det slutliga skedet enligt Glaser då litteraturen begränsar forskarens öppenhet och kreativitet i relation till data och teoribildning. Tidigare etablerade begrepp och retorik samt tolkningar och teori kan påverka hur forskaren kodar, beskriver och tolkar data. Dessutom är det omöjligt att inledningsvis veta vilken litteratur som är relevant i och med att GT ska vara öppen inför den framträdande teorin. Med andra ord är den teori som framträder svår att förutspå och kan skilja sig från inledande förväntningar (2010, s.85).
Under den ovanstående huvudrubriken har GT och dess metodologiska beståndsdelar redogjorts. Under följande rubrik, genomförande, kommer vår praktiska tillämpning av metoden beskrivas.
4
GENOMFÖRANDE
I genomförandet av denna studie finns det vissa element som både liknar och skiljer sig från varandra i fråga om var i forskningsprocessen studien befinner sig i. Till följd av detta presenteras avsnittet utifrån GT:s tre faser i avseende att tydligt kunna påvisa vad som präglat varje fas. Den öppna fasen inleder avsnittet och är strukturerad efter urval, datainsamling och analys. Därefter följer samma upplägg för den selektiva och den teoretiska fasen som presenteras i kronologisk ordning.
Men innan en djupdykning in i varje fas görs skall redan här belysas grunddragen som är genomgående för alla tre faser. I denna studie har metoden för datainsamling varit semistrukturerade intervjuer där fokus tenderat att anpassats en aning beroende på fas och vilka kategorier som framträtt. Semistruktuerade intervjuer är enligt Bryman intervjuer där det finns ett frågeschema som kan kompletteras av intervjuledaren genom att ställa uppföljningsfrågor som leder till tydliggörande och utveckling av det som framkommer vara viktigt (2016, s.260). Urvalet och strukturen för intervjuerna har således baserats utifrån kriterierna ändamål, relevans och mättnad. Vidare har intervjuerna genomförts digitalt eftersom vi befinner oss mitt i en rådande pandemi. Den digitala lösningen har varit ett smidigt alternativ i och med videosamtalsfunktionen som möjliggör en skärmvariant av interaktion ansikte mot ansikte, även om det hade föredragits att ses i verkligheten. Platsen för intervju blev således flexibel, men eftersom fokuset för studien är distansarbete var en förutsättning att respondenten inte arbetade på kontoret. Längden på intervjuerna har också varit beroende av fas och vilken information som framträtt. Intervjuerna spelades inte in utan det fördes fältanteckningar istället eftersom målet med att intervjua inom GT inte är att nå detaljerade beskrivningar, utan snarare att fånga händelserna som sedermera lägger grund för att skapa förståelse för situationen (Holton & Walsh 2017, s.70–71). Andra anledningar till varför anteckningar föredrogs framför ljudinspelningar har dels att göra med att det är en mindre krävande tidsåtgång att renskriva anteckningar än att transkribera, samt dels för att respondenterna skulle känna sig mer bekväma under intervjun.
Under intervjuerna turades vi om att ställa frågor och ta fältanteckningar. Vi skrev ner våra fältanteckningar och kodade dem individuellt kort efter att intervjun ägt rum för att förhindra att något inte glömdes bort eller att vi påverkat varandra. Därefter jämfördes författarnas koder för att lättare kunna utröna tyngdpunkter med hjälp av att söka efter likheter och skillnader i de
indikatorer som framkommit under intervjun. Baserat på jämförelsen skapades därefter gemensamma koder som kom att ligga till grund för studien. Vid sidan av kodningsprocessen skrev vi även ner våra egna tankar i form av memos, separerat från datamaterialet. Memos kan ses som att forskaren sätter sina tankar i vänteläge för att sedan återgå till dem när tiden är inne, och finns där för att underlätta skapandet av teorin.
4.1 Den öppna fasen
Att ta fram ett urval i den inledande fasen av studien kan te sig en aning förvirrande i och med att man inom GT inte låter en färdigformulerad forskningsfråga styra studien, utan istället förlitar sig på att datamaterialet ska visa vägen. Urvalet i den öppna fasen bör därför hållas öppet och formuleras efter det intresseområde som tillämpats studien. Urvalet kan därefter smalnas av i takt med att alltmer data samlas in och teorin utvecklas, vilket resulterar i att urvalet blir bättre riktat efter relevant data. Deltagarna i urvalet till den öppna fasen utgjordes av anställda på företaget vi har haft kontakt med eftersom vår studie har som intresseområde att undersöka hur arbetstagaren upplever sin arbetssituation hemifrån. Utöver begränsningen av relevant erfarenhet gjordes urvalet öppet och individer av olika åldrar, kön och sociala relationer i hemmet deltog. Vidare, utfördes semistrukturerade intervjuer med de utvalda deltagarna. Vi har även haft tillgång till en kvantitativ enkät som genomfördes av respondenternas arbetsgivare under våren 2020 med syftet att undersöka hur distansarbete har påverkat deras anställda. Enkäten har inledningsvis använts som inspirationskälla med reservation för att enkätresultatet i dagsläget kan uppfattas vara till viss del inaktuell eftersom enkäten genomfördes i början av omställningen till distansarbete. Med tanke på att vi nu är mer än ett år in i Covid-19 pandemin kan det förväntas ha skett vissa förändringar i upplevelsen av att arbeta hemifrån.
Kontakten med respondenterna inleddes med att våra två kontaktpersoner på företaget informerade om vår studie samt distribuerade vårt missivbrev till sina medarbetare. De anställda som sedermera var villiga att delta i studien fick därefter meddela sitt samtycke till våra kontaktpersoner, som i sin tur försåg oss med en lista över villiga deltagare. Totalt sex semistrukturerade intervjuer genomfördes i den öppna fasen.
Varför det valdes att genomföra intervjuer är för att få djupare information från de individer som själva har upplevt distansarbete hemifrån. I studien används inte observationer trots att det inom GT anses vara en viktig källa till data (Holton & Walsh 2017, s.61). Det finns främst två anledningar till detta, dels att observationer i hemmet kan upplevas som ett intrång i den privata sfären och att det i samband med vår forskarroll kan göra deltagarna obekväma, samt dels med tanke på risken för smittspridning. Den digitala lösningen med att intervjua med hjälp av videosamtal har även bidragit till att återspegla respondentens arbetssituation hemifrån. I intervjuerna försöktes det sedermera skapa en avslappnad och öppen stämning genom att betona för respondenterna att det är deras utsagor som är viktiga för oss och ska leda intervjun framåt. Efter att genomförandet och bearbetandet av data från fem semistrukturerade intervjuer upplevdes en känsla av mättnad i datamaterial. Dock, var vid denna tidpunkt fortfarande en sjätte intervju inbokad och med respekt för respondenten samt för att säkerställa att mättnadskänslan stämde, genomfördes intervjun. Den sjätte intervjun blev den sista intervjun i den öppna fasen, och bekräftade att det uppnåtts en mättnad i datamaterialet i och med att inget nytt uppkom under intervjun.
De semistrukturerade intervjuerna inleddes med frågor anpassade efter vad Holton och Walsh (2017, s.68) benämner som en “grand tour” fråga i avseende för att dels låta respondentens upplevelse står i centrum, och dels för att skapa en avslappnad stämning. Många gånger räckte det med att fråga respondenten vad hen arbetade med eller hur dess nuvarande arbetssituation
såg för att sedan glida över på hur distansarbetet påverkat respondentens mående. Därefter fortsatte intervjun med hjälp av följdfrågor kopplat till vad som framkom i respondentens svar på den stora inledande frågan. Under de första intervjuerna fördelade vi ansvaret mellan oss i avseende av att ställa frågor och ta anteckningar på ett tydligare och mer avgränsat sätt än i de senare intervjuerna. Detta för att säkerställa att vi som oerfarna i rollen som intervjuare fick med det relevanta under samtalet. Längden på intervjuerna i den öppna fasen begränsades till det planerade tidsintervallet 30-60 minuter eftersom dessa intervjuer mer handlade om att skapa en helhetsbild över hur de anställda upplevde det att arbeta på distans.
Inom GT går datainsamling och analys hand i hand, vilket innebär att analysprocessen drog igång direkt när den första data inkommit. Ändamålet i den öppna fasen är att generera så många relevanta kategorier som möjligt till dess att ingen ny data uppkommer och kärnkategorin kan framträda. Den ständigt jämförande analysen går inledningsvis ut på att identifiera indikatorer i datamaterialet som därefter ska lägga grunden för framväxten av egenskaper och kategorier (Holton & Walsh 2017, s.77, 87). I studien lästes fältanteckningarna noggrant och indikatorer kodades mening för mening på varsitt håll. Därefter jämfördes koderna med varandra och en gemensam kodningslista skapades för respektive intervjun. Detta jämförande mellan våra separata koder gav en ökad tillförlitlighet till de indikatorer vi noterat framträda ur fältanteckningarna. Indikatorerna grupperades med varandra utifrån gemensamma nämnare vilket ledde till genererandet av egenskaper, varav egenskaperna sedan grupperades tillsammans, vilket ledde till framträdandet av kategorier. För att exemplifiera hur vi gått tillväga i praktiken med våra kategorier, kommer här ett exempel på hur kategorin familjesituation växte fram. Kategorin familjesituation framträdde genom att olika indikatorer på sambos, barn och husdjur grupperades tillsammans. Indikatorerna kunde utgöras av specifika ord eller meningar som påvisade exempelvis partnerns närvaro i hemmet, påverkan på arbetet genom att exempelvis störa genom eget arbete eller rörelse i hemmet, och/eller uppskattning kring partnerns sällskap i arbetssituationen. Dessa indikatorer påvisade en egenskap kring partnern och tillsammans med egenskaperna barn och husdjur framträdde den påverkan och vikt familjens närvaro har för den anställdes arbetssituation. Med andra ord så ledde utrönandet av indikatorer och grupperandet av dem i egenskaper till framväxten av kategorin familjesituation. Egenskaperna konstruerade kring partner, barn och husdjur, även om de tillsammans indikerade på familjesituationens betydelse, var också distinkt olika varav vi grupperat dem som skilda egenskaper inom kategorin.
Genom kodandet och grupperandet av indikatorer för genererandet av kategorier framträdde huvudangelägenheten och utifrån den och följande forskningsfråga framkom kärnkategorin. Vi vill även tillägga att samtidigt som vi genomförde kodnings- och analysprocessen skrev ner våra tankar om vad som uppkom kring indikatorerna och kategorierna i form av memos. Dessa mer teoretiska minnesanteckningar hjälpte oss att skapa en övergripande bild över det som pågick inom intresseområdet rörande hur distansarbete i hemmet påverkat våra respondenters mående, och utifrån det har vi kunnat gå vidare i formandet av den framväxande teorin. Utifrån den beskrivna processen ovan framträdde huvudangelägenheten Förutsättningar för att genomföra distansarbete i hemmet. Inledningsvis låg studieintresset i att undersöka hur mående påverkats av sociala och organisatoriska faktorer som uppstått i samband med att arbeta hemifrån. Däremot framkom det under intervjuerna även att fysiska aspekter av arbetsmiljön spelade roll för respondenternas mående. Med anledning att respondenterna återkommande reflekterade över sina förutsättningar för att genomföra arbetet i hemmet vid frågor om deras mående i arbetssituationen har vi bedömt att det utgjort studiens huvudangelägenhet. Forskningsfrågan som sedermera formulerats baserat på huvudangelägenheten är: Hur hanterar den anställde sin arbetssituation och vilka konsekvenser får det för individens mående? Med
hjälp av forskningsfrågan genererad ur huvudangelägenheten framträdde en eventuell kärnkategori som bestått genom studiens utveckling.
I den öppna fasen utvecklades vi mycket och blev mer och mer bekväma i vår forskarroll. Vi märkte en stor förbättring rörande vår teoretiska känslighet redan under de första intervjuerna och tillhörande analys- och kodningsprocess. Det blev en bättre samtalstakt rörande att ställa frågor och lyssna in samt utrymme för följdfrågor så tidigt som under intervju två. Kodningsarbetet förbättrades också nämnvärt i tidigt skede då vi började hitta mer sammanfattade och ackurata koder, som även kunde återanvändas i kodning av senare intervjuer. Vår känsla av vad som upplevdes som viktigt och betydelsefullt i våra respondenters utsagor utvecklades också under den öppna fasen till en mer intuitiv fingertoppskänsla. Detta drog vi inte bara nytta av under själva intervjuerna gällande när det var läge att vässa våra öron och penna, utan bidrog även till att kodningsarbetet förenklades. Ju fler intervjuer vi genomförde, desto snabbare gick kodningsprocessen och vi kände inte längre samma behov av att koda mening för mening utan kunde lättare urskilja indikatorer i fältanteckningarna. Den teoretiska känsligheten har med andra ord bidragit till att vi under studiens gång blivit mer medvetna om vad som framträtt som särskilt relevant och betydelsefullt i respondenternas utsagor. Vi har inte upplevt att vår förförståelse eller eventuella fördomar stått i vägen för vår analys och tolkning, då vi alltid utgått från vad respondenten sagt, ställt öppna frågor samt att vi vid eventuella oklarheter bett respondenten förtydliga. Om vi mot förmodan haft någon förutfattad mening har vi diskuterat det med varandra och således skapat en medvetenhet. Här ser vi det som ytterst fördelaktigt att vi varit två medförfattare samt kunnat jämföra anteckningar och koder med varandra för att kvalitetssäkra vår data.
4.2 Den selektiva fasen
Urvalet för den selektiva fasen smalnades av i takt med att vår kärnkategori och huvudangelägenhet trädde fram i den öppna fasen. I den selektiva fasen kunde urvalet således riktas bättre eftersom vi fått mer data att gå efter. Vi valde därför att utföra uppföljningsintervjuer med tre av våra sex respondenter från den öppna fasen. Eftersom samtliga av respondenterna redan gett sitt medgivande till att eventuellt medverka i en uppföljningsintervju under sin första intervju, gick det snabbt för oss att få tag i respondenter till studiens andra fas. Vi gjorde sedan en uppskattning över vilka respondenter vi trodde kunde bidra med bäst relevant data och skickade därefter en förfrågan via mail. Intervjuerna genomfördes även denna gång digitalt i form av ett videosamtal.
Respondenter valdes ut i enlighet med ändamålskriteriet för den selektiva fasen baserat på den data som framkommit under respondenternas första intervju. Syftet med det teoretiska urvalet i den selektiva fasen beskriver Hartman (2001, s.74) gå ut på att välja ut de kategorier som är mest relaterade till kärnkategorin och därmed kan vara med i den slutgiltiga teorin. De tre respondenterna som valdes ut var de som ansågs vara bäst lämpade i att bidraga med relevant data som sedermera kunde hjälpa oss att både befästa och fördjupa de framväxta kategoriernas egenskaper samt sortera bort irrelevanta kategorier.
Datainsamlingen i den selektiva fasen begränsades till tre semistrukturerade uppföljningsintervjuer. Intervjufrågorna i den selektiva fasen fortsattes vara öppna om än mer styrda utefter vad som framkommit under tidigare intervjuer. Syftet med uppföljningsintervjuerna var att fördjupa och befästa den information som tidigare uppkommit angående kategoriernas egenskaper. Frågorna var på så vis anpassade på förhand efter vilka egenskaper och kategorier som behövde nyanseras. Även om frågorna var förkonstruerade av oss präglades de många gånger av en öppenhet där respondenten uppmanades att delge sina tankar eller förklara mer djupgående. Dock, var det några frågor som var mer riktade och krävde
kortare svar som till exempel att respondenten skulle uppskatta sin skärmtid i timmar. Dessa frågor lades det inte större vikt vid, utan avsåg snarare att bidraga till övergripande förståelse och helhetsbild. Datamaterialet samlades in genom fältanteckningar likt de genomförda under öppna fasen. Tidsintervallet för uppföljningsintervjuerna utgick från 30 till 60 minuter.
Analysen i den selektiva fasen utgjordes av att datamaterialet analyserades för att få fram indikatorer på egenskaper genom kodning, varav dessa senare jämfördes med tidigare analyserade data. Redan i den öppna fasen framkom egenskaper eller tecken på egenskaper som senare i den selektiva fasen kunde undersökas djupare genom att specificera frågorna under intervjutillfällena. Här framträdde även nya egenskaper av kategorierna. Kärnkategorin och de övriga kategorierna som tidigare framkommit visade sig vara fortsatt relevanta för den framträdande teorin, dock flyttades vissa egenskaper från en kategori till en annan. Detta med anledning av att vissa egenskaper visat sig passa bättre under andra kategorier eller för att liknande egenskaper framkommit i flera kategorier. Memoskrivandet genomfördes på samma sätt som tidigare, varav vi i utvecklandet av teorin använde oss av memos både från den selektiva fasen och den öppna fasen. I det slutliga skedet av fasen började vi uppleva relationer mellan kategorierna, vilka noterades inför den kommande teoretiska fasen.
4.3 Den teoretiska fasen
Urvalet i den teoretiska fasen består även det av ett teoretiskt urval som bygger på den tidigare framkomna teorin. För att vidareutveckla teorin och uppfylla syftet för den teoretiska fasen har det sedermera samlats in ytterligare data som påvisat relationerna mellan kategorierna och kärnkategorin. Respondenter som ansågs kunna bidra med värdefull kunskap om dessa relationer valdes därefter ut. Respondenten som deltog i den semistrukturerade intervjun har tidigare upplevts som ärlig och undvek inte att delge svåra upplevelser av distansarbete, samt var självgående i utvecklandet av sina egna tankar.
Den semistrukturerade intervjun inleddes med att respondenten fick en bildspelspresentation av det som hittills framkommit i teorin. Först presenterades huvudangelägenheten och därefter kärnkategorin, varav i de följande bilderna förmedlas en kort beskrivning av respektive övrig kategori. För tydlighetensskull fanns även en kort beskrivning av kärnkategorin med på varje sida för att påminna respondenten om att relatera kategorierna. Respondenten motiverades sedermera att tänka högt kring de relationer hen upplevde fanns mellan kategorierna. Vi följde upp med frågor vid behov med förhoppningen om att nå en större förståelse och/ eller ett mer nyanserat svar. Även under denna intervju skrev vi individuella fältanteckningar.
I den slutliga analysen kodades det insamlade datamaterialet utefter de relationer som uppstått mellan vår kärnkategori och de övriga kategorierna. Under analysprocessen skrev vi även minnesanteckningar över det som framträtt och jämförde därefter våra memos från samtliga av de tre faserna för att försäkra oss om att inget försummats. Datamaterialet bekräftade i sin tur den teori som vi såg växa fram, samt gav oss en överblick över de relationer som band samman vår kärnkategori med de resterande kategorierna. Vi upplevde därmed att vi fått en mättad teori. 4.4 Sammanfattning av informanterna
Denna studie har inkluderat sex respondenter som alla varit anställda på ett företag. Majoriteten av respondenterna har varit mellan 30–40 år gamla, varav i något enstaka fall yngre än så. Det har varit fyra kvinnor och två män som deltagit i studien, men i och med möjlighet till uppföljning har våra intervjuer kunnat fördelas lika mellan könen. Flertalet av respondenterna tillhör den vita medelklassen och lever i hetero-förhållanden, antingen med eller utan barn. Informationen om respondenter kan tänkas vara värdefull i fråga om studiens generaliserbarhet. En intressant tolkning som kan göras baserat på respondenternas ålder och arbetsplats har att
göra med digital vana. Med tanke på att samtliga av respondenterna tillhör den yngre halvan av arbetsför ålder samt arbetar på ett företag som kräver teknisk kunskap kan det tolkas som att övergången till distansarbete underlättats i samband med en utbredd digital vana. Studien kan därmed ses vara mer generaliserbar för den yngre generationen än för den äldre i relation till teknisk kompetens. Utöver den allmänna slutsatsen som kan dras utifrån respondenternas ålder och digitala vana bör även respondenternas socioekonomiska status tillägnas en reflektion. Respondenternas boende och levnadssituationer framstod vara av medelklass i och med att de flesta upplevdes ha både de ekonomiska förutsättningarna likväl som utrymme att anpassa sina hem. Några respondenter uppgav exempelvis att de antingen köpt kontorsutrustning, renoverat eller i något extremt fall valt att flytta. Även om vissa svårigheter framkom i relation till att anpassa hemmet, framstod respondenterna ändå ha ekonomiska möjligheter att skapa sig en funktionell arbetsplats i hemmet. De ekonomiska förutsättningarna underlättades också av möjligheten att låna hem kontorsutrustning från företaget. Utifrån hur respondenterna presenterat, eller inte presenterat sina problem kan det tolkas som att företaget ger lika möjligheter till alla anställda oberoende av etnicitet, kön och familjesituation att konstruera distansarbete i hemmet. Däremot framträder respondenternas utrymme i hemmet spela roll för om de kan ta emot erbjudandet eller inte.
Respondenternas utsagor och upplevelser verkar heller inte skilja sig särskilt mycket från varandra gällande kön. Det har varit liknande upplevelser av distansarbete som beskrivits oberoende kön. Vad som däremot framträtt skilja respondenterna åt är familjesituation med eller utan barn i hemmet. Vi anser dock att studien uppfyller kravet på generaliserbarhet eftersom det är respondenten i rollen som anställd som framträtt som mest betydelsefull i upplevelsen av distansarbete.
5
ETIK
Inom all forskning är det viktigt att ta hänsyn till etiska dilemman som kan komma att påverka själva kunskapstillskottet i sig samt vägen dit, och hur det berör de medverkande individerna. Inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning finns det två paradoxala principer att förhålla sig till som rör frågan om individens rätt till skydd och kravet på att bedriva forskning. Det finns ett behov för samhällsmedlemmen att forskning bedrivs och håller hög kvalitet i avseende för att utveckla kunskap, samtidigt som individen bör skyddas från eventuella integritetsbrott och den eventuella skada som kunskapen och studien kan orsaka (Vetenskapsrådet 2002, s.5). Frågan som följer blir således om behovet av forskningen är värd de eventuella risker som individen utsätts för?
Vår studie grundar sig på att det finns ett intresse och behov av en mer nyanserad och fördjupad kunskap om hur distansarbete påverkar mående. Kunskapen är samhällsberikande i funktion av att bidra till att formulera en välfungerande arbetsmiljö under den rådande pandemin. Studien tas fram i samröre med ett teknikföretag som erbjudit oss att undersöka hur deras anställda upplever distansarbete i hemmet. Vår studie kommer således att fungera som underlag för vilka hälsofrämjande strategier företaget väljer att tillämpa för sina anställdas välmående. Studien förväntas därmed inte orsaka skadliga risker eller behandla särskilt känslig information, däremot behövs ändå en diskussion föras om hur studien förhåller sig enligt de fyra etiska forskningskraven: informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet.
Informationskravet handlar om att forskaren har ett ansvar att informera de som är involverade i studien om forskningsuppgiftens syfte och villkor för deltagande. Forskaren har i uppdrag att informera om potentiella faktorer som kan komma att påverka viljan till att deltaga i studien (Vetenskapsrådet 2002, s.7). I vår studie har vi inledningsvis delgett våra kontaktpersoner och respondenter ett missivbrev som förklarar studiens syfte och respondentens uppgift kopplat till
