Vilken hänsyn tas till barnens perspektiv i övergångar inom förskolan?

Under studiens utvecklingsprocess har frågan upprepade gånger ställts om hur hänsyn till barnens perspektiv tas. Vilket lyfter fram att pedagogernas syn på övergångarna inom förskolan hade gett ytterligare en dimension till resultatet. I varje beslut kring metod, intervjuer, transkribering och analyser har hela tiden barnens perspektiv försökts hållas i fokus. Det är inte lätt. Det är inte lätt att överhuvudtaget ta någon annans perspektiv utan att känna till mer om individen och dess förutsättningar. Barnen tolkas beskriva hur de baserar sitt agerande gentemot nya på egna erfarenheter av att komma som ny. Vad baserar pedagogerna sitt agerande på? Inom förskolan som profession krävs mer än egen erfarenhet för att utforma den bästa verksamheten. Det finns forskning som stödjer hur nykommande barn kan uppleva integrering och som förskolan kan använda sig av. Men görs det i tillräcklig omfattning i förskolan? Görs det i den omfattning som behövs för att främja barns övergångar och integrering? Hur vet vi i förskolan att barnens perspektiv finns med i övergångar och integrering av nya barn? Och ska barnens perspektiv ”bara” finnas med eller har det företräde framför organisationens och föräldrarnas perspektiv?

Referenser

Ackesjö, Helena (2014). Barns övergångar till och från förskoleklass. Gränser, identiteter och (dis-)kontinuiteter. Linnaeus University Dissertations No 180/2014. Ackesjö, Helena (2015). Den komplexa väven: Att organisera för barns övergångar till och från förskoleklass. Tidskrift för nordisk barnehageforskning . Vol. 11(4), p. 1-16 Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G (2010). Grundläggande vetenskapsteori för

psykologi och andra beteendevetenskaper . 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Bie, Kristin (2009). Reflektionshandboken. Malmö: Gleerups.

Bronfenbrenner, Urie (1979). The Ecology of Human Development. Experiments by

nature and design. Cambridge: Harvard University Press.

Broström, Stig (2007). Transitions in children’s thinking. I: Fabian, Hilary & Dunlop, Aline-Wendy (red.), Transitions in the early years. (s.61-73). London & NY:

Routledge.

Christensen, Pia & James, Allison (2008). Introduction. Researching Children and Childhood. Cultures of Communication. I: Christensen, Pia & James, Allison (red.),

Research with children: perspectives and practices. (s.1-9). (2. ed.) London: Routledge.

Davies, John, Watson, Nick & Cunningham-Burley, Sarah (2008). Disabled Children, Ethnography and Unspoken Understandings: the Collaborative Construction of Diverse Identities. I: Christensen, Pia & James, Allison (red.), Research with children:

perspectives and practices. (s.220-238). (2. ed.) London: Routledge.

Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Ekström, Kenneth, Garpelin, Anders & Kallberg Pernilla (2008). Övergångar under förskoleåren som kritiska händelser för barnet, föräldrarna och verksamheten – en forskningsöversikt. Tidskrift för lärarutbildning och forskning, 1 årgång 15, 45-62 Fabian, Hilary (2007). Informing Transitions. I: Fabian, Hilary & Dunlop, Aline-Wendy (red.), Transitions in the early years. (s.3-20). London & NY: Routledge.

Fabian, Hilary & Dunlop, Aline-Wendy (2007). (red.), Transitions in the early years. London & NY: Routledge.

Garpelin, Anders & Kallberg, Pernilla (2008). Övergångar i förskolan som kollektiva passageriter eller smidiga transitioner – en intervjustudie. Tidskrift för lärarutbildning

och forskning, 1 årgång 15, 63-84

van Gennep, Arnold (1977). The Rites of Passage. Great Britain: Redwood Burn Limited Trowbridge and Esher.

Harré, Rom & van Langenhove, Luk (1999) (red.). Positioning Theory. Great Britain: Marston Lindsay Ross International Ltd.

Johansson, Inge (2007). Horizontal transitions: what can it mean for children in the early school years? I: Fabian, Hilary & Dunlop, Aline-Wendy (red.), Transitions in the early

years. (s.33-44). London & NY: Routledge.

Kroksmark, Tomas (2007). Fenomenografisk didaktik – en didaktisk möjlighet. Didaktisk

Tidskrift, ISSN 1101-7686, nr 1/2, 14-23 s.

Kihlström, Sonja (2007a). Uppsatsen – examensarbetet. I: Dimenäs, Jörgen (red.), Lära

till lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (s.226-246). Stockholm: Liber.

Kihlström, Sonja (2007b). Intervju som redskap. I: Dimenäs, Jörgen (red.), Lära till

lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.

(s.47-79). Stockholm: Liber.

Lago, Lina (2014). ”Mellanklass kan man kalla det”. Om tid och meningsskapande vid övergången från förskoleklass till årskurs ett. (Doktorsavhandling). Linköping: Linköpings universitet.

Lunneblad, Johannes (2013). Tid till att bli svensk: En studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan. Tidskrift för nordisk

barnehageforskning. Vol.6, nr. 8, p. 1-14

Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010. (2011) (uppl.2). Stockholm: Edita.

Markström, Ann-Marie & Münger, Ann-Charlotte (2004). Socialpedagogiska institutioner för barn i tid och rum. I: Eriksson, Lisbeth, Hermansson, Hans-Erik & Münger, Ann-Charlotte (red.), Socialpedagogik och samhällsförståelse. Teori och praktik

i socialpedagogisk forskning.(s.107-134). Eslöv: Symposion.

Mayall, Berry (2008). Conversations with Children. Working with General Issues. I: Christensen, Pia. & James, Allison. (red.), Research with children: perspectives and

practices. (s.109-122).(2. ed.) London: Routledge.

Merry, Rosina (2007). The construction of different identities within an early childhood centre:a case study. I: Fabian, Hilary & Dunlop, Aline-Wendy (red.), Transitions in the

early years. (s.45-57). London & NY: Routledge.

Nationalencyklopedin (2016).

O`Kane, Claire (2008). The Development of Participatory Techniques. Facilitating Children´s Views about Decisions Which Affect Them. I: Christensen, Pia & James, Allison (red.), Research with children: perspectives and practices. (s.125-155).(2. ed.) London: Routledge.

Scott, Jaqueline (2008). Children as Respondents. The Challenge for Quantitative Methods. I: Christensen, Pia & James, Allison (red.), Research with children:

perspectives and practices. (s.87-108).(2. ed.) London: Routledge.

Simonsson, Maria (2015). The role of artefacts during transition into the peer group : 1-to 3-year-old children’s perspective on transition between the home and the preschool in

Sweden. International Journal of Transitions in Childhood. - The University of Melbourne, Victoria, Australia. - 1833-2390. ; 8, s. 14-24

Skånfors, Lovisa (2013). Barns sociala vardagsliv i förskolan. (Doktorsavhandling). Karlstad: Karlstad Universitet.

Svedberg, Lars (2003). Grupp-psykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. (3:e uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Svensson, Lennart & Doumas, Kyriaki (2013). Contextual and Analytic Qualities of Research Methods Exemplified in Research on Teaching. Qualitative inquiry, Vol. 19 Issue 6, p. 441-450. DOI: 10.1177/1077800413482097.

Säljö, Roger (2010). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I: Lundgren, Ulf. P., Säljö, Roger & Lidberg, Caroline (red.), Lärande skola bildning. (s.137-196).(1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Turner, Victor (1979). The Ritual process: Structure and Anti-structure. (uppl. 2). New York: Cornell Paperbacks.

Vetenskapsrådet (2012). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad på internet:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2013-09-14).

Woodhead, Martin & Faulkner, Dorothy (2008). Subjects, Objects or Participants? Dilemmas of Psychological Research with Children. I: Christensen, P. & James, A. (red.), Research with children: perspectives and practices. (s.10-39).(2. ed.) London: Routledge.

Bilagor

Bilaga A Intervjuguide