När konsumtionen av välfärdstjänster ökar är det av stor vikt att motverka befolkningsminskning och istället arbeta för att öka befolkningen och sysselsättningen för att på så vis också minska försörjningskvoten. Arbetet för att locka nya etableringar och stödja etableringen av nya företag är ett förebyggande arbete som bör prioriteras.
Kommunen har ett arbete som måste göras för att förnya strukturer och arbetssätten i den egna organisationen så att de speglar samhällsutvecklingen. Den digitala mognaden måste höjas inom den egna organisationen och för att utveckla fler digitala lösningar inom exempelvis vård-och omsorgsområdet krävs det en infrastruktur som kan rymma sådan utveckling. Utbildningar behöver anpassas efter arbetsmarknadens behov av automatiserade processer.
Nya arbetssätt behöver utvecklas för att möta utmaningarna. Exempel är digitaliseringsresan i verksamheterna och användning av välfärdsteknik samt uppgiftsförflyttning som innebär att fler arbeten som är enkla att utföra kan erbjudas personer med lägre utbildningsnivå eller ungdomar för att bidra till etablering på arbetsmarknaden. Kompetensplanering är en nyckel för att möta framtidens behov av funktioner och tjänster.
Automatisering och digitalisering kan förändra innehållet i välfärdstjänsterna i den fysiska närvaron och i arbetsmetoderna.
Men här behövs också förändrade synsätt på kompetens och utbildning.
NÄRINGSLIV
I Västernorrlands län finns omkring 34 300 arbetsställen enligt SCB:s Företagsregister 2019. Av dessa är
huvuddelen mycket små, 73 procent är soloföretag utan anställda, i jämförelse med rikets cirka 68 procent. I regionen finns det närmare 15 200 arbetsställen med 1 till 49 anställda och 516 arbetsställen med 50–249 anställda.
Dessa sysselsätter omkring 90 500 respektive 48 500 anställda. I regionen finns det endast 51 arbetsställen som har minst 250 anställda, dessa sysselsätter 33 630 anställa, varav huvuddelen återfinns i Västernorrlands län (37 arbetsställen med 24 315 anställda).
Företagsorganisation Svenskt Näringsliv gör årligen en undersökning av hur företagsamheten utvecklas i landet, där de studerar antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling. Syftet med deras undersökning är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. I senaste mätningen från 2020 avseende år 2019 hamnar Västernorrland under riksgenomsnittet. Antalet företagsamma individer var i Västernorrlands län omkring 19 100 personer, vilket motsvarade 11,0 procent av befolkningen 16–74 år.
Motsvarande andel för hela riket var 12,5 procent.
Uppdelat på kön finns det i Västernorrlands län ungefär 8 500 fler företagsamma män än kvinnor. Den långsiktiga trenden med en högre företagsamhet fortsätter men utvecklingen är relativt liten.9
På nationell nivå bidrog kulturella och kreativa näringar under 2016 till BNP med cirka 3,1 procent. I sektorn fanns cirka 130 000 verksamheter. Det skedde en stor tillväxt av antal företag 2010–2016, nära 15 000 stycken.
Antalet företag har ökat i samtliga län.
Antalet sysselsatta inom kulturella och kreativa näringar var nära 187 000 år 2016.
Varuexporten från kulturella och kreativa näringar ökade från drygt 16 miljarder kronor år 2010 till nästan 21 miljarder kronor år 2016, mätt i faktiska värden.
Detta representerar en betydligt starkare ökning än för näringslivet i genomsnitt.
Kulturella och kreativa företag finns tydligt närvarande i alla regioner. Andelen företag i regionerna som är kulturella och kreativa näringar, av den totala mängden företag år 2016, är i genomsnitt 8,2 procent per län.
Andelen företagare i relation till den förvärvsarbetande befolkningen 20–64 år i Västernorrland uppgår till 6,8 procent, vilket är sämre än snittet för hela landet som är 7,7 procent. Andelen företagare i den förvärvsarbetande befolkningen är betydligt högre för män än för kvinnor, och har legat relativt konstant under många år i hela landet.
Härnösands kommun samverkar med näringslivet i Härnösand med bland annat HNEF – Härnösands Näringsliv Ekonomisk Förening. HNEF representerar företagarföreningarna i Härnösand och deras mål är att bidra till en positiv utveckling och tillväxt av företagsamheten samt att företagsfrågorna drivs framåt i Härnösand. HNEF är en paraplyorganisation med sju medlemmar: Bure ideell förening,
Fastighetsägarna, Företagarna Härnösand, Hantverks
& Småföretagarföreningen, Härnösands Handel, Höga Kusten Industrigrupp och LRF.
I Härnösand ökade antalet nystartade företag under årets första nio månader med drygt 11 procent, från 85 nystartade företag under samma period 2019 till 96 stycken 2020, vilket är ett glädjande resultat. Antalet konkurser har legat på samma nivå 2020 som 2019, och var i september 2020 nio till antalet.
Ett hållbart näringsliv kan utgå ifrån Agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling eftersom det representerar en helhetsvision för en miljömässig, social och ekonomiskt hållbar värld. För företag är lönsamheten viktig och en förutsättning för överlevnad.
För att driva verksamheten hållbart ur miljöperspektiv krävs att verksamheten inte skadar miljö, klimat eller naturens resurser. För att uppfylla den sociala aspekten i hållbarhetsarbetet ska företaget drivas som en ”god samhällsmedborgare”.
I Härnösand finns företag som Absolicon och Peckas naturodling som idag ligger i framkant inom hållbarhetsområdet. Härnösands kommun stödjer företagens utveckling som de genom att hjälpa till att navigera i en lagstiftning som inte riktigt har hängt med i utvecklingen ännu.
HÄLSA OCH HÅLLBARA LEVNADSVILLKOR De vanor som har störst betydelse för hälsan är dessa faktorer:
• Delaktighet och inflytande i samhället
• Ekonomiska och sociala förutsättningar
• Barns och ungas uppväxtvillkor
• Hälsa i arbetslivet
• Miljöer och produkter
• Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
• Skydd mot smittspridning
• Sexualitet och reproduktiv hälsa
• Fysisk aktivitet
• Matvanor och livsmedel
• Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Äldres upplevda hälsa har försämrats kraftigt under 2020 jämfört med 2019. Det finns anledning att titta mer på detta, då Härnösand har en avvikande trend från andra kommuner. Äldre i ordinärt boende med hemtjänst som uppgett att de besväras av ensamhet har ökat sedan 2017 och markant försämrats under 2020. 63 procent av dem som svarat på enkäten har uppgett att de upplever ensamhet.
Kvinnor i alla åldersgrupper besväras mer av ängslan, oro eller ångest än män. Kvinnors ohälsotal totalt var 2019 28,3 medan männens var 18,8. Störst är skillnaden mellan könen i åldersgruppen 50-59 år.10
Psykiska ohälsan bland unga, framförallt tjejer, är något som är alarmerande. Sedan 2016 har andelen tjejer i gymnasiet som uppger att de mått ganska eller mycket bra under senaste sex månaderna har sjunkit med 24
Levnadsvanor
Livsvillkor och levnadsförhållanden
(per 100 000 inv)
62%
(per 100 000 inv)
Självskattad
procentenheter. 2018 är det endast 55 procent av tjejerna i gymnasiet som uppger att de mått ganska eller mycket bra under senaste sex månaderna, motsvarande siffra för pojkar är 74 procent.
Upplevelsen av trygghet i kommunen skiljer sig åt markant mellan män och kvinnor. Detta är inget unikt för Härnösand. Kvinnor är överrepresenterade då det gäller känsla av otrygghet vid utevistelse på kvällar och grupp som väljer annan väg eller färdsätt på grund av oro för att utsättas för brott. Det positiva är att det de senaste åren finns en uppåtgående trend bland både män och kvinnor vad gäller den upplevda tryggheten. Sämre är det bland ungdomarna där det 2018 endast var 6 procent av tjejerna i gymnasiet som uppgav att de alltid känner sig trygga i centrum. 2009 var samma siffra 51 procent. I jämförelse med andra kommuner i undersökningen har Härnösand lyckats skapa positiv förändring för fler områden än de flesta. Även om förändringen inte alltid är så stor pekar
den i rätt riktning medan vissa kommuner fortfarande har en negativ trend. När det gäller de mycket offentliga miljöerna centrum och kollektivtrafik ligger Härnösand, trots en svag ökning av tryggheten, fortfarande bland de kommuner vars ungdomar upplever lägst trygghet. De insatser som är genomförda verkar således ha gett vissa effekter, men arbetet måste fortsätta.
Antalet anmälda fall av misshandel, mot såväl kvinnor som män, ökade under 1990-talet respektive 2000-talets inledning. Under 2010-talet har dock antalet anmälda fall av misshandel mot män minskat medan antalet anmälda fall av misshandel mot kvinnor fortsatt ökat.
Minskningen handlar framför allt om anmälda fall av misshandel av en obekant förövare, medan antalet anmälningar om misshandel av en bekant förövare ökat.
Våld i nära relationer i Härnösand halverades jan-april, men är oförändrad maj-aug i jämförelse med 2019.
(Socialtjänsten)
UTVECKLINGEN AV ANMÄLDA BROTT INOM KATEGORIN VÅLD I NÄRA RELATIONER I HÄRNÖSAND (2020 FRAM TILL OCH MED 15 OKTOBER):
UTVECKLINGEN AV ANMÄLDA BROTT I HÄRNÖSAND (2020 ÄR FRAM TILL OCH MED OKTOBER):
Brottskategori 2020 2019 2018 2017 2016
Våldsbrott 62 88 117 131 121
Anmälda brott 2016-01-01 - 2020-10-15, inskrivningsdatum
Källa tabeller: Polisen
Brottsområden 2020 2019 2018 2017 2016
B1 Brott mot person, tillgrepps- och skadegörelsebrott 1 554 1 897 1 837 2 189 1 967
B2 Narkotika- och trafikbrott 649 683 711 842 813
B3 Annan brottslighet 696 939 913 881 645
Lokala trafikkoder 113 146 152 168 133
Ej brott 400 492 519 539 579
I avvaktan på brottsrubricering 2 - - -
-Total 3 414 4 157 4 132 4 619 4 137