• Botkyrkaborna har arbete.
• Botkyrkaborna känner sig hemma.
• Botkyrka har de bästa skolorna.
• Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna.
• Botkyrkaborna är friska och mår bra.
• Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin.
För var och en av utmaningarna finns två indikatorer med vars hjälp vi kan bedöma om utvecklingen går åt rätt eller fel håll.
Botkyrkaborna har arbete
Det finns många skäl som bekräftar att en högre förvärvsfrek-vens är viktigt i arbetet för en hållbar utveckling. Människors förankring på arbetsmarknaden påverkar inte bara samhällse-konomin och privata ekonomiska villkor, utan har även effekter på levnadsvanor, hälsa, sociala nätverk och delaktighet.
Indikator 1: Förvärvsfrekvens för Botkyrkabor i åldern 20 –64 år.
Indikator 1: Förvärvsfrekvens för Botkyrkabor i åldern 20-64 år
40
2002 2004 2006 2008 2010 2012
Kvinnor Botkyrka Kvinnor Länet
Män Botkyrka Män Länet
Förvärvsfrekvens
Konjunkturutvecklingen återspeglas tydligt i förvärvsfrek-vensen både i länet och i Botkyrka. Botkyrka har under hela mätperioden en lägre förvärvsfrekvens och skillnaden till länet har ökat. Botkyrka har djupare dalar än länet, vilket tyder på Botkyrka har en större andel invånare som saknar fast förankring på arbetsmarknaden. Kvinnor har en lägre förvärvs-frekvens än män. För kvinnorna är också skillnaden till länet större. Men i ett längre perspektiv har Botkyrka en fördel i att ha en relativ ung befolkning.
Indikator 2: Utvecklingen av lönesummor i Botkyrka.
Indikator 2 : Utvecklingen av lönesummor i Botkyrka.
500
Lönesummorna på Botkyrkas arbetsmarknad har ökat som en effekt av fler arbetstillfällen och löneökningar. Under 2006 hade Botkyrka en kraftigare relativ ökning än länet som helhet.
Under 2007 och 2008 följer Botkyrka länets utveckling, men 2009 halkar vi återigen efter. Att lönenivåerna på den lokala arbetsmarknaden inte hänger med avspeglar sannolikt både att låglönebranscherna (service, handel och offentlig sektor) klarar sin personalförsörjning i lågkonjunktur med mindre löneök-ningar och samtidigt att andelen höglönejobb inte följer med i regionens utveckling.
Slutsats: ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektivser vi ingen avgörande förändring av Botkyrkabornas vägar till arbete.
Ett Hållba rt BOTKYRKA
Ett hållbarhetsperspektiv innebär att se samhällsutvecklingen i ett helhets- perspektiv. I ”Ett hållbart Botkyrka” har kommunfullmäktige formulerat sex avgörande utmaningar att hantera i ett generationsperspektiv.
E T T H Å L L B A R T B O T K Y R K A
U P P F Ö L J N I N G U T I F R Å N E T T H Å L L B A R H E T S P E R S P E K T I V
U P P F Ö L J N I N G U T I F R Å N E T T H Å L L B A R H E T S P E R S P E K T I V
69
Botkyrkaborna känner sig hemma
Medborgarna i Botkyrka kommun är samtidigt både Botkyrka-bor och stockholmare. För en stabil utveckling bör fler känna att det är bättre att bo i Botkyrka än på andra platser i storsta-den. Botkyrka kommun måste därför kunna erbjuda sina med-borgare mer än bara en bostad, det behövs också en trivsam och trygg utemiljö och en välfungerande stadsdel.
Indikator 1: Andel som skulle rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde.
0
I medborgarundersökningen 2013 instämmer 63 procent av kvinnorna och 68 procent av männen i påståendet ”Jag kan re-kommendera en vän att flytta till mitt bostadsområde”. Skillna-den mellan kommundelarna är stora. De som bor i de norra kom-mundelarna tar i större utsträckning avstånd från påståendet.
Mest positiva är de som bor i Tullinge och i Vårsta/Grödinge. De senaste tre årens mätningar tyder på en positiv trend.
Indikator 2: Hur länge Botkyrkaborna bott i Botkyrka.
Indikator 4 Hur länge Botkyrkaborna bott i Botkyrka.
0
Att man har bott i sitt bostadsområde eller i kommunen en längre tid kan vara ett tecken på att man trivs och känner sig hemma. I medborgarundersökningen gäller frågan hela kom-munen och inte bostadsområdet. De senaste årens undersök-ningar visar att en stor majoritet, cirka 75 procent, av kommun-invånarna har bott 10 år eller mer i kommunen.
I en situation med bostadsbrist blir det svårt att mäta kommunin-vånarnas hemkänsla. Att man bor kvar kan både vara ett tecken på att man saknar alternativ och att man känner sig hemma.
Slutsats: ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv är den sammantagna bedömningen att utvecklingen är svagt positiv när det gäller Botkyrkabornas hemkänsla.
Botkyrka har de bästa skolorna
Skolan formar framtiden. Hur väl skolorna i Botkyrka lyckas med att utbilda de unga, kommer att avspeglas i Botkyrkabor-nas framtida arbetsmöjligheter, ekonomi och hälsa.
Indikator 1: Andelen tjugoåringar som har gått ut gymnasiet med godkända betyg.
Indikator 1: Andelen tjugoåringar som har gått ut gymnasiet med godkända betyg
0
2004 2007 2010 2013
Botkyrka gymnasister Länet gymnasister Andel
Indikator 2: Andel elever som går i kommunal skola eller friskola i en annan kommun.
Indikator 2: Andel elever som går i skola kommunal- eller friskola i en annan kommun
0
2007 2009 2011 2013
Botkyrka gymnasister Länet gymnasister Andel
Utvecklingen för de indikatorer som ska visa på skolornas attraktivitet visar både positiva och negativa tendenser.
Andelen 20-åringar med godkända betyg från gymnasiet ökar, men inte på ett stabilt sätt. Andelen gymnasister som väljer ett gymnasium utanför den egna kommunen är högre i Botkyrka än i länet som helhet och avståndet till länets genomsnitt minskar inte. Till en del kompenseras utflödet av gymnasister av ett inflöde från andra kommuner. Inflödet har ökat kraftigt under senare år. I grundskolan är det bara en liten andel som väljer en skola i en annan kommun, både i Botkyrka och i länet.
De elever som väljer friskolor ökar. Jämfört med länets genomsnitt är det färre Botkyrkaelever som väljer friskolor.
Slutsats: ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv är den sammantagna bedömningen att utvecklingen ännu inte ser ut att gå åt rätt håll.
E T T H Å L L B A R T B O T K Y R K A
Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna Ett av de största hoten mot utvecklingen i Botkyrka och världen är utsläppen av växthusgaser som påverkar klimatet, med ovä-der, stigande vattennivåer och förändrade levnadsvillkor som följd. För att kunna minska utsläppen av växthusgaser måste energianvändningen effektiviseras och användningen av fossila bränslen upphöra på sikt.
Indikator 1: Koldioxidutsläpp per invånare (CO2 ton/invånare).
Indikator 1: Koldioxidutsläpp per invånare (CO2 ton/invånare)
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Botkyrka Länet
Ton per invånare
Stockholms län och Botkyrka har lägre utsläpp av växthusgaser per invånare än resten av landet. Mätningarna i Botkyrka och länet visar att koldioxidutsläppen per invånare minskar trots att trafiken ökar. En orsak till det är en ökad användning av fossilfria bränslen.
Indikator 2: Kommuninvånarnas resvanor.
Källa: Medborgarundersökningen och Statistiska centralbyrån Indikator 2. Kommuninvånarnas resvanor
0% 50% 100%
Kv Arbete/skolaM Arbete/skola Kv dagl inköpM dagl inköp Kv FritidsaktivitetM Fritidsaktivitet Kv övriga ärendenM övriga ärenden
Åker bil Åker kollektivt Går/cyklar
Transporter påverkar starkt Botkyrkas energiförbrukning och utsläpp av olika miljöfarliga ämnen. Våra val av färdsätt för resor har därför stor betydelse för vår miljö.
77 procent uppger i medborgarundersökningen att de kan an-vända kollektivtrafik för sina dagliga resor, men bara cirka 50 procent gör det för sina arbetsresor. För inköpsresor, resor till fritidsaktiviteter och övriga resor är det ännu färre som använ-der kollektivtrafik. Kvinnor använanvän-der kollektiva färdmedel i betydligt större utsträckning än män. Dessutom cyklar eller går kvinnor oftare än män.
Kollektivresandets andel av det totala resandet i länet har varit relativt oförändrat mellan åren 2005–2006 och 2010–2011 Bilresandet har däremot minskat till förmån för gång och cykel.
I Botkyrka kan vi under samma period även se en ökning av kollektivresandets andel, även om siffrorna på den här nivån är osäkra. (Källa: Storstockholms lokaltrafik och Trafa)
Slutsats: ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv är den sammantagna bedömningen att utvecklingen går åt rätt håll, men ännu alldeles för långsamt.
YTA FÖR BILD, TABELL, GRAF ELLER DYL.
E T T H Å L L B A R T B O T K Y R K A
U P P F Ö L J N I N G U T I F R Å N E T T H Å L L B A R H E T S P E R S P E K T I V
U P P F Ö L J N I N G U T I F R Å N E T T H Å L L B A R H E T S P E R S P E K T I V
71
Botkyrkaborna är friska och mår bra
Hur vi mår både fysiskt och psykiskt påverkar vår förankring på arbetsmarknaden och våra ekonomiska resurser, likaväl som det finns ett omvänt samband. Sambandet märks i så kallad själv-skattad hälsa, där andelen som själva tycker sig ha en dålig hälsa är större bland dem med låg utbildningsnivå än de med hög.
På samma sätt är barns hälsa starkt förknippad med vilken social tillhörighet föräldrarna har. Därmed blir andelen barn som lever under fattiga förhållanden ett mått på hur de unga Botkyrkaborna mår.
Indikator 1: Andelen barn som lever under fattiga förhållanden.
Indikator 1: Andelen barn som lever under fattiga förhållanden
Stockholms län Botkyrka
2002 2004 2006 2008 2010
Andel
Andelen barn som lever i ekonomiskt svaga familjer har minskat, men Botkyrka har fortfarande en av de högsta andelarna i landet. Detta trots att Botkyrkas andel har minskat snabbare än länets.
Indikator 2: Självskattad hälsa.
Indikator 2: Självskattad hälsa
0
Kvinnor - Botkyrka Kvinnor - Länet Män - Botkyrka Män - Länet Procent
Utvecklingen visar att Botkyrkabornas självskattade hälsa har förbättrats mellan åren 2002 och 2010. Det har den även gjort i länet men ökningen är något högre i Botkyrka, särskilt för kvinnor. Att siffrorna är lägre än genomsnittet i Stockholms län kan förklaras med socioekonomiska faktorer. Sambanden mellan hälsa, arbete och ekonomi är starka.
Slutsats: ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv är den sammantagna bedömningen att utvecklingen sakta pekar åt rätt håll.
Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin
Indikator 1: Jag kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar mig.
0
Indikator 2: Andelen Botkyrkabor som är medlem i någon förening. Antal medlemskap per invånare
Indikator 2: Andelen Botkyrkabor som är medlem i någon förening
Andelen personer som tycker att de kan vara med och påver-ka har varit oförändrat under senare år. Föreningsaktiviteten är hög bland ungdomar, men har minskat räknat som antal medlemskap per invånare. Även bland de vuxna sjunker föreningsaktiviteten. Men det är tveksamt hur väl medlem-skap i föreningar speglar dagens inställningar till att bygga delaktighet och demokrati. Sett mer generellt tycks det finnas två motstridiga tendenser – en med ökad tolerans och öppenhet mellan individer och en annan med minskad tillit och samhö-righet mellan olika grupper.
Slutsats: ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv är den sammantagna bedömningen att samspelet i lokalsamhället inte förändrats avsevärt.
Utvecklingen är svagt positiv.
Samlad bedömning
Sammantaget visar indikatorerna på både positiva och negativa tendenser. I några delar har vi under en följd av år sett svaga förbättringar, men lågkonjunkturen har effekter som gör det svårt att se tecken på varaktiga för-bättringar. Vår uppfattning är att de flesta trender just nu är svaga och att Botkyrka jämfört med länet fortsätter att ligga steget efter. På längre sikt finns flera faktorer som rätt hanterade ger kommunen en positiv utveckling.
E T T H Å L L B A R T B O T K Y R K A
YTA FÖR BILD, TABELL, GRAF ELLER DYL.
FINANSIELLA NYCKELTAL 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Antal invånare 31/12 79 031 80 055 81 195 82 608 84 677 86 274 87 580
Utdebitering, kommunen 20.13 20.13 20.13 20.13 20.13 20.13 20.13
Utdebitering, landstinget 12.27 12.10 12.10 12.10 12.10 12.10 12.10
Verksamhetens driftkostnad, Mnkr 3 875,8 4 082,2 4 179,2 4 358,9 4 540,1 4 773,9 4 912,0
Verksamhetens driftintäkter, Mnkr 708,6 758,5 737,1 793,6 804,8 831,8 857,2
Verksamhetens nettokostn, Mnkr 3 167,2 3 323,7 3 442,1 3 565,4 3 735,3 3 942,2 4 054,8
Kommunalskatt inkl. skatteutjämning, Mnkr 3 187,8 3 359,4 3 465,5 3 691,3 3 871,3 4 045,7 4 236,2 Verksamhetens nettokostnader, % av skatteintäkter 99,4 98,9 99,3 96,6 96,5 97,4 95,7 Budgetutfall, verksamhetens nettokostnader, Mnkr -8,9 12,6 30,3 53,9 -5,3 4,8 141,2
Nettoinvesteringar, Mnkr 281,5 380,5 398,3 406,4 367,8 452,2 481,6
Nettoinvesteringar, % av skatteintäkter 8,8 11,3 11,5 11,0 9,5 11,2 11,4
Nettoinvesteringar, kronor per invånare 3 562 4 753 4 905 4 920 4 344 5 241 5 499
Personalkostnader, Mnkr 2 229,4 2 313,5 2 326,8 2 386,0 2 464,9 2 587,4 2 628,5
Resultat före extraordinära poster 61,9 69,5 96,3 201,1 148,9 154,4 193,8
Resultat före extraordinära poster, % av
skat-teintäkter 1,9 2,1 2,8 5,4 3,8 3,8 4,6
Förändring eget kapital, Mnkr 43,8 70,3 96,3 201,1 148,9 154,4 193,8
Tillgångar, Mnkr 4 635,7 5 162,2 5 928,3 6 229,1 8 170,4 8 112,6 7 750,9
Tillgångar, kronor per invånare 58 657 64 483 73 013 75 405 96 489 94 033 88 501
Skulder och avsättningar, Mnkr 1 556,1 2 012,3 2 681,9 2 781,6 4 574,0 4 361,8 3 806,3 Skulder och avsättningar, kronor per invånare 19 690 25 136 33 030 33 672 54 017 50 558 43 460
Eget kapital, Mnkr 3 079,6 3 149,9 3 246,4 3 447,4 3 596,5 3 750,9 3 944,6
Eget kapital, kronor per invånare 38 967 39 347 39 983 41 732 42 473 43 477 45 040
Soliditet, % 66,4 61,0 54,8 55,3 44,0 46,2 50,9
Soliditet inkl. beräknad pensionsskuld intjänad före 1998, %
32,9 30,5 27,5 30,4 23,0 25,1 27,4
Finansnetto, Mnkr 41,4 33,8 72,9 75,1 13,0 50,8 12,4
Borgensåtagande, kronor per inv. 17 504 21 112 24 514 29 074 19 681 19 386 18 575