Mål VP 2010
- Alla elever når de nationella kunskapsmålen.
Åtaganden 2009/2010
Att tydliggöra målen inför nya arbetsmoment
Att utveckla den formativa och summativa bedömningen
Fortsatt arbete med utveckling och screeningar och LUS med analys och resultat
Kunskapsresultat (alla elever) över tid
Resultatet i tabellen utgår från alla elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Resultatet för årskurs 3 utgår från den helhetsbedömning som pedagogerna har gjort utifrån målen i kursplanerna för matematik och svenska/svenska som andraspråk. Resultatet som redovisas visar därför andelen elever som bedöms nå målen i de ovan nämnda kursplanerna.
Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar
Kunskapsresultat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser
I tabellen nedan redovisas resultat uppdelat efter genus. Resultat för årskurs 3 innefattar samtliga elever som har gjort årskursens ämnesprov. Skolor har rätt att exkluderat elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Nyanlända elever är exempel på särskilda skäl.
Resultatet för årskurs 9 innefattar samtliga elever, dvs. även elever i särskilda
undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser är inkluderade.
Resultat markerade med en * i tabellen nedan, återfinns i tabellen på föregående sida.
Resultat inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.
Ämnesprov, kunskapsmål och betyg4 Egna skolan
Huddinges grundskolor
Åk 3 F P T F P T
Antal elever i årskurs 3 35 41 76 520 614 1134
Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga
delprov i ämnesproven i årskurs 3 88,6 73,2 80,3 71,3 63,4 67,0
* Helhetsbedömning Sv/SvA och Ma 94,3 85,4 89,5 87,5 82,9 85,0
3 Bedömning av uppnådda kursplanemål för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3
4 Resultaten avser läsåret 2010/2011.
Resultatet redovisar andel (%) elever.
Resultat RO
Resultat RO
Resultat RO
Kommun totalt
Skolans tidigaredel 08/09 09/10 10/11 10/11
Kunskap - åk 3 3 82,5 87,5 89,5 85,0
Kunskapsresultat; jämförelse provresultat och bedömning
Årskurs 3
Jämförelse mellan andel elever som uppnått målen på respektive ämnesprov i förhållande till andel elever som bedömts nå målen som finns i kursplanen för respektive ämne.
Åk 3 Andel elever
Resultat redovisas i % Andel som nått målen på alla delprov
Andel som bedöms nå målen i kursplanen
(Helhetsbedömning)
F P T F P T
Svenska 96,8 76,9 85,7 96,8 85,0 90,1
Svenska som
andraspråk --5 -- 60,0 -- -- 100
Matematik 91,4 89,7 90,5 97,1 92,7 94,7
Åtgärdsprogram
Mål VP2010:
- Alla barn och elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att nå kunskapsmålen.
Åtagande 2010/2011
Alla barn och elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att nå kunskapsmålen.
Analys kring åtaganden vi hade 2009/2010
Alla arbetslag har lagt ner arbete på att tydliggöra målen inför varje nytt arbetsmoment för eleverna samt skapat tid till att reflektera över den egna insatsen som eleverna har gjort.
Målen har även blivit mer synliga tack vare de elevledda utvecklingssamtalen. De flesta arbetslagen har även hittat bra former för IUP arbetet under ordinarie skoltid.
Gällande arbetet med screeningar och LUS har vi genomfört detta kontinuerligt under året men kan framöver bli bättre på att genomföra tydliga uppföljningar samt revideringar av det material vi använder. Vi inser också att vi kommer att behöva andra instrument framöver för att göra träffsäkra bedömningar som är av god kvalitet.
Analys av måluppfyllelse
Skolan har förbättrat sina sammantagna resultat i helhetsbedömningen både i svenska/svenska som andra språk och matematik för år 3.
I ämnet svenska har pojkarnas resultat sjunkit något jämfört med året innan.
Fler elever har klarat NP i matematik än svenska vilket vi tror beror på att skolan under många år har satsat aktivt på matematik.
I jämförelse med kommunens resultat ligger våra elever mycket bra till generellt även när det gäller skillnader/likheter mellan de olika könen även om flickorna har lite högre
måluppfyllelse.
Skillnaderna mellan könen är större i svenska än i matematik till flickornas favör förutom i svenska som andra språk, där pojkarna har total måluppfyllelse.
Vi har Åp för alla elever som inte har klarat av måluppfyllelsen och här ser vi att det är fler pojkar än flickor som vi har upprättat Åp för.
5 Färre än fem elever.
Analys av åtgärdsprogram
Vi har generellt fler Åp i svenska än i andra ämnen i alla årskurser samt att det är mer än dubbelt så många pojkar som flickor som har Åp.
Många gånger finns det en utredning som har skett eller ska påbörjas och det kan handla om läs-och skrivsvårigheter, dyslexi, diagnoser av olika slag eller begåvning.
Fler pojkar har Åp i svenska beroende på att de har lättare att fokusera på annat än att läsa, även i hemmiljön. Det är också svårare att hitta intressanta böcker som lockar pojkar i detta åldersspann tycker lärarna.
Samma sak är det när det gäller ämnet idrott och hälsa där det enbart är pojkar som har haft Åp gällande simning, kan det bero på mognad?
Sedan förekommer det enstaka fall där eleven har svårt att uppnå ett flertal av skolans mål i de olika ämnena.
Flickorna har Åp i engelska och matematik som ibland bottnar i osäkerhet än rena faktakunskaper.
Faktorer som kan ha betydelse för resultat är:
att skolans elevunderlag består av cirka 5% fler pojkar än flickor.
att vi under det gångna året haft en kommunövergripande undervisningsgrupp som till 90% består av pojkar och att alla elever i den klassen har Åp.
Bedömning av måluppfyllelse
Skolans måluppfyllelse bedöms vara ”God” till ”Mycket god”.
Motivering; vi har för varje år lyckats höja våra resultat, vilka redan tidigare har legat över kommunsnittet och de elever som inte har lyckats med sin måluppfyllelse har vi en bra kartläggning och åtgärdsplan för hur de ska lyckas.
Vi har under året använt oss bland annat av följande åtgärder som har visat sig vara lyckosamma.
Inläst material som kan användas oavsett om man har ÅP eller ej.
Vi har fått fler datorer till skolan. Det har inneburit mer arbete med datorer för samtliga elever. Elever med behov har haft förtur till datorerna.
Skolprogrammen är tillgängliga för alla elever och kan underlätta elevernas lärande.
Elever uppmuntras till sommarläsning med material som ursprungligen var utarbetat för lässvaga elever.
Med resurs/specialpedagog i klassrummet känner sig eleverna inte exkluderade i ordinarie undervisning.
Arbete med intensivveckor i svenska och matematik.
Specialpedagog har tipsat om böcker och låtit elever ibland förhandsläsa litteratur som inte har utgivits vilket har stärkt och motiverat lässvaga elever.
Eftersom det i många fall är de lässvaga eleverna som också har svårt med matematiken är det av stor vikt att vi sätter in tidiga åtgärder för att de ska lyckas med läsningen och även jobba på att förbättra självkänslan när det gäller läsning.
Planering läsåret 2011/2012 för kunskap
Jämställdhetsintegrerande syfte
Utvecklingsområde:
Utveckla de lässvagas (pojkarnas) läsförmåga
Planering Uppföljning det material som finns som till exempel inlästa böcker
Ledning Genom att
genomföra det
Aktiv läsning Arbetslag
Specialpedagoger
Åtgärdsprogram
Utvecklingsområde:
Som ovan (Utveckla de lässvagas (pojkarnas) läsförmåga)
Skapa flexibla grupper för att snabbt och effektivt tillgodose individuella styrkor och svagheter
Planering Uppföljning
Tydliga målbeskrivningar samt schemalagd tid för IUP arbete i hela skolan Tydligare ansvarsfördelning för lärare efter deras kompetens
Planering Uppföljning
Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar
Inför varje arbetsområde gå igenom målen samt varje vecka ha IUP-arbetspass på schemat i alla klasser
Arbetslaget material för att synliggöra målen för eleverna Fler ämnesbyten i enlighet
med lärarnas olika de elever man undervisar framförallt på mellanstadiet
Arbetslaget Arbetslagsmöte vikt åt denna fråga
Kontinuerligt vid behov
Arbetslaget
Rättar/bedömarlag vid Np som består av lärare med kompetens i ämnet
Arbetslaget Ledning
Genom att genomföra 1ggr/år Arbetslaget Ledning
Utveckling och lärande
Mål VP 2010:
- Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling
- Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet
- Alla elever lär sig sunda livsvanor - Alla elever har en god lärandemiljö
- Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer - Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och elevers utveckling
Åtagande 2010/2011
Fritidshem
Att erbjuda meningsfulla och utvecklande aktiviteter som anpassas efter barnen oavsett kön och ålder.
Skola
Öka elevdelaktigheten i undervisningen.
Att Nationella proven blir en angelägenhet för hela skolan samt arbeta med resultat och genusperspektiv.
Resultatet redovisas med styrtal. Resultat RO
Resultat
Analys kring åtaganden vi hade 2009/2010
Gällande åtagandet för fritids har vi såsom föreslagna åtgärder förra året både erbjudit styrda och fria aktiviteter och uppmuntrat alla barn att delta i dessa. Vi har också arbetat aktivt med att integrera olika åldersgrupper samt att stärka var och ens självförtroende genom att bland annat uppträda för varandra.
Det har också lagts ner mycket arbete på att utveckla barnens sociala förmåga i samspel med andra till exempel i form av samarbetsövningar och livskunskap.
När det gäller åtaganden för skolans del har vi blivit mycket bättre på att skapa tillfällen för elevmedverkan generellt. Eleverna kan inom givna ramar välja arbetsordning, arbetsinnehåll samt arbetssätt.
Vi har också arbetat för att utveckla vår information till föräldrarna dels genom våra
informativa veckobrev som skickas hem från alla enheter och dels genom hemsidan som vi försöker utveckla kontinuerligt.
Klassråden samt elevråden fungerar väl i alla årskurser utom år 4 som inte har haft samma kontinuitet.
Ledningen har tyvärr inte kunnat närvara vid klassråden såsom ambitionen var inför verksamhetsåret, däremot har ledningen följt elevrådens arbete och fört en nära dialog med dem.
Nästan alla klasser har IUP-pass i schemat; där eleverna ges individuellt möjlighet att arbeta med fokus på sina egna IUP-målen.
Gällande Nationella proven har vi under året försökt att inrätta ”rättarlag/bedömarlag” med lärare utifrån deras ämneskompetens ett för låg och ett för mellanstadiet. Detta arbete kommer vi att försöka förbättra till kommande verksamhetsår.
Vi har infört ”kollegabesök” för att kunna ta del av varandras lyckade erfarenheter och delge kollegorna sina egna erfarenheter.
Arbetet med att anpassa Elevledda utvecklingssamtalen gentemot den nya läroplanen och kursplanerna har satts igång av en arbetsgrupp av lärare.
Skola/Fritidshem
Analys av måluppfyllelse gällande utveckling och lärande
Det är glädjande att se att vi har ökat resultaten för Ansvar och inflytande även om vi ligger strax under kommunens snitt. Vår analys av detta är att vi har lyckats utveckla våra elever till att kunna vara goda kritiska samhällsmedborgare genom bland annat Elevledda
utvecklingssamtal som i sin tur leder till att de vill ha möjlighet till ännu högre grad av inflytande och påverkan. Här gäller det att vi kan matcha mot deras behov!
Gällande Lärande och Folkhälsa behåller vi samma resultat som förra året som i Lärande ligger strax över kommunens snitt och som i Folkhälsa ligger på samma nivå som
kommunens.
Eleverna svarar i elevenkäten att 91 % känner till skolans kunskapsmål med svarsalternativet stämmer ganska mycket och stämmer helt vilket är ett väldigt gott resultat. Det är ingen som svarar med alternativet stämmer inte alls. Hela 95 % är nöjda med sina resultat i skolan!!
Hela 99 % av eleverna känner att de är med och tar fram sina IUP-mål.
Vi har haft lyckade övergångar mellan förskoleklass till år ett med flertal tillfällen för överlämning, lektionsbesök med mera.
Inför år fyra har detta arbete blivit uppskjutet på grund av nyrekrytering av personal. Här behöver vi även arbeta fram ett ”program” för övergången mellan år 3 till år 4.
Överlämningssamtalen har fungerat väl innan terminens slut.
Arbetet med sunda livsvanor, kostvanor och motionsvanor fortlöper såsom planerat; vi har rörelse i olika former i hela verksamheten samt att i samarbete med kökschefen och matrådet för ett gemensamt arbete kring bra kost och livsvanor.
I klasserna diskuteras omvärlden ständigt och de arbetslivsfrågor som är relevanta för eleverna. Vi skulle vilja genomföra fler studiebesök för att vidga elevernas vyer och öka elevernas
medvetenhet om olika samhällsfunktioner.
Vi har startat upp med ”kollegabesök” som ska genomföras 2ggr/år av all personal för att dela med sig av sina goda erfarenheter och ta till sig av kollegornas.
Bedömning av måluppfyllelse
Även här blir bedömningen ”God” till ”Mycket god” både för fritidshemmen -och skolan.
Motiveringen är att vi har mycket goda resultat i elevenkäten gällande frågeställningarna under rubrikerna ”Ansvar och Inflytande”,” Miljö”, ”Lärande” och ”Folkhälsa”.
Eleverna svarar med svarsalternativet att ”det stämmer ganska mycket” eller ”stämmer helt”
mellan 80-95 % i alla punkter förutom ”jag är med och planerar mitt skolarbete” samt ”det är
arbetsro på mina lektioner” där det är mellan 70-80% som håller med trots att vi har höjt nöjdheten gällande studiero med 1%.
I diskussionen i klassernas kvalitetsrapport var definitionen av arbetsro/studiero olika även i år.
Genomgående var ändå att eleverna ansåg att det måste vara ett ”bra prat” i klassrummet och inte stojigt. Det är allas ansvar att hålla en lagom röstnivå och inte överrösta men främst är den undervisande läraren ansvarig för att skapa ett sådant klimat för sina elever.
Vi vuxna arbetar aktivt med att göra ”tyst-tecknet” för att påkalla uppmärksamhet och sänka ljudnivån.
Eleverna har som på de lägre åldrarna lite olika uppfattningar om hur arbetsro ska skapas och hur man ska korrigera de kompisar som inte följer överenskommelserna som gäller den egna klassen.
Många gånger är elevernas önskan om hur man ska komma till rätta med detta tuffare än pedagogernas.
Planering läsåret 2011/2012 för utveckling och lärande
Utvecklingsområde:
Utveckla arbetet med elevdelaktighet och inflytande i undervisningen samt skapa studiero.
Planering Uppföljning
Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar
Program för övergången år 3 till år 4
Arbetslagen Utarbeta ett sätt som gör det möjligt för besök, lära känna varandra med mera
Vårterminen 2012
Arbetslagen
Kollegabesök Alla
Ledningen
Ledningen följer upp vid PLUS-samtalen
kontinuerligt Alla Ledningen Målarbete/IUP arbete Arbetslagen Genom att ha ett pass
inbokat i schemat för detta ändamål
1ggr/veckan Arbetslagen
Alla klasser genomför klassråd
Arbetslagen Genom att ha ett pass inbokat i schemat för detta ändamål
”rättarlag” ett för låg och ett för mellanstadiet
Kontinuerligt Arbetslagen Ledningen Fortsätta arbetet med att få
eleverna att känna att de har studiero
Arbetslagen Ledningen
Att vid arbetslagsmöten ha detta som en punkt Samt att ledningen följer upp det vid PLUS-samtal och besök
1ggr/veckan Arbetslagen Ledningen
Normer och värden
Mål VP2010:
- Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö.
Åtagande 2010/2011
Fritidshem
Att öka tryggheten Skola
Alla elever ska känna sig trygga överallt på skolans område och känna att de kan vända sig till vilken vuxen som helst i skolan som då bemöter dem med respekt.
Resultatet redovisas med styrtal. Resultat RO
Resultat
- Alla barn/elever behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller livsvillkor
Under avsnitten normer och värden samt likabehandling redovisas inga planerade åtgärder i denna kvalitetsredovisning. Detta beror på att dessa istället redovisas i skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling.
Analys kring åtaganden vi hade 2009/2010
Vi har genomfört alla våra åtaganden för normer och värden under året.
Vi har införskaffat skarpt gula jackor som personal använder när de är rast-värdar eller är på uteaktiviteter vilket gör de synliga för våra elever och skapar en större trygghetskänsla eftersom vi delar skolgården med allmänheten.
Vi har 1ggr/termin genomfört trygghetsenkät för alla elever i vår verksamhet. Vilket vi även fortsättningsvis kommer att fortsätta med.
Vi har arbetat en hel del med fadderverksamhet dels i arbetslagen och dels vid Eleven val tillfällen; och detta har medfört att 2 % fler elever, det vill säga 96% svarar att de trivs med sina kamrater, ganska mycket eller helt, än året innan som då låg på 94 %.
Analys av måluppfyllelse gällande Normer och värden
Vi har även i år lyckats höja våra resultat från 8,4 till 8,5. I elevenkäten så är det störst skillnad på nöjdhet för punkterna ”jag trivs med mina kamrater” samt ”de vuxna i skolan bemöter mig på ett respektfullt sätt”. I de båda fallen så är det 2 % fler som har svarat
”stämmer ganska mycket” eller ”stämmer helt” än året innan.
Personalen arbetar för en trygg skolmiljö genom att de kontinuerligt ger eleverna möjlighet att arbeta efter de sociala målen som eleverna även utvärderar vid de elevledda
utvecklingssamtalen och därmed blir en lyckad lärandeprocess för dem.
Lärarna undervisar i varandras klasser utifrån sin kompetens vilket gör att de lär känna fler elever.
Vid klassråd och elevrådstillfällena finns trivsel och trygghet med samt att vi alla är snabba på hantera konflikter och lösa dessa snabbt.
Vid skolstart resonerar/informerar elever och lärare om våra trivselregler samt kompletterar med egna klassrumsregler.
Trivselreglerna för skolan i sin helhet repeteras, arbetas aktivt och kontinuerligt med för att det ska vara ett levande dokument.
Personalen arbetar för att alla elever ska respektera varandra och kunna arbeta med varandra utan att det nödvändigtvis behöver vara med sina bästa vänner. Målsättningen är att alla ska kunna arbeta med varandra.
Vi har under det gångna året arbetat med Livskunskap även om detta arbete har stagnerat lite på grund av debatten som pågår.
Vi har arbetat med fadderverksamhet till exempel vid Elevens val och Temaarbeten samt i det egna arbetslaget (på lågstadiet).
Personalen har aktivt arbetet med att ”se” alla elever och bland annat hälsa på och tala med samtliga elever.
Det vi behöver tänka extra på att försöka även synliggöra tillfällig personal/kandidater för både elever och föräldrar till exempel genom namnbrickor.
Bedömning av måluppfyllelse
Måluppfyllelsen är ”God” till ”Mycket god” även under denna punkt.
Motiveringen är att även här tycker vi oss ha en bra bild vad som fungerar och vad som inte fungerar och då vara snabba med att bemöta och skyndsamt agera.
Vi har haft en välfungerande Trygghetsgrupp som har arbetat både preventivt men också operativt vid behov med gott resultat i alla fall som har kommit till gruppens kännedom.
Vi har även under detta år arbetat med Kamratstödjare som fungerar bra hos oss eftersom de är en form av informationskanal som bidrar till att vi kan uppmärksamma och därefter agera snabbt om behov uppstår.