Kvalitetsredovisning 2010/2011 Planeringsdokument 2011/2012. För Snättringeskolan

(1)

Kvalitetsredovisning 2010/2011 Planeringsdokument 2011/2012

För Snättringeskolan

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING ... 4

NATIONELLA FÖRÄNDRINGAR ... 4

FÖRÄNDRINGAR PÅ HUVUDMANNANIVÅ ... 4

2. SAMMANFATTNING - BEDÖMNING AV REKTORSOMRÅDETS KVALITET OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN ... 5

3. SAMMANFATTANDE RESULTAT ... 6

HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING ... 6

NÖJDA INVÅNARE – GOD KOMMUNAL VERKSAMHET ... 6

4. UPPFÖLJNINGAR SOM ÄR GJORDA UNDER LÄSÅRET 2010/2011 ... 7

5. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING ... 8

KUNSKAP ... 8

ÅTGÄRDSPROGRAM ... 9

UTVECKLING OCH LÄRANDE ... 13

I KLASSERNA DISKUTERAS OMVÄRLDEN STÄNDIGT OCH DE ARBETSLIVSFRÅGOR SOM ÄR RELEVANTA FÖR ELEVERNA.VI SKULLE VILJA GENOMFÖRA FLER STUDIEBESÖK FÖR ATT VIDGA ELEVERNAS VYER OCH ÖKA ELEVERNAS MEDVETENHET OM OLIKA SAMHÄLLSFUNKTIONER. ... 14

NORMER OCH VÄRDEN ... 16

LIKABEHANDLING ... 16

DELAKTIGHET I FRAMTAGANDET AV KVALITETSREDOVISNINGEN ... 18

BILAGOR ... 19

GRUNDSKOLENÄMNDENS MÅLBILD 2010 BILAGA 1 ... 19

MÄTSYSTEM, STYRTAL OCH BEDÖMNING ... 19

ELEVENKÄT 2011- TIDIGAREDEL BILAGA 2... 22

(3)

K

valitetsredovisningen

för skolan har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Jukka Kuusisto.

Rektorsområdets kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av elever, pedagogisk personal och övrig personal. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.

Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder.

Rektorsområdets kvalitetsredovisning bygger på resultat av mätningar av målen i

grundskolenämndens verksamhetsplan för 2010 (VP 2010) och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2010/2011.

Kommunens och skolornas kvalitetsredovisningar är offentliga handlingar och finns tillgängliga på Huddinge kommuns webbplats (www.huddinge.se).

P

lanering inför kommande läsår

Grundskolenämndens verksamhetsplan (VP 2011) och rektorsområdets kvalitetsredovisning används som underlag till rektorsområdets planering för kommande läsår, vilken ingår i detta dokument. Rektorsområdets planering beskriver de områden som ska utvecklas läsåret 2011/2012.

En överenskommelse utifrån framtagen planering träffas mellan verksamhetschef för grundskolan och rektor. Överenskommelsen gäller att verksamheten bedrivs enligt planeringen samt inom ramar för lagar och förordningar och given budget.

Huddinge den

För barn- och utbildningsförvaltningen För Snättringeskolan

Namnteckning Namnteckning

Nadja Melander / Lena Granholm

Namnförtydligande Namnförtydligande

Verksamhetschef Rektor

Kontaktuppgifter:

Rektor: Nadja Melander / Lena Granholm Adress: Häradsvägen 33

Telefon: 08-535-307 40, 08-535 310 51

Skolans hemsida: www. Snattringaskolan.huddinge.se

(4)

1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING

Nationella förändringar

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS 1997:702) ska varje kommun och varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Sommaren 2010 togs beslut om ny skollag och från och med 1 juli 2011 träder den nya skollagen i kraft. I denna har kravet på kvalitetsredovisning avskaffats men kravet på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts. Den nya skollagen betonar att det är de nationella målen som ska stå i fokus för kvalitetsarbetet och lagen lägger även stor tyngd vid åtgärder för förändring och förbättring.

Hösten 2010 fastställdes den nya läroplanen för grundskolan, Lgr 11. Grundskolorna i Sverige kommer att börja arbeta efter den nya skollagen och den nya läroplanen från och med läsåret 2011/2012. Den nya läroplanen för grundskolan innehåller nya kursplaner och även nya kunskapskrav för samtliga ämnen.

Inga ämnesprov i årskurs 5 har genomförts under läsåret

Skolverket beslutade att ej genomföra ämnesproven för elever i årskurs 5 under läsåret 2010/2011. Från och med läsåret 2011/2012, ska proven genomföras med elever i årskurs 6 istället för årskurs 5.

Förändringar på huvudmannanivå

Systematiskt kvalitetsarbete

Under läsåret har ett arbete påbörjats i förvaltningsledningen som syftar till att göra en översyn av kvalitetsarbete och i vilken form detta skall bedrivas, bland annat med anledning av ny skollag. Arbetet leds av förvaltningens kvalitetsavdelning. Under hösten 2010 togs en övergripande modell fram, där huvudprocess och stödprocesser identifierades.

Fokus på kunskapsuppföljning

För grundskolans del har det fortsatta arbetet fokuserats på stödprocessen

Kunskapsuppföljning. En arbetsgrupp med skolledare, verksamhetsanalytiker och verksamhetschef för grundskolan har under läsåret arbetat med att ta fram en gemensam modell för hur grundskolorna i Huddinge ska arbeta med kunskapsuppföljning. Målet är att till slutet av 2012 ha en gemensam strategi i kommunens grundskolor för arbetet med kunskapsuppföljning.

Redovisning av kunskapsresultat återfinns som första analysavsnitt

Upplägget i läsårets kvalitetsredovisningar på rektorsområdesnivå har påverkats av att grundskoleverksamheten valt att fokusera på stödprocessen Kunskapsuppföljning. För att redovisningen av kunskapsresultaten ska finnas som första analysavsnitt i varje

rektorsområdes redovisning, har vi bytt plats på redovisningen av grundskolenämndens övergripande mål Hållbar samhällsutveckling och Nöjda invånare. För att ytterligare fokusera på kunskapsuppföljning, har redovisningen av kunskapsresultaten utökats med jämförelser av resultat från ämnesprov (nationella prov) och bedömningar.

(5)

2. SAMMANFATTNING

-

bedömning av rektorsområdets kvalitet och utvecklingsområden

Glädjande för oss alla har vi även i år uppnått bra resultat med elever som känner sig trygga och uppnår höga värden gällande kunskap.

Snättringeskolan är en attraktiv skola och elevantal fortsätter att öka. Till hösten kommer vi ha cirka 550 elever vilket är väldigt positivt men samtidigt lite av en utmaning eftersom våra fysiska lokalmöjligheter är begränsade.

Troligtvis kommer en tillbyggnad av matsalen sättas igång under verksamhetsåret vilket i sin tur medför en del logistikproblem för att få allt att fungera under pågående verksamhet.

Vi strävar i alla avseenden att se varje individ utifrån dennes förutsättningar och behov för att ta nästa steg i utvecklingen. Här är det viktigt att vi även har ett genusperspektiv och arbetar på olika sätt för att få upp läsförmågan hos alla våra elever i allmänhet och de lässvaga pojkarnas i

synnerhet.

Vi har under året som gått arbetat med att integrera den kommunövergripande

undervisningsgruppen som har varit hos oss i den ordinarie verksamheten och detta arbete kommer att fortsätta parallellt med att bygga upp en organisation som gör det möjligt att skapa flexibla grupper för att snabbt och effektivt tillgodose individuella styrkor och svagheter hos våra elever.

Vi fortsätter med att ständigt förbättra arbetet med IUP och Elevledda utvecklingssamtal samt att anpassa dessa mot den nya läroplanen.

Ett annat utvecklingsområde är att utveckla arbetet med elevdelaktighet och inflytande i

undervisningen samt skapa studiero. Här handlar det mycket om att medvetendagöra våra elever om vad som menas med dessa ord och deras innebörd samt vara pedagogisk och påvisa när detta sker i skolan och klassrummen.

UTVECKLINGSOMRÅDE

 Utveckla de lässvagas (pojkarnas) läsförmåga

 Skapa flexibla grupper för att snabbt och effektivt tillgodose individuella styrkor och svagheter

 Utveckla arbetet med elevdelaktighet och inflytande i undervisningen samt att skapa arbetsro

 Tydliga målbeskrivningar samt schemalagd tid för IUP-arbetet i hela skolan

 Tydligare ansvarsfördelning för lärare efter deras kompetens

(6)

3. SAMMANFATTANDE RESULTAT

Resultaten i tabellerna nedan är till största delen hämtade från elevenkäterna. Tabellen kunskap presenterar elevresultat från ämnesprov (nationella prov) för årskurs 3.

Hållbar samhällsutveckling Kunskap

Resultat redovisat för alla elever, dvs inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser

Utveckling och lärande

Resultatet redovisas med styrtal.

Resultat RO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11

Lärande 7,9 8,2 8,2 9,2 6,7 8,1

Ansvar och inflytande 7,8 7,8 7,9 8,8 5,8 8,0

Folkhälsa 7,4 7,5 7,5 8,5 5,9 7,5

Normer och värden

Resultatet redovisas med styrtal. ^ResultatRO

Resultat RO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Trygghet 8,3 8,4 8,5 9,4 7,4 8,5

Ekosystem i balans

Resultat RO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Ekosystem i balans 7,0 7,9 7,9 9,7 6,5 7,9

Nöjda invånare – god kommunal verksamhet

Resultatet redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på

enkätpåståendet. ^ResultatRO

Resultat RO

Resultat

RO Kommun totalt

Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11

Nöjda elever 91 90 86 90

1 Bedömning av uppnådda kursplanemål för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3.

Resultatet redovisar andel (%) elever.

Resultat RO

Resultat

RO ^Kommun totalt

Skolans tidigaredel 08/09 09/10 10/11 10/11

Kunskap - åk 3 ¹ ^82,5 ^87,5 ^89,5 ^85,0

(7)

4. UPPFÖLJNINGAR SOM ÄR GJORDA UNDER LÄSÅRET 2010/2011

Månad Vad följs upp Verktyg

Metod

Ansvar

September  LUS²- uppföljning Rektor

Pedagoger

November  LUS - uppföljning Rektor

Pedagoger November-

december

 Kvalitetsredovisning 2009/2010 med fokus på kunskapsresultat och likabehandling

Dialogsamtal Verksamhetschef Kvalitetsavdelning Rektor

Januari- Februari

 Elevernas uppfattning om skolverksamheten Elevenkät Rektor Pedagoger Kvalitetsavdelning

Februari  LUS - uppföljning Rektor

Pedagoger

Maj  LUS - uppföljning Rektor

Pedagoger

Maj-Juni  Utvärdera Åtgärdsprogram Stodmaterial:

utvärdering av åtgärdsprogram på klass, arbetslag/ämns- och skolnivå

Rektor

Juni  Elevernas ämneskunskaper i basämnena i årskurs 3

 Elevernas resultat på ämnesproven i årskurs 3 i förhållande till pedagogernas bedömning av måluppfyllelsen utifrån kursplanerna

Kunskapsresultat i LIS tillsammans med stödmaterial och KR-PL mall

Rektor

Juni  Skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling

Skolinspektionens och beo´s

webbverktyg/

(Huddinge kommuns strukturstöd)

Rektor

Juli  Skolans kvalitetsredovisning 2010/2011 och planeringsdokument för 2011/2012

Rektor

2 LUS: Läs- och utvecklingsschema, en mätmetod utarbetad av Bo Sundblad.

(8)

5. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Kunskap

Mål VP 2010

- Alla elever når de nationella kunskapsmålen.

Åtaganden 2009/2010

 Att tydliggöra målen inför nya arbetsmoment

 Att utveckla den formativa och summativa bedömningen

 Fortsatt arbete med utveckling och screeningar och LUS med analys och resultat

Kunskapsresultat (alla elever) över tid

Resultatet i tabellen utgår från alla elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Resultatet för årskurs 3 utgår från den helhetsbedömning som pedagogerna har gjort utifrån målen i kursplanerna för matematik och svenska/svenska som andraspråk. Resultatet som redovisas visar därför andelen elever som bedöms nå målen i de ovan nämnda kursplanerna.

Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar

Kunskapsresultat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser

I tabellen nedan redovisas resultat uppdelat efter genus. Resultat för årskurs 3 innefattar samtliga elever som har gjort årskursens ämnesprov. Skolor har rätt att exkluderat elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Nyanlända elever är exempel på särskilda skäl.

Resultatet för årskurs 9 innefattar samtliga elever, dvs. även elever i särskilda

undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser är inkluderade.

Resultat markerade med en * i tabellen nedan, återfinns i tabellen på föregående sida.

Resultat inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.

Ämnesprov, kunskapsmål och betyg⁴ Egna skolan

Huddinges grundskolor

Åk 3 ^F ^P ^T ^F ^P ^T

Antal elever i årskurs 3 ³⁵ ⁴¹ ⁷⁶ ⁵²⁰ ⁶¹⁴ ¹¹³⁴

Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga

delprov i ämnesproven i årskurs 3 ^88,6 ^73,2 ^80,3 ^71,3 ^63,4 ^67,0

* Helhetsbedömning Sv/SvA och Ma ^94,3 ^85,4 ^89,5 ^87,5 ^82,9 ^85,0

3 Bedömning av uppnådda kursplanemål för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3

4 Resultaten avser läsåret 2010/2011.

Resultatet redovisar andel (%) elever.

Resultat RO

Resultat RO

Kommun totalt

Skolans tidigaredel 08/09 09/10 10/11 10/11

Kunskap - åk 3 ³ ^82,5 ^87,5 ^89,5 ^85,0

(9)

Kunskapsresultat; jämförelse provresultat och bedömning

Årskurs 3

Jämförelse mellan andel elever som uppnått målen på respektive ämnesprov i förhållande till andel elever som bedömts nå målen som finns i kursplanen för respektive ämne.

Åk 3 Andel elever

Resultat redovisas i % Andel som nått målen på alla delprov

Andel som bedöms nå målen i kursplanen

(Helhetsbedömning)

F P T F P T

Svenska 96,8 76,9 85,7 96,8 85,0 90,1

Svenska som

andraspråk --⁵ -- 60,0 -- -- 100

Matematik 91,4 89,7 90,5 97,1 92,7 94,7

Åtgärdsprogram

Mål VP2010:

- Alla barn och elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att nå kunskapsmålen.

Åtagande 2010/2011

 Alla barn och elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att nå kunskapsmålen.

Analys kring åtaganden vi hade 2009/2010

Alla arbetslag har lagt ner arbete på att tydliggöra målen inför varje nytt arbetsmoment för eleverna samt skapat tid till att reflektera över den egna insatsen som eleverna har gjort.

Målen har även blivit mer synliga tack vare de elevledda utvecklingssamtalen. De flesta arbetslagen har även hittat bra former för IUP arbetet under ordinarie skoltid.

Gällande arbetet med screeningar och LUS har vi genomfört detta kontinuerligt under året men kan framöver bli bättre på att genomföra tydliga uppföljningar samt revideringar av det material vi använder. Vi inser också att vi kommer att behöva andra instrument framöver för att göra träffsäkra bedömningar som är av god kvalitet.

Analys av måluppfyllelse

Skolan har förbättrat sina sammantagna resultat i helhetsbedömningen både i svenska/svenska som andra språk och matematik för år 3.

I ämnet svenska har pojkarnas resultat sjunkit något jämfört med året innan.

Fler elever har klarat NP i matematik än svenska vilket vi tror beror på att skolan under många år har satsat aktivt på matematik.

I jämförelse med kommunens resultat ligger våra elever mycket bra till generellt även när det gäller skillnader/likheter mellan de olika könen även om flickorna har lite högre

måluppfyllelse.

Skillnaderna mellan könen är större i svenska än i matematik till flickornas favör förutom i svenska som andra språk, där pojkarna har total måluppfyllelse.

Vi har Åp för alla elever som inte har klarat av måluppfyllelsen och här ser vi att det är fler pojkar än flickor som vi har upprättat Åp för.

5 Färre än fem elever.

(10)

Analys av åtgärdsprogram

Vi har generellt fler Åp i svenska än i andra ämnen i alla årskurser samt att det är mer än dubbelt så många pojkar som flickor som har Åp.

Många gånger finns det en utredning som har skett eller ska påbörjas och det kan handla om läs-och skrivsvårigheter, dyslexi, diagnoser av olika slag eller begåvning.

Fler pojkar har Åp i svenska beroende på att de har lättare att fokusera på annat än att läsa, även i hemmiljön. Det är också svårare att hitta intressanta böcker som lockar pojkar i detta åldersspann tycker lärarna.

Samma sak är det när det gäller ämnet idrott och hälsa där det enbart är pojkar som har haft Åp gällande simning, kan det bero på mognad?

Sedan förekommer det enstaka fall där eleven har svårt att uppnå ett flertal av skolans mål i de olika ämnena.

Flickorna har Åp i engelska och matematik som ibland bottnar i osäkerhet än rena faktakunskaper.

Faktorer som kan ha betydelse för resultat är:

 att skolans elevunderlag består av cirka 5% fler pojkar än flickor.

 att vi under det gångna året haft en kommunövergripande undervisningsgrupp som till 90% består av pojkar och att alla elever i den klassen har Åp.

Bedömning av måluppfyllelse

Skolans måluppfyllelse bedöms vara ”God” till ”Mycket god”.

Motivering; vi har för varje år lyckats höja våra resultat, vilka redan tidigare har legat över kommunsnittet och de elever som inte har lyckats med sin måluppfyllelse har vi en bra kartläggning och åtgärdsplan för hur de ska lyckas.

Vi har under året använt oss bland annat av följande åtgärder som har visat sig vara lyckosamma.

 Inläst material som kan användas oavsett om man har ÅP eller ej.

 Vi har fått fler datorer till skolan. Det har inneburit mer arbete med datorer för samtliga elever. Elever med behov har haft förtur till datorerna.

 Skolprogrammen är tillgängliga för alla elever och kan underlätta elevernas lärande.

 Elever uppmuntras till sommarläsning med material som ursprungligen var utarbetat för lässvaga elever.

 Med resurs/specialpedagog i klassrummet känner sig eleverna inte exkluderade i ordinarie undervisning.

 Arbete med intensivveckor i svenska och matematik.

 Specialpedagog har tipsat om böcker och låtit elever ibland förhandsläsa litteratur som inte har utgivits vilket har stärkt och motiverat lässvaga elever.

Eftersom det i många fall är de lässvaga eleverna som också har svårt med matematiken är det av stor vikt att vi sätter in tidiga åtgärder för att de ska lyckas med läsningen och även jobba på att förbättra självkänslan när det gäller läsning.

(11)

Planering läsåret 2011/2012 för kunskap

Jämställdhetsintegrerande syfte

Utvecklingsområde:

Utveckla de lässvagas (pojkarnas) läsförmåga

Planering Uppföljning

Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar

Satsa på halvklasser och mindre

undervisningsgrupper främst på lågstadiet

Arbetslag

Specialpedagoger Ledning

Uppföljning sker främst på A- lagsmöten

1ggr/månad Arbetslagen

Använda oss än mer av det material som finns som till exempel inlästa böcker

Arbetslag

Specialpedagoger

Uppföljning sker främst på A- lagsmöten

1ggr/termin Arbetslagen Specialpedagoger

Lärare/resurser med rätt kompetens

Ledning Genom att

genomföra det kontinuerligt

1ggr/år Ledning

Tydligare

resultatuppföljning av våra mätmodeller såsom LUS och screeningar

Arbetslagen Specialpedagoger Ledning

Arbetslagsmöten Samt Pedagogiska Café möten

Kontinuerligt i arbetslagen samt

1ggr/termin vid

Pedagogiska Café möten.

Arbetslagen Specialpedagoger Ledning

Aktiv läsning Arbetslag

Specialpedagoger

1)Morgonläsning till exempel i läsgrupper 2) Bearbetning av det lästa på olika sätt för bättre läsförståelse

1ggr/månad Arbetslagen

Tidiga intensiva satsningar typ ”reading recovery”

Arbetslag

Specialpedagoger Vid

arbetslagsmöten

Kontinuerligt Arbetslagen Specialpedagoger

Arbeta för tidiga upptäckter och diagnoser

Arbetslag

Specialpedagoger EHT-teamet

Vid

arbetslagsmöten samt vid

ledning/spec- mötena

Kontinuerligt Arbetslagen Specialpedagoger

(12)

Åtgärdsprogram

Som ovan (Utveckla de lässvagas (pojkarnas) läsförmåga)

Skapa flexibla grupper för att snabbt och effektivt tillgodose individuella styrkor och svagheter

Behovsgrupper i olika ämnen

Arbetslaget Specialpedagog Resurslärare

Samarbete mellan lärare och

resurspersonal

kontinuerligt Arbetslaget Specialpedagog

Arbeta med integrering/studio

Ledning Arbetslag

Specialpedagoger

Samarbeta fokuserat mot detta ändamål när det är möjligt

Kontinuerligt vid ledning/spec- mötena

Ledning Arbetslaget Specialpedagoger

Tydliga målbeskrivningar samt schemalagd tid för IUP arbete i hela skolan Tydligare ansvarsfördelning för lärare efter deras kompetens

Inför varje arbetsområde gå igenom målen samt varje vecka ha IUP-arbetspass på schemat i alla klasser

Arbetslaget Klasslärare

Arbetslagsmöte vikt åt denna fråga

1ggr/månad Arbetslaget

Utarbeta metoder och material för att synliggöra målen för eleverna

Arbetslaget Klasslärare

Kontinuerligt Arbetslaget Klasslärare Fler ämnesbyten i enlighet

med lärarnas olika kompetenser

Ledning Arbetslaget

1ggr/termin Arbetslaget Ledning Ansvar för planering,

bedömning och

åtgärdsprogram ämnesvis för de elever man undervisar framförallt på mellanstadiet

Arbetslaget Arbetslagsmöte vikt åt denna fråga

Kontinuerligt vid behov

Arbetslaget

Rättar/bedömarlag vid Np som består av lärare med kompetens i ämnet

Arbetslaget Ledning

Genom att genomföra 1ggr/år Arbetslaget Ledning

(13)

Utveckling och lärande

Mål VP 2010:

- Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling

- Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet

- Alla elever lär sig sunda livsvanor - Alla elever har en god lärandemiljö

- Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer - Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och elevers utveckling

Fritidshem

 Att erbjuda meningsfulla och utvecklande aktiviteter som anpassas efter barnen oavsett kön och ålder.

Skola

 Öka elevdelaktigheten i undervisningen.

 Att Nationella proven blir en angelägenhet för hela skolan samt arbeta med resultat och genusperspektiv.

Resultat RO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Lärande 7,9 8,2 8,2 9,2 6,7 8,1

Ansvar och inflytande 7,8 7,8 7,9 8,8 5,8 8,0

Folkhälsa 7,4 7,5 7,5 8,5 5,9 7,5

Gällande åtagandet för fritids har vi såsom föreslagna åtgärder förra året både erbjudit styrda och fria aktiviteter och uppmuntrat alla barn att delta i dessa. Vi har också arbetat aktivt med att integrera olika åldersgrupper samt att stärka var och ens självförtroende genom att bland annat uppträda för varandra.

Det har också lagts ner mycket arbete på att utveckla barnens sociala förmåga i samspel med andra till exempel i form av samarbetsövningar och livskunskap.

När det gäller åtaganden för skolans del har vi blivit mycket bättre på att skapa tillfällen för elevmedverkan generellt. Eleverna kan inom givna ramar välja arbetsordning, arbetsinnehåll samt arbetssätt.

Vi har också arbetat för att utveckla vår information till föräldrarna dels genom våra

informativa veckobrev som skickas hem från alla enheter och dels genom hemsidan som vi försöker utveckla kontinuerligt.

Klassråden samt elevråden fungerar väl i alla årskurser utom år 4 som inte har haft samma kontinuitet.

Ledningen har tyvärr inte kunnat närvara vid klassråden såsom ambitionen var inför verksamhetsåret, däremot har ledningen följt elevrådens arbete och fört en nära dialog med dem.

Nästan alla klasser har IUP-pass i schemat; där eleverna ges individuellt möjlighet att arbeta med fokus på sina egna IUP-målen.

(14)

Gällande Nationella proven har vi under året försökt att inrätta ”rättarlag/bedömarlag” med lärare utifrån deras ämneskompetens ett för låg och ett för mellanstadiet. Detta arbete kommer vi att försöka förbättra till kommande verksamhetsår.

Vi har infört ”kollegabesök” för att kunna ta del av varandras lyckade erfarenheter och delge kollegorna sina egna erfarenheter.

Arbetet med att anpassa Elevledda utvecklingssamtalen gentemot den nya läroplanen och kursplanerna har satts igång av en arbetsgrupp av lärare.

Skola/Fritidshem

Analys av måluppfyllelse gällande utveckling och lärande

Det är glädjande att se att vi har ökat resultaten för Ansvar och inflytande även om vi ligger strax under kommunens snitt. Vår analys av detta är att vi har lyckats utveckla våra elever till att kunna vara goda kritiska samhällsmedborgare genom bland annat Elevledda

utvecklingssamtal som i sin tur leder till att de vill ha möjlighet till ännu högre grad av inflytande och påverkan. Här gäller det att vi kan matcha mot deras behov!

Gällande Lärande och Folkhälsa behåller vi samma resultat som förra året som i Lärande ligger strax över kommunens snitt och som i Folkhälsa ligger på samma nivå som

kommunens.

Eleverna svarar i elevenkäten att 91 % känner till skolans kunskapsmål med svarsalternativet stämmer ganska mycket och stämmer helt vilket är ett väldigt gott resultat. Det är ingen som svarar med alternativet stämmer inte alls. Hela 95 % är nöjda med sina resultat i skolan!!

Hela 99 % av eleverna känner att de är med och tar fram sina IUP-mål.

Vi har haft lyckade övergångar mellan förskoleklass till år ett med flertal tillfällen för överlämning, lektionsbesök med mera.

Inför år fyra har detta arbete blivit uppskjutet på grund av nyrekrytering av personal. Här behöver vi även arbeta fram ett ”program” för övergången mellan år 3 till år 4.

Överlämningssamtalen har fungerat väl innan terminens slut.

Arbetet med sunda livsvanor, kostvanor och motionsvanor fortlöper såsom planerat; vi har rörelse i olika former i hela verksamheten samt att i samarbete med kökschefen och matrådet för ett gemensamt arbete kring bra kost och livsvanor.

I klasserna diskuteras omvärlden ständigt och de arbetslivsfrågor som är relevanta för eleverna. Vi skulle vilja genomföra fler studiebesök för att vidga elevernas vyer och öka elevernas

medvetenhet om olika samhällsfunktioner.

Vi har startat upp med ”kollegabesök” som ska genomföras 2ggr/år av all personal för att dela med sig av sina goda erfarenheter och ta till sig av kollegornas.

Även här blir bedömningen ”God” till ”Mycket god” både för fritidshemmen -och skolan.

Motiveringen är att vi har mycket goda resultat i elevenkäten gällande frågeställningarna under rubrikerna ”Ansvar och Inflytande”,” Miljö”, ”Lärande” och ”Folkhälsa”.

Eleverna svarar med svarsalternativet att ”det stämmer ganska mycket” eller ”stämmer helt”

mellan 80-95 % i alla punkter förutom ”jag är med och planerar mitt skolarbete” samt ”det är

(15)

arbetsro på mina lektioner” där det är mellan 70-80% som håller med trots att vi har höjt nöjdheten gällande studiero med 1%.

I diskussionen i klassernas kvalitetsrapport var definitionen av arbetsro/studiero olika även i år.

Genomgående var ändå att eleverna ansåg att det måste vara ett ”bra prat” i klassrummet och inte stojigt. Det är allas ansvar att hålla en lagom röstnivå och inte överrösta men främst är den undervisande läraren ansvarig för att skapa ett sådant klimat för sina elever.

Vi vuxna arbetar aktivt med att göra ”tyst-tecknet” för att påkalla uppmärksamhet och sänka ljudnivån.

Eleverna har som på de lägre åldrarna lite olika uppfattningar om hur arbetsro ska skapas och hur man ska korrigera de kompisar som inte följer överenskommelserna som gäller den egna klassen.

Många gånger är elevernas önskan om hur man ska komma till rätta med detta tuffare än pedagogernas.

Planering läsåret 2011/2012 för utveckling och lärande

Utveckla arbetet med elevdelaktighet och inflytande i undervisningen samt skapa studiero.

Program för övergången år 3 till år 4

Arbetslagen Utarbeta ett sätt som gör det möjligt för besök, lära känna varandra med mera

Vårterminen 2012

Arbetslagen

Kollegabesök Alla

Ledningen

Ledningen följer upp vid PLUS-samtalen

kontinuerligt Alla Ledningen Målarbete/IUP arbete Arbetslagen Genom att ha ett pass

inbokat i schemat för detta ändamål

1ggr/veckan Arbetslagen

Alla klasser genomför klassråd

Arbetslagen Genom att ha ett pass inbokat i schemat för detta ändamål

1ggr/veckan Arbetslagen

Utveckla arbetet med

”rättarlag” Arbetslagen

Ledningen

Att inför NP göra

”rättarlag” ett för låg och ett för mellanstadiet

Kontinuerligt Arbetslagen Ledningen Fortsätta arbetet med att få

eleverna att känna att de har studiero

Arbetslagen Ledningen

Att vid arbetslagsmöten ha detta som en punkt Samt att ledningen följer upp det vid PLUS-samtal och besök

1ggr/veckan Arbetslagen Ledningen

(16)

Normer och värden

Mål VP2010:

- Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö.

Fritidshem

 Att öka tryggheten Skola

 Alla elever ska känna sig trygga överallt på skolans område och känna att de kan vända sig till vilken vuxen som helst i skolan som då bemöter dem med respekt.

Resultat RO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Trygghet 8,3 8,4 8,5 9,4 7,4 8,5

Likabehandling

Mål VP2010:

- Alla barn/elever behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller livsvillkor

Under avsnitten normer och värden samt likabehandling redovisas inga planerade åtgärder i denna kvalitetsredovisning. Detta beror på att dessa istället redovisas i skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling.

Vi har genomfört alla våra åtaganden för normer och värden under året.

Vi har införskaffat skarpt gula jackor som personal använder när de är rast-värdar eller är på uteaktiviteter vilket gör de synliga för våra elever och skapar en större trygghetskänsla eftersom vi delar skolgården med allmänheten.

Vi har 1ggr/termin genomfört trygghetsenkät för alla elever i vår verksamhet. Vilket vi även fortsättningsvis kommer att fortsätta med.

Vi har arbetat en hel del med fadderverksamhet dels i arbetslagen och dels vid Eleven val tillfällen; och detta har medfört att 2 % fler elever, det vill säga 96% svarar att de trivs med sina kamrater, ganska mycket eller helt, än året innan som då låg på 94 %.

Analys av måluppfyllelse gällande Normer och värden

Vi har även i år lyckats höja våra resultat från 8,4 till 8,5. I elevenkäten så är det störst skillnad på nöjdhet för punkterna ”jag trivs med mina kamrater” samt ”de vuxna i skolan bemöter mig på ett respektfullt sätt”. I de båda fallen så är det 2 % fler som har svarat

”stämmer ganska mycket” eller ”stämmer helt” än året innan.

Personalen arbetar för en trygg skolmiljö genom att de kontinuerligt ger eleverna möjlighet att arbeta efter de sociala målen som eleverna även utvärderar vid de elevledda

utvecklingssamtalen och därmed blir en lyckad lärandeprocess för dem.

Lärarna undervisar i varandras klasser utifrån sin kompetens vilket gör att de lär känna fler elever.

Vid klassråd och elevrådstillfällena finns trivsel och trygghet med samt att vi alla är snabba på hantera konflikter och lösa dessa snabbt.

(17)

Vid skolstart resonerar/informerar elever och lärare om våra trivselregler samt kompletterar med egna klassrumsregler.

Trivselreglerna för skolan i sin helhet repeteras, arbetas aktivt och kontinuerligt med för att det ska vara ett levande dokument.

Personalen arbetar för att alla elever ska respektera varandra och kunna arbeta med varandra utan att det nödvändigtvis behöver vara med sina bästa vänner. Målsättningen är att alla ska kunna arbeta med varandra.

Vi har under det gångna året arbetat med Livskunskap även om detta arbete har stagnerat lite på grund av debatten som pågår.

Vi har arbetat med fadderverksamhet till exempel vid Elevens val och Temaarbeten samt i det egna arbetslaget (på lågstadiet).

Personalen har aktivt arbetet med att ”se” alla elever och bland annat hälsa på och tala med samtliga elever.

Det vi behöver tänka extra på att försöka även synliggöra tillfällig personal/kandidater för både elever och föräldrar till exempel genom namnbrickor.

Måluppfyllelsen är ”God” till ”Mycket god” även under denna punkt.

Motiveringen är att även här tycker vi oss ha en bra bild vad som fungerar och vad som inte fungerar och då vara snabba med att bemöta och skyndsamt agera.

Vi har haft en välfungerande Trygghetsgrupp som har arbetat både preventivt men också operativt vid behov med gott resultat i alla fall som har kommit till gruppens kännedom.

Vi har även under detta år arbetat med Kamratstödjare som fungerar bra hos oss eftersom de är en form av informationskanal som bidrar till att vi kan uppmärksamma och därefter agera snabbt om behov uppstår.

(18)

DELAKTIGHET I FRAMTAGANDET AV KVALITETSREDOVISNINGEN

Kvalitetsredovisningen i skolan och fritidshemmet skall utarbetas under medverkan av pedagogisk personal och övrig personal samt elever. Elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med

kvalitetsredovisningen.⁶

Personal

Vi utvärderar arbetsplanen och sätter upp nya mål för läsåret. Dessa mål har utvärderats kontinuerligt under terminerna .

Elever

Elevernas medverkan i arbetsplanen sker via klassens kvalitetsrapport samt utvärdering vid klassråd.

Där utvärderar eleverna föregående års verksamhet. Deras synpunkter vägs in i skolans åtaganden som ligger till grund för arbetsplanen till kommande läsår.

Föräldrar

Föräldrarna har också till viss del medverkat i framtagandet av kvalitetsredovisningen/

arbetsplanen.

Detta har främst skett genom de kommungemensamma enkäterna. Föräldrarna har även deltagit i vår interna utvärdering angående de Elevledda utvecklingssamtalen.

Vid öppna möten för föräldrar presenteras och diskuteras kontinuerligt enkätresultat och annat som har betydelse för kvalitetsredovisningens och arbetsplanens utformande. Föräldrarna påverkar i hög grad arbetsplanens utformning genom sina synpunkter som kommer fram vid de olika möten som vi genomför samt via skolrådet.

Resultatet har presenterats för föräldrar vid föräldramöte och i veckobrev.

Rutiner för att göra kvalitetsredovisningen/arbetsplanen känd

Kvalitetsredovisningen/Arbetsplanen kommer att redovisas i sin helhet på skolans hemsida.

Skolledningen kommer att informera samtliga föräldrar när den finns tillgänglig för läsning.

All personal kommer att få ett eget exemplar via mail.

Detta gäller även ledningen för Barn- och Utbildningsförvaltningen.

Tas upp på APT

6 Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS 1997:702).

(19)

BILAGOR

Grundskolenämndens målbild 2010 Bilaga 1

Vision: Delaktighet Profil: Kunskap berikar

Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi och Effektiva processer redovisas inte i rektorsområdets kvalitetsredovisning. De strategiska målen redovisas i

grundskolenämndens verksamhetsberättelse.

Mätsystem, styrtal och bedömning

Mätsystem

När det gäller de två övergripande målen Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling har alla resultat, utom kunskap tagits fram genom barn- och utbildningsförvaltningens årligen återkommande enkätundersökning som riktas till samtliga elever.

Kunskapsresultat

Resultaten när det gäller nämndmålet Kunskap baseras på andelen uppnådda kunskapsmål (tidigaredelen årskurs 3) och betyg (senaredelen årskurs 9).

Kunskap-årskurs 3, visar hur stor andel av eleverna som nått kursplanemålen för svenska/svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3.

Kunskap-behörig nat.progr, anger hur stor andel elever, som har minst godkänt betyg i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt beroende på val av gymnasieprogram ytterligare fem eller nio ämnen till.

Kunskap-minst G i 16 ämnen, visar hur stor andel elever som fått minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i årskurs 9.

(20)

Styrtal

Ett styrtal är ett resultatmått (kvalitetsindex) med ett värde mellan minst 0 och maximalt 10. Styrtalen grundas på olika data. Vissa styrtal är framtagna utifrån flera sammanvägda resultat. Styrtalen är en form av mått på elevernas upplevelser av verksamheten.

Vår avsikt med att använda styrtal som resultatmått är att dessa ska vara till stöd för såväl analys av måluppfyllelse som förbättrings- och utvecklingsarbete.

Störst nytta med styrtalen har man vid jämförelser med tidigare års resultat och på

rektorsområdesnivå. Nivån och förändringarna av styrtalsvärdet från ett år till ett annat ger oss värdefulla utgångspunkter till den kvalitativa analysen.

Styrtalen ska aldrig användas utan att hänsyn till andra kvalitativa överväganden tas. De riskerar då bli missvisande. Därför kompletteras styrtalen med lokalt gjorda erfarenheter och utvärderingar och analyserna görs av rektor, skolledning, personal, elever och föräldrar.

Påståenden

Vi använder oss av påståenden för att få fram styrtal till nämndmål och för att vi ska få hjälp i vår analys av måluppfyllelse. Vår ambition är att ett påstående ska vara tydlig och lätt att förstå, samt att mätning ska kunna genomföras under kontrollerbara former på samma sätt år efter år. För att vi ska kunna nyansera analysen använder vi för det mesta flera påståenden än ett för att illustrera graden av måluppfyllelse per nämndmål.

Varje påstående väger lika vid sammanvägningen till ett styrtal för nämndmålet.

När det gäller nämndmålet Ansvar och inflytande använder vi exempelvis två påståenden i elevenkäten som indikatorer. Påståendena fokuserar två kompletterande aspekter av inflytande och delaktighet.

1) Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen 2) Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter i skolan

Styrtal från elevenkät

För att en skolenhet ska erhålla styrtal 10 krävs att samtliga som besvarat enkäten instämt helt i alla påståenden. Styrtalet 0 erhålls när samtliga som besvarat enkäten svarat instämmer inte alls. Om samtliga elever använt svarsalternativ 3 (instämmer ganska mycket) erhåller skolan styrtalet 6,7.

Så här räknar vi om en fyrgradig skala till en skala med värden från 0 till 10:

Svarsalternativ inte alls (1) lite (2) ganska mycket (3) helt (4)

Styrtalsgrundande värde 0 3,3 6,7 10

Tillförlitlighet - 70 procent svar krävs

För att styrtal ska räknas fram krävs vid enkätundersökning att svarsfrekvensen uppgått till minst 70 procent, samt att det interna bortfallet (ej besvarade påståenden) understiger 30 procent.

Mål där styrtal inte tas fram

Det finns nämndmål där inga styrtal tas fram. Detta kan bero på att mätningar för dessa mål ännu inte har utvecklats eller att nämnden valt andra sätt att redovisa än med styrtal.

(21)

Med anledning av den nya skollagen och dess stärkta skrivningar kring måluppfyllelse och bedömningar ska rektorsområdena i år bedöma vilken måluppfyllelse man nått. För detta ändamål används kommunstyrelsens bedömningskriterier:

 Mycket god måluppfyllelse

 God måluppfyllelse

 Godtagbar måluppfyllelse

 Ej godtagbar måluppfyllelse

Utöver ovanstående finns även möjligheten att ange att bedömning av måluppfyllelsen ej kunnat göras.

Som grund till bedömning används resultat från elevenkät och kunskapsresultat (nivå på resultaten, resultaten i förhållande till kommunens resultat, resultatens förändring över tid, spridning mellan skolor och klasser och kön), egna uppföljningar och utvärderingar samt gjorda erfarenheter.

(22)

Elevenkät 2011 - tidigaredel

Bilaga 2

Trygghet 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %

1* Jag trivs med mina kamrater i skolan 1 0 2 1 11 3 106 30 234 66 2* De vuxna i skolan bemöter mig på ett respektfullt sätt 1 0 7 2 25 7 139 39 182 51 3* Min skola arbetar för att förhindra att elever blir mobbade 1 0 4 1 29 8 97 27 223 63 4* Jag känner mig trygg i skolan 2 1 3 1 17 5 82 23 250 71

Ansvar och inflytande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 5* Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen 1 0 9 3 59 17 148 42 137 39 6* Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter i skolan 2 1 3 1 16 5 107 30 226 64

Miljö 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %

7* Genom skolans undervisning får jag förståelse för olika miljöfrågor 2 1 3 1 43 12 131 37 175 49

Lärande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %

8* Jag känner till skolans kunskapsmål 1 0 5 1 24 7 150 42 174 49 9* Jag är med och tar fram min individuella utvecklingsplan, (IUP) 2 1 4 1 14 4 77 22 257 73 10* Jag är med och planerar mitt skolarbete 1 0 10 3 64 18 121 34 158 45 11* Jag är med och utvärderar mitt skolarbete 2 1 4 1 24 7 108 31 216 61 12* I skolan samarbetar jag med andra elever 1 0 6 2 25 7 105 30 217 61 13* Jag pratar om mitt lärande i skolan 1 0 10 3 47 13 138 39 158 45 14* Jag får det stöd av skolan som jag behöver för mitt skolarbete 1 0 5 1 11 3 115 32 222 63 15* Jag vet hur det går för mig i skolarbetet 2 1 6 2 24 7 123 35 199 56 16* Jag är nöjd med mina resultat i skolan 1 0 4 1 14 4 123 35 212 60

Folkhälsa 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %

17* I skolan får jag lära mig vad jag ska äta för att må bra 1 0 14 4 27 8 126 36 186 53 18* Skolan arbetar med att jag ska få röra på mig 2 1 7 2 35 10 88 25 222 63 19* Jag får tillräckligt med tid för att göra mina uppgifter i skolan 2 1 9 3 29 8 152 43 162 46 20* Det är arbetsro på mina lektioner 1 0 19 5 85 24 184 52 65 18

Övrigt 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %

21 Jag är nöjd med min skola 4 1 17 5 28 8 81 23 224 63

* = Kvalitetsindex