Mål VP 2010
- Alla elever når de nationella kunskapsmålen.
Kunskapsresultat (alla elever) över tid
Resultatet i tabellen utgår från alla elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Resultatet för årskurs 3 utgår från den helhetsbedömning som pedagogerna har gjort utifrån målen i kursplanerna för matematik och svenska/svenska som andraspråk. Resultatet som redovisas visar därför andelen elever som bedöms nå målen i de ovan nämnda kursplanerna.
I tabellen nedan redovisas resultat för årskurs 9 utifrån de nya behörighetskraven.
För att få resultat över tid redovisas därför även tidigare års resultat utifrån de nya
behörighetskraven. Dessa resultat är satta inom parentes för att markera att de inte var aktuella under de redovisade åren.
9 Bedömning av uppnådda kursplanemål för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3
10 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen.
11 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade.
12 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade.
13 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen.
Resultatet redovisar andel
Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar
Kunskapsresultat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser
I tabellen nedan redovisas resultat uppdelat efter genus. Resultat för årskurs 3 innefattar samtliga elever som har gjort årskursens ämnesprov. Skolor har rätt att exkluderat elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Nyanlända elever är exempel på särskilda skäl.
Resultatet för årskurs 9 innefattar samtliga elever, dvs. även elever i särskilda
undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser är inkluderade.
Resultat markerade med en * i tabellen nedan, återfinns i tabellen på föregående sida.
Resultat inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.
Ämnesprov, kunskapsmål och betyg14 Egna skolan Huddinges grundskolor
Åk 3 F P T F P T
Antal elever i årskurs 3 21 22 43 520 614 1134
Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga
delprov i ämnesproven i årskurs 3 38,1 27,3 32,6 71,3 63,4 67,0
* Helhetsbedömning Sv/SvA och Ma 90,5 72,7 81,4 87,5 82,9 85,0
Åk 9 F P T F P T
Antal elever i årskurs 9 25 27 52 505 534 1039
Meritvärdet i årskurs 9 247,9 198,1 221,6 215,8 203,6 209,5
* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ämnen till i årskurs 9
92 96,3 94,2 89,3 87,9 88,6
* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de fyra SO ämnena) i årskurs 9
92 88,9 90,4 87,5 85,6 86,6
* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de tre NO ämnena) i årskurs 9
84 74,1 78,8 85,4 82,8 84,1
* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i
minst 16 ämnen i årskurs 9 84 74,1 78,8 84,0 81,6 82,8
Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga
ämnesprov i sv/sva, en och ma i årskurs 9 92 81,5 86,5 65,0 68,7 66,9
14 Resultaten avser läsåret 2010/2011.
Kunskapsresultat; jämförelse provresultat och bedömning Årskurs 3
Jämförelse mellan andel elever som uppnått målen på respektive ämnesprov i förhållande till andel elever som bedömts nå målen som finns i kursplanen för respektive ämne.
Åk 3 Andel elever
Resultat redovisas i % Andel som nått målen på alla delprov
Andel som bedöms nå målen i kursplanen
(Helhetsbedömning)
Jämförelse mellan fördelningen av provbetyg och fördelning av slutbetyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och NO.
Andel elever
Resultat redovisas i % Ej gjort alla
delprov Ej uppnått
- Alla barn och elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att nå kunskapsmålen.
Åtagande 2010/2011
• Inga egna åtaganden gjorda
Kommentarer: Skolan har fortsatt utveckla åtgärdsprogrammen, bl a genom gemensam avsatt tid i arbetslagen. Speciallärare och specialpedagoger som deltagit i kommunens
ÅP-utbildning har gett gott stöd. Antalet åtgärdsprogram har varit många, men en hel del kan också avslutas vid läsårsslutet, vilket visar på goda resultat. Förskoleklasserna arbetar för första gången också med åtgärdsprogram, vilket lett till att elever som behöver stöd upptäcks tidigare. Vi behöver fortfarande utveckla åtgärdsprogrammen för åk 7-9, många lärare är involverade och ansvarsfördelningen kan bli otydlig.
Analys av måluppfyllelse inom kunskap
utifrån måluppfyllelse i alla ämnen för alla elever, resultaten i tabellerna som finns i avsnittet kunskap och arbetet med åtgärdsprogram.
Förskoleklasserna
Elevernas färdigheter kartläggs med hjälp av LUS, Handboken i matematik och
Bornholmsmodellen (kartläggning av fonologisk medvetenhet). Samtliga åtgärdsprogram gäller pojkar.
Åk 1
Vi har genomfört projektet ”Att skriva sig till läsning med datorn som skrivverktyg”.
Resultaten är mycket positiva och hjälpmedlen dator och interaktiva skrivtavlor har varit till god hjälp i flera ämnen. Nu är alla elever läskunniga (minst LUS 9) och alla har nått målen i matematik. Fritids arbete har också varit starkt bidragande: man arbetar med ”matematik-tänk”, man väljer spel och material ur ett matematik-perspektiv och hela 22 elever deltar i fritids schackklubb.
Generellt sett är det pojkar som ligger lägre på LUS-skalan.
Åk 2
Åtgärdsprogrammen har gällt svenska och matematik. I svenska är en av orsakerna hög frånvaro. I matematik har flickor med annat modersmål svårare.
En av klasserna har nått målen i alla ämnen juni-11.
Även i den här årskursen har fritids haft matematik-stödjande verksamhet. Man har också satsat på språkutvecklande aktiviteter.
Åk 3
De ämnen alla elever inte nått målen i är svenska, matematik, SO, NO och idrott ( för de flesta gäller det simning, att klara av att simma 25 meter).
Läsresultaten har förbättrats då man haft ett intensivt arbete kring läsning och läsförståelse.
Vid jul-tid låg 13 elever under LUS 15, nu är det 5.
Pojkarna är överrepresenterade i alla ämnen.
Åk 4-6
På mellanstadiet är det nästan 19% av eleverna som inte når målen i alla ämnen. Högst andel är det på matematik och svenska, följt av idrott och engelska. Det är bara enstaka flickor som inte når målen.
I ämnet idrott är det simningen som fallerar. Skolan erbjuder mellanstadiesimskola för dem som behöver. I början av terminen deltog ett 20-tal elever, på våren ca 5. Flera hade inte med sig badkläder och kunde därför inte delta på simskolan.
Arbetslaget har planerat flera förändringar i sin undervisning, bl a när det gäller matematik (se nedan). Man diskuterar också varför elever som når målen i åk 3 inte gör det i åk 4. Höjs kraven så väsentligt? Man har inte haft halvklasstimmar i de teoretiska ämnena på mellanstadiet – påverkar det? Färre vuxna = färre fritidspersonal?
Lilla Tomtbergagruppen
Är en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp för elever med
koncentrationssvårigheter. I år tillhör eleverna årskurserna 3-6. Det är få elever som uppnår målen för sin årskurs i de teoretiska ämnena, flera av dem behöver ytterligare tid på sig för att nå målen.
Åk 7
Det har tagit alltför lång tid att få klasserna att fungera på lektionerna. Många lärare är
inblandade och två skolor. Klasslärarna anser dock att arbetsron blivit bättre sedan starten och utvecklingen är positiv. Trots det har ca hälften av eleverna inte klarat alla ämnen. Lägst måluppfyllelse finns i biologi, matematik, teknik och kemi. Av dem är ca hälften flickor.
Åk 8
Lärarna skriver att ..”Antalet åtgärdsprogram har minskat jämförelsevis med åk 7. Båda klasserna har generellt sett blivit mer studiemotiverade och tar mer eget ansvar”.
Många elever har ändå inte godkända betyg i NO-ämnena och matematik. Många av dessa elever är också svaga läsare (låg LUS). Generellt har eleverna lyckats bra i idrott, slöjd, hem- och konsumentkunskap, samhällskunskap och religion.
Cirka hälften av de elever som inte fått godkänt i matematik, biologi och kemi är flickor.
Åk 9
Klasslärarna skriver ”Vi är glada över våra niors goda resultat. Av 53 elever är det endast 3 som inte blivit behöriga till gymnasiets nationella program. I två fall är det matematikbetyg som saknas, i det tredje saknas betyg i samtliga ämnen.
Hela fyra elever, 1 pojke och 3 flickor har nått maxpoäng 320 och ytterligare två elever når över 300. I flera ämnen har antalet elever som ej nått målen minskat kraftigt.
När det gäller könsfördelningen så är det fler flickor än pojkar som nått de allra högsta poängen.
Jämfört med höstterminsbetyget är resultatförbättringen mycket stor. Har sällan eller aldrig skådat en liknande utveckling.”
Flickorna har ett högt meritvärde 247,9, pojkarnas är betydligt lägre 198,1. De ämnen niorna har flest MVG i är spanska och engelska. För pojkarnas del är det idrott, spanska och musik.
För flickorna är det engelska, spanska och hemkunskap.
De ämnen som fortfarande har lägst måluppfyllelse är kemi, biologi och teknik. Det avspeglar sig i behörigheten till gymnasiets No/Teknik-program.
Vid jultid var läget än sämre och flera åtgärder sattes in. Skolledningen hade enskilda samtal med elever och lärare, bevakade att åtgärdsprogram skrevs och följdes upp i vissa ämnen. En extra timme i veckan sattes in för att elever skulle få möjlighet att arbeta in rester i kemi och teknik. Skolledningen deltog i niornas lektioner i kemi och teknik och också på
läxläsningstimmen.
Sammanfattningsvis
Totalt ser det ut som om att pojkarna har det svårare i klasserna 1-6 i de teoretiska ämnena (och simning). På högstadiet tillkommer flickorna. Elever med annat modersmål har också svårare att nå målen.
Mycket individuellt stöd ges under alla skolår och vi ser bra resultat i årskurs 9.
Elevunderlaget är inte konstant, det sker en hel del in- och utflyttningar, speciellt mellan åk 6 och 7. Eleverna i åk 7 och 8 får nya intressen, skolarbetet blir inte högprioriterat. Det är först i åk 9 en förändring sker. Det här är inte bra; dels läggs mycket tid på att ta igen ”rester” i ämnen, dels skulle fler nå högre betyg.
Skolledningen anser att vi alla måste lägga mer tid på att strama upp undervisningen i nya klasser (åk 4 och 7). Åtgärder ska sättas in snabbt och det är viktigt att föräldrarna stödjer. Vi måste hitta sätt att motivera eleverna. Att lyckas i skolan ger ökad trygghet och
självförtroende.
Vi ska också bevaka att eleverna inte har med sig ”rester” i olika ämnen. Vi har
specialstuderat laborationer och noterat att eleverna förväntas avsluta sina rapporter efter lektionstid. De behöver lärarstöd under hela momentet, därför ska lektionstid användas.
När det gäller matematik har vi haft gemensamma ämneskonferenser och följt klassernas kunskaper genom matematikdiagnoser (Handboken). Vi har enats om förändringar, bl a kommer vi lägga extra tid på att öva huvudräkning. Denna grund är en förutsättning för fortsatta matematikstudier.
Matematikundervisningen i åk 1-3 kommer vi också satsa på, lärarna ska delta i ett utvecklingsarbete, s k Learning Study.
Bedömning av måluppfyllelse
Måluppfyllelsen gällande kunskap tidigaredel bedöms vara godtagbar.
Motivering: Kunskapsresultaten har förbättrats i de lägre åldrarna men det är fortfarande alltför många elever som inte når målen.
Måluppfyllelsen gällande kunskap senaredel bedöms vara god.
Motivering: Många elever får omfattande stöd under sina tidigare skolår och lyckas nå bra resultat i sina slutbetyg.
Planering läsåret 2011/2012 för kunskap Jämställdhetsintegrerande syfte
Utvecklingsområde: Motivera elever, främst pojkar, på högstadiet att klara av sina studier.
Planering Uppföljning
Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar
Coachande samtal i åk 8 i
smågrupper. Klasslärare
åk 8 Betygsstatistik Januari-12
Juni-12. Klasslärare åk 8 Starta projektet Mentor.se för
åk 8-9. Innebär att elever träffar en egen mentor från näringslivet under läsåret
Klasslärare
åk 8-9 Utvärderingsmöte Slutet av
läsåret Mentor.se och klasslärare
Åtgärdsprogram (ÅP)
Utvecklingsområde: Att starta en klass i åk 4 och 7
Planering Uppföljning
Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar
Elever med ÅP och deras föräldrar bjuds in till samtal före skolstart för att planering av insatser ska göras.
Bitr rektor Uppföljningar av ÅP Enligt tidsplan i hur en klass ska ledas, regler, rutiner, ansvar, ledarskap etc.
Rektor Schemalagda samtal med
skolledning Var tredje
vecka under hösten
Rektor
Processkarta presenteras för samtliga undervisande lärare i åk 7. Handlar om
gemensamma regler, hur elever och föräldrar kontaktas, fördelning av ansvarigheter.
SYV har tidiga kontakter med SYV Mitterminskonferensen Två SYV och
klasslärare åk 8 för
kartläggning av elever som är i behov av förstärkt
studievägledning.
ggr/termin klasslärare
Utvecklingsområde: Matematikundervisningen 1-3
Planering Uppföljning
Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar
Metoden Learning Study genomförs i åk 1-3. Den Innebär att lärare utbildas och sedan gemensamt planerar, utvärderar och utvecklar lektioner i matematik.
Projektledare Schemalagda planeringsmöten
Träna huvudräkning i alla
klasser Klasslärare Avsätta tid på lektioner Varje
vecka Klasslärare
Utvecklingsområde: Laborationer, avsnitten ska göras klara under lektionstid.
Planering Uppföljning
Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar
Skriftliga rapporter från laborationer ska slutföras under lektionstid
Ämneslärare Mitterminskonferenser Två
gånger/läsår rektor
Utvecklingsområde: Läsinlärning i årskurs 1
Planering Uppföljning
Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar
Metoden ”att skriva sig till läsning” används i den nya ettan”
Utvecklingsområde: Svenska som andraspråk – ett nytt sätt att arbeta
Planering Uppföljning
Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar
Sva-undervisningen i åk 1 organiseras om. Ett
Utvecklingsområde: Ökad måluppfyllelse för elever med annat modersmål
Planering Uppföljning
Modersmålslärare
Utveckling och lärande
Mål VP 2010:
- Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling
- Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet
- Alla elever lär sig sunda livsvanor - Alla elever har en god lärandemiljö
- Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer - Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och elevers utveckling
Åtagande 2010/2011
• Eleverna ska nå kunskapsmålen
• Vi ska förbättra elevernas syn på bruk av alkohol, tobak och droger
Resultatet redovisas med styrtal. Resultat RO Resultat
RO Resultat
Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande Fritidshem
Tomtbergaskolans fritidsverksamhet har under många år varit mycket uppskattad och av hög kvalitet. Några exempel: Vi har planerade genomtänkta eftermiddagsaktiviteter. Man
fokuserar på att skapa mindre gruppkonstellationer där barn med liknande intressen kan mötas oavsett ålder och kön. Barnen får möjlighet att göra mognadsmässiga val under demokratiska former. Barnen får vara med och ge förslag och utvärdera verksamheten..
Strikta ramar kan skapa kreativitet, vilket är viktigt för t ex varje elevs individuella
handlingskraft och fantasi. Exempel: i ateljén kanske man en dag bara målar bilder i grönt och blått. En del barn tycker inledningsvis att detta är begränsande men lär sig så småningom att hantera detta. Detta kan med hjälp av rätt frågor och stöd led till kunskaper som barnet har nytt av. Fritids arbetar med rörelse och mycket uteaktivitet. Lekar i alla former betonas:
rollek, bygglek, regellek, dramalek m m.
Skola
Vi väljer här att se närmare på resultaten i två enkätfrågorna under punkten Folkhälsa:
”Det är arbetsro på mina lektioner”
Skolan har under flera år arbetat mycket med den här frågan. Vi ser en förbättring i år:
Tidigaredelen har ökat med 7%, senaredelen med 2%, men det är stor variation mellan klasserna. Två klasser sticker ut med väldigt låga resultat. .
I klassernas kvalitetsrapporter berättar man om åtgärder som gjorts: delade grupper, fler vuxna i några klasser, ommöbleringar i klassrummet, lärarna – inte eleverna – byter klassrum.
Flera klasser skriver att resultaten beror på lärarna, de önskar strängare lärare.
Det är bra att resultaten blivit bättre men vi är inte nöjda. Arbetsro på lektionerna är mycket viktigt för alla för att nå bra kunskapsresultat. Vi kommer starta läsåret med genomgångar med personal och klasser om regler och förhållningssätt. Sedan ska vi regelbundet ha enkäter i klasserna om arbetsron
Totalt 2011 Flickor Pojkar Totalt 2010 Flickor Pojkar
Tidigaredelen 58% 59% 57% 51% 49% 54%
senaredelen 55% 59% 48% 53% 60% 48%
”Skolan arbetar för att öka min förståelse för drogers risker”
Totalt 2011 Totalt 2010
senaredelen 59% 60%
Det är senaredelens elever som svarar på den här frågan. Ingen förbättring har skett sedan förra året trots att vi under höstterminen deltagit i projektet ”Chilla – Tjalla”, där man arbetat med attityder till bl a droger: att kunna stå emot, säga nej tack. Projektet uppfattades som bra och intressant och avslutades med en teaterföreställning med efterföljande diskussion.
Eleverna har kanske inte uppfattat projektet som en del i skolans undervisning?
ANT-undervisningen (Alkohol-Narkotika-Tobak) har inte gett avsedd effekt. Det finns forskning på området som visar att skolans undervisning inte påverkar eleverna i de här frågorna. Det viktigaste är föräldrarnas attityder.
Förra året bestämde vi att använda oss av Örebro Preventionsprojekt. Det är en
föräldramötesmetod som syftar till att påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars drickande. Genom en restriktiv hållning kan en tidig alkoholdebut förhindras. Metoden är framtagen vid Örebro universitet. Kommunens fältsekreterare skulle hålla i informationen, men tyvärr kunde det inte genomföras p g a sjukdom. Kommande läsår ska det dock bli av.
Bedömning av måluppfyllelse
Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, fritidshem bedöms var mycket god
Motivering: Fritids har fortsatt hög kvalitet. Vi arbetar medvetet med lärande och delaktighet, barnen ges goda möjligheter att utvecklas.
Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, skola bedöms vara godtagbar
Motivering: Den viktiga punkten om arbetsro är fortfarande inte tillfredsställande, även om förbättringar skett.
Planering läsåret 2011/2012 för utveckling och lärande
Utvecklingsområde: Förbättra arbetsron i alla klasser.
Planering Uppföljning
Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar
Enkät om arbetsro genomförs sista tisdagen i varje månad i alla klasser.
Resultatet diskuteras i klasserna
klasslärare Resultaten diskuteras på klassråden och i
- Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö.
Åtagande 2010/2011 Fritidshemmet
• Fortsätta kartläggningen av trygga/otrygga platser upp till årskurs 9.
• Prioritera rasttillsynen
• Utveckla dokumentationen
Skolan
Fortsätta kartläggningen av trygga/otrygga platser upp till årskurs 9.
• Prioritera rasttillsynen
• Utveckla dokumentationen
Resultatet redovisas med styrtal. Resultat RO Resultat
RO Resultat
- Alla barn/elever behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller livsvillkor
Under avsnitten normer och värden samt likabehandling redovisas inga planerade åtgärder i denna kvalitetsredovisning. Detta beror på att dessa istället redovisas i skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling.
Analys av måluppfyllelse inom Normer och värden
Alla klasser har lektioner i Livskunskap en gång i veckan. Skolan har en antimobbning-grupp som har möten regelbundet och i klasserna 6-9 finns kamratstödjare som träffar vuxna från antimobbningsgruppen. I gruppen ingår olika yrkeskategorier t.ex. fritidspedagoger, idrottslärare, grundskolelärare, bitr. rektor. Man arbetar förebyggande och har träffat alla klasslärare för att gå igenom situationen i klasserna.
Fritidshem
Fritids har haft djupintervjuer med varje barn i förskoleklasserna och i årskurs 1, där man frågade om trygghet i gruppen. Det resulterade i nya handlingsplaner.
Fritidspersonalen arbetar ju även i skolan, vilket gör att de finns med barnen hela dagen. Man har bra rutiner vid hämtningar och lämningar, vilket är viktigt både för föräldrar och barn.
Personalen på skolan är alltid ute i samband med elevernas raster och utevistelse. De arbetar medvetet för att skapa nya gruppkonstellationer, så att barnen känner och är trygga med flera barn på skolan.
Fritidshemmen följer skolans likabehandlingsplan och de genomför kartläggningar av barnens inom- och utomhusmiljö. Det har lett till att man blivit mer uppmärksamma på de otrygga platserna inom skolområdet. Dessutom arbetar man med s.k. forumspel, värderingsövningar och kommunikationsträning för att barnen ska ges möjlighet att träna sina förmågor när det gäller t.ex. konflikthantering. Genom olika metoder tränas barnen i att lösa konflikter t.ex.
Trafikljusmodellen. En strategisk arbetsgång som förmedlar hopp, att det kommer att lösa sig.
Att erbjuda lek i många olika former är väldigt viktigt- Genom att pröva/träna sina förmågor i samspel med andra barn eller vuxna anser vi att barnen får stora möjligheter att känna empati, följa turtagningsregler, att både få och ge tröst till en ledsen kamrat.
Skola
Området trygghet i elevenkäten omfattas av flera olika frågor. Helhetsresultaten har ökat jämfört med förra året. I över hälften av klasserna har styrtalet ökar, i tre klasser finns tyvärr en märkbar försämring. Deras enkätresultat korrelerar också med sämre resultat på andra områden.
Det är glädjande att övergången årskurs 3-4 och 6-7 inte generellt sett lett till lägre siffror; tre av de fyra klasserna har märkbart högre styrtal. Glädjande är också att vår lilla
undervisningsgrupp (11elever) har ökat sitt styrtal.
Vi hittar inga generella könsskillnader när det gäller det här området, däremot varierar det inom klasserna, i en del är det stor skillnad mellan hur pojkar och flickor värderar tryggheten.
Om vi sedan bara ser på delfrågan ”Jag känner mig trygg i skolan” så är andelen positiva svar
Om vi sedan bara ser på delfrågan ”Jag känner mig trygg i skolan” så är andelen positiva svar