Kvalitetsredovisning 2010/2011 Planeringsdokument 2011/2012 För Tomtbergaskolan

(1)

Kvalitetsredovisning 2010/2011 Planeringsdokument 2011/2012

För Tomtbergaskolan

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING... 3

NATIONELLA FÖRÄNDRINGAR... 4

FÖRÄNDRINGAR PÅ HUVUDMANNANIVÅ... 5

2. SAMMANFATTNING - BEDÖMNING AV REKTORSOMRÅDETS KVALITET OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN ... 6

SKOLA... 6

FRITIDSHEM... 6

3. SAMMANFATTANDE RESULTAT... 7

HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 7

NÖJDA INVÅNARE – GOD KOMMUNAL VERKSAMHET... 8

4. UPPFÖLJNINGAR SOM ÄR GJORDA UNDER LÄSÅRET 2010/2011... 9

5. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING ... 10

KUNSKAP... 10

ÅTGÄRDSPROGRAM (ÅP) ... 12

UTVECKLING OCH LÄRANDE... 17

NORMER OCH VÄRDEN... 19

LIKABEHANDLING... 19

EKOSYSTEM I BALANS... 21

6. NÖJDA INVÅNARE ... 22

GOD KOMMUNAL VERKSAMHET... 22

7. DELAKTIGHET I FRAMTAGANDET AV KVALITETSREDOVISNINGEN... 24

BILAGOR... 25

GRUNDSKOLENÄMNDENS MÅLBILD 2010 BILAGA 1... 25

MÄTSYSTEM, STYRTAL OCH BEDÖMNING... 25

ELEVENKÄT 2011- TIDIGAREDEL BILAGA 2... 28

ELEVENKÄT 2011- SENAREDEL BILAGA 3 ... 29

(3)

K

valitetsredovisningen

för skolan har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Jukka Kuusisto.

Rektorsområdets kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av elever, pedagogisk personal och övrig personal. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.

Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder.

Rektorsområdets kvalitetsredovisning bygger på resultat av mätningar av målen i

grundskolenämndens verksamhetsplan för 2010 (VP 2010) och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2010/2011.

Kommunens och skolornas kvalitetsredovisningar är offentliga handlingar och finns tillgängliga på Huddinge kommuns webbplats (www.huddinge.se).

P

lanering inför kommande läsår

Grundskolenämndens verksamhetsplan (VP 2011) och rektorsområdets kvalitetsredovisning används som underlag till rektorsområdets planering för kommande läsår, vilken ingår i detta dokument. Rektorsområdets planering beskriver de områden som ska utvecklas läsåret 2011/2012.

En överenskommelse utifrån framtagen planering träffas mellan verksamhetschef för grundskolan och rektor. Överenskommelsen gäller att verksamheten bedrivs enligt planeringen samt inom ramar för lagar och förordningar och given budget.

Huddinge den

För barn- och utbildningsförvaltningen För Tomtbergaskolan

Namnteckning Namnteckning

Boel Ehrenberg

Namnförtydligande Namnförtydligande

Verksamhetschef Rektor

Kontaktuppgifter:

Rektor: Boel Ehrenberg

Adress: Lagstigen 3, 141 48 Huddinge Telefon: 08-535 306 42

Skolans hemsida: www. http://grundskolor.huddinge.se/tomtbergaskolan/

1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING

(4)

Nationella förändringar

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS 1997:702) ska varje kommun och varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Sommaren 2010 togs beslut om ny skollag och från och med 1 juli 2011 träder den nya skollagen i kraft. I denna har kravet på kvalitetsredovisning avskaffats men kravet på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts. Den nya skollagen betonar att det är de nationella målen som ska stå i fokus för kvalitetsarbetet och lagen lägger även stor tyngd vid åtgärder för förändring och förbättring.

Hösten 2010 fastställdes den nya läroplanen för grundskolan, Lgr 11. Grundskolorna i Sverige kommer att börja arbeta efter den nya skollagen och den nya läroplanen från och med läsåret 2011/2012. Den nya läroplanen för grundskolan innehåller nya kursplaner och även nya kunskapskrav för samtliga ämnen.

Ny behörighet till gymnasieskolan med start för de elever som börjar i gymnasiet ht-2011 De nationella reformerna gäller även för gymnasieskolan, vilken från och med läsåret 2011/2012 kommer att ha nya program och nya ämnesmål. Detta innebär att de elever som går ut grundskolan i juni 2011 söker till den nya gymnasieskolan utifrån nya behörighetskrav.

De nya behörigheterna är uppdelad i fyra olika behörighetskrav beroende på vilken sorts gymnasieprogram eleverna ska söka till.

Inriktning Behörighet

yrkesinriktade

gymnasieprogram Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare fem ämnen (vilka som helst)

högskoleförberedande gymnasieprogram estetiska programmet

Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen (vilka som helst)

högskoleförberedande gymnasieprogram – humanistiskt program

samhällsvetenskapsprogrammet ekonomiprogrammet

Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav

samhällskunskap, geografi, historia och religion är obligatoriska

högskoleförberedande gymnasieprogram – naturvetenskapsprogrammet teknikprogrammet

Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav biologi, fysik och kemi, är obligatoriska

Inga ämnesprov i årskurs 5 har genomförts under läsåret

Skolverket beslutade att ej genomföra ämnesproven för elever i årskurs 5 under läsåret 2010/2011. Från och med läsåret 2011/2012, ska proven genomföras med elever i årskurs 6 istället för årskurs 5.

(5)

Förändringar på huvudmannanivå Systematiskt kvalitetsarbete

Under läsåret har ett arbete påbörjats i förvaltningsledningen som syftar till att göra en översyn av kvalitetsarbete och i vilken form detta skall bedrivas, bland annat med anledning av ny skollag. Arbetet leds av förvaltningens kvalitetsavdelning. Under hösten 2010 togs en övergripande modell fram, där huvudprocess och stödprocesser identifierades.

Fokus på kunskapsuppföljning

För grundskolans del har det fortsatta arbetet fokuserats på stödprocessen

Kunskapsuppföljning. En arbetsgrupp med skolledare, verksamhetsanalytiker och verksamhetschef för grundskolan har under läsåret arbetat med att ta fram en gemensam modell för hur grundskolorna i Huddinge ska arbeta med kunskapsuppföljning. Målet är att till slutet av 2012 ha en gemensam strategi i kommunens grundskolor för arbetet med kunskapsuppföljning.

Redovisning av kunskapsresultat återfinns som första analysavsnitt

Upplägget i läsårets kvalitetsredovisningar på rektorsområdesnivå har påverkats av att grundskoleverksamheten valt att fokusera på stödprocessen Kunskapsuppföljning. För att redovisningen av kunskapsresultaten ska finnas som första analysavsnitt i varje

rektorsområdes redovisning, har vi bytt plats på redovisningen av grundskolenämndens

övergripande mål Hållbar samhällsutveckling och Nöjda invånare. För att ytterligare fokusera på kunskapsuppföljning, har redovisningen av kunskapsresultaten utökats med jämförelser av resultat från ämnesprov (nationella prov) och bedömningar.

(6)

2. SAMMANFATTNING

-

bedömning av rektorsområdets kvalitet och utvecklingsområden

Barnen på Tomtbergaskolan trivs och är trygga på skolan. Föräldrarnas delaktighet bedöms som god, olika rutiner och samverkansformer ger resultat.

Skola

Vi är glada över våra niors höga medelvärde, eleverna har gjort en stor upphämtning den sista terminen. Flickorna har höga betyg i många ämnen och deras medelvärde är väsentligt högre än pojkarnas.

I de lägre åldrarna får många barn extra stöd för att nå kunskapsmålen i svenska och matematik. I de flesta fall handlar det om pojkar och/eller elever med annat modersmål.

Läsförståelse är viktig för att klara av andra skolämnen. Vi vet att tidiga insatser ger resultat.

Vår idé är att hjälpa eleverna så tidigt som möjligt så att de inte riskerar skolmisslyckanden som följer dem genom skolåren. Vi fortsätter därför med metoden ”Att skriva sig till läsning”

som gett goda resultat i nuvarande årskurs 1.

Vi ska också utveckla matematikundervisningen i årskurserna 1-3 genom gemensam planering och utvärdering av matematiklektioner i s k ”Learning Study”.

Arbetsro har varit ett återkommande tema för hela skolan. Vi är fortfarande inte nöjda med hur det är på vissa lektioner och i vissa klasser. Kommande år ska vi lägga än mer kraft på detta.

Fritidshem

Skolans fritidshem har en stor del i elevernas trygghet, delaktighet, lärande, kunskap och hur de mår. Man har bl a satsat mycket på språkutvecklande arbete och på att ett ”matematik- tänk” ska genomsyra aktiviteterna.

(7)

3. SAMMANFATTANDE RESULTAT

Resultaten i tabellerna nedan är till största delen hämtade från elevenkäterna. Tabellen kunskap presenterar elevresultat från ämnesprov (nationella prov) för årskurs 3 och betyg för årskurs 9.

Tidigaredelens enkätresultat omfattar årskurs 2-6, senaredelens årskurs 7-9.

Hållbar samhällsutveckling Kunskap

Resultat redovisat för alla elever, dvs inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i

förberedelse- och mottagningsklasser (Resultat inom parentes visar att måtten ej användes för dessa läsår, men att resultat numera finns att tillgå.)

Utveckling och lärande

Resultatet redovisas med styrtal. ^ResultatRO Resultat

RO Resultat

RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat

RO Kommun

totalt

Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11

Lärande 7,6 7,7 7,7 8,5 6,0 8,1

Ansvar och inflytande 7,5 7,5 7,7 8,7 6,2 8,0

Folkhälsa 7,7 7,1 6,9 8,1 4,5 7,5

Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11

Lärande 6,5 6,4 6,5 7,7 5,5 6,6

Folkhälsa 6,4 6,1 6,3 7,3 5,3 6,2

1 Bedömning av uppnådda kursplanemål för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3.

2 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen.

3 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade.

4 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade.

5 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen.

Resultatet redovisar andel

(%) elever. Resultat

RO Resultat

RO Resultat

RO ^Kommun totalt

Skolans tidigaredel ^08/09 ^09/10 ^10/11 10/11

Kunskap - åk 3 ¹ ^63,3 ^84,3 ^81,4 ^85,0

Skolans senaredel ^08/09 ^09/10 ^10/11 10/11

Meritvärde åk 9 ^233,8 ^216,4 ^221,6 ^209,5

Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr.

yrkesprogr. (3+5 ämnen)²

(96,4) (88,2) 94,2 88,6

högskoleförb.program (3+9 ämnen; hu, sa & ek)³

(96,4) (88,2) 90,4 86,6

högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te)⁴

(96,4) (88,2) 78,8 84,1

Kunskap åk 9

Minst G i 16 ämnen ⁵ ^92,9 ^82,4 ^78,8 ^82,8

(8)

Normer och värden

RO Resultat

RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Trygghet 8,1 7,8 8,1 9,1 6,5 8,5

Trygghet 7,5 7,3 7,8 8,5 7,3 7,7

Ekosystem i balans

RO Resultat

RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat

RO Kommun

totalt

Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11

Ekosystem i balans 7,8 7,3 7,5 8,6 5,8 7,9

Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11

Nöjda invånare – god kommunal verksamhet

Resultatet redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på

enkätpåståendet. ^ResultatRO Resultat

RO Resultat

RO Kommun totalt

Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11

Nöjda elever 83 82 84 90

Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11

Nöjda elever 84 72 80 77

(9)

4. UPPFÖLJNINGAR SOM ÄR GJORDA UNDER LÄSÅRET 2010/2011

Månad Vad följs upp Verktyg

Metod Ansvar

September • LUS⁶- uppföljning

• Handboken – översiktstest i matematik F-9

Rektor Pedagoger

November • LUS - uppföljning Rektor

Pedagoger November-

december • Kvalitetsredovisning 2009/2010 med fokus på kunskapsresultat och likabehandling

Dialogsamtal Verksamhetschef Kvalitetsavdelning Rektor

Januari • Kunskapsresultat (terminsbetyg årskurs 8 och 9)

• Elevernas måluppfyllelse i alla ämnen Blankett Rektor Pedagoger Januari-

Februari • Elevernas uppfattning om skolverksamheten Elevenkät Rektor Pedagoger Kvalitetsavdelning

Februari • LUS - uppföljning Rektor

Pedagoger Maj • LUS – uppföljning

• Handboken – översiktstest i matematik F-9

Rektor Pedagoger

Maj-Juni • Utvärdera Åtgärdsprogram Stodmaterial:

utvärdering av åtgärdsprogram på klass, arbetslag/ämns- och skolnivå

Rektor

Juni • Elevernas ämneskunskaper i basämnena i årskurs 3

• Elevernas resultat på ämnesproven i årskurs 3 i förhållande till pedagogernas bedömning av måluppfyllelsen utifrån kursplanerna

• Elevernas ämneskunskaper i behörighetsgivande ämnen i årskurs 9⁷

• Elevernas ämneskunskaper i minst 16 ämnen ⁸

• Elevernas resultat på ämnesproven i årskurs 9 (provbetyg) i jämförelse med slutbetyg

• Elevernas måluppfyllelse i alla ämnen

Kunskapsresultat i LIS tillsammans med stödmaterial och KR-PL mall

Blankett

Rektor

Pedagoger Juni • Skolans planer mot diskriminering och kränkande

behandling

Skolinspektionens och beo´s

webbverktyg/

(Huddinge kommuns strukturstöd)

Rektor

Juli • Skolans kvalitetsredovisning 2010/2011 och planeringsdokument för 2011/2012

Rektor

6 LUS: Läs- och utvecklingsschema, en mätmetod utarbetad av Bo Sundblad.

7 Här redovisas andel elever i årskurs 9som har minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och i fem respektive nio ämnen till.

8 Här mäts andel elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i årskurs 9.

(10)

5. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Kunskap

Mål VP 2010

- Alla elever når de nationella kunskapsmålen.

Kunskapsresultat (alla elever) över tid

Resultatet i tabellen utgår från alla elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Resultatet för årskurs 3 utgår från den helhetsbedömning som pedagogerna har gjort utifrån målen i kursplanerna för matematik och svenska/svenska som andraspråk. Resultatet som redovisas visar därför andelen elever som bedöms nå målen i de ovan nämnda kursplanerna.

I tabellen nedan redovisas resultat för årskurs 9 utifrån de nya behörighetskraven.

För att få resultat över tid redovisas därför även tidigare års resultat utifrån de nya

behörighetskraven. Dessa resultat är satta inom parentes för att markera att de inte var aktuella under de redovisade åren.

9 Bedömning av uppnådda kursplanemål för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3

10 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen.

11 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade.

12 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade.

13 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen.

Resultatet redovisar andel

(%) elever. Resultat

RO Resultat

RO Resultat

RO ^Kommun totalt

Skolans tidigaredel ^08/09 ^09/10 ^10/11 10/11

Kunskap - åk 3 ⁹ ^63,3 ^84,3 ^81,4 ^85,0

Skolans senaredel ^08/09 ^09/10 ^10/11 10/11 Meritvärde åk 9 ^233,8 ^216,4 ^221,6 ^209,5 Kunskap åk 9

Behörig nat.gy.progr.

yrkesprogr. (3+5 ämnen)¹⁰

(96,4) (88,2) 94,2 88,6

högskoleförb.program (3+9 ämnen; hu, sa & ek)¹¹

(96,4) (88,2) 90,4 86,6

högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te)¹²

(96,4) (88,2) 78,8 84,1

Kunskap åk 9

Minst G i 16 ämnen ¹³ ^92,9 ^82,4 ^78,8 ^82,8

(11)

Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar

Kunskapsresultat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser

I tabellen nedan redovisas resultat uppdelat efter genus. Resultat för årskurs 3 innefattar samtliga elever som har gjort årskursens ämnesprov. Skolor har rätt att exkluderat elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Nyanlända elever är exempel på särskilda skäl.

Resultatet för årskurs 9 innefattar samtliga elever, dvs. även elever i särskilda

undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser är inkluderade.

Resultat markerade med en * i tabellen nedan, återfinns i tabellen på föregående sida.

Resultat inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.

Ämnesprov, kunskapsmål och betyg¹⁴ Egna skolan Huddinges grundskolor

Åk 3 ^F ^P ^T ^F ^P ^T

Antal elever i årskurs 3 21 22 43 520 614 1134

Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga

delprov i ämnesproven i årskurs 3 ^38,1 ^27,3 ^32,6 ^71,3 ^63,4 ^67,0

* Helhetsbedömning Sv/SvA och Ma ^90,5 ^72,7 ^81,4 ^87,5 ^82,9 ^85,0

Åk 9 ^F ^P ^T ^F ^P ^T

Antal elever i årskurs 9 25 27 52 505 534 1039

Meritvärdet i årskurs 9 247,9 198,1 221,6 215,8 203,6 209,5

* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ämnen till i årskurs 9

92 96,3 94,2 89,3 87,9 88,6

* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de fyra SO ämnena) i årskurs 9

92 88,9 90,4 87,5 85,6 86,6

* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de tre NO ämnena) i årskurs 9

84 74,1 78,8 85,4 82,8 84,1

* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i

minst 16 ämnen i årskurs 9 ⁸⁴ ^74,1 ^78,8 ^84,0 ^81,6 ^82,8

Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga

ämnesprov i sv/sva, en och ma i årskurs 9 ⁹² ^81,5 ^86,5 ^65,0 ^68,7 ^66,9

14 Resultaten avser läsåret 2010/2011.

(12)

Kunskapsresultat; jämförelse provresultat och bedömning Årskurs 3

Jämförelse mellan andel elever som uppnått målen på respektive ämnesprov i förhållande till andel elever som bedömts nå målen som finns i kursplanen för respektive ämne.

Åk 3 Andel elever

Resultat redovisas i % Andel som nått målen på alla delprov

Andel som bedöms nå målen i kursplanen

(Helhetsbedömning)

F P T F P T

Svenska 72,2 56,3 64,7 88,9 68,8 79,4

Svenska som

andraspråk 33,3 33,3 33,3 100 83,3 88,9

Matematik 52,6 31,6 42,1 90,5 77,3 83,7

Årskurs 9

Jämförelse mellan fördelningen av provbetyg och fördelning av slutbetyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och NO.

Andel elever

Resultat redovisas i % Ej gjort alla

delprov Ej uppnått

målen G VG MVG

Svenska F P T F P T F P T F P T F P T

Ämnesprov (NP) _- _- _- _4,0 _- _1,9 ₁₆ _70,4 _44,2 _44,0 _29,6 _36,5 _36,0 _- _17,3

Slutbetyg _-- _4,0 ₀ _1,9 ₂₀ _77,8 ₅₀ ₄₄ _14,8 _28,8 ₃₂ _7,4 _19,2

Sv. som andraspråk F P T F P T F P T F P T F P T

Ämnesprov (NP)

Slutbetyg _--

Matematik F P T F P T F P T F P T F P T

Ämnesprov (NP) ₈ _- _3,8 _- _14,8 _7,7 ₅₆ ₆₃ _59,6 ₁₆ _22,2 _19,2 ₂₀ _- _9,6

Slutbetyg _-- ₈ _3,7 _5,8 ₅₂ _70,4 _61,5 ₂₀ _18,5 _19,2 ₂₀ _7,4 _13,5

Engelska F P T F P T F P T F P T F P T

Ämnesprov (NP) ₄ _- _1,9 _- _- _- ₁₂ ₃₇ ₂₅ ₃₆ ₃₇ _36,5 ₄₈ _25,9 _36,5

Slutbetyg _-- ₄ _- _1,9 ₁₆ ₃₇ _26,9 ₂₄ ₃₇ _30,8 ₅₆ _25,9 _40.4

NO: Biologi F P T F P T F P T F P T F P T

Ämnesprov (NP) ₄ _7,4 _5,8 ₁₂ _11,1 _11,5 ₄₀ ₆₃ _51,9 ₃₂ _18,5 ₂₅ ₁₂ _- _5,8

Slutbetyg _-- ₁₂ _14,8 _13,5 ₃₆ ₆₃ ₅₀ ₃₂ _18,5 ₂₅ ₂₀ _3,7 _11,5

Åtgärdsprogram (ÅP)

Mål VP2010:

- Alla barn och elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att nå kunskapsmålen.

Åtagande 2010/2011

• Inga egna åtaganden gjorda

Kommentarer: Skolan har fortsatt utveckla åtgärdsprogrammen, bl a genom gemensam avsatt tid i arbetslagen. Speciallärare och specialpedagoger som deltagit i kommunens ÅP-

utbildning har gett gott stöd. Antalet åtgärdsprogram har varit många, men en hel del kan också avslutas vid läsårsslutet, vilket visar på goda resultat. Förskoleklasserna arbetar för första gången också med åtgärdsprogram, vilket lett till att elever som behöver stöd upptäcks tidigare. Vi behöver fortfarande utveckla åtgärdsprogrammen för åk 7-9, många lärare är involverade och ansvarsfördelningen kan bli otydlig.

(13)

Analys av måluppfyllelse inom kunskap

utifrån måluppfyllelse i alla ämnen för alla elever, resultaten i tabellerna som finns i avsnittet kunskap och arbetet med åtgärdsprogram.

Förskoleklasserna

Elevernas färdigheter kartläggs med hjälp av LUS, Handboken i matematik och

Bornholmsmodellen (kartläggning av fonologisk medvetenhet). Samtliga åtgärdsprogram gäller pojkar.

Åk 1

Vi har genomfört projektet ”Att skriva sig till läsning med datorn som skrivverktyg”.

Resultaten är mycket positiva och hjälpmedlen dator och interaktiva skrivtavlor har varit till god hjälp i flera ämnen. Nu är alla elever läskunniga (minst LUS 9) och alla har nått målen i matematik. Fritids arbete har också varit starkt bidragande: man arbetar med ”matematik- tänk”, man väljer spel och material ur ett matematik-perspektiv och hela 22 elever deltar i fritids schackklubb.

Generellt sett är det pojkar som ligger lägre på LUS-skalan.

Åk 2

Åtgärdsprogrammen har gällt svenska och matematik. I svenska är en av orsakerna hög frånvaro. I matematik har flickor med annat modersmål svårare.

En av klasserna har nått målen i alla ämnen juni-11.

Även i den här årskursen har fritids haft matematik-stödjande verksamhet. Man har också satsat på språkutvecklande aktiviteter.

Åk 3

De ämnen alla elever inte nått målen i är svenska, matematik, SO, NO och idrott ( för de flesta gäller det simning, att klara av att simma 25 meter).

Läsresultaten har förbättrats då man haft ett intensivt arbete kring läsning och läsförståelse.

Vid jul-tid låg 13 elever under LUS 15, nu är det 5.

Pojkarna är överrepresenterade i alla ämnen.

Åk 4-6

På mellanstadiet är det nästan 19% av eleverna som inte når målen i alla ämnen. Högst andel är det på matematik och svenska, följt av idrott och engelska. Det är bara enstaka flickor som inte når målen.

I ämnet idrott är det simningen som fallerar. Skolan erbjuder mellanstadiesimskola för dem som behöver. I början av terminen deltog ett 20-tal elever, på våren ca 5. Flera hade inte med sig badkläder och kunde därför inte delta på simskolan.

Arbetslaget har planerat flera förändringar i sin undervisning, bl a när det gäller matematik (se nedan). Man diskuterar också varför elever som når målen i åk 3 inte gör det i åk 4. Höjs kraven så väsentligt? Man har inte haft halvklasstimmar i de teoretiska ämnena på mellanstadiet – påverkar det? Färre vuxna = färre fritidspersonal?

Lilla Tomtbergagruppen

Är en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp för elever med

koncentrationssvårigheter. I år tillhör eleverna årskurserna 3-6. Det är få elever som uppnår målen för sin årskurs i de teoretiska ämnena, flera av dem behöver ytterligare tid på sig för att nå målen.

(14)

Åk 7

Det har tagit alltför lång tid att få klasserna att fungera på lektionerna. Många lärare är

inblandade och två skolor. Klasslärarna anser dock att arbetsron blivit bättre sedan starten och utvecklingen är positiv. Trots det har ca hälften av eleverna inte klarat alla ämnen. Lägst måluppfyllelse finns i biologi, matematik, teknik och kemi. Av dem är ca hälften flickor.

Åk 8

Lärarna skriver att ..”Antalet åtgärdsprogram har minskat jämförelsevis med åk 7. Båda klasserna har generellt sett blivit mer studiemotiverade och tar mer eget ansvar”.

Många elever har ändå inte godkända betyg i NO-ämnena och matematik. Många av dessa elever är också svaga läsare (låg LUS). Generellt har eleverna lyckats bra i idrott, slöjd, hem- och konsumentkunskap, samhällskunskap och religion.

Cirka hälften av de elever som inte fått godkänt i matematik, biologi och kemi är flickor.

Åk 9

Klasslärarna skriver ”Vi är glada över våra niors goda resultat. Av 53 elever är det endast 3 som inte blivit behöriga till gymnasiets nationella program. I två fall är det matematikbetyg som saknas, i det tredje saknas betyg i samtliga ämnen.

Hela fyra elever, 1 pojke och 3 flickor har nått maxpoäng 320 och ytterligare två elever når över 300. I flera ämnen har antalet elever som ej nått målen minskat kraftigt.

När det gäller könsfördelningen så är det fler flickor än pojkar som nått de allra högsta poängen.

Jämfört med höstterminsbetyget är resultatförbättringen mycket stor. Har sällan eller aldrig skådat en liknande utveckling.”

Flickorna har ett högt meritvärde 247,9, pojkarnas är betydligt lägre 198,1. De ämnen niorna har flest MVG i är spanska och engelska. För pojkarnas del är det idrott, spanska och musik.

För flickorna är det engelska, spanska och hemkunskap.

De ämnen som fortfarande har lägst måluppfyllelse är kemi, biologi och teknik. Det avspeglar sig i behörigheten till gymnasiets No/Teknik-program.

Vid jultid var läget än sämre och flera åtgärder sattes in. Skolledningen hade enskilda samtal med elever och lärare, bevakade att åtgärdsprogram skrevs och följdes upp i vissa ämnen. En extra timme i veckan sattes in för att elever skulle få möjlighet att arbeta in rester i kemi och teknik. Skolledningen deltog i niornas lektioner i kemi och teknik och också på

läxläsningstimmen.

Sammanfattningsvis

Totalt ser det ut som om att pojkarna har det svårare i klasserna 1-6 i de teoretiska ämnena (och simning). På högstadiet tillkommer flickorna. Elever med annat modersmål har också svårare att nå målen.

Mycket individuellt stöd ges under alla skolår och vi ser bra resultat i årskurs 9.

Elevunderlaget är inte konstant, det sker en hel del in- och utflyttningar, speciellt mellan åk 6 och 7. Eleverna i åk 7 och 8 får nya intressen, skolarbetet blir inte högprioriterat. Det är först i åk 9 en förändring sker. Det här är inte bra; dels läggs mycket tid på att ta igen ”rester” i ämnen, dels skulle fler nå högre betyg.

Skolledningen anser att vi alla måste lägga mer tid på att strama upp undervisningen i nya klasser (åk 4 och 7). Åtgärder ska sättas in snabbt och det är viktigt att föräldrarna stödjer. Vi måste hitta sätt att motivera eleverna. Att lyckas i skolan ger ökad trygghet och

självförtroende.

(15)

Vi ska också bevaka att eleverna inte har med sig ”rester” i olika ämnen. Vi har

specialstuderat laborationer och noterat att eleverna förväntas avsluta sina rapporter efter lektionstid. De behöver lärarstöd under hela momentet, därför ska lektionstid användas.

När det gäller matematik har vi haft gemensamma ämneskonferenser och följt klassernas kunskaper genom matematikdiagnoser (Handboken). Vi har enats om förändringar, bl a kommer vi lägga extra tid på att öva huvudräkning. Denna grund är en förutsättning för fortsatta matematikstudier.

Matematikundervisningen i åk 1-3 kommer vi också satsa på, lärarna ska delta i ett utvecklingsarbete, s k Learning Study.

Bedömning av måluppfyllelse

Måluppfyllelsen gällande kunskap tidigaredel bedöms vara godtagbar.

Motivering: Kunskapsresultaten har förbättrats i de lägre åldrarna men det är fortfarande alltför många elever som inte når målen.

Måluppfyllelsen gällande kunskap senaredel bedöms vara god.

Motivering: Många elever får omfattande stöd under sina tidigare skolår och lyckas nå bra resultat i sina slutbetyg.

Planering läsåret 2011/2012 för kunskap Jämställdhetsintegrerande syfte

Utvecklingsområde: Motivera elever, främst pojkar, på högstadiet att klara av sina studier.

Planering Uppföljning

Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar

Coachande samtal i åk 8 i

smågrupper. Klasslärare

åk 8 Betygsstatistik Januari-12

Juni-12. Klasslärare åk 8 Starta projektet Mentor.se för

åk 8-9. Innebär att elever träffar en egen mentor från näringslivet under läsåret

Klasslärare

åk 8-9 Utvärderingsmöte Slutet av

läsåret Mentor.se och klasslärare

Åtgärdsprogram (ÅP)

Utvecklingsområde: Att starta en klass i åk 4 och 7

Elever med ÅP och deras föräldrar bjuds in till samtal före skolstart för att planering av insatser ska göras.

Bitr rektor Uppföljningar av ÅP Enligt tidsplan i ÅP

klasslärare

Klasslärare och

speciallärare/specialpedagog i åk 4 och 7 kallas till samtal om hur en klass ska ledas, regler, rutiner, ansvar, ledarskap etc.

Rektor Schemalagda samtal med

skolledning Var tredje

vecka under hösten

Rektor

Processkarta presenteras för samtliga undervisande lärare i åk 7. Handlar om

gemensamma regler, hur elever och föräldrar kontaktas, fördelning av ansvarigheter.

Rektor Gemensamt

utvärderingsmöte för samtliga undervisande lärare i åk 7.

Januari-12

Juni-12 Skolledning TOM och HGY

SYV har tidiga kontakter med SYV Mitterminskonferensen Två SYV och

(16)

klasslärare åk 8 för

kartläggning av elever som är i behov av förstärkt

studievägledning.

ggr/termin klasslärare

Utvecklingsområde: Matematikundervisningen 1-3

Metoden Learning Study genomförs i åk 1-3. Den Innebär att lärare utbildas och sedan gemensamt planerar, utvärderar och utvecklar lektioner i matematik.

Projektledare Schemalagda planeringsmöten Handledning Utvärdering

Hela

läsåret Projektledare forskare från högskola

Utvecklingsområde: Matematik, huvudräkning

Träna huvudräkning i alla

klasser Klasslärare Avsätta tid på lektioner Varje

vecka Klasslärare

Utvecklingsområde: Laborationer, avsnitten ska göras klara under lektionstid.

Skriftliga rapporter från laborationer ska slutföras under lektionstid

Ämneslärare Mitterminskonferenser Två

gånger/läsår rektor

Utvecklingsområde: Läsinlärning i årskurs 1

Metoden ”att skriva sig till läsning” används i den nya ettan”

Klasslärare och

speciallärare

Mitterminskonferenser Två

gånger/läsår

rektor

Utvecklingsområde: Svenska som andraspråk – ett nytt sätt att arbeta

Sva-undervisningen i åk 1 organiseras om. Ett inkluderande arbetssätt prövas.

Lärarna i arbetslaget för åk 1

Mitterminskonferenser Två

gånger/läsår rektor

Utvecklingsområde: Ökad måluppfyllelse för elever med annat modersmål

Ett projekt med fördjupad studiehandling i åk 4-6 prövas.

Bitr rektor åk 4-9 Bitr rektor för

modersmålsundervisningen

Mitterminskonferenser

Arbetslagsmöten

Två

gånger/läsår Varje vecka

Bitr rektorer

speciallärare

(17)

Modersmålslärare i arabiska och turkiska deltar i undervisning, planering och uppföljning i so och no.

Utveckling och lärande

Mål VP 2010:

- Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling

- Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet

- Alla elever lär sig sunda livsvanor - Alla elever har en god lärandemiljö

- Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer - Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och elevers utveckling

• Eleverna ska nå kunskapsmålen

• Vi ska förbättra elevernas syn på bruk av alkohol, tobak och droger

RO Resultat

RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat

RO Kommun

totalt

Lärande 7,6 7,7 7,7 8,5 6,0 8,1

Folkhälsa 7,7 7,1 6,9 8,1 4,5 7,5

Lärande 6,5 6,4 6,5 7,7 5,5 6,6

Folkhälsa 6,4 6,1 6,3 7,3 5,3 6,2

Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande Fritidshem

Tomtbergaskolans fritidsverksamhet har under många år varit mycket uppskattad och av hög kvalitet. Några exempel: Vi har planerade genomtänkta eftermiddagsaktiviteter. Man

fokuserar på att skapa mindre gruppkonstellationer där barn med liknande intressen kan mötas oavsett ålder och kön. Barnen får möjlighet att göra mognadsmässiga val under demokratiska former. Barnen får vara med och ge förslag och utvärdera verksamheten..

Strikta ramar kan skapa kreativitet, vilket är viktigt för t ex varje elevs individuella

handlingskraft och fantasi. Exempel: i ateljén kanske man en dag bara målar bilder i grönt och blått. En del barn tycker inledningsvis att detta är begränsande men lär sig så småningom att hantera detta. Detta kan med hjälp av rätt frågor och stöd led till kunskaper som barnet har nytt av. Fritids arbetar med rörelse och mycket uteaktivitet. Lekar i alla former betonas:

rollek, bygglek, regellek, dramalek m m.

Skola

Vi väljer här att se närmare på resultaten i två enkätfrågorna under punkten Folkhälsa:

(18)

”Det är arbetsro på mina lektioner”

Skolan har under flera år arbetat mycket med den här frågan. Vi ser en förbättring i år:

Tidigaredelen har ökat med 7%, senaredelen med 2%, men det är stor variation mellan klasserna. Två klasser sticker ut med väldigt låga resultat. .

I klassernas kvalitetsrapporter berättar man om åtgärder som gjorts: delade grupper, fler vuxna i några klasser, ommöbleringar i klassrummet, lärarna – inte eleverna – byter klassrum.

Flera klasser skriver att resultaten beror på lärarna, de önskar strängare lärare.

Det är bra att resultaten blivit bättre men vi är inte nöjda. Arbetsro på lektionerna är mycket viktigt för alla för att nå bra kunskapsresultat. Vi kommer starta läsåret med genomgångar med personal och klasser om regler och förhållningssätt. Sedan ska vi regelbundet ha enkäter i klasserna om arbetsron

Totalt 2011 Flickor Pojkar Totalt 2010 Flickor Pojkar

Tidigaredelen 58% 59% 57% 51% 49% 54%

senaredelen 55% 59% 48% 53% 60% 48%

”Skolan arbetar för att öka min förståelse för drogers risker”

Totalt 2011 Totalt 2010

senaredelen 59% 60%

Det är senaredelens elever som svarar på den här frågan. Ingen förbättring har skett sedan förra året trots att vi under höstterminen deltagit i projektet ”Chilla – Tjalla”, där man arbetat med attityder till bl a droger: att kunna stå emot, säga nej tack. Projektet uppfattades som bra och intressant och avslutades med en teaterföreställning med efterföljande diskussion.

Eleverna har kanske inte uppfattat projektet som en del i skolans undervisning?

ANT-undervisningen (Alkohol-Narkotika-Tobak) har inte gett avsedd effekt. Det finns forskning på området som visar att skolans undervisning inte påverkar eleverna i de här frågorna. Det viktigaste är föräldrarnas attityder.

Förra året bestämde vi att använda oss av Örebro Preventionsprojekt. Det är en

föräldramötesmetod som syftar till att påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars drickande. Genom en restriktiv hållning kan en tidig alkoholdebut förhindras. Metoden är framtagen vid Örebro universitet. Kommunens fältsekreterare skulle hålla i informationen, men tyvärr kunde det inte genomföras p g a sjukdom. Kommande läsår ska det dock bli av.

Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, fritidshem bedöms var mycket god

Motivering: Fritids har fortsatt hög kvalitet. Vi arbetar medvetet med lärande och delaktighet, barnen ges goda möjligheter att utvecklas.

Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, skola bedöms vara godtagbar

Motivering: Den viktiga punkten om arbetsro är fortfarande inte tillfredsställande, även om förbättringar skett.

(19)

Planering läsåret 2011/2012 för utveckling och lärande

Utvecklingsområde: Förbättra arbetsron i alla klasser.

Enkät om arbetsro genomförs sista tisdagen i varje månad i alla klasser.

Resultatet diskuteras i klasserna

klasslärare Resultaten diskuteras på klassråden och i

arbetslagen. Rapport lämnas till skolledningen.

En gång i

månaden. Klasslärare

Normer och värden

Mål VP2010:

- Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö.

Åtagande 2010/2011 Fritidshemmet

• Fortsätta kartläggningen av trygga/otrygga platser upp till årskurs 9.

• Prioritera rasttillsynen

• Utveckla dokumentationen

Skolan

Fortsätta kartläggningen av trygga/otrygga platser upp till årskurs 9.

• Prioritera rasttillsynen

• Utveckla dokumentationen

RO Resultat

RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat

RO Kommun

totalt

Trygghet 8,1 7,8 8,1 9,1 6,5 8,5

Trygghet 7,5 7,3 7,8 8,5 7,3 7,7

Likabehandling

Mål VP2010:

- Alla barn/elever behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller livsvillkor

Under avsnitten normer och värden samt likabehandling redovisas inga planerade åtgärder i denna kvalitetsredovisning. Detta beror på att dessa istället redovisas i skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling.

Analys av måluppfyllelse inom Normer och värden

Alla klasser har lektioner i Livskunskap en gång i veckan. Skolan har en antimobbning-grupp som har möten regelbundet och i klasserna 6-9 finns kamratstödjare som träffar vuxna från antimobbningsgruppen. I gruppen ingår olika yrkeskategorier t.ex. fritidspedagoger, idrottslärare, grundskolelärare, bitr. rektor. Man arbetar förebyggande och har träffat alla klasslärare för att gå igenom situationen i klasserna.

(20)

Fritidshem

Fritids har haft djupintervjuer med varje barn i förskoleklasserna och i årskurs 1, där man frågade om trygghet i gruppen. Det resulterade i nya handlingsplaner.

Fritidspersonalen arbetar ju även i skolan, vilket gör att de finns med barnen hela dagen. Man har bra rutiner vid hämtningar och lämningar, vilket är viktigt både för föräldrar och barn.

Personalen på skolan är alltid ute i samband med elevernas raster och utevistelse. De arbetar medvetet för att skapa nya gruppkonstellationer, så att barnen känner och är trygga med flera barn på skolan.

Fritidshemmen följer skolans likabehandlingsplan och de genomför kartläggningar av barnens inom- och utomhusmiljö. Det har lett till att man blivit mer uppmärksamma på de otrygga platserna inom skolområdet. Dessutom arbetar man med s.k. forumspel, värderingsövningar och kommunikationsträning för att barnen ska ges möjlighet att träna sina förmågor när det gäller t.ex. konflikthantering. Genom olika metoder tränas barnen i att lösa konflikter t.ex.

Trafikljusmodellen. En strategisk arbetsgång som förmedlar hopp, att det kommer att lösa sig.

Att erbjuda lek i många olika former är väldigt viktigt- Genom att pröva/träna sina förmågor i samspel med andra barn eller vuxna anser vi att barnen får stora möjligheter att känna empati, följa turtagningsregler, att både få och ge tröst till en ledsen kamrat.

Skola

Området trygghet i elevenkäten omfattas av flera olika frågor. Helhetsresultaten har ökat jämfört med förra året. I över hälften av klasserna har styrtalet ökar, i tre klasser finns tyvärr en märkbar försämring. Deras enkätresultat korrelerar också med sämre resultat på andra områden.

Det är glädjande att övergången årskurs 3-4 och 6-7 inte generellt sett lett till lägre siffror; tre av de fyra klasserna har märkbart högre styrtal. Glädjande är också att vår lilla

undervisningsgrupp (11elever) har ökat sitt styrtal.

Vi hittar inga generella könsskillnader när det gäller det här området, däremot varierar det inom klasserna, i en del är det stor skillnad mellan hur pojkar och flickor värderar tryggheten.

Om vi sedan bara ser på delfrågan ”Jag känner mig trygg i skolan” så är andelen positiva svar hög, speciellt på senaredelen. Årskurs 9 skriver att ”100% av eleverna varit trygga”.

Totalt anser sig pojkarna mer trygga än flickorna.

(21)

Nedanstående tabell visar resultaten för tidigare- och senaredelen samt fördelningen i två klasser med de lägsta resultaten.

”Jag känner mig trygg i skolan”

Totalt Flickor Pojkar

Tidigaredelen 87% 86% 88%

Senaredelen 94% 91% 98%

XB 74 77 70

XB 80 63 100

När klasserna sett på sina resultat har de kommit överens om olika åtgärder. Den kartläggning som gjorts enligt Likabehandlingsplanen har hjälpt oss att hitta förbättringsområden, t ex genom att organisera om rasttillsynen och utöka tillsynen i idrottens omklädningsrum.

Flera arbetslag och klasser föreslår att upplägget för kamratstödjarna ska tydliggöras. Man vill också göra antimobbing-gruppen mer känd på skolan.

Måluppfyllelsen gällande normer och värden, fritidshem bedöms vara mycket god.

Motivering: se analys av måluppfyllelse under rubrik Fritidshem.

Måluppfyllelsen gällande normer och värden, skola bedöms vara god.

Motivering: Resultatet i tre klasser drar ner helhetsbilden.

Ekosystem i balans

Mål VP 2010:

- Alla elever förstår grundläggande ekologiska sammanhang

• Vi ska ha olika miljöprojekt på skolan så att miljöfrågorna hålls levande

RO Resultat

RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat

RO Kommun

totalt

Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11

Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11

Analys av måluppfyllelse inom ekosystem i balans

”Genom skolans undervisning får jag förståelse för olika miljöfrågor”

De yngre eleverna är betydligt mer positiva än de äldre eleverna. När man läser klassernas kvalitetsredovisningar ger man ofta exempel på olika ämnesområden man läst eller aktiviteter man deltagit i. Exempel är ”Energismart” på Tekniska museet, studiebesök på vattenverket, arbete med kommunens miljöpärm. Klassens egen sopsortering nämns ofta. Några klasser verkar betrakta miljö som ett separat skolämne, medan andra säger ”vi diskuterar miljö i alla NO-ämnen” (8A).