Många av de lösningar som tagits upp i denna rapport har fördelar och nackdelar utöver förändrad vattenanvändning. Dessa för- och nackdelar kan kategoriseras som sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter utifrån begreppet hållbar utveckling (United Nations 1987). Fokuset i denna rapport ligger på vattenanvändning, men för en hållbar utveckling är det viktigt att väga samman en lösnings totala för- och nackdelar och särskilt hur lösningarna fungerar i kombination. I detta avsnitt följer en diskussion om de lösningar som tas upp i rapporten utifrån begreppet hållbar utveckling.
Flera av lösningarna som undersöks i denna rapport kräver el eller energi och detta är viktigt att undersöka utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Detta har dock inte undersökts i denna rapport.
Denna rapport tar i bakgrunden upp den minskning i vattenanvändningen som fyra europeiska städer har åstadkommit med hjälp av ett antal olika insatser (Stavenhagen et al.
2018). Den minskning av Uppsalas dricksvattenanvändning mellan 2005 och 2013 som presenteras i avsnitt 4.1 är i samma storleksordning som minskningen i dessa fyra städer, vilket tyder på att insatser för minskad vattenanvändning i Uppsala som genomförts under denna period har haft effekt. Detta projekt har inte tittat på orsakerna till minskningen, men vidare studier för att förstå orsakerna till minskningen skulle vara intressant för att vägleda framtida beslut inom vattenanvändning.
Utifrån ett översvämningsperspektiv är regnvatteninsamling att föredra över vegetationsklädda tak då regnvatteninsamling fördröjer nederbörden på väg till
dagvattenhanteringssystemet även vid kraftig nederbörd medan vegetationsklädda tak endast fördröjer nederbörd på årsbasis. I och med att den extrema nederbörden kan antas öka i Bergsbrunna (Sjökvist et al. 2015) borde det vara önskvärt att välja det alternativ som motverkar översvämning mest. Vegetationsklädda tak är estetiskt tilltalande och får därför ett annat värde som lösning förutom dess funktion. Det kan därför vara värt att anlägga ett vegetationsklätt tak för den sociala aspekten.
Angående dagvatten indikerar litteraturstudien till denna rapport samt analys av Bergsbrunnas framtida klimat att dagvattenhanteringen bör utredas grundligt. Öppen dagvattenhantering verkar vara vägen framåt eftersom de aspekter som Stahre (2006) menar att öppen dagvattenhantering bidrar positivt till, se avsnitt 2.9.2, motsvarar de aspekter som ingår i hållbar utveckling (United Nations 1987). Även på grund av att öppen dagvattenhantering minskar risken för förstörelse vid extrem nederbörd och dels för att det har ett estetiskt värde. Om dagvattenhanteringen utformas på ett sätt så att dagvattnet bevattnar vegetation i staden, till exempel genom skelettjordar och nedsänkta växtbäddar, eller så att dagvattnet kan användas till bevattning av stadsodling kan dricksvattenanvändning till bevattning minska.
Det är mycket önskvärt att bygga ett dricksvattenledningsnät som är så läckagefritt som möjligt, med till exempel säkrare ledningar (Cranser 2013; Wahlund 2019) och varningssystem (Brears 2016), eftersom dricksvattenanvändningen minskar avsevärt med mindre och färre läckage enligt beräkningar i denna rapport. Läckageminimering är även en av de faktorer i undersökningen av Stavenhagen et al. (2018) som ansågs ha störst effekt för minskad dricksvattenanvändning.
Beräkningen för salladsodling med hydroponisk odling i Bergsbrunna bygger på antagandet att alla personer äter en sallad per vecka som är odlad i Bergsbrunna och det kanske inte är önskvärt. Däremot kan det vara önskvärt att ha en viss matproduktion från hydroponisk odling eftersom det kommer krävas mer bevattning av odlingsmark i framtiden, se avsnitt 2.4.
Eftersom odlingsytan som krävs är stor är det av intresse att närmare undersöka vertikal odling för att se om markytan som används till odling kan minska. Stadsodling med hydroponisk odling kan förse Bergsbrunna med frukt och grönsaker medan akvaponisk odling dessutom kan ge fisk och skaldjur. Utifrån ett självförsörjningsperspektiv vore det därför av intresse att vidare undersöka akvaponisk odling. Angående stadsodling som utförs av befolkningen bör informationskampanjer om vattenanvändning genomföras eftersom Pratt et al. (2018) betonar vikten av kunskap för en effektiv bevattning.
För att en lösning och en stadsdel ska vara ekonomiskt och socialt hållbar bör samtliga personer ha möjlighet att använda lösningen. Kostnaden för cirkulära duschar är hög vilket kan orsaka en högre boendekostnad vilket kan göra att en del av befolkningen utesluts från stadsdelen på ekonomiska grunder. Detta bör därför undersökas vidare för att fastställa om lösningen är hållbar enligt Bruntlandrapportens definition (United Nations 1987).
Denna rapport har fokuserat på att separerande avloppssystem kan minska vattenanvändningen jämfört med ett konventionellt avloppssystem. Samtidigt är enligt Kärrman et al. (2017) den främsta fördelen med avloppssystem som bygger på en separation av olika avloppsfraktioner den förenklada energi- och näringsämnesåtervinning detta kan medföra. Om källsorterande avloppsystem är något som övervvägs vid nybyggnation bör tonvikten därför läggas på återvinningsaspekterna, även om denna rapport inte berör ämnet
mer än ytligt.
Gråvatten till toalettspolning fungerar i praktiken men kräver en del förstudier om varje enskilt hushåll. Exempelvis bör varje hushålls toalettvanor undersökas under en längre period för att det ska vara möjligt att installera en tillräckligt stor gråvattentank som kan täcka hushållets behov av vatten till spolningen. Till skillnad från Campisano & Modicas studie (2010) där varje hushålls vattenflöde från vattenkranen undersöktes skulle man i Bergsbrunna kunna ställa krav på vattenkranar så att vattenflödet i kranarna är tillräckligt stort för att täcka hushållets behov att spolvatten. Detta innebär att man i Bergsbrunna endast skulle behöva undersöka hushållens toalettvanor, vilket kan ses om en stor och svår studie att utföra då man inte ännu vet vilka hushåll som kommer bosätta sig i Bergsbrunna. Man kan dessutom tänka sig att samtliga hushåll i Bergsbrunna inte går med på sådana undersökningar. En annan viktig aspekt som bör tas i beaktande är att systemet med största sannolikhet inte kommer vara optimalt, utan kommer i vissa fall behöva kompletteras med dricksvatten om det tillkommer mer spolningar.
Enligt resultatet från scenarion i denna rapport, se figur 7, figur 8 samt figur B1 till figur B5 i bilaga B, kan implementering av nya tekniker och lösningar minska dricksvattenanvändningen. Även Stavenhagen et al. (2018) såg att implementering av nya tekniker och lösningar hade störst effekt på dricksvattenanvändningen i städerna som deltog i undersökningen.
Denna rapport hanterar fyra av de fem vattenbehovsåtgärder som Brooks (2006) nämner.
Dels undersöks hur kvaliteten på vattnet kan ändras genom exempelvis regnvatteninsamling och gråvattenåtervinning. Vidare kan en minskad vattenanvändning uppnås genom att implementera vattenbesparande lösningar. Läckage kan förhindras genom säkra ledningar och varningssystem. Leveranskapaciteten kan öka genom regnvatteninsamling under nederbördsrik period och användning under torrperiod. Den vattenbehovsåtgärd som denna rapport inte behandlar är flyttad belastning och därför bör det vidare undersökas hur individuell vattenmätare, rörligt pris och kampanjer kan flytta vattenanvändning från tidpunkt för hög belastning till låg belastning. Kampanjer för att t.ex. öka invånarnas medvetenhet om sin vattenanvändning är även en av de faktorer som bedömdes ha störst effekt i de städer som Stavenhagen et al. (2018) undersökte, vilket tyder på att det bör vara en del i arbetet för minskad dricksvattenanvändning.
6. Slutsats
De scenarion för vattenanvändning som undersöks i denna rapport ger en sparad dricksvattenmängd mellan 31 till 127 L per person och dygn. På grund av många antaganden bör rapportens resultat ses som att det finns möjligheter att välja lösningar som ger en minskad vattenanvändning för hållbar stadsutveckling. Resultatet garanterar inte en viss vattenanvändning utan indikerar vilken sorts förändring som lösningarna bidrar med.
Rapporten förespråkar inte en viss lösning utan vill visa möjligheterna för vägval för framtida vattenanvändning. För att uppnå en hållbar stadsutveckling är det viktigt att undersöka helheten, alltså undersöka effekten av att kombinera lösningar och att det leder till hållbar utveckling, inte att varje lösning enskilt ska ha den effekten.
Slutsatsen som kan dras av denna rapport är att nya tekniker och lösningar bör vara standard för hållbar stadsutveckling inom vattenanvändning. Rapporten visar på att det finns ett stort antal möjliga lösningar som kan bidra till att minska vattenanvändningen samt andra hållbarhetsaspekter och det finns stor potential för att kunna implementera sådana lösningar i framtida stadsdelar såsom Bergsbrunna.
Vägvalet för vattenanvändning i Uppsalas framtida stadsdelar är enligt denna rapport att välja en kombination av nya tekniker och lösningar, samt öka invånarnas medvetenhet kring vikten av att spara vatten.
Referenser
Alm, H., Espmark, H., Westerlund, P., Agvald-Jägborn, M., Alfvén, B., Rönnberg, P.-R., Hessling, P., Andersson-Rosell, S., Ström, U., Waldersten, S., Olofsson, C., Strand, M., Nilsson, M., Jansson, E., Ekholm, K. & Cronholm, P. (2014). Handbok för dagvattenhantering i Uppsala kommun Tillgänglig:
https://www.uppsalavatten.se/Global/Uppsala_vatten/Dokument/Rapporter%20och%
20redovisningar/UV_Dagvattenhandbok%202016.pdf [2019-04-09]
Al-Senafy, M. & Al-Khalid, A. (2012). A step towards water conservation in the state of Kuwait.I. Water & Society. Las Vegas, USA, ss. 119–125.
Altered (2015-10-18). Altered: Nozzle Dual Flow Pro. Tillgänglig:
https://static1.squarespace.com/static/55116751e4b077184a3d6b0b/t/5bc5c309e2c483 f6ec5c9c09/1539687206915/AlteredNozzle_Pro_Spec_181016.pdf [2019-04-19]
Altered Tap Aerator. ALTERED. Tillgänglig:
https://www.alteredcompany.com/dual-flow-pro [2019-05-07]
Andersson, F. & Uppsala kommun (2019). Epost: Karta över bergsbrunna
Arnlund, J. (2014). Utredning av reningsfunktionen hos Kungsängens dagvattendamm - en studie med flödesproportionell provtagning. Uppsala Vatten. Tillgänglig:
https://www.uppsalavatten.se/Global/Uppsala_vatten/Dokument/Rapporter%20och%
20redovisningar/Examensarbeten/2014_Jonathan_Arnlund.pdf [2019-04-14]
Barbosa, G.L., Gadelha, F.D.A., Kublik, N., Proctor, A., Reichelm, L., Weissinger, E., Wohlleb, G.M. & Halden, R.U. (2015). Comparison of Land, Water, and Energy Requirements of Lettuce Grown Using Hydroponic vs. Conventional Agricultural Methods. Tillgänglig: https://www.mdpi.com/1660-4601/12/6/6879 [2019-04-23]
Blokker, E.J.M., Vreeburg, J.H.G. & van Dijk, J.C. (2010). Simulating Residential Water Demand with a Stochastic End-Use Model. Journal of Water Resources Planning and Management, vol. 136 (1), ss. 19–26
Book Emilsson, K., Jenssen, P.D.J., Flatlandsmo, A., Greatorex, J., Hellström, D., Magid, J., Malmén, L., Palm, O. & Santala, E. (2006). Klosettvattensystem: Nordisk inventering och förslag till FoU. Köpenhamn: Nordisk Ministerråd. Tillgänglig:
http://site.ebrary.com/id/10567891 [2019-04-15]
Brears, R.C. (2016). Urban Water Security. New York: John Wiley & Sons, Incorporated.
DOI: https://doi.org/10.1002/9781119131755
Brooks, D.B. (2006). An Operational Definition of Water Demand Management.
International Journal of Water Resources Development, vol. 22 (4), ss. 521–528 Campisano, A., Butler, D., Ward, S., Burns, M.J., Friedler, E., DeBusk, K., Fisher-Jeffes,
L.N., Ghisi, E., Rahman, A., Furumai, H. & Han, M. (2017). Urban rainwater harvesting systems: Research, implementation and future perspectives. Water Research, vol. 115, ss. 195–209
Campisano, A. & Modica, C. (2010). Experimental investigation on water saving by the reuse of washbasin grey water for toilet flushing. Urban Water Journal, (7(1)), ss. 17–25 Celma, J. (2011). Water Quality in Zaragoza. International Journal of Water Resources
Development, vol. 27 (1), ss. 149–165
Cranser, H. (2013). Trycksatta huvudvattenledningar : Guide för material och schaktfria metodval vid åtgärder av vattenledningar Tillgänglig:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-127005 [2019-04-21]
Davidsson, Å., Bernstad, A., Persson, E., Tsai, J. & Pettersson, F. (2011). Förstudie av olika
system för matavfallsusortering med avfallskvarnar. (U2011:08). Malmö: Avfall Sverige. Tillgänglig: http://vav.griffel.net/filer/C_AvfallSverige-U2011-08.pdf Farahbakhsh, K., Despins, C. & Leidl, C. (2009). Developing Capacity for Large-Scale
Rainwater Harvesting in Canada. Water Quality Research Journal, vol. 44 (1), ss.
92–102
Friedler, E. (2004). Quality of Individual Domestic Greywater Streams and its Implication for On-Site Treatment and Reuse Possibilities. Environmental Technology, vol. 25 (9), ss.
997–1008
Gross, A., Maimon, A., Alfiya, Y. & Friedler, E. (2015). Greywater Reuse. London:
Chapman and Hall/CRC. Tillgänglig:
http://ebookcentral.proquest.com/lib/uu/detail.action?docID=1759556 [2019-04-20]
Hanni, H. (1999). Water supply and sewerage in Tallinn since Medieval Times. European Water Management, vol. 2 (4), ss. 62–68
Holmgren, I. (2018-07-18). Vatten och avlopp. Tillgänglig:
https://www.uppsalavatten.se/sv/hushall/vatten-och-avlopp/ [2019-04-22]
International Water Association (2016). Specific Water Consumption For Households.
International Statistics for Water Services. Tillgänglig:
http://waterstatistics.iwa-network.org/graph/18 [2019-04-16]
International Water Association (2019a). Cities of the Future. Tillgänglig:
https://iwa-network.org/programs/cities-of-the-future/ [2019-04-22]
International Water Association (2019b). Greater Copenhagen Water Utility, HOFOR A/S.
Tillgänglig: https://iwa-network.org/greater-copenhagen-water-utility-hofor-as/
[2019-04-16]
Jedland, D. (2019). Möte med beställare på Uppsala kommun
de Jonge, L., Hammar, F. & Sjöberg, O. (2018). Fördjupad dagvattenutredning för Södra staden. Geosigma AB. Tillgänglig:
https://www.uppsala.se/contentassets/fb37b412f1ef45f1bfec9068955bb10f/fop-sodra-staden-del-d-dagvattenutredning.pdf [2019-04-09]
Jönsson, H., Vinnerås, B., Höglund, C., Stenström, T.A., Dalhammar, G. & Kirchmann, H.
(2000). Källsorterad humanurin i kretslopp. (2000:1). Stockholm: VAV AB.
Tillgänglig: http://vav.griffel.net/filer/VA-Forsk_2000-01_Del1.pdf [2019-04-11]
Khalil, S. (2014). Akvaponik och restvärme - framtida strategier för hållbar matproduktion. s.
4
Kommunfullmäktige (2017). Policy för hållbar utveckling. Uppsala kommun. [2019-04-21]
Kommunfullmäktige (2018). Fördjupad översiktsplan för Södra staden. Uppsala kommun.
[2019-05-05]
Kommunledningskontoret (2018). Statistik om Uppsala kommun 2018. Uppsala kommun.
[2019-04-22]
Kärrman, E., Kjerstadius, H., Davidsson, Å., Hagman, M. & Dahl, S. (2017). Källsorterande system för spillvatten och matavfall - erfarenheter, genomförande, ekonomi och samhällsnytta. (2017–04). Bromma: Svenskt Vatten AB. Tillgänglig:
http://www.svensktvatten.se/contentassets/1eb5d30f04804dfeb7c61e7a616baf7e/svu-r apport_2017-04.pdf
Lidström, V. (2013). Vårt vatten: grundläggande lärobok i vatten-och avloppsteknik. 2:a.
uppl. Stockholm: Svenskt Vatten AB.
Lienert, J. (2013). High acceptance of source separating technologies - but... I: Larsen, T.A., Udert, K.M., & Lienert, J. (red.) Source Separation and Decentralization for
Wastewater Management. London: IWA Publishing,
Mahdjoubi, M., Device and method for purifying and recycling shower water.
US9,956,512B2. 2018-05-01.
Mickos, K.V., Water-saving nozzle mountable on a faucet. US2019/01351A1. 2019-01-03.
Miljöhandläggare Uppsala kommun (2019). Prognos Bergsbrunna MittResVader.se (u.å). Kanada: Klimat och historiskt väder. Tillgänglig:
http://www.mittresvader.se/l/klimat-kanada-temperaturer-vattentemperatur.php [2019-05-15]
Nationalencyklopedin (u.å.). Nationalencyklopedin. Tillgänglig:
https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/dagvatten [2019-04-14]
Orbital Systems AB, A method for adjusting settings in a water recirculating device, a water recirculating device and a data processing hub for handling data.
WO2018124960A1. 2018-07-05.
Organisation for Economic Co-operation and Development (2016). Water governance in cities. Paris: IWA Publishing.
Owen, D.A.L. (2018). Smart Water Technologies and Techniques: Data Capture and Analysis for Sustainable Water Management. John Wiley & Sons.
Parr, A. & Zaretsky, M. (2011). New directions in sustainable design. London: Routledge.
af Petersens, E., Johansson, M. & Andersson, J. (2001). Marknadsöversikt - Extremt snålspolande toaletter, sant urinsorterande toaletter & urinaler för avskilning av klosettvatten. (2001:1). Uppsala: SwedEnviro.
Philip, R. (2011). Reducing water demand and establishing a water saving culture in the City of Zaragoza
Pirard, J. & Alm, H. (2014). Dagvattenhantering En exempelsamling. Uppsala Vatten.
Tillgänglig:
https://www.uppsalavatten.se/Global/Uppsala_vatten/Dokument/Rapporter%20och%
20redovisningar/dagvatten_exempelsamling.pdf [2019-04-09]
Pratt, T., Allen, L.N., Rosenberg, D.E., Keller, A.A. & Kopp, K. (2018). Urban agriculture and small farm water use - Case studies and trends from Cache Valley, Utah
Regeringskansliet (2016-01-11). Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringen.
[2019-04-12]
Samtal med Svenskt Vatten (2019).
Schleich, J. & Hillenbrand, T. (2009). Determinants of residential water demand in Germany.
Ecological Economics, vol. 68 (6), ss. 1756–1769
Sjökvist, E., Asp, M., Axén Mårtensson, J., Berggreen-Clausen, S., Berglöv, G., Björck, E., Johnell, A., Nylén, L., Ohlsson, A. & Persson, H. (2015). Framtidsklimat i Uppsala län − enligt RCP-scenarier. (KLIMATOLOGI, nr 20). Länsstyrelsen, SMHI.
Tillgänglig:
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.76f16c3d1665eba4c3e9004/153993273110 6/Framtidsklimat_i_Uppsala_L%C3%A4n_Klimatologi_nr_20.pdf
SMHI (u.å. a). Framtidens klimat - klimatscenarier. SMHI. Tillgänglig:
https://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/klimatscenarier/haag.html#i2c [2019-05-06]
SMHI (u.å. b). Sveriges framtida klimat. SMHI. Tillgänglig:
https://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/uppvarmningsnivaer?area=swe&var=n
&sc=15C&seas=ar&dnr=0&sp=sv&sx=0&sy=226#sc=2C&seas=vin [2019-05-06]
SMHI (2017-10-12). Så kan Sverige och andra delar av världen påverkas av 1,5 grads global uppvärmning | SMHI. SMHI. Tillgänglig:
https://www.smhi.se/nyhetsarkiv/sa-kan-sverige-och-andra-delar-av-varlden-paverkas -av-1-5-graders-global-uppvarmning-1.125471 [2019-05-06]
SMHI (2019). Vattenwebb - Modelldata per område. SMHI. Tillgänglig:
https://vattenwebb.smhi.se/modelarea/ [2019-05-06]
Staberg, L. (2017-08-11). Kulvertsystem i Vallastaden. Tekniska verken Linköping.
Tillgänglig:
https://www.tekniskaverken.se/om-oss/innovation/innovativa-projekt/kulvertsystem-i-vallastaden/ [2019-04-09]
Stahre, P. (2006). Sustainability in urban storm drainage: planning and examples.
Stockholm: Svenskt vatten.
Stahre, P. (2008). Blue-green fingerprints in the city of Malmö, Sweden. VASYD.
Statens energimyndighet (2012). Vattenanvändning i hushåll - med schabloner och mätningar i fokus. (ER 2012:03). Eskilstuna: Energimyndigheten. Tillgänglig:
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2591 Statistiska centralbyrån (2017). Uppsala Kommunfakta 2017. Uppsala kommun.
[2019-05-07]
Stavenhagen, M., Buurman, J. & Tortajada, C. (2018). Saving water in cities: Assessing policies for residential water demand management in four cities in Europe. Cities, vol.
79, ss. 187–195
Svenskt Vatten (2016). Avledning av dag-, drän- och spillvatten. (P110). Svenskt Vatten.
Tillgänglig: http://vav.griffel.net/filer/p110_del1_jan2016.pdf Svenskt Vatten (2017). Värt att veta om vatten
Sveriges Riksdag (2010). 2010/11:RFR2. Sveriges Riksdag. [2019-04-11]
Söderqvist, Å. (2019). Regnvatteninsamling för toalettspolning : Effektivitet, lämplig magasinstorlek och rekommenderade vattenreningsmetoder i Celsiushusets system.
Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-377027 [2019-05-03]
Sörensen, J.M.L. (2018). Urban, pluvial flooding - Blue-green infrastructure as a strategy for resilience. Lunds Universitet.
Tallinna vesi Usage of water resource. Tillgänglig:
https://klient.tallinnavesi.ee/aastaraamat2014/eng/kka12.html [2019-04-17]
United Nations (1987). Brundtlandrapporten. (Forty-second session, A/RES/42/187). New York. [2019-05-03]
Uppsala kommun (2016-12-12). Översiktsplan 2016 för Uppsala kommun. Uppsala kommun.
Tillgänglig:
https://uppsalakommun.maps.arcgis.com/apps/MapSeries/index.html?appid=0eac8a7c 238e4017bc335ddac3252daf [2019-05-15]
Uppsala kommun (2018). Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2017-2050. Uppsala kommun. [2019-04-22]
Uppsala kommun (2019). Rosendals grönblå dagvattensystem. Tillgänglig:
https://bygg.uppsala.se/planerade-omraden/rosendal/hallbarhet-och-innovation/rosend als-gronbla-dagvattensystem/ [2019-05-02]
Uppsala Vatten och Avfall AB (2015). VA 2050 i Uppsala kommun. (KSN-2014-132).
Uppsala: Uppsala Vatten och Avfall AB. Tillgänglig:
https://www.uppsala.se/contentassets/b493ca349da240448a5547f85c6e3a6d/op2016-underlagsrapport-va-2050-i-uppsala-kommun.pdf [2019-05-03]
VA-guiden (2018). Marknadsöversikt - Produkter för enskilt avlopp. Uppsala: VA-guiden.
Tillgänglig: https://vaguiden.se/marknadsoversikt/ [2019-05-08]
Vall, E., Kustvall Larsson, V., Skönström, T., Strand, L. & Mohlander, U. (2016).
Dagvattenhantering Riktlinjer för kvartersmark i tät stadsbebyggelse Tillgänglig:
https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/riktlinjer_kvarter smark.pdf [2019-05-02]
Vinnerås, B., Palmquist, H., Balmér, P. & Jönsson, H. (2006). The characteristics of houshold wastewater and biodegradable solid waste - A proposal for new Swedish design values. Urban Water Journal, vol. 3 (1), ss. 3–11
Waara, A. & Hedin, D. (2012). Lönsam energiåtervinning – i ett akvaponiskt system.
Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1031054/FULLTEXT02.pdf [2019-04-23]
Wahlund, A. (2019). Fråga till dricksvattenspecialisten, vattenläckage. Till dricksvattensamordnare för Stockholm Vatten och Avfall
Wasserbetriebe, B. Berliner Wasserbetriebe - Wasser sorgsam nutzen statt sparen. BWB.
Tillgänglig: /de/12390.php [2019-04-16]
Bilagor
Nedan presenteras bilagor med beräkningar och figurer.