Idag har Uppsalas drickvattenledningar ett läckage på ca 13-14% i transporten från vattenverken till hushållen (Lustig, 2019). Det finns således en betydande del vatten att spara in om läckaget från dessa vattenledningar kan minskas.
Idag lägger exempelvis Stockholm Vatten och Avfall merparten av sina nya ledningar i polyeten vilket enligt dem medför en kraftig sänkning av mängden läckage (Wahlund, 2019).
Även Oslo kommun använder sig av denna typ av ledningar för sitt vattennät (Cranser, 2013).
Om denna typ av rör eller likvärdiga används kan vattenförbrukningen i teorin förminskas med uppemot 14%. Det är dock inte realistisk att tänka sig ett helt läckagefritt rörsystem.
Men exempelvis har Danmark lag på att vattenbolagen inte får ha större läckage än 10% och om inte de uppnår får vattenbolaget böter (Eriksson & Kamstrup Sverige, 2019). Vilket tyder på att det är långt ifrån en omöjlighet att få ner totala läckaget till under 10%.
2.2. Vattenbesparingar av minskning av läckage
Med en mer läckagesäker rörläggning kan dricksvattenanvändningen minskas med upp till 13-14%, om ett helt läcksäkert system uppnås. Att uppnå ett sådant idealiskt system kan dock vara osannolikt, men åtminstone 3-4% dricksvatten skall inte vara några problem att spara in genom användning av polyetenrör och täta skarvar.
3. Källor
Cranser, H. (2013). Trycksatta huvudvattenledningar : Guide för material och schaktfria metodval vid åtgärder av vattenledningar.
Eriksson, J. & Kamstrup Sverige. Digital teknik stoppar läckage av dricksvatten. (2019-04-21) (News Powered by Cision). Available from:
https://news.cision.com/se/kamstrup/r/digital-teknik-stoppar-lackage-av-dricksvatte n,c2623381. [Accessed 2019-04-21].
Farago, M. (2019). An eco-efficiency evaluation of community-scale rainwater and stormwater harvesting in Aarhus, Denmark.
Farahbakhsh, K., Despins, C. & Leidl, C. (2009). Developing Capacity for Large-Scale Rainwater Harvesting in Canada. Water Quality Research Journal, vol. 44 (1), pp.
92–102.
Gwenzi, W., Dunjana, N., Pisa, C., Tauro, T. & Nyamadzawo, G. (2015). Water quality and public health risks associated with roof rainwater harvesting systems for potable supply: Review and perspectives. Sustainability of Water Quality and Ecology, vol. 6, pp. 107–118.
Lustig, B. (2019). Fråga om mängd av vattenläckage, till VA-chef för Uppsala Vatten.
Svenskt vatten. Dricksvattenfakta. (2019-03-26) (Svenskt Vatten). Available from:
http://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten/dricksvattenfakta/. [Accessed 2019-04-22].
Uppsala vatten (2018). Vattenförsörjningen i Uppsala Stad. Available from:
https://www.uppsalavatten.se/Global/Uppsala_vatten/Dokument/Trycksaker/vatten forsorjning_Uppsala_stad.pdf. [Accessed 2019-04-15].
Wahlund, A. (2019). Fråga till dricksvattenspecialisten, vattenläckage. Till dricksvattensamordnare för Stockholm Vatten och Avfall.
Självständigt arbete i miljö- och
Dagens svenska avloppssystem delas vanligtvis upp i dagvatten och spillvatten, där spillvattnet som kommer från hushållen består av BDT-vatten (vatten från bad, dusch och tvätt) blandat med klosettvatten (Lidström, 2013). Denna litteraturstudie kommer främst att titta närmare på separation av klosettvattnet från BDT-vattnet, men även möjligheten att transportera matavfall i avloppssystemet. De främsta fördelarna med en en separation är en förenklad energi- och näringsämnesåtervinning (Kärrman et al., 2017), men flera möjliga separationssystem såsom vakuumtoaletter använder också mindre vatten än konventionella toaletter. (af Petersens et al., 2001).
Det finns åtskilliga exempel på genomförda projekt med separation av klosettvatten i Sverige och resten av Europa, där ett av de nyligaste exemplen är området H+ som håller på att byggas med ett vakuumsystem i Helsingborg (Kärrman et al., 2017). Vinsterna med separationen bygger på en minskad utspädningen av urin och fekalier, systemen bör därför byggas för minsta möjliga vattenförbrukning samtidigt som tillräckligt med vatten behöver användas för att användarna ska acceptera systemet och driftstopp undvikas (af Petersens et al., 2001). Även om
vattenbesparingen förstås är önskvärd är den största vinsten att den separerade
avloppsfraktionens högre koncentration av organiskt kol och näringsämnen i kombination med lägre halter av metaller förenklar återvinningen (Book Emilsson et al., 2006). När
klosettvattenseparation implementerats på landsbygden eller mindre orter har näringsämnen kunnat spridas direkt på odlingsmark via det rötade avloppsslammet (Kärrman et al., 2017). I Helsingborg har man i stället beslutat sig för att leda klosettvattnet till reningsverket, där en separat anläggning för denna nya avloppsfraktion kommer att byggas (Kärrman et al., 2017). Ett sätt att minska transportbehovet vid näringsåterförsel till odlingsmark från större orter är att det rötade eller förbrända slammet används som råvara för att framställa mineralgödsel (Kirchmann et al., 2017).
Urinfraktionen utgör mindre än 1% av spillvattnets volym, men beräknas innehålla 80% av spillvattnets totala kvävehalt och 55% av dess totala fosforhalt (Jönsson et al., 2000). Enligt samma princip som separation av allt klosettvatten skulle urinseparation göra det lättare att återvinna näringsämnen, minska belastningen på recipient och minska vattenförbrukningen (af Petersens et al., 2001). Många av de projekt med urinseparerande system som genomförts i Sverige sedan 90-talet har dock avbrutits, och systemen bytts ut mot konventionella
vattenklosetter (Kärrman et al., 2017), detta trots att Sverige anses ligga i framkant vad gäller återanvändning av humanurin (Larsen et al., 2013). Den främsta anledningen till detta verkar vara den extra hanteringen för användaren, risk för dålig lukt och högre kostnader i
kombination med ett inte alltid helt okomplicerat juridiskt läge vad gäller spridande av urin på odlingsmark (Jönsson et al., 2000; Larsen et al., 2013; Kärrman et al., 2017). Exempelvis bedömdes under planeringen av den nya stadsdelen H+ i Helsingborg ett urinseparerande system som det hållbaraste alternativet, men valdes ändå bort p.g.a. de ovan nämnda aspekterna (Kärrman et al., 2017). Om urinseparation skulle implementeras skulle en arbete med ändrade attityder för en ökad acceptans vara en möjlig väg framåt, en annan väg att utveckla tekniska lösningar som åtgärdar teknikens baksidor (Larsen et al., 2013).
Matavfall är något som i dagens Sverige vanligtvis inte transporteras med spillvattnet, men system med matavfallskvarnar för sådan transport är vanliga i bl.a. USA (Davidsson et al., 2011).
Jämfört med dagens insamling i påsar har ett sådant system har fördelar såsom minskade motortransporter och ökad bekvämlighet för användaren vilket i sin tur kan öka andelen
matavfall som samlas in (Kärrman et al., 2017). Den största nackdelen är att matavfallet späds ut med resten av spillvattnet, och återvinningen av kol och näringsämnen därmed blir mindre effektiv (Davidsson et al., 2011). I H+ kommer ett system byggas där matavfallet mals i avfallskvarn och sedan transporteras i ett separat rörsystem för separat rötning vid
reningsverket (Kärrman et al., 2017). En annan möjlighet som bl.a. undersökts inför byggandet av Hammarby sjöstad är att slå samman matavfallet med klosettvattnet, då båda fraktionerna liknar varandra med avseende på sin höga koncentration kol och näringsämnen (Kärrman et al., 2003; Davidsson et al., 2011).
Referenser:
Book Emilsson, K., Jenssen, P.D.J., Flatlandsmo, A., Greatorex, J., Hellström, D., Magid, J., Malmén, L., Palm, O. & Santala, E. (2006). Klosettvattensystem: Nordisk inventering och förslag till FoU. Köpenhamn: Nordisk Ministerråd. Available from:
http://site.ebrary.com/id/10567891. [Accessed 2019-04-15].
Davidsson, Å., Bernstad, A., Persson, E., Tsai, J. & Pettersson, F. (2011). Förstudie av olika system för matavfallsusortering med avfallskvarnar. Malmö. (U2011:08).
Kirchmann, H., Börjesson, G., Kätterer, T. & Cohen, Y. (2017). From agricultural use of sewage sludge to nutrient extraction: A soil science outlook. Ambio, vol. 46 (2), ss. 143–154.
Kärrman, E., Kjerstadius, H., Davidsson, Å., Hagman, M. & Dahl, S. (2017). Källsorterande system för spillvatten och matavfall - Erfarenheter, genomförande, ekonomi och samhällsnytta. Kärrman, E., Lundqvist, A. & Dammberg, J. (2003). Svartvatten i Hammarby sjöstad - Förstudie
och principförslag.
Lidström, V. (2013). Vårt vatten: grundläggande lärobok i vatten-och avloppsteknik. 2:a. uppl.
Svenskt Vatten.
af Petersens, E., Johansson, M. & Andersson, J. (2001). Marknadsöversikt - Extremt snålspolande toaletter, sant urinsorterande toaletter & urinaler för avskilning av klosettvatten. Uppsala.
Självständigt arbete i miljö- och vattenteknik 15 hp
Dokumenttyp W-19-74/L-6
Dokumentkod L-6
Datum 2019-04-14
Ersätter - Författare
Tove Gannholm Handledare
Monica Mårtensson
Rapportnamn
Dagvatten och stadsodling
Sammanfattning
Denna litteraturstudie undersöker vilken riktning dagvattenhanteringen tar i framtiden och det verkar finnas mycket som förespråkar en öppen dagvattenhantering. Litteraturstudien undersöker även stadsodling eftersom det kan vara ett möjligt inslag i framtidens stadsbild.