4.1.1 Kännedom om årtiondet för hållbar utveckling
Som vi skrev i kapitlet Teori och tidigare forskning så är det enligt FN ett årtionde för lärande om hållbar utveckling mellan 2005-2014 (SOU 2004:104). När vi först talade med rektorn på den ena skolan (R1) så kände hon till att det var ett årtionde för lärande om hållbar utveckling. Men hon tycker att det är en diskussion som långsamt har smugit sig på. Hon berättar att Helsingborg ingår i nätverket Healthy Cities som arbetar med just detta. Men ibland stannar miljöplanerna av i en värld där det finns 1000 saker som måste göras. Rektorn säger att man ibland behöver påminnas om arbetet med hållbar utveckling. Men det är en viktig del som man måste gå ut med på alla plan.
Den andra rektorn (R2) vi talade med kände inte till att det var ett årtionde för lärande om hållbar utveckling. Men hon tycker att det är ett förhållningssätt och att alla arbetar med det utifrån deras egna synsätt och värderingar på hennes grundskola. Men hon säger samtidigt att
4.1.2 Arbetet med miljön
Enligt Lpo 94 (Lärarförbundet, 2004) är det en av rektorns uppgifter att se till att
ämnesövergripande ämnen som till exempel arbetet med miljö integreras i undervisningen. R2 säger ”Vi har inte någon direkt strategi som alla lärare tillämpar på skolan. Vi har inget nerskrivet miljöarbete utan försöker väva in grönflagg målen i undervisningen, detta har vi arbetat med sedan 90-talet och varje år sätts ett visst antal mål upp som sedan utvärderas”. I de lägre åldrarna arbetar man en del med miljö, till exempel källsorteringen på skolan, men inte i de högre klasserna. Hon säger också att det är en brist på skolan att gamla grönflagg mål ofta glöms bort när dom slutar arbeta med dem. Det är viktigt att varje lärare ser till att hålla målen vid liv. Vidare säger R2 att ”Skolan hade kunnat spara pengar på att ha en plan för hållbar utveckling då jag tycker att det kopieras alldeles för mycket papper på skolan. Pengarna hade kunnat gå till att vidareutbilda personalen eller något annat”.
Men då frågar vi oss varför man inte skapar en specifik plan på skolan om det nu hade gått att spara pengar samtidigt som man gör något nyttigt och att man agerar som en bra förebild för eleverna? Och varför arbetar man inte med olika miljömål och källsortering i de högre klasserna? Detta är frågor som kommit upp i efterhand och som vi tyvärr inte frågade om under intervjuerna. Vid intervjun av L2 så resonerade hon sig fram till att hon egentligen inte behöver några extra resurser. Utan hon tycker att ”Det har med mig som person att göra och det är bara jag som kan bestämma hur mycket jag vill integrera den hållbara utvecklingen i undervisningen, man måste vilja själv”. Men hon nämner också att det ibland är lite väl resultatstyrt i skolan vilket gör att man fokuserar alldeles för mycket på att till exempel hinna med ett visst antal uppgifter i matematikboken varje vecka. Istället tycker hon att det hade varit skönt om man hade arbetat mer utifrån värdegrunden och haft tid för flera diskussioner. Då hade också diskussionerna om hållbar utveckling kommit mer naturligt och blivit mer integrerat i undervisningen. ”Det hade inte behövt vara så invecklat att få in miljötänket i undervisningen, men på något vis blir de det i alla fall ibland”. säger L2.
4.1.3 Vems är ansvaret?
När vi intervjuade L1 så säger att ”Det är viktigt att man arbetar med en medveten strategi och att det är av yttersta vikt att man börjar redan när barnen är små så att det blir till en rutin. Annars kan det vara svårt för barnen att förstå”. R1 sa i sin intervju att ”Om man börjar tidigt
och integrerar arbetet med hållbar utveckling i utbildningen så fortsätter det att finnas med i tankarna”. Som exempel tog hon upp vikten av att ha på sig hjälm vid ridning och när man cyklar. Får man en djupare förståelse för varför man gör något så blir det helt enkelt ett sätt att leva. Chansen är större att vi tar på oss bilbältet när vi är vuxna om vi har blivit inpräntade av hur viktigt det är att använda till exempel hjälm när vi är yngre.
Vi anser att det är bra att eleverna lär sig från en låg ålder och att varje människa blir medveten om att hon har ett visst ansvar. Enligt R2 har barnen ett ansvar som ökar i takt med åldern. Men hur kan det då komma sig att man arbetar mindre med det på den här skolan ju högre upp man kommer i klasserna? På skolan finns ett miljöråd där två elever från årskurs två till nio deltar. De träffas två gånger per termin och diskuterar vad som kan göra för att få miljön på skolan bättre. Till exempel finns det en kvast som går från klass till klass och man turas om att städa rent på skolgården. När vi frågade varför inte eleverna från årskurs ett deltar i miljörådet så fick vi till svar att klasslärarna tyckte att de var för små och att det finns så många andra saker att fokusera på när man precis börjat skolan.
4.1.4 Behövs det fler resurser?
Rektorn (R2) säger ”Det borde inte krävas några extra resurser att arbeta mer med hållbar utveckling i skolan”, utan det beror på engagemanget från lärarna. Vi tycker att det är rektorns ansvar att skapa engagemang på sin skola om detta inte finns i nuläget. Enligt rektorn så finns där ingen i dagens läge som brinner för arbetet med miljön på skolan vilket resulterar i att arbetet med hållbar utveckling står stilla. Detta trots att skolan har i uppdrag att se till att varje elev får en möjlighet att ta ansvar både för sin närmiljö, alltså det som de själva direkt kan påverka samt att skaffa sig ett personligt förhållningssätt där de kan ta ställning till de globala miljöfrågorna. Undervisningen ska ta upp hur samhällets aktioner idag och hur sättet vi lever på påverkar jorden. Den ska även ta upp hur vårt sätt att leva, kan anpassas för att skapa hållbar utveckling (Lärarförundet, 2004).
När vi talade med lärarna som arbetar på skolorna så sa den ena läraren som är miljöansvarig (L1) att ”Jag kände till arbetet med hållbar utveckling” medan den andra läraren (L2) som även hon är ansvarig på sin skola sa ”Jag kände inte till det”. Läraren som inte kände till FNs extra insatta resurser för hållbar utveckling tyckte att de arbetar med det i
som kände till arbetet berättade för oss att vissa kommuner i Sverige har fått extra medel till lärandet om hållbar utveckling. Bland annat Malmö och Lund har enligt henne fått bidrag och ska starta upp ett projekt för att få ut budskapet om hållbar utveckling. Bidraget ska även gå till att bidra med nya lärandemetoder till ämnet. Den första läraren (L1) säger ”Man arbetar med det som begärs av en från skolledningen”. Det är skolledningen som betonar vilka frågor som är aktuella och i sin tur leder det till att lärarna arbetar individuellt med den grupp elever som denna har utifrån detta.
Vi vill poängtera hur viktigt vi tycker det är att följa skolledningens och rektorns beslut om vad man ska fokusera på och arbeta med i den dagliga skolundervisningen, detta trots att läraryrket är så fritt som det fortfarande är. Vi menar alltså att fast det finns uppsatta mål som läraren ska följa så ska man fortfarande arbeta fritt och använda sig av de lärandemetoder och de material man själv tycker är bra. Det finns alltså olika sätt att nå de uppsatta målen på. Detta innebär också att alla elever inte får samma undervisning utan lärarnas intressen avspeglar sig i den undervisning eleverna får på skolan. Men enligt styrdokument i form av skollagen, kursplanerna och läroplanerna har vi som blivande lärare ett tydligt uppdrag som säger att vi ska bidra till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling
(Skolverket, 2008a, 2008b). Alltså är det allas plikt att arbeta med dessa frågor oavsett intressen.
4.1.5 Räcker tiden till?
Vissa lärare är kanske inte intresserade av hållbar utveckling och prioriterar därför bort detta för att hinna med något annat. L1 säger ”Det är många krav och måsten ovanifrån som hela tiden ska prioriteras”. Hon menar att man inte kan ta på sig hur mycket som helst för då slår vi bakut. Detta gör att något som man från början varit positivt inställd till ändras och blir negativt ifall det blir ett måste. Därför tycker läraren att det är viktigt att man vågar ta hjälp av sitt arbetslag. Förhoppningsvis har man inom arbetslaget olika intressen och saker som man brinner lite extra för. Även R1 säger ”Det finns oftast ett par eldsjälar på de flesta skolorna”, de är dessa som sedan driver frågorna vidare inom ett visst ämne. ”De är dessa personer som aldrig ger upp!” Hon säger också att eftersom skolan har så många olika uppdrag så är det bra att olika personer arbetar med olika mål. Om vi sedan tar hjälp av varandra så får vi möjlighet att sluta cirkeln.
4.1.6 Några tankar om ovanstående rubriker
Vi undrar vad det är som gör att budskapet om ett årtionde för hållbar utveckling inte har nått ut till de intervjuade lärarna och rektorerna? Vi ställer oss också frågan om det är så att det beror på att man engagerar sig i olika frågor och har olika inriktningar som man tycker är viktiga på de olika skolorna? Enligt L1 så är det ständigt nya krav och påtryckningar
ovanifrån, men vem ska bestämma vad som verkligen är viktigt? Vi menar att det är ganska väsentligt att prioritera arbetet med den hållbara utvecklingen med tanke på att vi för tillfället har ett alldeles för stort ekologiskt fotavtryck, vi förbrukar alltså resurser som vi inte har. Hela tre jordklot för mycket förbrukar vi, vilket är mist sagt ohållbart (Sellgren, 2007)! Därför tycker vi att det pågår alldeles för få debatter om hållbar utveckling ute på skolorna, detta är något som vi inte tycker ska vara frivilligt för lärarna, utan det bör stå som ett konkret mål i läroplanerna, vilket det inte gör idag. Enligt Björneloo (2008) är utbildning nyckeln till en rättvisare värld.
Personen vi intervjuade på skol- och fritidsförvaltningen säger ”Det är viktigt att vi gör eleverna delaktiga i undervisningen och utifrån de perspektiv som finns i olika styrdokument om hållbar utveckling”. Till exempel står det i Lpo 94 (Lärarförbundet, 2004) att ett av skolans uppdrag är att genom ett miljöperspektiv ge eleverna möjlighet att ta ansvar för den miljö de själva kan påverka samt skaffa sig ett eget förhållningssätt till de globala
miljöfrågorna. Undervisningen ska också belysa hur vi kan leva och anpassa oss för att skapa hållbar utveckling. Därför tycker vi att det är viktigt som lärare att ha ett demokratiskt
förhållningssätt där vi kan diskutera öppet med eleverna om hur de tänker kring hållbar utveckling. En av grundpelarna i figuren som förekommer på sidan elva tar upp de tre aspekter som hållbar utveckling innebär. Mittencirkeln symboliserar bland annat att genom utbildning av varje individ så bidrar vi dels till en ökad förståelse för den egna rollen i samhället samtidigt som vi hjälper till att skapa en tryggare framtid då det blir lättare att vidareutbilda sig och skaffa ett arbete. Detta bidrar i sin tur till att vi blir trygga individer som är solidariska och tänker på våra medmänniskor. Är vi trygga i vardagen blir det också lättare att tänka på miljön och hur vi kan förbättra andra människors tillvaro (Kommunstyrelsens delegation för hållbar utveckling, 2008).
I denna diskussion är det också viktigt att vi upplyser eleverna om vad som står i läroplanerna, kursplanerna och styrdokumenten. Tillsammans kan man sedan komma
pedagogerna nya utmaningar. Vi tolkar det som att miljön inte sägs vara något ämne som genomsyrar all undervisning i enlighet med styrdokumenten. Men det finns alla
förutsättningar för att den kan göra det (Skolverket, 2002). Vi vill ta med detta från
skolverket då vi anser att hållbar utveckling inte är något självklart i skolan idag. Men lika väl som den kan vara integrerad i undervisningen så kan den vara bortglöm och sitta i en pärm någonstans. Denna pärm dammas då exempelvis av när någon kommer till skolan för att fråga om man integrerar hållbar utveckling i undervisningen.
4.1.7 Våra observationer och reflektioner
När vi varit ute och gjort våra observationer på skolorna så anser vi att arbetet med grön flagg verkar vara något som man arbetar med periodvis, trots att lärare och rektorer säger att det är ett ständigt pågående arbete. Grön flagg tycker vi endast är ett litet steg på vägen mot en bättre miljö. Enligt oss är inte hållbar utveckling något som ska bli ett ”nytt ämne”, men vi anser inte heller att det ska vara något man arbetar med periodvis så som vi upplever att det delvis är på de skolor som vi har med i vår undersökningsgrupp. Enligt oss ska den hållbara utvecklingen genomsyra hela skolundervisningen och finnas med som en liten del i varje enskilt ämne i allt eleverna gör. Således blir den hållbara utvecklingen ett
ämnesöverskridande ämne precis som arbetet med demokrati och värdegrunden är idag. Björneloo (2008) menar att lärande om hållbar utveckling inte i första hand handlar om att öva sina färdigheter och lära sig fakta, utan det är att få möjlighet att deltaga i olika
sammanhang. I boken Hållbar utveckling som är skriven av ovanstående författare står det:
Det finns ingen given väg till hållbar utv. Det är själva resan som är målet.(Björneloo, 2008. s.49)
Med detta tror vi att hon menar att vardagliga upplevelser och situationer bidrar till lärandet om hållbar utveckling. Det är alltså processen som är det viktiga och inte det slutgiltiga målet. För när är man i mål med arbetet om hållbar utveckling? För oss är det en ständig pågående process som pågår från tidig ålder tills vi dör. Enligt den person vi intervjuade på skol- och fritidsförvaltningen så är mötet mellan människor mycket viktigt, precis som Björneloo också skrev. Den intervjuade tycker att vi generellt pratar för lite om hållbar utveckling. Hon tror att om vi ska lära oss om hållbar utveckling och kunna integrera det i våra liv så måste vi tala mer om det. Vi bör samtala med olika människor som har olika
sociala och kulturella bakgrunder för att vi ska få förståelse för det vida begreppet hållbar utveckling. Längre fram i vår intervju med personen på Skol- och fritidsförvaltningen tar hon upp hur viktigt det är att vi som blivande lärare och alla andra som arbetar med barn visar tydliga ramar och sätter upp regler för att visa vad vårt syfte är med undervisningen. Som vi tidigare skrivit i avsnittet bakgrund och tidigare forskning så kan vi genom att utbilda varje individ, samt se till att eleverna får de sociala utbyte som skolan ger och öka förståelsen för den egna rollen i samhället. Samtidigt som vi lär ut en sund värdegrund i skolan och har fasta regler och tydliga ramar så hjälper vi till att skapa en tryggare framtid för eleverna. Om eleverna känner till de sociala reglerna så blir det lättare för dem att vidareutbilda sig och sedan skaffa ett arbete. Detta bidrar oftast i sin tur till att vi blir trygga individer som är solidariska och tänker på våra medmänniskor. Om vi är trygga med oss själva så blir det lättare att tänka på miljön och hur vi kan förbättra andra människors tillvaro
(Kommunstyrelsens delegation för hållbar utveckling, 2008).
Men vi anser inte att alla vi har intervjuat har varit lika säkra på sin ståndpunkt i arbetet med miljö och hållbar utveckling. Kanske beror det på bristande intresse, eller på dålig information eller kommunikation mellan lärare, rektorer och politiker. Vad det än beror på så anser vi att det är en stor brist om hållbar utveckling inte får ta den plats som den kräver i undervisningen. Vi tycker själva att vår lärarutbildning saknar tänkandet om hållbar
utveckling, kanske kan man genom att implementera detta i lärarutbildningen så ett frö hos blivande lärare som i sin tur för detta vidare ut i yrkeslivet.