4.4 Barns tankar om hållbar utveckling
4.4.4 Johannas bild
Johanna har ritat hur hon tycker att samhället ser ut idag (Bilaga 6a). Det är vanliga höghus som har balkonger med växter. Bilen på bilden är en vanlig Volvo som förekommer överallt nuförtiden. Affärerna ligger på rad i inne i staden precis så som dom faktiskt gör.
När vi diskuterar den andra bilden (Bilaga 6b) som utspelar sig 50 år fram i tiden så ser den lite annorlunda. Johanna säger ”Höghuset är ännu högre och att där är fler fönster för att där bor fler i framtiden. Man har inte heller råd att ha bilar för bensinen är nästan slut och den som är kvar kostar alldeles för mycket för att man ska ha råd att använda den i bilar. Istället använder man sig av en linbana som går till ett gigantiskt köpcenter som finns i anslutning till bostadsområdena, den drivs av elektricitet”. Johanna drar en parallell mellan dagens bussar och framtidens linbana. Någon av de andra frågar vad gubben i hörnan gör för något och Johanna svarar ”Att han är ute på en luftpromenad. Om man ska göra det så måste man ha på sig en speciell dräkt eftersom det är så dålig luft i framtiden”. Vi frågar varför hon har byggt affärerna på höjden i framtiden och Johanna svarar ”Det är för att marken kostar så mycket. I framtiden kommer det bara att finnas höghus och stora köpcentra” tror hon.
4.4.5 Våra tankar om elevernas teckningar
Det har varit mycket intressant att titta på och analysera elevernas teckningar eftersom barn i den här åldern är så kreativa och inte är rädda för att dela med sig av sina tankar. Enligt Trost (1997) är det mycket bra att använda sig av teckningar då man samtalar med barn eftersom de flesta barn tycker om att rita. Sedan kan man använda sig av teckningarna då det oftast blir lättare för barn att tala om de ser något konkret framför sig.
När Pelle berättade om sina tankar om bilen så visste han till exempel inte att bensin, eller rättare sagt oljan kommer att minska drastiskt och priset kommer att skjuta i höjden på grund av bristen. Men med hjälp av de övriga eleverna runt bordet så kom de gemensamt fram till ett bättre alternativ, nämligen biogas. Allt vi gör i vardagen kan sammanfattas som vårt ekologiska fotavtryck (Sellgren, 2007). Att få lyssna på sådana diskussioner tycker vi båda är mycket intressant då barn många gånger är mycket duktiga på att hitta lösningar på problem.
När Pelle berättade om sin robotvakt så föddes många nya tankar hos oss. Därför ställde vi en del följdfrågor. Till exempel tyckte vi att det var intressant att höra ifall han trodde att robotar skulle ta över våra jobb i framtiden. Vilket han trodde till viss del. Men samtidigt gjorde han klart för oss att det var viktigt att människan fortsatte ha jobb i framtiden, för vad skulle vi annars leva på?
Saras bilder visar också på en stor kreativitet, men samtidigt är hennes resonemang om solceller inte helt orimligt. Vi hade kunnat använda oss av solenergi i större utsträckning än vi gör. Men problemet i Sverige är att vi har så få soltimmar. Vi frågade Sara om detta, men hon hade inte riktigt tänkt på att det inte var så mycket sol här. Men efter ett tag säger hon att vi faktiskt inte vet hur det kommer vara i Sverige i framtiden, kanske är det jättemycket sol då. Det kanske blir som i Thailand, där skiner solen jämt. Kanske kommer också
miljökatastrofer som tsunamis att inträffa i Sverige.
I barnkonventionen finns det inte med någon punkt om hur miljökatastrofer påverkar barn (Lindgren, 1999). Detta tycker vi är konstigt då så många barn världen över drabbas av någon form av katastrof. Det borde finnas någon form av global handlingsplan för hur man kan hjälpa barnen att bearbeta det dom har varit med om. Samt att vi i Sverige ger våra barn kännedom om hur barn har det i utvecklingsländerna, att man integrerar hållbar utveckling i skolan utifrån alla perspektiv är viktigt. Detta för att skapa empati för varandra över alla gränser samt skapa en god värdegrund.
Gustavs teckningar om hur det är att gå på restaurang idag och om 50 år i Sverige tyckte vi var ganska intressanta då de visar hur starkt inflytande USA har i många barns ögon. Det man gör i USA är hos många något eftersträvansvärt. Det är skrämmande då vi anser att USA i många sammanhang är något som vi inte tycker man borde eftersträva. Vi vill bland annat värna om vår matkultur, som tyvärr blir mer och mer inspirerad av det stora landet i väst. Precis som Pelle så ser Gustav samhället allt mer datoriserat. Mänskliga sysselsättningar blir allt mer marginaliserade i takt med att ny teknik tar över. Håller utvecklingen på att gå över styr? Precis som en av eleverna påpekade så får vi inte låta tekniken ta över våra jobb och våra liv, det är både ekonomiskt och socialt ohållbart.
Johanna har ritat en bild av hur hon tror att samhället kommer se ut i framtiden och enligt oss är den något dyster. Men det verkar som att hon har tänkt till ordentligt och insett att tätbebyggelse är enda sättet för att det ska finnas hus åt alla. Hon sa också att hon tror att alla
När Johanna ser samhället ur ett miljöperspektiv så konstaterar vi att hon ser stora miljöförstörelser. Vi måste enligt bilden ha speciella dräkter på oss för att gå ut då luften är så dålig. Vi har förbrukat nästan all olja och enligt henne finns det nästan inga bilar alls i framtiden. Precis som vi nämnt i vår teoridel är barns inflytande viktigt då det är dom som ska växa upp i den värld som vi har ”fördärvat”. I Skolverkets bok Hållbar utveckling i skolan (2002) så står det att barn är mest oroliga för miljöförstörelse, inte för krig och inte för fattigdom som kommer på andra och tredje plats.
Enligt de diskussioner vi har varit med om konstaterar vi att eleverna faktiskt har tankar om hur jorden kommer att förändras. Vi tror till och med att flera av dem är lite oroliga och kanske till och med rädda för hur det kommer bli i framtiden. Om alla elever precis som dessa har tankar om miljö, ekonomi och sociala aspekter så tycker vi att det visar på att det finns ett grundunderlag för lärarna att arbeta med i skolan. Vi märkte på eleverna att de ville prata om framtiden och vi tror helt säkert att det finns många funderingar och en viss rädsla för framtiden. Det kan bero på många saker, bland annat tror vi att media har en avgörande roll. Att dagligen läsa på löpsedlar och se olika inslag i nyhets- och debattprogram kan verka skrämmande, för oss också. Men medvetenheten är där och det tror vi kan resultera i att kommande generationer faktiskt kommer att tänka annorlunda, dels för att de rör dem själv men också deras kommande barn.
5 Sammanfattande diskussion och kritisk reflektion
Vi får inte glömma att en verklig hållbar utveckling bara kan ske utifrån den kunskap som vi genom vår kultur förmedlar och lever efter. Hållbar utveckling är inget man lär under en lektion, det är ett livslångt lärande, en livsstil. Men har våra frågeställningar besvarats? Vårt eget tankesätt har ändrats genom denna process. Vi kan nu känna att vi skulle kunna tillämpa denna process i vår egen undervisning i framtiden.
I vår sammanfattande diskussion och reflektion vill vi ta upp några av de frågor som vi ställt oss under arbetets gång. Även resultatet och slutsatsen av vår analys ska vi reflektera över i relation till det vi tagit upp i avsnittet bakgrund och tidigare forskning.
Metoderna, vårt genomförande och insamlingen av vårt empiriska material som nämnts ovan är en intressant del i denna diskussionsdel.
Vi tycker att vår frågeställning och dess underrubriker har besvarats på ett bra och utförligt sätt. Våra frågor i intervjuerna var riktade på så sätt att vi höll oss inom det ämne som vi ville ha svar på, och på det viset kunde vi få de svar på funderingar och frågor vi hade undrat över om undervisningen på båda grundskolorna i Helsingborgs kommun.
Av någon anledning så var alla vuxna vi intervjuade kvinnor. Men hade resultatet sett annorlunda ut om man till exempel hade intervjuat manliga lärare och rektorer, skiljs
tankesättet åt man och kvinna emellan? Hade vi fått bättre resultat om vi hade intervjuat fler personer och haft ett bredare empiriskt material? Detta är några av de funderingar som har funnits i våra tankar under arbetets gång. Men så här i efterhand är vi nöjda med att vi inte valde att intervjua fler personer. Kanske för att vi i efterhand har insett att det tar mycket längre tid än vad vi först trodde att ställa samman en intervju och sedan analysera den. Om vi sedan funderar på hur resultatet hade blivit om vi valt att intervjua manliga lärare så ställs vi direkt inför ett problem. Redan från början hade vi beslutat att intervjua rektorerna på grundskolorna samt de lärare som är miljöansvariga. Eftersom både rektorerna och de miljöansvariga är kvinnliga så hade vi fått tänka om helt ifall vi skulle haft med både män och kvinnor i vårt empiriska material.
Syftet med att ha kvalitativa intervjuer och att använda oss av ad-hoc-metoden, var för att få så brett underlag som möjligt. Teckningarna med eleverna var lysande, eftersom vi då
inte enkelt, då barnen ofta kommer in på något annat spår. Nu kunde vi istället fokusera på deras teckningar och prata kring dem.
Slutsatsen av arbetet är att vi tycker att undervisningen inte genomsyras av hållbar
utveckling i undervisningen på det sätt vi hade hoppats på, men till stor del finns tankesättet och resurserna där, bara väntandes på att bli upptäckta.
Vi anser båda att vi skulle ha börjat tidigare med att samla in vårt material. Saker som litteratur, undersökningar av olika Internetsidor, olika foldrar och dylikt samt att vi skulle ha börjat med insamlingen av det empiriska materialet tidigare. Vi trodde inte att det skulle ta så pass lång tid att samla in vårt material. Därför ser vi det som en negativ del i vårt eget arbete. Men samtidigt har vi kämpat hårt och skrivit varje dag under de senaste två månaderna. Arbetsprocessen har varit lång och intensiv med massor utav fram och tillbaka. Ska vi göra så här eller så här, ska vi skriva så här eller så här? Om vi hade haft en längre period av forskning avsatt tid till att undersöka, hade vi nog gjort på ett annorlunda sätt. Nu vet vi vad och var man ska söka efter material. Det fanns oändligt mycket skrivet om hållbar utveckling och det finns mängder av personer som är involverade i frågan. Att begränsa litteraturen var svår eftersom det vi ville ta reda på hade ingen annan tagit reda på. Men samtidigt så är det vår uppgift att hitta relevant litteratur som stämmer överens om det vi vill ta reda på. Det har även varit en lärorik och intressant period i våra liv som vi aldrig kommer at glömma. Svaren finns där ute och med allas hjälp kan vi förhindra våra farhågor som finns mot moder jord. Alltså alla de saker som gör att vi fördärvar vårt jordklot genom att ta av resurser som inte finns. Men med hjälp av att utbilda barnen kan vi kanske komma tillrätta med de hot vi ställs inför.
Vi har fått de svaren vi letade efter och är nöjda med det. Nu har vi framtiden i våra egna händer och det är bara vi själva som kan förändra den. Eller?
Referenser
Björneloo, Inger (2008). Hållbar utveckling – att undervisa utifrån helheter och sammanhang. Stockholm: Liber ab.
Davidson, Bo & Patel, Runa (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur: Lund
Folkesson, Stellan (2007-10-16). Ålborgdeklarationen..
http://www.helsingborg.se/templates/StandardPage.aspx?id=1340&epslanguage=SV Tillgänglig 2008-11-25
Healthy Cities (2008). Om nätverket. http://www.healthycities.se/omnatverket.htm. Tillgänglig den 26 november 2008
Helsingborg stad (2005). Miljörapport 2005 – Helsingborgs stad.
http://www.helsingborg.se/upload/Luft%20vatten%20och%20miljo/Stadens%20miljoarbete/ miljoredovisning2005.pdf Tillgänglig 2008-12-11
Håll Sverige Rent (2008). Steg för steg till Grön Flagg.
http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=659 Tillgänglig 2008-12-01
Kommittén för utbildning för hållbar utveckling (2004). Att lära för hållbar utveckling. SOU, 2004:104. Regeringskansliet: Stockholm
Kommunstyrelsens delegation för hållbar utveckling (2008). Plan för hållbar utveckling i Helsingborg 2008. Helsingborgs Kommun; Helsingborg
Landgren, Karin (2006). Granskning av ENTEK mat.
http://www.helsingborg.se/upload/Politik%20och%20forvaltning/Stadsrevisionens%20rappo rter/2006/ENTEK%20Mat%20200603.pdf Tillgänglig 2008-12-09
Lärarförbundet (2004). Lärarens handbok. Lärarförbundet; Solna
Miljödepartementet (2004a). Agenda 21. http://www.regeringen.se/sb/d/6936 Tillgänglig 2008-11-12
Miljödepartementet (2004b). Miljökvalitetsmålen. http://www.regeringen.se/sb/d/2055. Tillgänglig 2008-11-26
Miljödepartementet (2004c). Ekologisk hållbarhet.
http://www.sweden.gov.se/content/1/c4/29/75/48573858.pdf Tillgänglig 2008-11-11
Miljökontoret (2008). Miljörapport – Uppföljning av miljöprogrammet 2008.
Nationalencyklopedin (2008). Hållbar Utveckling. http://ne.se/artikel/1178844/1178844 Tillgänglig 2008-11-12
Regeringen (2004). Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio- deklarationen.
http://regeringen.se/content/1/c6/01/86/84/42a35d54.pdf Tillgänglig 2008-11-12
Skolverket (2002). Hållbar utveckling i skolan – Miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i svensk skola.
Skolverket (2008a). Vad är lärande för hållbar utveckling?
http://www.skolverket.se/sb/d/2273/a/12723 Tillgänglig 2008-10-28
Skolverket (2008b). Om hållbar utveckling i styrdokumenten.
http://www.skolverket.se/sb/d/2273/a/12724 Tillgänglig 2008-11-27
Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer (2:a uppl.).Lund: Studentlitteratur
Sellgren, Germund (2007). Lärande på hållbar väg.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning.
http://www.vr.se/download/18.427cb4d511c4bb6e38680002601/forskningsetiska_principer_ fix.pdf
Tillgänglig 2008-11-28
Wikipedia, 2008-11-29. FNs miljövårdskonferens I Stockholm 1972.
http://sv.wikipedia.org/wiki/FN:s_milj%C3%B6v%C3%A5rdskonferens_i_Stockholm_1972 Tillgänglig 2008-12-01
Bilagor
Bilaga 1
Bilaga 2
De sexton nationella miljökvalitetsmålen är:
• Begränsad klimatpåverkan • Frisk luft
• Bara naturlig försurning • Giftfri miljö
• Skyddande ozonskikt • Säker strålmiljö • Ingen övergödning
• Levande sjöar och vattendrag • Grundvatten av god kvalitet
• Hav i balans, levande kust och skärgård • Myllrande våtmarker
• Levande skogar
• Ett rikt odlingslandskap • Storslagen fjällmiljö • God bebyggd miljö • Ett rikt växt- och djurliv
Bilaga 5
Bild 1