Hållbarhet

Det framkom att den allmänna kännedomen om hållbarhet var hög bland respondenterna och något de anser vara ett viktigt ämne. Dessutom skiljer sig inte heller uppfattningen om betydelsen av hållbarhet utifrån verksamheternas storlek och omsättning. Någonting som skiljer respondenterna åt är hur de definierar hållbarhet, där endast ett fåtal tar upp alla tre delar utifrån TBL i sin beskrivning av hållbarhet. Vi har utifrån empirin kunnat urskilja att det genomgående temat när det gäller hållbarhet, relaterat till TBL, är att den främst handlar om miljömässig hållbarhet.

Vad är hållbarhet för dig personligen?

Respondenterna är medvetna om hållbarhet som begrepp och lyfter olika aspekter av ämnet.

Men denna fråga hade väldigt olika svar som skiljde sig bland respondenter. Samtliga

respondenter anser att hållbarhet är ett ämne av stor betydelse som är viktigt att tänka på både personligen och sett ur ett näringslivsperspektiv där exempelvis Sebastian säger följande om hållbarhet "För mig är det ju, det är jätteviktigt”.

Gemensamt var att alla respondenter lyfter aspekter av den ekologiska hållbarheten som viktiga. Carl säger att “Rent spontant, så kanske jag tänker ganska mycket liksom miljö”

Den kopplingen görs i flera intervjuer där hållbarhet och miljö kopplas samman och ses som samma sak.

En annan återkommande syn på hållbarhet är kring förpackningars utformning.

Bland annat tog de upp att vid sin egen personliga utvärdering av ett produktköp är varans paketering en viktig faktor. Detsamma gäller företagets egna produkter och hur dessa är förpackade vid leverans till slutkonsument. Exempelvis är Carls resonemang kring

paketeringen att “Vad ja plasten i våra e-handelspåsar att de liksom är certifierade. Mer åt det hållet kanske än andra aspekter av hållbarhet”.

Två av respondenterna, Per och Gunnar tar upp källsortering och sortering av material som en viktig aspekt av hållbarhet. Gunnar säger att det han främst associerar med hållbarhet är att “Återanvända material och sortera det som ska kasseras på ett så bra sätt som möjligt”.

En intressant aspekt som bara Åke nämner är ordet transparens. Han berättar att “Hållbarhet för mig skulle vara att ha så mycket insyn så mycket transparens i processen som möjligt”.

Vidare anser han att en ökad insyn i företags processer ger företaget rätten att hävda att de har ett hållbarhetstänk. Åke menar att ett företag först är hållbart när konsumenten har möjlighet att veta hur alla delar av produktionen av en produkt går till.

Endast Johan och Åke belyser den ekonomiska delen av TBL där de anser att ett långsiktigt tänk är direkt kopplat till hållbarhet. Johan berättade att hållbarhet för honom är “Det är väl kanske att man har ett långsiktigt tänk på att man är osjälvisk och har ett osjälviskt sätt att tänka på framtiden”. Åke berättar att “långsiktigt hållbara metoder i tillverkningen” är av betydelse för hur hållbarheten ses på i ett företag.

När det gäller den sociala delen av hållbarhet, lyfts den enbart av ett fåtal av respondenterna.

Dels anser Åke att den “humanitära delen” av hållbarhet är ett sätt att “komma längre”.

42

En annan del av den sociala hållbarheten är hur och vart i världen produkten produceras där Per säger att en viktig aspekt för honom angående hållbarhet är hur och vart el produceras.

Hur arbetar ni med hållbarhet i företaget?

Det finns en del grejer som vi skulle kunna göra men som vi inte gör idag, fokus ligger på att försöka engagera kunder och bygga ut varumärket, därför läggs lite energi på miljötänket”.

(Åke)

Ingen av respondenterna svarade att företagen har någon särskild miljöpolicy som de arbetar efter när det gäller hållbarhetsfrågor. Johan beskriver det som att “Jag tycker ändå att vi, även om vi inte har en direkt miljöpolicy så gör vi vad vi kan”. Carl svarar att det är mer i det dagliga arbetet som företaget arbetar med hållbarhet och inte utifrån någon nedtecknad strategi eller miljöpolicy. Detsamma gäller Per som berättar följande om hur företaget arbetar med hållbarhet “Inget systematiskt eh arbete eller någon process för att värdera oss själva, ingen liksom internrevision på det sättet”. Istället försöker de jobba med hållbarhet genom dagliga beslut och genom att ständigt förbättra företagets processer. Ett exempel på detta är att de aldrig skickar ut produkter i plastpåsar och har även tagit bort all form av plast som

omsluter produkterna. Arbetet med att minska eller helt ta bort plast har även andra företag valt att implementera i verksamheten. Sebastian berättar att “Vi har plastbantat så mycket som vi kan”. Istället har de börjat använda mer hållbara material som papp och kartong.

Dessutom byts bubbelplast ut mot kraftpapper vid omslutning av produkter som ska skickas till kund. Även Carl har valt att byta ut den vanliga plasten mot en återvunnen plast. Han berättar att de köper in förpackningsmaterial som är miljöcertifierade. Sebastian förklarar att ekonomiska skäl ligger bakom deras beslut att använda plasttejp. De har övervägt att använda tejp som är tillverkad av papp men att dessa är “...sinnessjukt dyra så att tejpen kommer att vara i plast”.

Det framkommer att återvinning var ett arbetssätt som majoriteten av respondenterna aktivt jobbar med. De anser att återvinning är ett enkelt sätt att bidra till en att arbetsplatsen blir mer hållbar. Gunnar säger att “Vi sorterar vårt avfall, pressar wellpapp och plast i separata maskiner som sedan hämtas upp”.

Det som varierar är dels hur denna återvinning sker där två respondenter Carl och Åke, svarade att de samarbetade med ett utomstående företag som hjälper till med

avfallshanteringen. Bland annat för vissa sorter av elektronik som ska återvinnas på ett specifikt sätt. Exempelvis samarbetar Åkes företag med El-krets som återvinner deras

elektronik. Johan skiljer sig från resterande respondenter i frågan genom att resonera kring att det inte går att kontrollera vad som händer med produkterna efter de återvinns och att även om han själv tar sitt ansvar är det svårt att kontrollera vad som exempelvis händer med en återvunnen vara.

Ett annan vanligt förekommande aspekt som lyftes av flertalet respondenter var storleken på företaget. Det framgår att arbetet med hållbarhet blir lidande på grund av företagets storlek och att det handlar om prioriteringar av arbetstiden. Exempelvis resonerar Johan att ”Vi är ju ett litet företag, vi har knappt tid att skriva, ja knappt någonting känns det som. Så det är ju en bit som har hamnat i skymundan definitivt. Men ja, det betyder ju inte att vi inte tänker på miljön”. Åke förklarade att de skulle kunna arbeta mer med hållbarhet men att de i dagsläget

43

har lagt mest fokus på att engagera kunder, bygga upp varumärket och att lite energi därför läggs på miljötänket.

Det finns även ett intresse för att ta in personer i företaget med en bakgrund av

hållbarhetsarbete. Exempelvis nämner Carl att ifall en delägare skulle komma in i företaget som har kunskap och erfarenhet med hållbarhetsarbete blir det mer naturligt att även företaget jobbar med det.

Det framkommer också att utformningen på paketen spelar en tydlig roll i hållbarhetsarbetet.

Detta för att minska andelen luft som transporteras vid leverans av deras produkter och sträva efter en högre fyllnadsgrad. En del av respondenterna poängterar även att det finns en tydlig ekonomisk aspekt med att minska paketens volym som bidrar till att fler paket kan skickas i samma lastutrymme och på så sätt krävs färre transporter. Ett sätt att arbeta med detta är enligt Sebastian att optimera förpackningen så mycket som möjligt. Detta för att inte “Skicka ut luft runt hela Sverige”.

Vilket ansvar har företaget när det gäller hållbarhet?

Sammantaget ansåg majoriteten av respondenterna att företagen har ett ansvar när det gäller att eftersträva hållbarhet i företaget. Åke berör transparens i produktionscykeln som en nyckelfaktor i hur ansvarstagandet i företaget kan se ut. Han menar också att det ska ges möjlighet till konsumenten att kunna kolla upp hur produkter produceras och liknande. En annan av respondenterna, Sebastian, berör också konsumenterna i sitt resonemang om ansvar.

Han menar att förutom företagets ansvar så ligger mycket av ansvaret hos konsumenterna. Det är konsumenterna som själva väljer vilken produkt de köper och att företaget mer ska jobba med att stödja besluten som tas och om de “köper bra och riktiga grejer och inte skräp, så så blir det ju bättre i alla led det är jag övertygad om”. Åke menar att företags ansvar ligger i att möjliggöra så mycket transparens i produktionscykeln som möjligt vilket gör att kunden själv kan göra en bedömning om de vill handla med hållbara produkter.

En annan aspekt som berörs i samband med frågan är att företagets ekonomi måste prioriteras över hållbarhet. Exempelvis menar Johan att “Det är klart att vi har ett ansvar, men sen så handlar det om lönsamhet också”. Vidare anser han att mycket ansvar ligger hos

leverantörerna, främst de transportföretag som levererar deras produkter till slutkonsumenten.

Carl menar att hållbarhet är lite “lyx” och hans resonemang handlar om att hållbarhetsarbete är lättare för ett större företag med större resurser. “Stora företag har på ett annat sätt möjlighet att ja, men att de liksom har råd att kunna jobba med med de frågorna genom att man kan anställa någon som är CSR ansvarig”.

Endast en av respondenterna, Åke, tog upp att företag kan välja att erbjuda hållbara

valmöjligheter till konsumenterna. Han menar att det kan vara alternativ till kunden att välja en mer hållbar frakt.

5.4 Inköpsprocessen

Samtliga respondenter påtalar att de inte har en inköpsavdelning som utvecklar

standardiserade processer vid vare sig inköp eller leverantörsval. Det framgår att detta beror på att de fortfarande är mindre aktörer som inte har tid, behov eller resurser att utveckla sådana processer inom företagen för tillfället. Det framgår även att respondenterna inte

44

använder nedskrivna och kvantifierade leverantörskriterier inför leverantörsval. Vidare har företagen olika förutsättningar att göra leverantörsval där en del av respondenterna har stora valmöjligheter inom sin produktkategori medan andra endast har ett fåtal större aktörer att förlita sig på.

Hur går det till när ni ska köpa in en ny produkt eller tjänst till företaget?

Samtliga respondenter förklarade att de inte har en standardiserad inköpsprocess som de utgår från vid inköp av nya tjänster och produkter. Processen skiljer sig mellan de olika

respondenterna beroende på om företaget tillverkar sina egna produkter eller köper in färdigproducerade varor.

Även ifall Per, som tillhör det tillverkande företaget, inte har en standardiserad inköpsprocess framgår det att de har ett mer strukturerat förhållningssätt till inköp i jämförelse med de andra respondenterna. De är de enda som inte köper in färdiga produkter utan designar och

utvecklar dem själv i samarbete med sina leverantörer. Tack vare det hade Per större valmöjligheter när det gäller exempelvis materialanvändning i deras produkter till skillnad från de andra respondenterna. “Vi köper inte in färdiga produkter utifrån ett färdigt sortiment från fabrikerna utan vi försöker oftast alltid ta fram de produkterna vi själva gillar vilket innebär att vi måste designa och produktutveckla under en ganska lång period”. Vidare förklarar Per att de brukar förlita sig på rekommendationer och egen research som grund för inköpsbeslut medan Carl förklarar att de utgår mycket från sociala medier, kundefterfrågan och produktrecensioner. Carl framhåller att de ofta tar snabba beslut och “endast gör en enklare analys” och att “det är bättre att komma igång och testa en tjänst än att spendera flera månader på att hitta den optimala lösningen”. Åke förklarar att det är vanligt att deras kinesiska leverantörer inte testar vissa produkter före de säljer dem vilket har resulterat i att de ofta fysiskt besöker deras leverantör och ser till att det finns vissa certifieringar och rutiner före ett inköpsbeslut.

Hur går ni till väga när ni ska välja en leverantör inför ett inköpsbeslut?

Även här framkom det att ingen av respondenterna har en standardiserad process för leverantörsval. Majoriteten av respondenterna påtalade att de gjorde mycket av sin

undersökning via internet men Per förklarar att de även använder sig av rekommendationer och branschkontakter med god vetskap om produkterna Respondenterna har överlag ett stort produktfokus när det gäller deras leverantörsval.

Johan, Sebastian och Gunnar framhåller att det endast finns ett begränsat antal lämpliga leverantörer inom deras produktkategorier med nedanstående förklaringar.

“Vi fokuserar främst på kända varumärken och licensierade produkter och i leksaksbranchen finns det bara 1 leverantör att välja på för dessa produkter”. (Gunnar)

“...vi tar in produkterna från samma leverantörer hela tiden “(Johan)

“Nu finns det ju inte sådär jättemycket olika produkter och leverantörer i vår bransch”.

(Sebastian)

45

Företaget Johan jobbar på tillhör ett investmentbolag som byggt upp långvariga relationer med deras nuvarande leverantörer vilket han påstår bidrar till att de sällan byter ut dem.

Utöver det förklarar Johan att leverantörerna är “giganter” med ett stort produktutbud och att ett leverantörsbyte oftast inte är relevant eller nödvändigt. Även Sebastian förklarar att det endast finns ett fåtal leverantörer, främst från Tyskland, inom hans produktkategori. Vidare förklarar Sebastian att de främst fokuserar på att välja en leverantör med ett brett

produktutbud som kan tillgodose dem med så många efterfrågade produkter som möjligt och inte bara den de behöver för tillfället.

Åke förklarar att de främst väljer leverantörer från Kina för att kunna vara konkurrenskraftiga när det gäller pris. Vid bedömningen av leverantörer nämner Åke främst produktrelaterade egenskaper med kommentarer som “framförallt vill vi att de förhåller sig till EU:s regelverk.

C-märkta produkter exempelvis” och att de valt att sluta samarbeta med leverantörer som saknar dessa kvalitetscertifieringar på sina produkter.

Använder ni er av särskilda kriterier för bedömningen av leverantörer. Om de exempelvis hade haft samma pris?

Majoriteten av de tillfrågade företagen arbetar inte med nedskrivna kriterier vid

leverantörsvalet. Istället nämner respondenterna att andra faktorer spelar in vid bedömningen av en leverantör, de relativt få gångerna som priset inte var avgörande. Respondenten Carls resonemang kring frågan var att det finns en del saker som analyseras undermedvetet och påtalar att ”...kostnaden såklart alltid är med” men att de inte har exakta kriterier för bedömningen eller använder “någon scoringskala”. Per berättar att de inte har en

“...standardiserad process där man poängsätter eller värderar dem, det har vi inte” och menar att detta till viss del beror på att de är ett relativt nyetablerat företag som inte börjat arbeta enligt sådana processer och att det är främst större bolag som “exempelvis Volvo” som arbetar efter sådana kriterier. Istället utgår de mycket ifrån den personliga kontakten och

“magkänslan” de får av leverantören efter att de besökt deras fabriker.

Certifiering och licensiering nämner flertalet respondenter som mycket meriterande i valet av leverantör. Gunnar förklarar att de främst gör affärer med licensierade leverantörer där det endast finns en licensierad aktör på marknaden just nu. Vid icke licensierade produkter väljer de alltid en leverantör inom EU med kravet att leverantören behöver kunna “visa upp

dokumentation på alla produkters innehåll vid förfrågan”. Per förklarar att de vid

fabriksbesök tenderar att kolla upp om leverantören är certifierade med ISO-standarder och använder godkända material. Även Åke menar att ett kriterium de har för originaldelar är att de ska vara märkta med en viss QR-kod som ska verifiera att produkten uppfyller vissa krav men inte något specifik egenskap om leverantören utöver produkten.

Vilka egenskaper värdesätter ni hos en leverantör? / Hur värderar ni olika egenskaper hos en leverantör?

Utöver priset och kvalitet värdesätter respondenterna främst egenskaper som underlättar för deras egen verksamhet där egenskaper kopplade till god kommunikation är viktigt.

Exempelvis berättar Johan att det är viktigt att leverantörerna “är nåbara och går att kontakta” och Gunnar menar att de värderar om leverantören tillgodoser dem med “...bra uppdatering på kommande produkter och nyheter”. Gunnar menade även att “...en bra B2B att handla genom” var en egenskap de värdesätter hos leverantörer. Även Carl poängterade att de bedömde leverantörens funktionalitet i förhållande till deras egen e-handelsplattform.

46

Han framhäver att det är viktigt att leverantören system enkelt ska kunna implementeras med deras eget för att underlätta med det finansiella och administrativa arbetet.

Transparens är den egenskap som både Åke och Sebastian värderar högst. Sebastian förklarar att han värdesätter om leverantörerna är ärliga och inte lovar “guld och gröna skogar” och sedan inte kan leverera enligt överenskommelsen. Åkes resonemang när det gäller öppenhet är att “...ju mer transparens desto bättre” men att det finns en del begränsningar när det gäller hur mycket transparens du kan förvänta dig från leverantörer utanför Europa, speciellt när det gäller reservdelar. Johan, Gunnar och Sebastian nämnde snabba transporter som en högt värderad egenskap hos leverantörer. Sebastian förklarade att de hade försökt att köpa in produkter från Kina men att leveranstiderna var för långa för att deras preferenser och valde därför att avstå.

Det var ingen av respondenterna som prioriterade egenskaper kopplat till leverantörens påverkan på omvärlden. Exempelvis nämnde ingen av respondenterna faktorer kopplade till miljömässig hållbarhet som högprioriterat. Per var den enda respondenten som framhävde att de värderade “...mjuka värden” som kan kopplas till social hållbarhet. Dessa värden

undersökte de genom att besöka leverantören där exempelvis leverantörens arbetsmiljö, anställdas personliga beteenden eller om det är “ordning och reda” på fabriken var faktorer som värderades. Vidare förklarade Per att möjligheten till långvariga relationer är viktigt med resonemanget att långsiktighet är “a och o” och att det är ligger till grunden för många av deras leverantörsval.

Var kommer era leverantörer från, geografiskt?

Det framkommer att de flesta av respondenterna använder sig av leverantörer inom EU med vissa undantag. Åke förklarar att de gör mycket affärer med kinesiska leverantörer och menar att med “Europeiska tillverkare är generellt produktionskostnaden så mycket högre att du inte kommersiellt kan sälja dem liksom, det är rätt stor skillnad helt enkelt” Respondenten Per menade att de till stor del använder sig av leverantörer från södra Europa där det finns en tradition av att producera varor inom deras produktkategori, men att de även köper in en viss del gjord av trä från Kina för att dra ner på kostnaderna. Sebastian framhåller att deras största leverantörer är från Tyskland och att de inte kan klara sin verksamhet utan dem.

Respondenten Carl tillhör en annan sida och förklarar att de inte har ett mönster om deras leverantörer är “svenska eller utländska” och att det inte spelar någon roll “så länge de kan uppfylla uppdraget”.

Johan skiljer sig gentemot de andra genom att han var den enda respondenten som framhävde att svenska leverantörer var en stor del av företaget. Han påtalade att de i första hand köpte in produkter från deras svenska leverantör men att de även importerade produkter från USA och England men poängterar att “...det är en ganska liten del av vår försäljning”.

Johan skiljer sig gentemot de andra genom att han var den enda respondenten som framhävde att svenska leverantörer var en stor del av företaget. Han påtalade att de i första hand köpte in produkter från deras svenska leverantör men att de även importerade produkter från USA och England men poängterar att “...det är en ganska liten del av vår försäljning”.