Följande kapitel presenterar hur uppsatsens syfte och frågeställning besvaras. Utifrån empiri och analys presenteras sedan praktiska rekommendationer samt teoretiskt bidrag. Därefter diskuteras uppsatsens begränsningar och slutligen förslag till framtida forskning.
Syfte
Syftet med denna uppsats är att analysera vad som ligger till grund för leverantörsvalet för snabbväxande mikroföretag inom svensk e-handel. Uppsatsen syftar vidare till att undersöka företagens medvetenhet om hållbarhet, deras inköpsprocess samt vilka kriterier som
eftertraktas i leverantörsvalet. Vi vill även förstå hur e-handelskonsumenternas ökade efterfråga påverkar leverantörsvalet.
Resultatet från studien visar att det finns en medvetenhet och ett intresse för hållbarhet hos mikroföretagen men att den främst är inriktad mot den miljömässiga dimensionen.
Majoriteten av respondenterna påtalade inte heller den sociala dimensionen. Det gör att betydelsen av de andra dimensionerna i TBL kan anses vara lägre inom företagen. Detta stämmer överens med vad flertalet av andra studier har påpekat (Elkington, 1999: Montabon et al., 2015: Wilson et al., 2015). Det framgår även av resultatet att företagen till viss del arbetar med hållbarhet men främst i andra områden än leverantörsvalen.
Utifrån studiens resultat framgår det att snabbväxande mikroföretag inom svensk e-handel inte arbetar efter en standardiserad och nedskriven inköpsprocess. Detta kan härledas till deras begränsade resurser att anställa inköpspersonal med kompetens att utforma sådana processer.
Vidare visar uppsatsens resultat att inköpet är mer omfattande och medförde större valmöjligheter att välja leverantörer för företaget med en egen produktion.
Empirin visar på att eftertraktade kriterier hos leverantören är kvalitet och kostnad. Därtill värdesätter respondenterna en god kommunikation och ett transparent arbetssätt. Det
framkommer att de undersökta företagen inte använder sig av nedskrivna och standardiserade hållbarhetskriterier där leverantörerna bedöms efter en poängskala. Det som framgår av resultaten är att företagen främst värderar ekonomiska kriterier i leverantörsvalet. De ekonomiska hållbarhetskriterier som används är utöver kostnaden till stor del
kvalitetsrelaterade i form av certifieringar, kvalitetsstämplar och ISO-standarder. De
miljömässiga hållbarhetskriterier som används i leverantörsvalet är främst produktrelaterade i form av miljöcertifieringar och policys och produktdesign. Endast en av respondenterna menar att de undersöker mjuka värden som går att koppla till sociala hållbarhetskriterier där god arbetsmiljö samt ordning och reda värdesätts.
Utifrån resultaten framhålls det att det finns svårigheter med att använda sig av alla tre dimensioner av hållbarhetskriterierna. Detta då företagen verkar på en konkurrensutsatt och snabbväxande marknad med små resurser. Med hänsyn till detta prioriterar företagen sina resurser på annat och således prioriteras miljömässiga och sociala kriterier ofta bort i leverantörsvalet. Majoriteten av respondenterna anser att deras val av leverantör inte har påverkats av den ökade efterfråga som råder på marknaden när det gäller hållbarhet. Det kan förklaras av att en stor majoritet av respondenterna menar att de inte har märkt av någon ökad efterfrågan från deras kunder när det gäller hållbarhet. Resultatet går att ställa emot
E-barometern undersökning (Postnord, 2021, s.44) som konstaterar att hållbarhet är väldigt eftertraktat av e-handelskonsumenterna.
64 Frågeställning
Vilka förutsättningar och hinder finns det för snabbväxande mikroföretag inom svensk e-handel att arbeta med hållbarhetskriterier vid val av leverantör?
Utifrån den teoretiska referensramen, empirikapitlet och analysen som uppsatsen består av ser vi att problemformuleringen har besvarats då vi har identifierat flertalet förutsättningar och hinder med att arbeta med hållbarhetskriterier för de undersökta företagen.
Resultatet tyder på att snabbväxande mikroföretag inom svensk e-handel ser större hinder i förhållande till förutsättningar med att utöka arbetet med hållbarhetskriterier vid
leverantörsval. En slutsats som kan dras är att företagen ser potentialen med att arbeta med hållbarhetskriterier men att det behövs större resurser i form av kunskap, personal och ekonomi för att möjliggöra dessa.
Förutsättningar
Utifrån uppsatsen resultat och analys har vi kopplat de förutsättningar som finns till följande faktorer: Företagets storlek, positionering mot hållbarhet, långsiktigt tänk, resurseffektiva kriterier, konsumenternas efterfrågan och kunskap om hållbarhet.
Resultatet påvisar att företagens storlek bidrar till att de kan ta snabbare strategiska beslut och snabbare kan implementera förändringar. En ytterligare möjlighet kopplat till storleken är att mikroföretag kan samarbeta tillsammans med andra aktörer och stärka sin förhandlingskraft mot leverantörerna. Detta kan leda till förutsättningar att kunna arbeta med
hållbarhetskriterier i leverantörsvalet eftersom förhandlingsläget blir bättre. Slutsatsen blir följaktligen att snabbväxande mikroföretag inom svensk e-handel har möjlighet att göra snabba förändringar och därmed förutsättningar att använda hållbarhetskriterier vid leverantörsval.
En ytterligare slutsats är att företagen har förutsättningar att arbeta med resurseffektiva hållbarhetskriterier som inte utgör betydande kostnader att undersöka. Sådana kriterier är exempelvis miljöcertifieringar som företag tenderar att tydligt visa upp för eventuella kunder vilket resulterar i att de enkelt och kostnadseffektivt går att undersöka.
Det uppenbaras att konsumenternas efterfrågan när det gäller hållbarhet skapar förutsättningar för att arbeta med hållbarhetskriterier för företaget inom produktkategorin mode. Detta
eftersom konsumenternas efterfrågan märkts av i företaget. En slutsats som kan dras är att produktkategorier med hög efterfråga på hållbarhet har bättre förutsättningar att arbeta med hållbarhetskriterier vid leverantörsval.
Vidare visar uppsatsens resultat att företag kan inta en position som ett hållbart företag genom att arbeta med hållbarhetskriterier vid leverantörval. Detta gör att konkurrensfördelar kan skapas i enlighet med Gimenez (2012) och Wilson (2015). Ytterligare ger det större utsikter att ligga i samklang med marknadens efterfråga kring hållbarhet som råder inom e-handeln (Postnord, 2021). Slutsatsen blir då att arbetet med hållbarhetskriterier vid leverantörsvalet kan leda till konkurrensfördelar.
Slutligen visar resultatet att en hög kunskapsnivå om hållbarhet skapar förutsättningar för att arbeta med hållbarhetskriterier i leverantörsvalet. Slutsatsen blir då att ett företag med hög kunskap om hållbarhet kan förstå vilka konkurrensfördelar som det medför och på så sätt kan
65
det skapa bättre förutsättningar att förstå innebörden i ett hållbart leverantörsval.
Hinder
Uppsatsens resultat och analys identifierar resursbrist, företagsstorlek, konsumenters betalningsvilja gällande hållbarhet och möjlighet till leverantörsval som hinder för de undersökta företagen. En slutsats vi vill dra är att de hinder som resultatet uppvisar stämmer överens med Svensk Handels hållbarhetsrapport (2020, s. 9) vanligaste orsaker till att företag inte arbetar med hållbarhet. Dessa orsaker är ingen efterfråga från kunder, tidsbrist,
kunskapsbrist samt resursbrist.
De resurser som är bristfälliga för de undersökta företagen är tid för att arbeta med hållbara processer, finansiella medel och möjligheten att anställa kompetent personal. Det går därför att dra slutsatsen att bristfälliga resurser är ett hinder för snabbväxande mikroföretag inom svensk e-handel att arbeta med hållbarhetskriterier.
Vidare slutsats från uppsatsen är att företagens storlek är ett hinder för deras arbete med hållbarhetskriterier vid leverantörsval. Hindret härleds från begränsade möjligheter att ställa krav på sina leverantörer och ta del av storskalsfördelar från stora inköpsvolymer.
Respondenterna som har tagit in hållbara produkter har haft dåliga försäljningsresultat och menar att det beror på hållbara produkters högre kostnad. Slutsatsen blir därmed att
konsumenternas betalningsvilja när det gäller hållbara produkter är ett hinder för de undersökta företagen när det gäller att använda hållbarhetskriterier vid leverantörsval.
Resultatet visar även att en tredjedel av de undersökta företagen är begränsade till ett fåtal lämpliga leverantörer i sin produktkategori med liten möjlighet för leverantörsbyte.
Följaktligen blir slutsatsen att möjligheten till att byta leverantör skiljer sig mellan de olika produktkategorierna inom e-handel och blir därmed ett hinder för användning av
hållbarhetskriterier vid leverantörsval.
7.1 Praktiska rekommendationer
Resultatet visar att trots mikroföretagens begränsade resurser och företagsstorlek finns det förutsättningar att arbeta med hållbarhetskriterier vid leverantörsvalet. Det går att använda sig av hållbara lösningar och ett sätt kan vara att tänka långsiktigt och använda sig av en affärsidé som är mer tydligt inriktad mot hållbarhet. Detta visade sig i empirin där ett av företagen var mer inriktade på fler dimensioner av hållbarhet och hade en tydligare hållbarhetsprofil i företaget.
En annan rekommendation är att ha en mer transparent kommunikation med leverantörer för att skapa förutsättningar för en mer långsiktig relation. Detta för att ha en nära kontakt med leverantören vilket har visat sig av de undersökta företagen ha en positiv inverkan på företaget i stort.
Vi har konstaterat att hållbarhet är en konkurrensfördel och att det efterfrågas alltmer av konsumenter. Att arbeta med en tydligare strategi när det gäller hållbarhet blir således viktigt för att kunna fortsätta att konkurrera på marknaden. Uppsatsen visar att ett enkelt och vanligt sätt att arbeta med hållbarhetskriterier i leverantörsvalet är genom certifieringar och andra resurseffektiva hållbarhetskriterier. En ökad kunskap och medvetenhet hos anställda i
66
snabbväxande mikroföretag kan hjälpa till att förstå vilka hållbarhetskriterier som redan används och underlätta arbetet med de mer resurseffektiva hållbarhetskriterierna. En start för företagen att kunna arbeta med hållbarhetskriterier vid leverantörsval kan därför vara att själv skapa sig en större medvetenhet om alla tre dimensioner av hållbarhet. Detta eftersom
vetskapen om leverantörerna och hur de arbetar med hållbarhet hade blivit större, vilket hade kunnat verka som en möjlighet trots att företagens resurser är bristfälliga.
En annan rekommendation som vi vill göra är att ta in en delägare eller annan kompetent personal med erfarenhet från hållbarhet, som respondenten Carl resonerade kring. Det kan vara svårare för mikroföretag på grund av deras begränsade resurser men om målet är att fortsätta växa kan det ses som en god investering.
7.2 Teoretiskt bidrag
Vår uppsats undersöker e-handelsmarknaden i Sverige. E-handel är ett område som utvecklas i en hög takt och det gör att ny forskning ständigt är aktuellt. Mycket av den tidigare
forskningen inom e-handel har varit fokuserat på handel med slutkonsumenter (Hidayatno et al., 2019; Siikavirta et al., 2002; Van Loon et al., 2013). Därför bidrar denna uppsats med nya insikter kring hur e-handelsföretag arbetar mot andra företag (B2B) vilket upplevdes av författarna som ett område där forskning saknades. Mer specifikt bidrar uppsatsen med att visa hur leverantörsvalen går till för snabbväxande mikroföretag inom svensk e-handel. Detta bidrar teoretiskt med tanke på att en stor del av den tidigare forskningen enligt Om et al.
(2013) avhandlar leverantörsvalet i tillverkningsindustrin. I uppsatsen framkom det att företagen inte använder sig av en särskild inköpsprocess likt större producerande företag och inte heller använder sig av bestämda eller nedskrivna kriterier vid leverantörsvalet. Det framgick att företagen ändå värderar kriterier hos leverantörer även om det inte sker i enligt ett strukturerat arbete. Ytterligare bidrar uppsatsen därför till en djupare förståelse för vilka kriterier som värdesätts i leverantörsvalet hos mikroföretag. Dessa kriterier är främst kvalitet, kostnad, transparens och kommunikation. Det visar på att kriterierna dels stämmer överens med studier från exempelvis Govindan et al. (2013) men även att det tillkommer två nya kriterier i form av transparens och kommunikation.
Därtill ger uppsatsen även ett teoretiskt bidrag till hur snabbväxande mikroföretag arbetar med hållbarhet. Där det uppenbarade sig att mikroföretagen främst arbetar med miljömässig hållbarhet i form av exempelvis återvinning av produkter. Slutligen bidrar uppsatsen till det teoretiska forskningsområdet med insikter om vilka förutsättningar och hinder det finns för snabbväxande mikroföretag inom svensk e-handel att arbeta med hållbarhetskriterier. Detta kan vara relevant för att vägleda mikroföretag med kunskap om vilka förutsättningar och hinder det finns för dem att arbeta med hållbarhetskriterier vid leverantörsvalet ur en teoretisk synvinkel.
7.3 Begränsningar
Vi anser att det kan hjälpa trovärdigheten i uppsatsen att belysa de eventuella begränsningar som kan ha förekommit under den tid som uppsatsen skrevs. En första möjlig begränsning är att uppsatsen medvetet utfördes i Sverige. Detta eftersom Sverige ligger i framkant när det gäller hållbarhet och det kan därför föras en diskussion om att det kan vara svårt att tillämpa
67
resultatet i andra länder utanför Sverige där andra faktorer kanske värderas högre och förutsättningar inom företagande är annorlunda.
Vi valde att inte skicka ut någon mer information än förhandsinformationen (appendix 2) med utgångspunkt att vi eftersträvade subjektiva och opåverkade svar på våra frågor. Detta för att motverka att de skulle bli för politiskt korrekta och inte tillföra tillräckligt till uppsatsens resultat. Att ingen av respondenterna ville korrekturläsa sin empiri kan ses som en begränsning då det var svårt för oss att veta om empirin inte felaktigt uppfattades av oss författare. De åtgärder vi har gjort är att vi vid flertalet tillfällen har lyssnat på intervjuerna och även korrekturläst transkriberingarna samtidigt.
En tredje möjlig begränsning vi ser är kopplat till hur urvalet av respondenterna utföll. Urvalet slumpade sig genom att alla respondenter vi intervjuade var av det manliga könet. Det går att diskutera kring varför det blev så, med tanke på att i hela befolkningen i Sverige är en knapp majoritet kvinnor (SCB, 2021). En tanke är att det är fler män som väljer att starta
e-handelsföretag och att det av den orsaken förekommer ett större antal män i dessa positioner inom e-handeln. Det kan betyda att det är män som står bakom dessa åsikter och uppfattningar kring forskningsämnet som uppsatsen riktar sig mot och därigenom går det att argumentera för att resultatet hade kunnat bli annorlunda ifall fler av respondenterna hade varit av det kvinnliga könet. Således kan det vara av intresse att fundera kring om en upprepning av uppsatsen med samma urvalskriterier skulle göras där det slumpmässiga utfallet av respondenter hade varit annorlunda.
7.4 Framtida forskning
Vi har i denna uppsats enbart valt att inrikta oss på mikroföretag. Därför finns möjligheter för framtida studier att inkludera företag inom andra storlekskategorier. Det finns andra
förutsättningar för större företag och det vore intressant att identifiera exempelvis likheter och skillnader med hur de kan arbeta med hållbarhetskriterier. Det skulle även vara möjligt att undersöka andra mikroföretag med en lägre omsättningstillväxt. Detta eftersom deras
förutsättningar kan skilja sig mot snabbväxande företag och att deras resurser kan prioriteras annorlunda i företaget. Det hade därför varit spännande att jämföra dessa företag med företagen i denna uppsats.
.
Vi ser också att det skulle gå att göra en liknande uppsats där företag utanför den svenska marknaden utgör urvalet. Det hade varit intressant med tanke på att hållbarhet värderas olika i andra delar av världen. Det hade även varit av intresse att involvera andra typer av företag.
Exempelvis ett företag som äger sina egna fabriker för att se hur det skiljer sig mot företag som primärt köper in färdiga varor. I denna uppsats hade vi ett företag som producerade sina egna varor och därför hade det varit av intresse att utöka forskningen kring denna typ av företag i samma storlek.