HÅLLBARA
LEVERANTÖRSVAL MED BEGRÄNSADE RESURSER
En uppsats om snabbväxande mikroföretag inom svensk e-handel
Jesper Lind, Gustav Malmgren
Enheten för företagsekonomi
Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik Examensarbete i företagsekonomi, 30 hp, VT 2021
Handledare: Gert-Olof Boström
Sammanfattning
Under de senaste åren har e-handelns omsättning ökat drastiskt, där coronapandemin kan ses som en bidragande faktor till detta. Utvecklingen har skapat fördelar och
möjliggjort för mindre aktörer, så kallade mikroföretag, att ta del av den höga tillväxten.
Hållbarhet är ett ämne som alltmer influerar dagens samhälle, vilket tillsammans med en allt starkare e-handel har bidragit till en ökad efterfråga bland konsumenter gällande hållbarhet inom e-handel. Ett sätt företag kan agera hållbart är genom att arbeta med hållbarhetskriterier i leverantörsvalet. Företag har främst fokuserat på de ekonomiska kriterierna men på senare tid har även de miljömässiga och sociala hållbarhetskriterierna blivit av intresse. De sociala och miljömässiga hållbarhetkriterierna har påvisats vara svåra att kombinera med de ekonomiska. Svårigheten att kombinera de olika kriterierna gör leverantörsvalet till en komplex process för företag som avser göra hållbara
leverantörsval.
Denna uppsats ämnar besvara följande frågeställning:
Vilka förutsättningar och hinder finns det för snabbväxande mikroföretag inom svensk e-handel att arbeta med hållbarhetskriterier vid val av leverantör?
Vi ansåg att kvalitativ forskningsdesign i kombination med en explorativ forskningsstrategi var lämplig för att skapa en djupare förståelse om den valda
forskningsfrågan. Eftersom uppsatsen utgick från empiri för att skapa teori användes en induktiv ansats. Semi-strukturerade intervjuer användes vid insamlingen av data. Dessa visade att medvetenheten när det gäller hållbarhet hos respondenterna var hög, dock mest fokuserad på den miljömässiga hållbarheten.
Det framkom av resultatet att företagens hållbarhetsarbete till stor del var begränsat och mest fokuserat på den miljömässiga hållbarheten. Empirin visade att de undersökta företagen inte arbetar efter en standardiserad inköpsprocess. Vidare använder företagen till stor del inte nedskrivna och standardiserade kriterier som grund för leverantörsval.
Eftertraktade kriterier vid leverantörsval var kostnad, kvalitet, transparens och god kommunikation.
Utifrån analysen av empirin identifierades det att det finns förutsättningar och hinder för mikroföretag att arbeta med hållbarhetskriterier. Där en förutsättning var att använda sig av resurseffektiva hållbarhetskriterier vid leverantörsvalet i form av certifieringar. Ett betydande hinder som urskildes var att bristfälliga resurser hindrade dem att arbeta med hållbarhetskriterier. Således är en slutsats som kan dras att företagen ser potentialen av att arbeta med hållbarhetskriterier men att finns behöver mer resurser i form av kunskap, personal och ekonomi för att möjliggöra dessa. En praktisk rekommendation från
uppsatsen är att ett enkelt och vanligt sätt att arbeta med hållbarhetskriterier i leverantörsvalet är genom användandet av certifieringar och andra resurseffektiva hållbarhetskriterier.
TACK!
Vi vill inleda med att tacka vår handledare Gert-Olof Boström som har varit till stor hjälp och gett oss värdefull vägledning under uppsatsens gång.
Vi vill även tacka de andra deltagarna i vår handledningsgrupp samt våra opponenter för deras konstruktiva kritik och feedback.
Sedan vill vi rikta ett stort tack till de fantastiska respondenter som har tagit sin tid och ställt upp på intervjuer vilket har bidragit till ett givande underlag till uppsatsen.
Slutligen vill tacka varandra för ett formidabelt samarbete och ett väl utfört arbete.
Umeå 2021-05-24
_________________ _________________
Gustav Malmgren Jesper Lind


Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Problembakgrund ... 1
1.1.1 Mikroföretag ... 2
1.1.2 Hållbarhet och leverantörsval ... 4
1.3 Tidigare forskning och teoretiskt gap ... 5
1.4 Frågeställning ... 6
1.5 Syfte ... 6
1.6 Praktiskt bidrag... 6
1.7 Teoretiskt bidrag ... 7
1.8 Avgränsningar ... 7
2. TEORETISK METOD ... 8
2.1 Ämnesval ... 8
2.2 Förförståelse ... 8
2.3 Kunskapssyn ... 9
2.4 Verklighetssyn ... 10
2.5 Vetenskaplig ansats ... 10
2.6 Forskningsstrategi ... 11
2.7 Forskningsdesign ... 12
2.8 Litteratursökning ... 12
2.9 Källkritik ... 13
2.9.1 Äkthetskriteriet ... 13
2.9.2 Tidssambandskriteriet ... 13
2.9.3 Oberoendekriteriet ... 14
2.9.4 Tendensfrihetskriteriet... 14
2.10 Metodsammanställning ... 14
3.TEORETISK REFERENSRAM ... 15
3.1 E-handel ... 15
3.2 Triple Bottom Line ... 15
3.3 Inköpsprocessen ... 17
3.3.1 Leverantörsvalets påverkan på försörjningskedjan ... 19
3.3.2 Hållbara leverantörsval ... 20
3.4 Hållbarhetskriterier vid leverantörsval ... 21
3.4.1 Ekonomiskt hållbara kriterier ... 21
3.4.2 Miljömässigt hållbara kriterier ... 22
3.4.3 Socialt hållbara kriterier ... 24
3.5 Bortvalda teorier ... 25
3.5.1 Corporate social responsibility ... 25
3.5.2 Modeller för leverantörsval ... 25
3.5.3 Intressentmodellen ... 25
3.6 Teoretisk sammanställning ... 26
4. PRAKTISK METOD ... 28
4.1 Datatyper ... 28
4.2 Datainsamlingsmetoder ... 28
4.2.1 Intervjuer ... 28
4.2.2 Intervjustruktur ... 29
4.2.3 Virtuella intervjuer ... 30
4.3 Urval ... 30
4.3.1 Urvalsstorlek ... 31
4.3.2 Urvalskriterier ... 31
4.4 Förberedelse för datainsamling ... 32
4.5 Intervjuguide ... 33
4.6 Utförande av intervjuer ... 34
4.7 Hantering av insamlade data ... 35
4.8 Forskningsetik ... 36
4.9 Sanningskriterier ... 37
4.9.1 Reliabilitet ... 37
4.9.2 Validitet ... 38
5. EMPIRI ... 40
5.1 Strukturpresentation ... 40
5.2 Introduktion av respondenterna ... 40
5.3 Hållbarhet ... 41
5.4 Inköpsprocessen ... 43
5.5 Hållbarhetskriterier vid leverantörsval ... 47
6. ANALYS OCH DISKUSSION ... 52
6.1 Hållbarhet ... 52
6.2 Inköpsprocessen ... 54
6.3 Hållbarhetskriterier vid leverantörsval ... 56
6.3.1 Förutsättningar ... 56
6.3.2 Hinder ... 59
7. SLUTSATS ... 63
7.1 Praktiska rekommendationer ... 65
7.2 Teoretiskt bidrag ... 66
7.3 Begränsningar ... 66
7.4 Framtida forskning ... 67
8. Samhälleliga och etiska aspekter ... 67
Referenslista ... 70
Appendix 1 - Intervjuguide ... 77
Appendix 2 - Förhandsinformation till respondenterna ... 79
1
1. Inledning
I detta kapitel presenteras en bakgrund till det valda ämnesområdet och dess bakomliggande faktorer som mynnar ut till uppsatsens forskningsgap, frågeställning och syfte.
Problembakgrunden kommer att beskriva svensk e-handel, hållbarhet, mikroföretag och därefter ge en kort introduktion till uppsatsens huvudteorier. Avslutningsvis beskrivs uppsatsens praktiska bidrag, teoretiska bidrag och avgränsningar.
1.1 Problembakgrund
Den rådande coronapandemin har bidragit till att e-handeln i Sverige ökat explosionsartat (Postnord, 2021, s. 5). Enache (2018, s. 67) beskriver att e-handel grundar sig i elektroniska system och används som instrument för att bland annat köpa, sälja och marknadsföra produkter och tjänster över internet. Enligt E-barometern av Postnord (2021, s. 5) ökade e- handeln i Sverige med 40 procent under 2020 vilket motsvarade en omsättningstillväxt på 35 miljarder kronor. Sammanlagt omsatte svensk e-handel 122 miljarder under 2020 där bara ökningen från 2019 motsvarade den totala e-handelsomsättningen i Sverige under 2012 (Postnord, 2021, s. 5). Därtill prognostiserar Postnord att E-handeln kommer att öka även under 2021 (Postnord, 2021). Statistiken visar även att e-handeln ökade när smittan under sommaren 2020 minskade, vilket tyder på en fortsatt stark e-handel i Sverige (Postnord, 2021, s. 22).
I takt med en starkare e-handel har även konsumenternas efterfråga på hållbarhet ökat. Svensk Handel (2020, s. 4) beskriver i sin hållbarhetsundersökning att från och med 2017 har en kraftig stegring kring hur konsumenten värderar hållbarhet i sin beslutprocess skett. Dessutom återger samma rapport att allt fler kunder är villiga att välja bort en produkt som inte bedöms vara hållbar. Hållbarhet är således viktigt att ta hänsyn till. Statistik från Postnord (2020b, s.
44) visar att hållbarhet är ett begrepp som e-handelskonsumenterna i Sverige prioriterar högt.
Vidare är det en tydlig skillnad mellan kvinnor och män, eftersom betydligt fler kvinnor gör hållbara val i sin konsumtion (Postnord, 2020a, s. 28). Även Differ (2020, s. 20) beskriver i sin rapport “Sveriges grönaste varumärke ”att hållbarhet är något som under senare tid har blivit en alltmer viktig del i vad konsumenten värderar hos företagen.
Statistik från Postnord (2021, s.41) visar däremot på att det även finns en uppenbar skillnad på konsumenternas och företagens syn på den faktiska efterfrågan av hållbarhet. Exempelvis anser 80 procent av e-handelskonsumenterna att de är villiga att vänta 1–2 dagar extra i utbyte mot en mer hållbar transport medan endast 37 procent av e-handelsföretagen delar denna syn på konsumenternas prioriteringar. Vidare anser 31 procent av de företag som inte arbetar med hållbarhet att det beror på att de inte ser någon efterfrågan när det gäller hållbarhet från konsumenterna (Svensk Handel, 2020 s, 9). Att kunderna och företagen inte är på samma våglängd när det gäller hållbarhet visar på att e-handeln står inför en utmaning när det gäller konsumenternas hållbarhetsval. Eftersom det är kunderna som styr marknaden har de en stor möjlighet att driva förändringar genom att prioritera hållbar konsumering och således tvinga företagen till ett hållbart arbetssätt.
Det ökade medvetandet när det gäller hållbarhet bland konsumenterna har bidragit till att det har blivit en högre kravställning på företagen att göra deras försörjningskedjor mer hållbara
2
(Achilles, 2021). En försörjningskedja är själva processen som leder till att en produkt eller tjänst når ut till en kund (Oskarsson et al., 2013, s. 308). Exempelvis väljer allt fler företag att minska onödig luft i sina förpackningar, där det skett en ökning från 43 procent till 59 procent av e-handelsföretagen under året 2020 (Postnord, 2021, s. 41). Hållbarhet har utvecklats till en stor del av dagens företagsklimat, numera har det blivit lagstadgat att större företag måste skriva en hållbarhetsrapport i vilken de ska beskriva sitt arbete med miljö och mänskliga rättigheter (Bolagsverket, 2019).
Hållbarhet är ett begrepp med ett stort omfång och många olika definitioner vilket innebär att företag kan välja att jobba med hållbarhet på en mängd olika sätt.
Svensk handel (2020, s. 5) definierar hållbarhet som följande:
“Med hållbarhet avses såväl ett socialt ansvarstagande som miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Med hållbart företagande avser vi hur företagen jobbar med dessa aspekter i sin verksamhet – allt från att skapa ett hållbart utbud till kunderna, ha koll på produkternas innehåll och att de är säkra, till att ta ansvar för miljön och främja mångfald, jämställdhet och goda arbetsvillkor, både i Sverige och i övriga länder där företaget har sin verksamhet.
Allt detta är självklart beroende av en långsiktigt sund och lönsam affärsverksamhet”.
Denna definition ligger i linje med hur denna uppsats kommer behandla ämnet då den utgår från samma principer som det välkända begreppet för hållbarhet Triple Bottom Line,
hädanefter TBL. TBL används inom forskningsvärlden och grundpelarna i teorin är att utreda vilken påverkan ett företag har ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv
(Elkington, 2018). Ursprungligen syftar den ekonomiska dimensionen till företagets rena vinst och lönsamhet och har länge varit den primära anledningen till att företagen existerar
(Elkington 1999, s. 74). Att skapa en balans i TBL:s tre delar är förutsättningen för att modellen ska kunna bidra till ett mer hållbart samhälle i stort (Wilson, 2015, s. 433). För att integrera konsumenternas ökande efterfråga av hållbarhet i uppsatsen anser vi att en modell med en teoretisk utgångspunkt i området är nödvändigt. Därför kommer det teoretiska perspektivet av hållbarhet utgå från TBL.
1.1.1 Mikroföretag
De mindre företagen har gynnats av den höga tillväxt som skett inom den totala e-handeln.
Postnord (2021, s. 15) påvisar att allt fler konsumenter väljer att handla inom nya
produktkategorier vilket har lett till en ökad tillväxt inom samtliga sektorer. Därtill nämner samma rapport att det har skett en stark etablering av nya produktkategorier de senare åren, som har bidragit till att fler nystartade mindre företag har etablerat sig på marknaden. Enligt Tillväxtverket (2020) utgör företag med under 10 anställda, eller mikroföretag som vi kommer att använda som begrepp, drygt 96 procent av Sveriges totala företag. Förhållandet inom svensk e-handel följer samma mönster då mikroföretag utgör en betydande del av den totala mängden företag (Postnord, 2021, s. 11). Det råder däremot en markant skillnad när det gäller andelen stora aktörer mellan olika produktkategorier. Exempelvis har produktkategorier som optikhandel, kontorsvaror och varuhus endast ett fåtal stora företag med stora
marknadsandelar medan exempelvis kläder och skor samt sport och fritid består till stor del av mindre företag med lägre marknadsandelar (Postnord, 2021, s. 10).
Mikroföretagen i Sverige har genomgått en förändring när det gäller arbetet med hållbarhet.
Enligt Svensk Handels hållbarhetsrapport (2020, s. 5) har det skett en ökning från 2015 till 2019 på 16 procentenheter och numera arbetar 72 procent av mikroföretagen aktivt med
3
hållbarhet. Svensk Handel (2020, s. 5) menar att detta kan ses som ett bevis att mikroföretag måste förhålla sig till hållbarhet för att följa den övriga marknadens riktning. De undersökta företagen som fortfarande inte arbetar aktivt med hållbarhet hävdar att det inte uppfattar någon efterfråga när det gäller hållbarhet från sina kunder och/eller att det saknar både kompetens och tid för ett sådant arbetssätt (Svensk Handel, 2020, s. 5).
Det går att konstatera att hållbarhet är ett ämne som genomsyrar en allt större del av konsumenternas köpbeteende och hållbarhetsarbete i större e-handelsföretag har blivit en regel snarare än ett undantag (Postnord, 2020b, s. 44). Statistiken i figur 2 visar att 80% av alla handelsföretag i Sverige aktivt arbetar med hållbarhet. Av figuren kan dock utläsas att företag med färre anställda tenderar att ha ett mindre aktivt arbete i förhållande till de större aktörerna (Svensk Handel, 2020, s. 5–6). Vidare visar statistik från 2019 att 74 procent av alla företag med 50 eller fler anställda har en hållbarhetsansvarig till skillnad från mikroföretagen med 34 procent. Svensk Handel (2020, s. 6) menar att hållbarhet har blivit en strategisk fråga som på senare tid fått högre status inom företag där arbetet gått från att främst hantera risker till att vara en konkurrensfaktor som driver företaget framåt.
Figur 1. Andel företag som aktivt arbetar med hållbarhet. Källa: (Svensk Handel 2020, s.5).
Svenska handelsföretag har en övervägande positiv inställning till hållbarhet men poängterar att den ekonomiska hållbarheten måste gå att förena med den sociala och miljömässiga hållbarheten för att företag ska kunna överleva på lång sikt (Svensk Handel, 2020, s. 20). Av de tillfrågade företagen ansåg 88 procent att det fanns ett klart positivt samband med
hållbarhetssatsningar på lång sikt och 78 procent ansåg att det fanns fördelar på kort sikt.
Svensk Handel (2020, s. 20) menar att anledningen till att färre företag ser kortsiktig vinning kan bero på att det ofta krävs stora investeringar och kompetent personal som arbetar med
4
hållbarhet. De företag som ser övervägande positiva fördelar av hållbarhet menar exempelvis att kunder kommer börja kräva ett aktivt hållbarhetsarbete för att fortsätta vilja ha företagen som leverantör och företagen hävdar att de företag som missar att implementera hållbarhet i sin verksamhet kommer att vara förlorare på lång sikt (Svensk Handel, 2020, s. 21).
Ett sätt som mikroföretag kan jobba med hållbarhet är genom deras leverantörsval.
Hofmann et al. (2014, s. 161) menar att leverantörsvalen blivit en viktig del i arbetet att uppnå en mer hållbar verksamhet, med hänsyn till att konsumentefterfrågan av hållbarhet på senare år har överförts till företagen, vilket i sin tur har gjort att kravställningen på leverantörerna följt samma riktning. Leverantörsvalet är en del av företagens B2B arbete, det vill säga
affärsuppgörelser mellan två företag (Santos et al., 2017, s. 132). Det är handel mellan företag vår uppsats kommer att grunda sig ur då vi är intresserade av e-handelsföretagens
leverantörsval och inte konsumenternas.
1.1.2 Hållbarhet och leverantörsval
I vår mening är leverantörsvalet av större betydelse idag, med tanke på dagens snabbväxande och konkurrenskraftiga marknad. Vissa företag väljer att samarbeta med oetiska och mindre hållbara leverantörer för att reducera kostnaderna. Statistik från Svensk Handel (2020, s. 23) visar att företag tar mindre hänsyn till hållbarhet utanför Sverige och EU och allra minst vid handel från Asien. Vid handel utanför EU har det visat sig att arbetsförhållanden skiljer sig gentemot företag Inom EU där det finns andra krav på lagar och regleringar som innefattar exempelvis arbetsvillkor och arbetssäkerhet (Europaparlamentet, u.å.). Ndubisi & Nygaard (2018, s. 8) beskriver hur anställda på företag i utsatta länder arbetar under fruktansvärda omständigheter för att tillverka produkter till västvärldens företag. När textilfabriken i Rana Plaza rasade ihop i april 2013 omkom 1129 människor visade det sig att arbetsförhållandena på fabriken var katastrofala. De företagen som köpte fabrikens produkter menade däremot att de arbetade efter hållbara och etiska initiativ (Ndubisi & Nygaard, 2018, s. 8). Även i Sverige har det funnits problem vid val av leverantörer. Exempelvis arbetade Sveriges största
återvinnare av batterier Urecycle med en leverantör som valt att gräva ner hundratals ton av miljöfarligt avfall på en åker i Kumla istället för att återvinna dem på ett miljövänligt sätt. Det visade sig att Urecycle gjort en för dålig undersökning angående leverantörens kompetens vilket i sin tur bidrog till att branschorganisationer som El-kretsen valt att stoppa sitt
samarbete med Urecycle (SVT, 2019). Dessa exempel visar att utvärderingen av leverantörer är en stor utmaning som dessutom spelar en stor roll i företagets totala hållbarhetsarbete. Det är inte bara större företag som måste agera mer hållbart, utan detta gäller även för de mindre företagen att förhålla sig till det konsumenterna efterfrågar.
För att få en bättre överblick till vad som ligger till grund för leverantörsval har vi valt att använda oss av den vedertagna modellen inköpsprocessen av van Weele (2012, s.69).
Modellen beskriver vilken funktion inköpet har och de aktiviteter som inköpsprocessen ansvarar för (van Weele, 2012, s. 69). Denna uppsats kommer enbart att fokusera på en av dessa aktiviteter, leverantörsvalet. Taherdoost & Brard (2019, s. 1024) menar förenklat att en leverantörsvalsprocess går ut på att ett företag identifierar, undersöker och sedan skriver kontrakt med en leverantör. Vidare menar författarna att grundprinciperna för ett
leverantörsval är att valet ska bidra till möjligheter i form minskad risk i inköp, maximera nyttan för inköparen och utveckla långvariga och nära relationer mellan leverantör och inköpare. Chen et al. (2006, s. 299–300) förklarar att leverantörsvalet är en viktig del i
5
företagens processer och kan skapa möjligheter för företag som kan bibehålla
konkurrensfördelar gentemot konkurrenter. Vidare framhåller författarna att den stora mängden leverantörer att välja mellan gör att leverantörsval är en komplex och omfattande process med en avgörande strategisk funktion.
Vid utvärderingen av leverantörer kan olika kriterier användas, där det traditionellt sett har varit störst fokus på pris, kvalitet och flexibilitet (Bai & Sarkis, 2010, s. 252: Sarkis, 2002, s.
18). Kriterierna vid leverantörsval har dock förändrats och konsumenternas ökade efterfråga på hållbarhet har bidragit till en mer komplex inköpsprocess, med fler kriterier att beakta (Bai
& Sarkis, 2010, s. 252). Den ökande efterfrågan på hållbarhet sätter större press på företagen att forma långsiktiga relationer med leverantörerna där den ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarheten är i fokus (Bai & Sarkis, 2010, s. 252). Den ökade efterfrågan på hållbarhet har även lett till att fler företag ser möjligheter med att arbeta med hållbarhet.
Exempelvis har införskaffandet av miljöcertifieringen ISO 14001, genomförande av livscykelanalys, inköp av miljövänligt paketerade produkter samt hållbarhetsredovisningar börjat bli en vanligare del av företagsaktiviteter (Govindan et al., 2013, s. 345).
1.3 Tidigare forskning och teoretiskt gap
Fayezi et al. (2018, s. 586) påpekar att det i dagsläget finns ett stort intresse kring hur TBL ska mätas och användas i företags försörjningskedjor. Vidare hänvisar författarna till att det även har varit ett tilltagande intresse för hållbara inköp (Fayezi et al., 2018 s. 588). Pagell &
Wu (2009, s. 37) framhåller att en omfattande del av forskningsagendan har fokuserat på huruvida hållbarhet är lönsamt för verksamheter att implementera. Vidare påpekar de att TBL kommer att ha en betydande roll i framtiden och behöver implementeras i verksamheten för att ett företag ska vara konkurrenskraftiga. Foerstl et al. (2015, s. 67–68) framhåller även att kunder har börjat fokusera mer på hållbarhet. Vidare poängterar författarna att leverantörerna har en viktig roll för att skapa hållbarhet genom hela försörjningskedjan. Dessutom framhåller Foerstl et al. (2015. S. 67–68) att leverantörernas roll i försörjningskedjan är något som först på senare år har blivit ett intresseområde där framtida studier kommer behövas för att utveckla området. Govindan et al. (2013, s. 348) beskriver att det finns mycket tidigare forsknings kring företags leverantörsval, dock har de prioriterade kriterierna ständigt har förändrats över tid. Mycket av tidigare forskning inom just leverantörsval har varit inriktat på
tillverkningsindustrin där inköp utgör en mycket betydande del av kostnaderna (Om et al., 2013, s. 2667). Även Bai & Sarkis (2010, s. 253) belyser att stor del av forskningen när det gäller leverantörsval är fokuserat på den ekonomiska aspekten och att den miljömässiga samt sociala aspekten är relativt outforskad. Dessutom menar författarna att forskningen på senare tid haft ett stort fokus på vilken metod företag använder i beräkningen av leverantörsval och inte vilka kriterier de beaktar vid leverantörsvalet eller vilka positiva och negativa aspekter som leverantörsvalet medför.
E-handeln är en bransch som kännetecknas av stark tillväxt och teknisk utveckling vilket medför att nya studier ständigt är relevanta. Dessutom är hållbarhet inom e-handel ett relativt outforskat ämne från ett B2B perspektiv, det vill säga företag som handlar med ett annat företag (Santos, 2017, s. 132). Den tidigare forskningen har istället främst fokuserat på handel med slutkonsumenter, det vill säga B2C (Santos, 2017, s. 132). Den forskningen har inriktat sig på miljömässiga aspekter kring transport och paketering till slutkonsument (Hidayatno et al., 2019: Siikavirta et al., 2002: Van Loon et al., 2015). Shan (2012, s. 2372) berör även att
6
leverantörsval inom e-handel är ett outforskat forskningsområde där fler studier inom ämnet behövs.
I och med den ökade efterfrågan hos dagens konsumenter när det gäller hållbarhet och e- handelns framfart under de senaste åren ser vi ett behov av vidare forskning. I våra sökningar har vi heller inte kunnat hitta några artiklar eller studier som behandlar svensk e-handel och vilka förutsättningar och hinder som mikroföretag ser att arbeta med hållbarhetkriterier i sina leverantörsval. Dessutom visar Postnord (2021, s. 9) att svensk e-handel präglas av unga bolag, endast 140 av de 450 största aktörerna startades för över 10 år sedan. Därför anser vi att det är relevant att undersöka unga och snabbväxande mikroföretag inom svensk e-handel.
Med hänsyn till ovanstående faktorer ser vi ett tydligt forskningsgap och därmed en anledning för oss att bidra till den framtida forskningen. Detta har lett oss fram till följande
frågeställning och syfte.
1.4 Frågeställning
Vilka förutsättningar och hinder finns det för snabbväxande mikroföretag inom svensk e- handel att arbeta med hållbarhetskriterier vid val av leverantör?
1.5 Syfte
Syftet med denna uppsats är att analysera vad som ligger till grund för leverantörsvalet för snabbväxande mikroföretag inom svensk e-handel. Uppsatsen syftar vidare till att undersöka företagens medvetenhet om hållbarhet, deras inköpsprocess och leverantörsval samt vilka kriterier som eftertraktas i leverantörsvalet. Vi vill även förstå hur e-handelskonsumenternas ökade efterfråga påverkar leverantörsvalet.
1.6 Praktiskt bidrag
Denna uppsats riktar sig snabbväxande mikroföretag som är verksamma inom svenska e- handel och som eftersträvar att undersöka de ekonomiska, sociala samt ekologiska aspekterna av hållbarhetskriterier i relation till leverantörsval. Hållbarhetstänket inom e-handeln är i dagsläget mest fokuserat på miljövänlig paketering, minskade returer och miljövänliga transporter i en B2C miljö (Postnord, 2021, s. 44). Vårt mål är att bidra med kunskap i en B2B miljö som e-handelsföretag kan använda för att förstå vilka förutsättningar och hinder som finns med hållbarhetskriterier vid leverantörsval. Uppsatsen kan även öka kunskapen för e-handelsföretag om hur andra aktörer implementerar hållbarhet i sitt inköp. Eftersom
konsumenterna i dagsläget är alltmer miljömedvetna ger det ämnet en relevans och kan bidra till en större förståelse hos företagen om hur de kan skapa framtida konkurrensfördelar. Vi hoppas även kunna bidra med kunskap till leverantörer med koppling till e-handelsföretag genom att skapa en ökad förståelse om vilka kriterier som företag värderar hos en leverantör ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi avser även att företag ska kunna använda uppsatsen som en referensram om de vill undersöka vilka förutsättningar och hinder det finns med att arbeta med hållbarhetskriterier och således göra leverantörsvalen mer hållbara.
7
1.7 Teoretiskt bidrag
Ur ett teoretiskt perspektiv är vår ambition med uppsatsen att bidra till forskningen kring kombinationen hållbarhet (TBL), leverantörsval, leverantörskriterier, mikroföretag samt e- handel. Eftersom hållbarhet och e-handel är under konstant utveckling är ny forskning ständigt relevant. Denna uppsats kan förhoppningsvis ge en insikt, ur ett företagsekonomiskt perspektiv, för vilka förutsättningar och hinder som finns med hållbarhetskriterier vid leverantörsval för snabbväxande mikroföretag inom svensk e-handel.
1.8 Avgränsningar
Med hänsyn till uppsatsens tidsram och storlek krävdes avgränsningar för att uppsatsen skulle kunna genomföras praktiskt och teoretiskt. Vi har därmed valt att enbart undersöka
snabbväxande mikroföretag på den svenska e-handelsmarknaden. Vi valde företag från hela Sverige då vi hade möjlighet att genomföra videointervjuer. Inom inköpsprocessen valde vi att enbart fokusera på leverantörsvalet. Inom leverantörsvalet har vi även valt att avgränsa oss mot mindre avancerade leverantörssamarbeten där exempelvis allt för komplexa matematiska modeller har valts bort. Vi valde även att inrikta oss på kriterier företagen värdesätter och inte specifika beräkningsmetoder som kan användas för att analysera leverantörsvalet med hänsyn till att sådana modeller ej anses vara av relevans för mikroföretag. Vidare valde vi att enbart använda TBL som hållbarhetsmodell.
8
2. TEORETISK METOD
I detta kapitel presenteras och förklaras de teoretiska metoder vi har valt att använda oss av i uppsatsen. Vi presenterar även eventuella risker och begränsningar med våra metodval.
Löpande argumenteras det för anledningen till metodvalen och vad de kan innebära för uppsatsens resultat. Därefter beskrivs den valda forskningsmetoden och källkritik. Slutligen presenteras en metodsammanställning.
2.1 Ämnesval
Hållbarhet är ett aktuellt ämne som vi dagligen kommer i kontakt med i media men som även genomgående präglat vår utbildning. Anledningen till att vi valde det här ämnet är att vi har ett stort intresse för hållbarhetsfrågor inom logistik och inköp och vill vidareutveckla våra praktiska och teoretiska kunskaper kring ämnet. Under utbildningen har vi utvecklat ett intresse för inköp och dess betydelse i företaget. Vi författare ser gärna oss själva i en yrkesroll som inriktar sig mot inköp och hållbarhet och därför föll valet på ett ämne relaterat till inköp naturligt. Ytterligare är e-handel en marknad för framtiden som har genomfört stora förändringar när det gäller tillväxt under de senare åren. Vi valde att inrikta oss på e-handel eftersom vi har ett intresse för digitaliseringen av marknaden och samtidigt ser vi
yrkesmässiga möjligheter med att få en bättre inblick kring hållbarhet inom e-handeln. Som en konsekvens av detta valde vi att inrikta oss mot leverantörsvalet då detta är en viktig och ofta bortglömd del av företags försörjningskedja. Vid valet av ämne var det samtidigt viktigt att kunna göra avtryck och vidareutveckla forskningen kring ett stort problem i världen som hållbarhet är.
2.2 Förförståelse
Det är viktigt att vara medveten om att författarens egen värdering och uppfattning kan ha en påverkan på resultatet. Enligt Bryman & Bell (2015, s. 40) har forskarens subjektiva
uppfattning av situationen en möjlig påverkan på forskningen. Även Saunders et al. (2009, s.
118) framhåller att forskarens bedömning har en påverkan på eventuella slutsatser vilket resulterar i att en viss subjektivitet kan uppstå. Därför var vi genomgående medvetna om vilken roll våra värderingar kunde ha för slutresultatet.
Vi har genom vår utbildning på Civilekonomprogrammet med inriktning mot Handel och Logistik på Umeå Universitet erhållit ett stort intresse för inköp, logistik och hållbarhet. Båda författare har gått samma program men valt olika inriktningar på en avancerad nivå där vi gick Business Development och Management som båda mynnade ut i Supply Chain
Management som avslutande kurs. De olika inriktningarna har gett oss goda förutsättningar för att komplettera varandra och se på studien från olika perspektiv. Att samtidigt få med ett hållbarhetsperspektiv kändes självklart då en stor del av programmets utbildning har varit fokuserad på hållbarhetsutveckling. Under kurserna har vi erhållit en grundkunskap och en informationsutbildning kring källor som vetenskapliga artiklar och liknande med en stor relevans för det valda området. Självfallet har vi utökat dessa källor genom en omfattande litteratursökning för att skapa oss en mer djupgående kunskapsbild kring ämnesområdet.
Inköp är ett område där ingen av oss har någon praktisk arbetslivserfarenhet vilket gör att vi kan förhålla oss objektiva till studien. Vi tror även att den kunskap vi erhållit från de tidigare terminerna på Umeå Universitet har skapat förutsättningar för att utvärdera och analysera information på ett granskande sätt, vilket har varit till stor nytta för oss under uppsatsen.
9
2.3 Kunskapssyn
Forskningsfilosofin är viktig eftersom den manifesterar vilket sätt forskaren ser på världen och kommer således att influera resterande del av strategin och metodvalen i uppsatsen (Saunders et al., 2009, s. 108). Enligt Saunders et al. (2009, s. 109) finns det två vedertagna synsätt inom forskningsfilosofi med skilda synsätt på forskningen. Dessa benämns som epistemologi (kunskapssyn) och ontologi (verklighetssyn).
Epistemologin belyser vad som kan anses vara en godtagbar kunskapsgrund att utgå från. En dominerande faktor i epistemologin handlar om den sociala vetenskapen kan eller borde gå att fördjupa sig kring på samma sätt som den naturvetenskapliga vetenskapen (Bryman & Bell, 2011, s. 15). Vidare finns det inom epistemologin två synsätt vilka kan sägas vara varandras motsats. Det positivistiska och det interpretivistiska synsättet.
Positivismen är ett objektivt synsätt som förhåller sig till att vetenskapliga metoder ska vara oberoende från värderingar. Dessa vetenskapliga metoder ska vara utvunna från den
naturvetenskapliga delen av vetenskapen (Bryman & Bell, 2015, s. 25). Synsättet beskriver även att teorin syftar att frambringa hypoteser som sedan ska testas och verkar som
förklaringsmodeller och brukar kallas för den deduktiva principen. Men den förklarar även att kunskap kan framkallas genom insamlandet av information för att sedan utveckla en teori av denna, vilket brukar kallas för den induktiva principen (Bryman & Bell, 2011, s. 15). Att genomföra personliga intervjuer inom ramen för det positivistiska synsättet kan enligt Saunders et al. (2009, s. 114) vara vanskligt eftersom det kan vara svårt för intervjuaren att förhålla sig neutral och fri från värderingar på ett liknande sätt i varje intervju. Detta gäller även hur en fråga ställs på och det går inte att säkerställa faktorer som dessa likt en dator hade gjort. Med det i åtanke kommer vi inte att använda oss av det synsättet i vår uppsats.
Det andra vanligt förekommande synsättet kallas för interpretivismen (Bryman & Bell, 2011.
s.17). Collis & Hussey (2014, s. 46) beskriver att kunskapen kan utkomma från en process där respondentens bedömningar och tolkningar står i centrum och då är det förståelsen kring dessa subjektiva tankar som spelar huvudrollen i hur kunskapen framställs. Det används även när forskare vill försöka att förstå hur det mänskliga beteendet fungerar (Bryman & Bell, 2015, s.
28). Det behövs då ett annorlunda tillvägagångssätt kring forskningen där det
interpretivistiska synsättet bygger på förståelsen av det mänskliga beteendet jämfört med det positivistiska som bygger på att förklara beteendet (Bryman & Bell, 2011, s. 16).
Saunders et al. (2009, s. 116) belyser vikten av att förstå skillnaderna i det mänskliga beteendet beroende på den sociala kontexten. Det är av vikt då människan tenderar att göra sin egen unika tolkning kring hur verkligheten uppfattas. Dessutom bidrar det till att forskaren måste uppta en förstående bild av denna verklighet och sätta sig in i respondentens
uppfattning av världen utifrån sin yrkesroll (Saunders et al., 2009, s. 116).
Med utgångspunkt i vår frågeställning där vi vill undersöka vilka förutsättningar och hinder som finns i arbetet med hållbarhetskriterier lämpar sig det interpretivistiska synsättet bättre för uppsatsen eftersom vi ämnar undersöka och inte förklara ett beteende. Vi vill även förstå respondenternas subjektiva uppfattning om verkligheten utifrån den yrkesroll som de befinner sig i inom respektive mikroföretag. Detta eftersom förståelsen av deras subjektiva
uppfattningar är av intresse för att besvara uppsatsens frågeställning och syfte.
10
2.4 Verklighetssyn
Saunders et al. (2009, s. 110) klargör att ontologi handlar om “naturens verklighet” och problematiserar forskarens bild kring denna världsbild. Vidare menar författarna att det finns två perspektiv, subjektivism och objektivism.
Subjektivism handlar om att sociala fenomen uppstår från mänskliga iakttagelser och aktioner vilket gör att individen har en direkt påverkan på fenomenet (Saunders et al., 2009, s. 111).
Bryman & Bell (2011, s. 22) menar att forskaren alltid kommer att presentera sin egen uppfattning av verkligheten baserat på de studieresultat denne får fram, det går alltså inte att konstatera att den uppfattning vi bildar oss från resultaten på studien kommer att vara den uppfattning som är definitiv, det är alltså ett socialt utformat fenomen.
I kontrast till subjektivismen beskriver Bryman & Bell (2011, s. 21) att en objektiv verklighetssyn finns. Ytterligare beskriver författarna att objektivismen grundas i att verkligheten kring ett socialt fenomen är oberoende från de olika sociala aktörer som den kretsar kring. Det är en oberoende faktor där fenomenet är detsamma överallt och således inte är beroende av någon specifik person eller plats (Scotland, 2012, s. 10). Fenomenet är alltså objektivt och kan inte påverkas eller influeras av människor. Eftersom vi var intresserade av att förstå, tolka och analysera respondenternas företags förutsättningar och hinder med att arbeta med hållbarhetskriterier vid leverantörsval är en objektiv verklighetssyn av mindre intresse för vår uppsats. Detta eftersom vår uppsats ämnar spegla den nuvarande verkligheten inom svensk e-handel som varierar beroende på respektive respondents subjektiva
bedömning.
Utifrån empirin avser vi att jämföra respondenternas tankar, svar och tolkningar kring de frågor vi valde att ställa. Därför lämpar det sig det bättre att utgå från det subjektivistiska perspektivet kontra det objektivistiska. Dessutom menar vi att respondenternas preferenser kring verkligheten är av temporär form vilket ger ytterligare tyngd till det subjektivistiska perspektivet.
2.5 Vetenskaplig ansats
Bryman (2013, s. 26) beskriver att det finns två tydliga ansatser som används inom den vetenskapliga forskningen, deduktion och induktion. Det är två olika sorters angreppssätt som beskriver hur forskaren förhåller sig till teorin och litteraturen i forskningen (Saunders et al., 2009, s. 61).
Rennstam & Wästerfors (2011, s. 194) framhåller att deduktionen grundas ur det logiska tänkandet och innebär att en särskild situation analyseras från generella förordningar och teorier. Vidare menar författarna att den deduktiva forskningen bygger på hypoteser som testas med hjälp av empiriska data och nämns sporadiskt som hypotetisk-deduktiv metod, vilket innebär att hypoteser formuleras för att sedan testas (Rennstam & Wästerfors, 2011, s.
194). Enligt Bryman & Bell (2011, s. 11) börjar den deduktiva processen med att forskaren har en teori. När forskaren sedan använt teorin och utformat hypoteserna måste forskaren specificera hur lämpliga data ska samlas in för att kunna bevisa hypotesen. Beroende på vad studiens data visar kan forskaren sedan använda den för att antingen bevisa eller motbevisa hypoteserna. Bryman & Bell (2011, s. 11) framhåller att det är först efter hypoteserna bevisas eller förkastas som forskaren går mot det mer induktiva hållet där empirin leder till ny teori.
11
Det induktiva angreppssättet har en mer tydlig koppling till den kvalitativa metoden och är baserat på utvecklandet av teori (Bryman 2011, s. 30). Det induktiva synsättet innebär att slutsatser från verkligheten dras och mynnar ut i teori. Detta genom att till exempel observera ett fenomen upprepade gånger och sedan komma till en slutsats av resultaten på det som observerats (Rennstam & Wästerfors, 2011, s. 194). Det förekommer flertalet lämpliga användningsområden för den induktiva ansatsen i forskningsprojekt. En induktiv ansats kan lägga en bra grund till vidare forskning men ger även möjligheten att ändra omfånget på forskningen om respondenternas verklighet är en annan bild än den tänkta (Saunders et al., 2009, s. 502). I den här rapporten är det den induktiva ansatsen vi har använt oss av då vi utgått från egeninsamlad empiri som sedan analyserades och mynnade ut till teori. Vi vill dock reservera oss att vi har utgått från redan befintlig teori vid utvecklandet av vår teoretiska referensram men vårt mål var att bidra till utvecklandet av den befintliga teorin. Vidare ville vi ha möjligheten att utveckla vår forskningsfråga om respondenterna styrde oss i en riktning vi inte var beredda på. Detta eftersom vi inte har någon praktisk erfarenhet av leverantörsval inom e-handel och eftersträvade att få ut det mesta av vår empiri.
2.6 Forskningsstrategi
Saunders et al. (2009, s. 138–139) menar att det vid val av forskningsstrategi är viktigt att veta vad ändamålet med studien är och noga tänka igen vad studien ämnar uppnå och besvara. För att klassificera forskningen framhåller författarna att begreppen deskriptiva, förklarande och explorativa studier brukar användas.
En deskriptiv studie används för att ge en klar bild av en situation, person eller händelse. I en sådan studie är det således viktigt att forskaren får en klar bild av det undersökta fenomenet före insamlingen av data (Saunders et al., 2009, s.138–139). Eftersom vi inte hade en klar bild över de undersökta fenomenen före uppsatsen var en deskriptiv studie inte lämplig att
använda.
Förklarande studier ger forskaren möjligheten att förklara ett förhållande mellan två olika variabler. En sådan koppling mellan variabler kan exempelvis vara en maskins felprocent i förhållande till dess ålder (Saunders et al., 2009, 140–141). För att förklara och förstå vad som ligger bakom en sådan koppling kan forskaren samla in ytterligare kvalitativ information (Saunders et al., 2009, s.140–141). Eftersom vår uppsats inte ämnar att undersökta kopplingar mellan fenomen var en förklarande studie inte relevant för vår uppsats.
Saunders et al. (2009, s. 139) förklarar den explorativa studien som ett värdefullt verktyg att skapa sig nya insikter och ställa frågor om ett relativt outforskat fenomen för att få djupare förståelse. Detta var i linje med vår frågeställning som ämnade att undersöka förutsättningar och hinder hos snabbväxande mikroföretag inom svensk e-handel i arbetet med
hållbarhetskriterier vid leverantörsvalet. Dessutom menar Saunders et al. (2009, s.139) att det är särskilt användbart om forskaren vill klargöra ett fenomen som de är osäkra på eller kan bidra till att ge forskaren en insikt om studien är värd att fortsätta med eller inte. Saunders et al. (2009, s. 140) framhåller vidare att en explorativ studie ger forskare möjligheten till ett flexibelt förhållningssätt när det gäller att få nya lärdomar från insamlade data. Detta betyder inte att vi fick möjligheten att byta inriktning på vår uppsats utan gav det oss möjligheten att smalna av vår uppsats efter nya insikter från empirin. Eftersom hållbarhetskriterier vid
leverantörsval för snabbväxande mikroföretag inom svensk e-handel är ett tämligen outforskat
12
område som vi avser utforska vidare, ansåg vi att den explorativa forskningsstrategin var lämplig att använda för vår studie.
2.7 Forskningsdesign
För att beskriva en studie menar Åsberg (2000, s. 67) att det är otydligt att benämna den som en kvantitativ eller kvalitativ metod och att det istället skulle vara lämpligare att benämna det som en “numerisk” eller “icke-numerisk” metod. Vidare framhåller Åsberg (2000, s. 67) att detta innebär en bredare teoretisk grund och att det samtidigt skapar en bättre bild av studiens innebörd. I den här studien kommer vi däremot att använda oss av de vedertagna begreppen kvalitativ och kvantitativ metod för att göra det tydligare för läsaren.
I den kvantitativa forskningen är analysen fokuserad på numerisk kvantifiering. Denna metod är mer objektiv och naturvetenskaplig och därmed kopplas den till det deduktiva synsättet (Bryman & Bell, 2011, s.150–151). En kvalitativ forskningsstrategi har ett induktivt synsätt i förhållande till teori och forskning där metoden ämnar generera en hypotes som forskaren genom data vill kunna bevisa eller förkasta (Bryman & Bell, 2011, s. 13). Det kvalitativa och induktiva synsättet vill komma fram till en teori genom att analysera innehållet i den data som samlats in (Bryman & Bell, 2011, s. 13).
Den kvalitativa metoden har vuxit fram som ett alternativ och benämns ofta som motsatsen till den kvantitativa metoden. Kvalitativa metoder kan beskrivas som ett samlingsbegrepp för de metoder som inte utformats för eller kan beskrivas med hjälp av statistiska och numeriska metoder (Ahrne & Svensson, 2011, s. 11). Ytterligare skillnader mellan metoderna är att det kvalitativa synsättet tolkar hur individer ser på den sociala verkligheten och vill få en genomgripande kunskap om ett fenomen och inte bara numerisk kunskap (Bryman, 2011, s.
40–41).
Eftersom vi i denna uppsats drar slutsatser från ej kvantifierbar empiri var den kvalitativa metoden, i kombination med den induktiva ansatsen den mest lämpliga metoden att använda.
Dock fanns en del faktorer vi behövde vara medvetna om vid valet av det kvalitativa angreppssättet. Bryman & Bell (2011, s. 408) förklarar att den kvalitativa forskningens subjektiva tolkning av data medför en risk att forskningen inte tolkas på ett systematiskt och korrekt vis. Ytterligare menar Bryman & Bell (2011, s. 408) att den kvalitativa forskningen är svår att återskapa med samma resultat. Detta på grund av att forskningen tolkas ur en särskild kontext och är influerad av forskarens subjektiva kunskap om ämnet vid tillfället. Vidare menar Bryman & Bell (2011, s. 408) att eftersom forskare kan ha olika kunskap och göra skilda tolkningar av vad de anser är viktigt i den data som samlats in kan resultatet variera, även om det bygger på samma data. Enligt vår mening medförde detta att vi blev tvungna att uppmärksamma sättet vi tolkade vår data på och istället försöka se den från flera olika perspektiv för att inte misstolka vår data.
2.8 Litteratursökning
Saunders et al. (2009, s. 93) menar att litteratur bör granskas utifrån vilken relevans och värde de tillför studier. Litteraturen som tas i anspråk för studien har därför granskats utifrån dessa två kriterier. Vi har i denna uppsats haft dessa två kriterier i åtanke när vi har sökt efter lämplig litteratur. Majoriteten av den litteraturen vi har använt oss av är faktagranskade
13
vetenskapliga artiklar. Den primära sökmotorn för vetenskapliga artiklar har varit Umeå Universitets sökmotor, men vi har även använt oss av sökmotorn Google Scholar.
För att undersöka tidigare uppsatser använde vi oss av DIVA portalen. Detta för att hitta inspiration kring upplägget av uppsatsen samt att se vilka ämnen och infallsvinklar tidigare studenter har valt att skriva om och således hjälpa oss att hitta ett mindre utforskat
ämnesområde. Vid sökning av icke vetenskapliga källor har även Google använts där exempelvis webbsidor och tidningsartiklar har använts för att i inledningen styrka vår problembakgrund och skapa en bättre förståelse för läsaren kring ämnet. Vi har utöver vetenskapliga artiklar i uppsatsens metodkapitel använt metodböcker och böcker från
litteraturappendixet i Umeå Universitets uppsatsmanual då dessa har ansetts varit av relevans.
Vi har även använt oss av två böcker i form av Inköp och supply chain management av Arjen Van Weele (2010) och Modern logistik av Oskarsson et al. (2013). De böckerna har vi valt att använda oss av då de är skrivna av forskare kring inköp och logistik och beskriver vedertagna modeller såsom Inköpsprocessen och hållbarhet kring logistik.
Till en början var svenska det språk vi använde vid litteratursökningen, men för att utöka sökningen och på så sätt skapa oss en bredare bild kring hur forskningsområdet såg ut valde vi även att använda oss av engelska sökord och artiklar. Några exempel på sökord vi har använt oss av är E-handel, leverantörsval, hållbarhet, hållbart inköp, supplier selection, supplier evaluation, sustainability och e-commerce. Dessa sökord var även till hjälp när vi
identifierade det forskningsgap uppsatsen bygger på. Sedan har vi även använt oss av så kallade litteraturrecensioner kring vissa ämnen för att få en mer övergripande blick kring hur forskningen ser ut kring just det ämnet och för att kunna se vilka författare de refererat i till referenslistan och på så sätt har vi kunnat djupgående analysera dessa källor. Referenslistor är även någonting som enligt Saunders et al. (2009, s. 94) skapar potential till att hitta
primärkällor och är något vi använt oss av för att hitta lämplig forskning.
2.9 Källkritik
Thurén (2005, s. 7–8) beskriver att noggrannhet i den källkritiska processen är av betydelse om en hög sanningshalt vill uppnås i studien. Vidare menar författarna att det finns fyra kriterier att ta hänsyn till vid granskningen av källor, äkthetskriteriet, tidssambandskriteriet, oberoendekriteriet, tendensfrihetskriteriet vilka kommer att beskrivas nedan.
2.9.1 Äkthetskriteriet
Äkthetskriteriet tar upp frågan om källan verkligen är vad den påstår sig att vara (Thurén, 2005, s. 13). Vi har i vår studie förhållit oss till detta kriterium genom att de vetenskapliga artiklar vi har utgått från har varit faktagranskade (peer-reviewed) och publicerade i
vetenskapliga tidningar. De andra källorna vilka vi använt oss av, exempelvis webbsidor eller rapporter har använts med ändamålet att styrka problembakgrunden och visa på trender, statistik och dylikt.
2.9.2 Tidssambandskriteriet
Det andra kriteriet är relaterat till tidsaspekten och hur lång tiden har varit sedan en händelse skett och beskrivningen av denna. Baserat på detta kan bedömningen av källans relevans göras där längre tid mellan skapar större incitament att tvivla på källans trovärdighet (Thurén, 2005, s. 13). Vi har under studiens gång aktivt valt att använd oss av nyare källor för att
14
säkerställa att vi är så aktuella som möjligt. Även Saunders et al. (2009, s. 87) klarlägger vikten av detta kriterium vid användning av böcker som källor då dessa är tryckta och inte uppdaterade likt en artikel. Det gör att vi främst har använt oss av böcker för att beskriva vedertagna modeller och uttryck.
2.9.3 Oberoendekriteriet
Oberoendekriteriet bygger på att en källa ska kunna “stå för sig själv” och inte vara en
skriven kopia av någon annan källa (Thurén, 2005, s. 13). Vi har i sådan stor grad som möjligt använt oss av originalkällor och på så sätt garderat oss mot risken att misstolka informationen.
De gånger en så kallad andrahandskälla har använts är vid avsaknad av originalkällan men i dessa fall har vi verkat aktsamt för att förhålla oss trovärdiga till källans relevans.
2.9.4 Tendensfrihetskriteriet
Det sista kriteriet, tendensfrihetskriteriet används för att säkerställa att källan inte är partisk och utifrån exempelvis personliga, ekonomiska eller politiska intressen skapar en osann bild av verkligheten (Thurén, 2005, s. 13). Här har vi valt att använda en stor bredd av relevanta referenser för att inte en sådan vinkling av ämnesområdet ska ske. Vi anser att det dock är viktigt att påvisa att våra politiska eller personliga intressen har kunnat påverkat den riktning vår uppsats styrt mot. Detta kan ha gjorts på ett omedvetet sätt baserat på våra tolkningar av exempelvis källor eller den bild vi har kring ett ämnesområde som hållbarhet. För att
motverka detta problem har vi strävat mot att använda oss av många olika källor för att ge en större slagkraft till de argument och konstateranden vi gjort.
2.10 Metodsammanställning
Tabell 1. Metodsammanställning.
Vetenskapligt synsätt/ontologi Interpretivism
Verklighetssyn Subjektivism
Angreppssätt Induktivt
Forskningsstrategi Explorativ
Forskningsdesign Kvalitativ
15
3.TEORETISK REFERENSRAM
I detta kapitel presenteras den teoretiska grunden för uppsatsen. De teorier som presenteras är logiskt och omsorgsfullt utvalda för att kunna förklara syfte och frågeställning.
Inledningsvis introduceras teorier kopplade till e-handel, därefter teorin om ‘Triple Bottom Line’, följt av inköpsprocessen, därefter presenteras vanligt förekommande
hållbarhetskriterier vid leverantörsval samt uppsatsens bortvalda teorier. Slutligen presenteras en teoretisk sammanställning med en egenkonstruerad modell.
3.1 E-handel
Enache (2018, s. 67) beskriver att e-handel grundar sig i elektroniska system och används som instrument för att bland annat köpa, sälja och marknadsföra produkter och tjänster över
internet. Ytterligare framhåller Enache (2018, s. 67) att det tillfört nya möjligheter i form av förbättrade samarbeten mellan företag och effektivare informationsutbyte. Detta har bidragit till att E-handeln revolutionerat marknaden under det senaste decenniet och har i grunden förändrat konsumtionen av varor (Enache, 2018, s. 67). Schöder et al. (2016, s. 2) förklarar att e-handelns framväxt beror på ett antal bekvämligheter som e-handel medför. Dessa faktorer är exempelvis att konsumenten inte begränsas av öppettider eller geografiska områden vilket bidrar till ökad skalbarhet i affärsmodellen. Vidare har E-handelsföretag visat sig vara konkurrenskraftiga i både pris och utbud i kombination med att det är tidseffektivt för
konsumenten. Schöder et al (2016, s. 2) förklarar att det även har bidragit till fler returnerade produkter till e-handelsföretagen vilket i sin tur bidrar till fler transporter och större volymer att frakta. Detta leder till hållbarhetsproblem i form av ökade utsläpp och mer trafik i
bostadsområden (Schöder et al., 2016, s. 2).
E-handel ger företag bättre strategiska förutsättningar att på ett mer effektivt sätt
marknadsföra, sälja och leverera produkter (Yasin et al., 2006, s. 258–259). Mangiaracina et al. (2019, s.901) menar att e-handel även innebär ökade utmaning i företagens sätt att agera och medför en högre komplexitet i företagens försörjningskedjor. Detta menar författarna accelereras av att konsumenter som handlar online är mer krävande när det gäller pris, service och tillgänglighet. Leveranstiden har därmed pressats på grund av en ökad konkurrens och de faktum att konsumenter tenderar att vara känsliga när det gäller leveranser (Mangiaracina et al., 2019, s. 901). Vidare är det enkelt att hitta ett substitut till den produkt som efterfrågas då det med enkelhet går att byta mellan företag via internet vilket intensifierar konkurrensen (Gordini & Veglio, 2017, s. 100–101). Konsumenter kan exempelvis använda tjänster som Prisjakt och Pricerunner för att jämföra produkter.
Hållbarhet är något e-handelskonsumenter efterfrågar och Olah et al. (2019, s. 4) menar att det krävs ett samarbete mellan tredjepartslogistiker, återförsäljare och konsumenter för att göra e- handelsbranschen mer miljömässigt hållbar. Detta menar författarna även skulle bidra till minskade kostnader för gods, transport samt returnering av varor och således vara fördelaktigt för alla berörda intressenter för att kunna agera konkurrenskraftigt på dagens e-
handelsmarknad där hållbarhet har en ständigt ökande efterfrågan.
3.2 Triple Bottom Line
Ahi & Searcy (2013, s. 2884) beskriver hållbarhet som ett komplext och multidimensionellt problem där dagens företag måste identifiera tillvägagångssätt att implementera
16
hållbarhetstänk för att på längre sikt kunna konkurrera på marknaden. Det begrepp vår uppsats kommer att syfta på när det gäller hållbarhet är Triple Bottom Line. Konceptet Triple Bottom Line myntades år 1994 av den brittiska forskaren John Elkington (Montabon et al., 2016, s. 13). Det är en utveckling av de gamla teorierna om hållbarhet och har förändrat tankesättet kring ämnet. Teorin bygger på tre grundpelare. På engelska benämns dessa som de tre P:na: People, Planet and Profit (Wilson et al., 2015, s. 434). På svenska hänvisar vi till dessa som ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet.
Figur 3. Triple Bottom Line av Källa: (Wilson et al., 2015, s. 434)
Grundidén inom TBL bygger på att alla tre grundpelarna ska tas i beaktning vid beslut. Alla tre delar ska värderas likvärdigt och att företagets resultat ska inte enbart mätas ekonomiskt, vilket historiskt sett har varit det enda av betydelse (Norman & MacDonald, 2004, s. 243).
Även Wilson, (2015, s. 433) belyser vikten av att hitta en balans mellan delarna i TBL för att uppnå ett hållbart resultat. Modellen kan fördelaktigt användas som ett verktyg för att nå hållbarhetsmål. Detta eftersom de tre delarna lättare kan konkretiseras genom att företagen rapporterar kring den påverkan de har på omvärlden (Slaper & Hall, 2011, s. 4). TBL ger även företagen en möjlighet att ha ett flexibelt förhållningssätt till dessa mätningar utifrån de hållbarhetskriterier företagen anser vara av största värde (Slaper & Hall, 2011, s. 8).
TBL kan även ligga till grund i företagets strategiska inriktning mot en mer hållbar verksamhet (Wilson, 2015, s. 443).
Sherman (2012, s. 673) beskriver att det mest utförliga användandet av TBL ett företag kan göra är att fånga allt värde, problematik och de processer som företag måste angripa för att minimera den skada som kan uppstå från företagets aktiviteter. Detta för att skapa värde i alla tre delar av TBL. I vår mening är det ett bra sätt att beskriva vikten av hur de tre olika delarna i modellen kan användas för att företagen kan minska den påverkan de har på den totala hållbarheten. Sherman (2012, s. 674) menar att TBL ger en bättre bild över hur verksamheten påverkar världen de agerar i utifrån de tre delarna. Sherman (2012, s. 675) menar att även fast ett företag är framstående inom den miljömässiga hållbarheten är detta inte en anledning att
17
agera undermåligt i ett socialt sammanhang. TBL ska inte ses som ett vågspel där ett etiskt förhållningssätt i två delar kan väga upp för ett oetiskt agerande i det tredje området.
Det finns dock en del kritik mot användandet av TBL. Slaper & Hall (2011, s. 4) menar att det svåra med TBL inte är att använda sig av modellen, utan att mäta dess faktiska påverkan.
Vidare tar författarna upp att det problematiska med mätningen är avsaknaden av en
gemensam måttenhet. Att mäta den ekonomiska hållbarheten i samma enhet som den sociala eller miljömässiga hållbarheten är komplicerat. Exempelvis är det är svårt att sätta ett
ekonomiskt värde på arbetsvillkor eller utrotningshotade djurarter (Slaper & Hall, 2011, s. 4).
Norman & MacDonald (2004, s. 252) menar att en svårighet med TBL är avsaknaden av kvantifieringsmöjligheter av företagets handlingar eftersom ett företags engagemang inom de sociala eller miljömässiga områdena är svårt att ställa mot den ekonomiska aspekten där det lättare går att kvantifiera innebörden för företaget. Montabon et al. (2015, s. 13–15) menar att de tre delarna i TBL inte kan vara likvärdiga eftersom den ekonomiska delen är för dominant och därför inte går att likställa med övriga delar. För att uppnå hållbarhet måste därför den miljömässiga beståndsdelen vara den primära i alla företagets beslut.
Trots att TBL framställdes på 90-talet (Montabon et al., 2016, s. 13) anser vi att det
fortfarande är en aktuell modell att använda med tanke på att dagens affärsklimat är tydligt präglat av hållbarhet. Vi menar att TBL skapar en bredare bild av hållbarhet genom de tre dimensionerna den består av. Dessa delar kompletterar varandra och definierar tillsammans tydligt hållbarhet i kontext till vår uppsats. Det skapar en utgångspunkt kring begreppet hållbarhet och dess betydelse för dessa tre dimensioner, vilket ger en vidare förståelse då begreppet kan ses från många olika synvinklar och definitioner. För vår uppsats är detta att föredra gentemot en mer unilateral modell. Vi anser att modellens bredd även ger oss möjligheter att fördjupa oss kring varje del och dessutom skapar det förutsättningar att komplettera dessa delar med andra modeller. På så sätt fungerar TBL som en grund att utgå från där vi senare kan beskriva leverantörskriterierna utifrån ett hållbarhetsperspektiv.
Vi anser att TBL är relevant att använda i uppsatsen då modellen ger oss möjligheter att koppla leverantörskriterier till de tre dimensionerna av hållbarhet som TBL innefattar. Dessa kriterier kommer hädanefter benämnas som hållbarhetskriterier. Vi anser att TBL som grundmodell ger oss möjligheter att undersöka leverantörsvalet ur modellens tre dimensioner vilket således ger oss en vidare bild av hur hållbarhetskriterier kan användas i leverantörsval vilket ligger i linje med vad denna uppsats vill undersöka.
3.3 Inköpsprocessen
Bäckstrand et al. (2019, s. 1) framhåller att inköp har blivit en kritisk aktivitet där företag använder inköpsavdelningen för att standardisera, övervaka och kontrollera deras
inköpsaktiviteter. Vidare argumenterar författarna att en tydligt utsatt inköpsprocess bidrar till att företag kan förklara för deras anställda vad inköpet bidrar till och hur det ska genomföras i organisationen. Detta kan bidra till att anställda snabbare kan förstå de huvudsakliga
inköpsaktiviteterna vilket kan användas för problemlösning och beslutsfattande inom
organisationen (Bäckstrand et al., 2019, s. 1). Bäckstrand et al. (2019, s. 4) identifierade i sin sammanställning av tidigare forskning kring inköpsprocessen att Van Weeles inköpsprocess var den mest populära att använda där 12 av 73 undersökta studier använde identiska kopior av processen och ytterligare 6 var baserade på den. Därav ansåg vi att inkluderingen av Van
18
Weeles (2012) inköpsprocess var relevant för uppsatsen att använda för att läsaren enklare ska förstå vad som ligger till grund för ett leverantörsval.
Inköpsprocessen består av följande sex steg: Definiera specifikationer, val av leverantör, kontraktsskrivning, orderläggning, leveransbevakning samt utvärdering och uppföljning. De tre första delarna i processen benämns som taktiskt inköp och de tre sista som operativt inköp (Van Weele, 2012, s.68).
Figur 3. Inköpsprocessen. Källa: (Van Weele, 2012, s. 68)
Inköpsprocessen beskriver handel mellan företag, så kallad B2B-försäljning, och skiljer sig ofta från handel med slutkonsumenter (B2C) då B2B tenderar att ha som mål att skapa
långvariga affärsrelationer (Han et al., 2014, s. 2115). Ytterligare skillnad mellan processerna är att inom B2B brukar företag ha flertalet intressenter i åtanke inför inköpsbeslut. Detta gör B2B-processen mer komplex och mindre styrd av personliga preferenser (Jobber & Lancaster, 2015, s. 10–11). Sarkis (2002. s. 18) menar att inköpsavdelningen har utvecklats till en kritisk del av ett företags verksamhet som bidrar till minskade materialkostnader. Detta beror främst på materialkostnaders stora påverkan på företagens vinstmarginaler, ökande investeringar i IT-system kopplade till inköp och användandet av frekventa leveranser. En effektiv
inköpsavdelning levererar produkter på rätt plats, i rätt tid och med rätt kvalitet (Sarkis, 2002.
s. 18).
Van Weele (2012, s.68) menar att alla stegen i inköpsprocessen är kopplade med varandra och att det är fördelaktigt att utvärdera varje steg i processen efter dess utförande. Det taktiska inköpet i Van Weeles (2012) inköpsprocess inleds genom att specifikationen på köpet bestäms. Specifikationen utförs genom att företaget bestämmer vad de behöver för att välja rätt leverantör. Företagen behöver sedan specificera förväntningarna på leverantören för att kunna bidra till en fungerade materialförsörjning (Van Weele, 2012, s. 68).
När företag bestämmer specifikation är det viktigt att bestämma vilken roll leverantören ska ha i verksamheten och vilka produkter som leverantören ska förse dem med (Kuo et al., 2015, s. 959). Dowlatshahi (1998, s.143) anser att inköpsfunktionens ökade relevans har bidragit till att företag börjat utveckla nya strategier när det gäller vilken roll leverantören har. Författarna menar att det finns både simpla och mer avancerade roller en leverantör kan ha i förhållande till det inköpande företag. Exempelvis kan företag söka efter leverantörer som tidigt ska vara inblandad i process- och produktutvecklingen (ESI). Ytterligare framhäver författaren att om leverantören involveras tidigt i processen kan det producerande företaget ta vara på
leverantörens teknologiska expertis och kompetens. Govindan (2013, s. 3808) beskriver att ytterligare roller kan innebära att företaget ger leverantören full tillgång till deras lager där de själva får i uppgift att sköta lagerpåfyllning, ett så kallat leverantörsstyrt lager (VMI). För att leverantören ska ha möjlighet att effektivt hantera en sådan roll krävs det att det inköpande företaget tillhandahåller dem med prognoser och försäljningsdata. Vidare förklarar Govindan (2013, s.3808) att ett VMI-samarbeten är ett effektivt sätt att hålla ner lagernivåer men kräver ofta stora startkostnader från installationen av integrerade IT-system. Det har visat sig vara svårt att genomföra sådana leverantörssamarbeten med goda resultat och det används främst i producerande företag med stora inköpsvolymer (Choundry & Shankar, 2015, s. 59).
