Högläsningens betydelse för barns lärande och utveckling

Föräldrarna i intervjuerna berättar att de läser för sina barn då de anser att det bland annat är fantasiutvecklande. Böcker kan få barn att utveckla kunskaper om världen samt utveckla fantasin genom de inre bilder som uppstår när barnet lyssnar på en berättelse. Det väcker även läslusten hos barnet vilket bidrar till att barnet börjar läsa på egen hand. Barn lär sig nya ord och utvidgar språket samt lär sig om berättelsens uppbyggnad vilket barn kan dra nytta av när de ska berätta en saga ( omin ovi , Eriksson och Fellenius 2006:20). Barn kan även tidigt få kunskap om hur böcker fungerar, att texten säger något och att text och tal är i relation ( omin ovi , Eriksson och Fellenius 2006:13). Andra föräldrar nämner att de läser för att det kan underlätta barnens skolgång. Ahlgren, enligt Fast (2008:86), menar att en god läsmiljö i hemmet är betydelsefullt för att barnen ska lära sig att läsa. Detta poängterar även en förälder som säger att:

Att läsa är att ge barnen, anser jag, en enorm fördel i livet. Att kunna läsa parallellhandlingar, dra inferenser och att läsa mellan raderna, det är aldrig fel. Det är att göra sina barn en björntjänst om man inte läser. En bok är alltid ett gott sällskap. Goda vanor bildas när man är ung, läser man som barn läser man oftast som vuxen. (Anna 2014-05-06)

Mamman i ovanstående citat berättar även att hon tycker det är märkbart vilka barn som haft högläsningssituationer hemma när de börjar skolan och menar att hennes barn har utvecklat språket i samband med deras högläsning. Dominkovic, Eriksson och Fellenius (2006:14) menar att Meyer och Wardrop poängterar att högläsning i hemmet påverkar barnets skolgång och menar att detta har betydelse för när barnen kommer i kontakt med skolböcker då barnen lär sig att använda och förstå grammatik genom högläsning. De menar även att Taube anser att barnens varierande läsvanor i hemmet förklarar skillnader mellan barnens läsprestationer, snarare än lärarnas insatser. Flera föräldrar

24

som aktivt läser för sina barn svarade att de anser att läsningen utvecklar barnens ordförråd. Vi tänker att den utvecklingen de ser av barnets ordförråd hänger samman med varför samtliga föräldrar även svarat att de och barnen samtalar kring boken både under tiden de läser och även efteråt. Samtalet är som tidigare nämnt betydelsefullt för barnets lärandeutveckling (Chambers 1998:10).

En mamma som högläser regelbundet för sin son nämner i sin intervju hur hon anser att hennes son utvecklas av läsning. Hon säger att han tar boken och pekar på olika typer av tåg och benämner dem, till exempel godståg, personvagnar och ånglok. Att barn memorerar vad de har läst betonar Fast (2011:86) som menar att när barn regelbundet får höra berättelser så utvecklas en förståelse för att minnas andra berättelser bättre. Men för att utveckla en sådan förståelse krävs det att vuxna hjälper barnen genom att göra bokläsningen till en vana samt diskutera bokens innehåll. Barnet som i detta fall memorerar tåg och fjärilens livscykel är van vid att höra böcker och kan därför knyta samman text med bild lättare än ett barn som är obekant med högläsning (Fast 2011:86). omin ovi , Eriksson och Fellenius (2006:20) menar att böckers olika innehåll utvecklar barnets kunskaper om världen, människor, miljöer samt hur saker fungerar. När föräldrar pratar om vilken utveckling de ser hos sina barn i samband med högläsning svarar de att barnen har lärt sig ord och grammatik. De säger även att barnen utvecklar sin fantasi, empati, karaktärstagning, kunskaper om saker samt att de lär sig att dra paralleller mellan c er och erfarenheter. n av f r ldrarna es rev att “det utvecklar ju fantasin, kreativiteten och nyfikenheten på språkets uppbyggnad. Han frågar mycket om vad det står och nu känner han igen vissa ord. Han lär sig också att h lla uppe oncentrationen och att omma ih g” Anna 4-05-06). Samtidigt kan föräldrarna aldrig garantera att den utveckling de ser hos barnet verkligen har skett i anslutning till deras högläsning. Till exempel berättade en mamma att hennes son har lärt sig om fjärilens livscykel i samband med högläsning, men samtidigt finns det en möjlighet att barnet har lärt sig om detta i ett tema på förskolan. Som tidigare nämnt är ju andra individer delaktiga i barnens socialisationsprocess och bidrar till barnets lärande ( omin ovi , Eriksson och Fellenius 2006:8). Även de ord som föräldrarna anser att de har lärt sig i anslutning har barnet möjligen lärt sig i vardagliga samtal, vilket även Johan menade.

25

En förälder nämner i intervjun att hon läser regelbundet för sitt barn men att det inte finns något direkt syfte med högläsningen utan de läser endast för att hon och hennes barn har intresse av c er. Hon s ger att “när jag läser för min dotter har jag aldrig som syfte att hon ska lära sig en massa, utan jag läser endast för att vi båda har intresse för böcker, lärandet sker liksom automatiskt utan att man behöver t n a p det”. Denna förälder nämner även att hon anser att hennes barn har utvecklat ordförrådet. Att barn lär sig rent automatiskt betonar Margarete Meek som menar att barn "move into literacy" när de lyssnar till en berättelse då barn omedvetet lär sig hur språket låter och är uppbyggt i högläsningssituationerna (Fast 2008:86). I en högläsningssituation där föräldrarna inte har lärande som syfte kan en pedagogisk situation uppstå där det sker ett lärande omedvetet. Detta belyser omin ovi , Eriksson och Fellenius (2006:131) som menar att föräldrar som inte har lärande som syfte under högläsning kan ge barnet samma kunskaper som i en lärarsituation där intentionerna är att det ska ske ett lärande hos barnet.