Högläsning i hemmet

Barn Unga Samhälle

Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och Lärande

15 högskolepoäng

Högläsning i hemmet

Reading out loud at home

Linda Hörman

Nina Ström

Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Examinator: Nils Andersson

Abstract

Det har framkommit att allt fler svenska ungdomar inte kan förstå enkla ord och texter när de går ut grundskolan (Läsrörelsen 2013). Samtidigt läser allt färre föräldrar för sina barn varje dag (Läsrörelsen 2013). Vi tänker att det finns ett samband mellan föräldrars läsvanor med sina barn och barnens senare resultat i skolan. Vi har därför utfört en kvalitativ studie där syftet var att undersöka varför/varför inte föräldrar läser för sina barn och vilken utveckling föräldrar ser hos sina barn i samband högläsning. Syfte var även att undersöka varför barn tror att deras föräldrar läser för dem. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer med barn och föräldrar som därefter analyseras utifrån teorier som bland annat rör samspel, det kompetenta barnet och barns utveckling i samband med högläsning. Vårt resultat visar att många av de tankar vi hade kring varför föräldrar läser och inte läser har visat sig stämma överens med resultatet. I resultatet kan det utläsas att föräldrar läser för sina barn för att de anser att läsning utvecklar ordförråd, fantasi och kreativitet. Resultatet visade även att barn tror att deras föräldrar läser för dem bland annat för att de ska lära sig eller för att de ska sova.

Nyckelord: Barn, föräldrar, högläsning, samspel

Förord

Vi vill tacka alla barn och föräldrar som har ställt upp på våra intervjuer. Utan era tankar och erfarenheter hade det inte blivit något arbete. Så ett stort tack till alla er! Vi vill även tacka vår handledare som har stöttat oss genom skrivprocessen och som många gånger har hjälpt oss att undvika fallgropar under arbetets gång. Slutligen vill vi tacka varandra för bra samarbete och stort tålamod. Vi har båda bidragit lika mycket till arbetet även om vi inte har skrivit vartenda ord tillsammans, och vi har varit lika aktiva vid intervjuerna.

Innehåll

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 1

2 Tidigare forskning ... 2

2.1 Högläsningens betydelse för barns utveckling ... 2

2.2 Literacy i hemmet ... 3

2.3 Föräldrars ambitioner ... 4

2.4 Mödrar och fäder ... 5

3 Teoretiska utgångspunkter ... 7

3.1 Samspelets betydelse ... 7

3.2 Barns utveckling i samband med högläsning ... 8

3.3 Det kompetenta barnet ... 9

3.4 Habitus ... 10

3.5 Barns intresse ... 10

3.6 Högläsningen utanför hemmet ... 11

3.7 Kan högläsningen ersättas? ... 11

3.8 Teori och empiri ... 11

4 Metod och genomförande ... 13

4.1 Metodval ... 13 4.2 Urvalsgrupp ... 14 4.2.1 Föräldrar ... 14 4.2.2 Barn ... 14 4.3 Genomförande ... 14 4.4 Forskningsetiska överväganden ... 15

5 Resultat, analys och teoretisk tolkning ... 16

5.1 Varför läser/läser inte föräldrar för sina barn? ... 16

5.1.1 Barnens intresse och teknikens roll ... 16

5.1.2 Empati, karaktärstagning och språkutveckling ... 18

5.1.3 Närhet vid högläsning ... 19

5.1.4 Föräldrars läsvanor och synsätt ... 21

5.1.5 Högläsningens betydelse för barns lärande och utveckling ... 23

5.1.6 Faktorer som inverkar på högläsning ... 25

5.2 Varför tror barn att deras föräldrar läser för dem? ... 26

5.2.2 Barns tankar om varför föräldrar läser för dem ... 28

6 Avslutande slutsatser och diskussion ... 30

6.1 Resultatdiskussion ... 30

6.2 Metoddiskussion ... 32

6.3 Reliabilitet och validitet ... 32

6.4 Uppslag till vidare forskning ... 33

Referenser ... 34

Böcker och artiklar ... 34

Övriga referenser ... 35

Bilaga 1 ... 36

1

1 Inledning

“As parents, the most important thing we can do is read to our children early and often. Reading is the path to success in school and life. When children learn to love books, they learn to love learning” - Laura Bush (Eipstein 2002:8).

Ovanstående citat påstår att det är betydelsefullt att föräldrar läser för sina barn tidigt och regelbundet då det kan underlätta skolgången. Detta betonar flera teoretiker, där ibland Meyer och Wardrop som anser att högläsning bidrar till att förmågan att förstå skolböcker underl ttas om arnet tidigt ommit i onta t med c er omin ovi , Eriksson och Fellenius, 2006:14). Trots det visar det att endast 35 % av alla föräldrar i Sverige läser för sina barn varje dag (Läsrörelsen, 2013). Högläsningen bidrar även till en känslom ssig onta t som s apar trygghet p mentalt plan n r arnet lir st rre menar Arn erg omin ovi , ri sson och ellenius, . omin ovi , ri sson och Fellenius (2006) betonar hur viktig högläsning är då det skapas ett samspel mellan barnet, den vuxna och boken som ger möjligheter till diskussioner vilket har visat ge effekter på barns lärande. Högläsning utvecklar inte enbart skriftspråket, utan även fantasin, förmågan att skapa egna värderingar, förstå andras upplevelser, att ifrågasätta samt andra fun tioner som vi g r n rmare in p i denna studie omin ovi , ri sson och Fellenius, 2006:20). 20 000 svenska ungdomar kan inte förstå enkla ord och texter när de går ut grundskolan (Läsrörelsen 2013). Detta anser vi är ett problem som det behöver arbetas på. I denna studie beskrivs och analyserar vi föräldrars och barns perspektiv på högläsning i hemmet.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med vår studie är att undersöka varför föräldrar läser för sina barn. Då alla föräldrar inte läser för sina barn vill vi undersöka deras orsaker till detta. Vi vill även få mer kunskap om hur föräldrar upplever att läsning är utvecklande för deras barn. Syftet är även att ta reda på varför barn tror att deras föräldrar läser för dem. Syftet konkretiseras i följande frågeställningar:

Varför läser/ läser inte föräldrar för sina barn?

Hur upplever föräldrar att läsning är utvecklande för deras barn? Varför tror barn att deras föräldrar läser för dem?

2

2 Tidigare forskning

Vi kommer nu att redogöra för den tidigare forskning som vi kan relatera vår studie till och som har bidragit till framskapandet av våra frågeställningar och syfte. Alla studier vi tar upp här belyser högläsning men har skilda syften, därför delar vi in dem under fyra avsnitt. I det första avsnittet presenterar vi studier som belyser högläsningens betydelse för barns utveckling.

I det andra avsnittet redovisar vi forskning som studerar barns literacyutveckling i hemmet. När vi använder begreppet literacy menar vi att barnet på något sätt använder sig av skriftspråket. Dessa studier finner vi relevanta då de tydliggör betydelsen av högläsning i hemmet vilket kan förklara varför föräldrar läser för sina barn. I avsnittet poängterar vi även att barn utvecklar skriftspråket i samspel med övriga familjemedlemmar, detta är något vi återkommer till i studien när föräldrar beskriver deras barns utveckling i samband med högläsning.

I det tredje avsnittet presenterar vi studier som poängterar hur föräldrarnas ambitioner påverkar barnens lärande och intresse för böcker. Med föräldrarnas ambitioner menar vi vilka motiv och syfte de har med högläsningen vilket vi återkommer ständigt till i analysen då föräldrars ambitioner och syften påverkar deras läsvanor med sina barn. I det sista avsnittet redogör vi för tidigare forskning som belyser skillnader mellan fäders och mödrars högläsning med sina barn. Vårt arbete syftar inte på att jämföra mödrars och fäders högläsning, däremot kommer denna forskning in på varför fäder inte läser i den grad som mödrar gör. Det leder oss in på spåret kring varför föräldrar inte läser för sina barn vilket vi kommer att undersöka.

2.1 Högläsningens betydelse för barns utveckling

Skolverket (2013) rapporterar att PISA-undersökningar visar på att svenska ungdomars läsförståelse försämras. Det har försvagats under det senaste decenniet vilket bidrar till sämre kunskapsutveckling i skolan. Flera studier, främst internationella, visar att högläsning bidrar till lärande hos barnet. Queini, Bahous och Nabhani (2008) studerade under 10 veckor 53 förskolebarn i åldern 5-6 i syfte att undersöka vilket lärande som sker hos barn i samband med högläsning. Resultatet från deras studie visade att barnens

3

lyssnar- och talförmåga samt deras skriftspråk utvecklades då de under högläsningen utökade förståelsen för ord, grammatik och meningsbyggnader.

Andra studier visar att barn utvecklar ordförrådet och fantasin när de får ta del av berättelser i varierande former i samband med högläsning (Dieh-Faxon, Altweiger och Dockstader Andersson 1985). Även Linda Johnson och Beverly Otto (1994) betonar barnets lärande i samband med högläsning. Forskarna har utfört ett föräldrar-barn läsprojekt som genomfördes i ett klassrum för 4-åringar där relationen med föräldrarna var centrerad. Barnen representerade varierande etniska och kulturella grupper men alla hade begränsade ekonomiska resurser. Meningen med deras projekt var att betona vikten av delad upplevelse av sagoböcker hemma och i skolan, och för att tillhandahålla möjligheten för föräldrar och barn att öka antalet tillfällen av gemensam sagoboksläsning. I projektplanering ingick en etablering av ett lånebibliotek i ett klassrum och schemalagd tid för föräldrarna att komma och dela böcker med deras barn i klassrummet. Barns intresse av läsning, deras lyssnarförmåga, och deras ordförråd ökade som ett resultat av att föräldrarna läste högt för dem i klassen. Monolog, imiterad läsning och dialog var de tre olika lässtilarna som identifierades när videoband på föräldrar som läste högt analyserades. Var och en av dessa sätten att närma sig sagoböcker var effektiva för att bibehålla barnens intresse av sagoböcker. Resultaten indikerade att föräldrar-barn läsprogram kan uppmuntra samverkan mellan föräldrar och lärare för att förbättra läs- och skrivutvecklingen för deras barn.

2.2 Literacy i hemmet

Enligt läsrörelsen (2013) visar nya undersökningar på att endast 35 % av föräldrarna läser varje dag för sina barn. Det är endast hälften av hur många som för tio år sedan läste varje dag för sina barn. Carina Fast (2008) har studerat barns literacyutveckling i hemmet. Fast har utfört en studie där hon följt sju barn och deras familjer i syfte att undersöka hur barn möter och använder skriftspråket i hem och skola. Barnen var tre år när Fast påbörjade undersökningen som pågick i tre år. Genom observationer, intervjuer, insamling av barnens teckningar och texter, ljudupptagning och fotografering, har Fast samlat in material till studien. I undersökningen beskriver föräldrarna deras erfarenheter av läsning och varför de anser att det är viktigt att deras barn utvecklar skriftspråket. Resultatet visade att barnen praktiserade skriftspråket på många olika sätt i hemmet, bland annat genom dator, tv, leksakskataloger, leksaker och

4

böcker. Resultatet visar även att barn i relation med familjemedlemmar utvecklar skriftspråket, både genom högläsning men även genom vardagliga samtal.

Även omin ovi , Eriksson och Fellenius (2006) betonar betydelsen av att vuxna läser högt för sina barn då det bidrar till barnens literacyutveckling. Författarna har genom videoinspelningar analyserat två högläsningssituationer i syfte att studera vad som sker under högläsningen mellan förälder och barn. Den första inspelningen gjordes med Fredrik år 2000 som var två år vid inspelningen och var bekant med böcker då hans föräldrar läste för honom varje dag.Det andra högläsningstillfället utfördes år 2001 med Anna som är blind och vid tillfället var fyra år gammal. Anna hade tidigare kommit i kontakt med taktila böcker både i förskolan och i hemmet. Resultatet visar att högläsningssituationerna har flera likheter, det sker en ständig språklig interaktion, föräldrarna bekräftar och bjuder in till samtal samt kopplar bokens innehåll med barnens erfarenheter. Slutsatsen av studien var att familjen har stor betydelse för barnets utveckling av skriftspråket då barnen och föräldrarnas samspel utlöser barnets intresse för böcker och text vilket underlättar när barnet ska lära sig läsa samt skriva.

2.3 Föräldrars ambitioner

Resultatet av Fasts (2008) studie visade att barnen blir bärare av föräldrarnas språkliga ambitioner. I studien nämner flertalet föräldrar att de har blivit präglade av sina föräldrars läsande och vill nu överföra det till sina barn. Föräldrar berättar även att de vill att barnen ska få ta del av deras kultur vilket de menar att deras barn kan uppleva genom berättelser. Ett fåtal av föräldrarna i studien läser böcker som handlar om deras religion vilket gör att deras barn kommer i kontakt med skriftspråket den vägen. Bland annat kommer ett barn i kontakt med berättelser genom det gamla testamentet. En förälder i studien anser att det är viktigt att barnen lär sig svenska då de annars kan få svårigheter i skolan.

Även andra studier betonar att föräldrars ambitioner har betydelse för barns utveckling. Carolina J Blakemore och Barbara Weston Ramirez (2006) har intervjuat föräldrar och släktingar till barn mellan 0-7 år som lärt sig läsa tidigt. Detta i syfte för att ge föräldrar tips och metoder som kan gynna deras barns läsning. Föräldrar berättar i intervjun att de högläser för sina barn för att de själva är intresserade av böcker, för att ha en mysig stund med sina barn eller för att bekanta sig med språket. Andra föräldrar har lärande som syfte när de högläser för sina barn. Resultatet av studien visar att oavsett syfte så

5

verkar det ske ett lärande hos barnet vid högläsning. Författarna menar att en lärandeprocess naturligt verkar falla in i samband med föräldrars intresse och kärlek till böcker (Blakemore och Ramirez 2006).

2.4 Mödrar och fäder

Judith I. Schwartz (2004) har studerat mödrars och fäders interaktion med sina barn under högläsning. Syftet med studien är att undersöka hur män och kvinnor skiljer sig i högläsning med sina barn. Sammanlagt deltog 63 föräldrar i studien, 27 mammor och 36 pappor. Föräldrarna hade olika etniciteter och utbildningar. 63 barn deltog i studien och var mellan 1-4 år. Familjerna observerades under tre veckor där författaren med hjälp av observatörer studerade samspelet mellan förälder och barn under högläsning. Resultatet visade att det finns tydliga skillnader mellan fäders och mödrars högläsning med sina barn. Mödrar integrerade med sina barn på ett sätt som bidrog till fler samtal och djupare förståelse hos barnen. Papporna var däremot mer inriktade på att använda sig av strategier i syfte att barnen skulle fokusera på ord och stavelse. Papporna hade mindre potential för att utveckla en dialog där barnet har chans att styra samtalet. Detta menar Schwartz, kan bero på att barnomsorgen främst sköts av kvinnor och lär sig därför mer om hur barn lär sig i interaktion med andra människor. Kvinnor vet i allmänhet mer om hur de kan integrera med barn genom högläsning för att de ska utvecklas optimalt skriver Schwartz.

Även forskarna Elisabeth Duursma och Barbara A. Pan (2011) har kommit in på skillnader mellan fäders och mödrars högläsning med sina barn. De har undersökt vem av föräldrarna som högläser för deras barn i familjer med låg inkomst. I studien analyserar Duursma och Pan även fäders läsvanor med sina barn. I studien har 800 fäder och mödrar intervjuats när deras barn har varit mellan 14-36 månader. Intervjuerna har därefter delats in i kategorier om kön, ålder, inkomst och etnisk bakgrund. Resultatet visade att föräldrar med högre utbildning läser mer regelbundet. I familjer med högre utbildning läste fäderna mer regelbundet än fäder med lägre inkomst. Dock läste mödrarna mer än fäderna både i familjer med låg inkomst och hög inkomst.

Duursma och Pan diskuterar huruvida fäder med lägre inkomst påverkas av barnets mor som är mer högutbildad. Detta kan förklara varför fäder inte högläser i samma mängd som mödrarna. Fäder med lägre utbildning faller möjligen inte naturligt in i läsning med sina barn då deras högutbildade partner gör det. Att fäder med hög utbildning läser mer

6

för sina barn kan förklaras med att de är medvetna om fördelarna med högläsning för barnet. 42 % av fäder med hög utbildning berättade i intervjuerna att de högläser minst en gång i veckan medan 27 % av fäder med lägre utbildning högläser minst en gång i veckan. Av mödrarna läste 56 % av högutbildade en gång i veckan och 36 % med lägre utbildning (Duursma och Pan 2011).

I de flesta studier har vi funnit att det främst är pedagoger eller forskare som poängterar betydelsen med högläsning, men vi ifrågasätter varför föräldrarna och barnen inte får större plats i studierna? Vi har inte funnit en enda studie vars syfte är att studera varför föräldrar läser eller inte läser inte för sina barn, vilket vi finner underligt. Ifall vi inte får reda på varför föräldrar inte läser vet vi heller inte vilka resurser som krävs för att hjälpa föräldrar i sin högläsning med sina barn. Vet vi däremot vilka resurser som krävs för att bidra till att fler föräldrar läser är vi övertygade om att lässvårigheter i skolorna kommer minskas.

Vi anser att vår studie behövs då vi hoppas att den ska bidra till att föräldrar som inte läser för sina barn ändrar deras läsvanor när de i studien får ta del av varför föräldrar läser för sina barn och när de beskriver vilken utveckling de ser hos sina barn i samband med högläsning. I de studier som kretsar kring föräldrar studerar forskarna främst om föräldrar läser för sina barn eller inte, sällan framkommer förklaringar som kan ligga bakom varför de läser eller inte läser. Vi anser även att barn får för lite utrymme i studier om högläsning i hemmet där forskarna vanligen utgår från ett barnperspektiv. Det vill säga vad de anser vara barnets bästa. I vår studie utgår vi från barnets perspektiv där vi träder in i deras värld för att få utökad kunskap om hur de upplever högläsning med föräldrarna.

7

3 Teoretiska utgångspunkter

I detta avsnitt presenteras de teoretiska utgångspunkter som vi har använt oss av i analysen. Vi har valt att dela in teorierna i åtta avsnitt, varav det sista handlar om hur vi ser på empirin genom teorierna. I varje avsnitt redovisas de teorier som belyser det område som tas upp.

3.1 Samspelets betydelse

Vi har i analysen använt oss av teorier som belyser samspelets betydelse för barnets lärande. Detta anser vi är relevant för vår studie eftersom det uppstår ett samspel mellan förälder och barn under högläsning vilket har stor betydelse för vilken utveckling föräldrarna ser hos barnet i samband med högläsning. När vi beskriver samspel i vår analys menar vi den interaktion som uppstår mellan förälder och barn under en högläsningssituation, men även med andra individer i vår omgivning. Fast (2008:86) är en av de teoretiker som betonar samspelets betydelse under högläsning. Hon menar att barnet med stöd av en vuxen kan utveckla en förståelse för böcker. Fast refererar även till andra teoretiker som vi använder oss av, där ibland Ahlgren som menar att barn med god läsmiljö i hemmet och föräldrar som läser för dem har stora fördelar när de ska lära sig att läsa.

Enligt omin ovi , ri sson och ellenius anses det inom den socio ulturella teorin att barnet socialiseras in i ett språk, de menar även att Lev Vygotskij, som ett utav de största namnen inom den sociokulturella teorin, betonar samspelets betydelse för barns lärande. Vygotskij menar även, enligt omin ovi , ri sson och ellenius, att barn utvecklas i interaktion med mer mogna individer och barns språk stimuleras när de stöter på ord och begrepp på en nivå som är strax över deras behärskningsnivå. Detta kallade Vygotskij för den proximala utvecklingszonen. Barn är därför beroende av

vuxna för att utvecklas (Chambers, 1998:38). Detta synsätt har kopplingar till behaviorismen som har stort inflytande över synen på barns språkutveckling. Enligt behaviorismen lär sig barnet språk i samspel med vuxna där barnet imiterar de vuxnas språk (Chambers 1998:36).

Chambers (1998:10) är en av de teoretiker som vi har utgått från i vår studie då han betonar betydelsen av boksamtal som bidrar till ett lärande hos barnet. Vi anser att hans teorier om boksamtalets betydelse är relevanta för vår studie då boksamtalets innehåll

8

och effekt kan förklara föräldrarnas svar på huruvida de ser någon utveckling hos barnet i samband med högläsningssituationer. Boksamtal är när barnet får uttrycka de känslor och tankar kring bokens innehåll men även om annat i livet som uppkommer vid högläsning. Chambers menar att när barnet i samspel med en vuxen riktar fokus åt något gemensamt, det vill säga boken, kan de tillsammans diskutera bokens innehåll vilket bidrar till en gemensam och fördjupad förståelse.

Även omin ovi , Eriksson och Fellenius (2006:8) betonar vikten av att vuxna läser för sina barn och de skriver om en mängd olika forskare vars teorier vi har använt oss av. De skriver om bland annat Arnberg som de menar anser att det sker en lärandeprocess hos barnet genom den känslomässiga och fysiska kontakt som uppstår mellan föräldrar och barn, vilket underlättar inlärningen ( omin ovi , Eriksson och Fellenius 2006:15). omin ovi . Eriksson och Fellenius (2006:17) menar att den kroppskontakt som uppstår under högläsning kan fungera som närhet på mentalt plan när barnet blir större, då det ger en trygghet som är god förutsättning för inlärning.

3.2 Barns utveckling i samband med högläsning

Vi har använt oss av teorier om vilka områden barn utvecklar i samband med h gl sning. ast s river att Margarete Mee menar att arn ”move into literacy” n r de lyssnar till en er ttelse och att arn l r sig omedvetet hur spr et l ter och är uppbyggt i h gl sningssituationerna. ven omin ovi , ri sson och ellenius (2006:15) refererar till en mängd olika teoretiker som beskriver vilket lärande och utveckling som sker i samband med högläsning, där ibland Arnberg som enligt dem menar att barnen i högläsning identifierar sig med karaktärerna i böckerna som får dem att m ta sina och andras nslor. omin ovi , ri sson och ellenius menar att böcker utvecklar barnens kunskaper om världen samt utvecklar fantasin genom de inre bilder som uppstår när barnet lyssnar på en berättelse. Det väcker även läslusten hos barnet vilket bidrar till att barnet börjar läsa på egen hand. Barn lär sig nya ord och utvidgar språket samt lär sig om berättelsens uppbyggnad vilket barn tar nytta av när de ska berätta en saga. De menar även att barn tidigt kan få kunskap om hur böcker fungerar, att texten säger något och att text och tal är i relation.

omin ovi , ri sson och Fellenius (2006:14) tar upp flera teoretiker som belyser högläsningens betydelse för barnets språk och skriftspråk, där ibland Olaussen som de menar anser att vuxna tar upp nya ord och begrepp och samtalar om deras betydelse

9

under högläsning. Det bidrar till att barn utvidgar språket som har betydelse för deras framgång i skolan. Vidare tar de upp Ögren som menar att högläsning ger större ordkunskap än det vardagliga samtalet. omin ovi , Eriksson och Fellenius (2006:14) menar även att Meyer och Wardrop anser att barn lär sig använda och förstå grammatik genom högläsning samt att förmågan att förstå skolböcker underlättar om barnet tidigt kommit i kontakt med böcker. Teorietiker har poängterat att högläsningen har stor påverkan på barnets senare skolgång, bland annat Taube som bedömer att barnens varierande läsvanor i hemmet förklarar skillnader mellan elevers läsprestationer, snarare än lärarnas insatser.

omin ovi , ri sson och ellenius har framf rt en modell vil a m liga effekter högläsning mellan vuxen- barn kan ge. De menar att barnets syn på boken som företeelse grundas utifrån de attityder vuxna har till läsning vilket påverkar barnets attityder till läsning, det vill säga visar föräldrar att det är njutbart att läsa smittar det av sig på barnet som utvecklar en förståelse för bokens funktion. När barnet läser får de även förståelse för hur de hanterar en bok, det vill säga att den har en framsida och baksida, hur man vänder blad osv. Bokens innehåll ger barnet kunskaper om bland annat miljöer och känslor. Barn kommer även i kontakt med språket via böcker och utvecklar bland annat ordf rr det n r f r ldrar och arn samtalar, detta menar omin ovi , ri sson och ellenius i sin tur idrar till literacyutvec ling.

Boken som företeelse

Boken som objekt Bokens innehåll Språk i skrift

Attityder till böcker Bokens funktion

Bak och fram Vända blad Vad som är text och

bild Kunskaper Etik Olika miljöer Olika relationer Känslor Berättelsens uppbyggnad Skriftens grammatik Ordförråd

Literacyutveckling Literacyutveckling Literacyutveckling Literacyutveckling

3.3 Det kompetenta barnet

Vi har i analysen av resultatet funderat över huruvida föräldrar tror på det kompetenta barnet eller inte, vilket kan ha en stor påverkan för föräldrars läsning för sina barn. Dion Sommer (2008:24) menar att det kompetenta barnet är ett barn som redan från födseln

10

är utrustad med möjligheter att delta i sin utveckling. Dock finns det flera teoretiker som menar att det finns problematik i att se barnet som kompetent då man ger barnen för mycket ansvar som de inte kan hantera. Sommer skriver även att Qvortrup betonar att vuxna bör se till barnens kompetenser men även ta hänsyn till det sårbara barnet som är i behov av vuxnas omsorg och beskydd.

3.4 Habitus

När vi analyserar resultatet utifrån varför föräldrar läser eller inte läser för sina barn har vi använt oss av Pierre Bourdieus teori kring habitus. Habitus är de vanor som formas i sociala sammanhang från barndomen och påverkar allt vi gör vilket kan bidra till att man inte följer regler på hur vi bör agera. Enligt Fast menar Bourdieu att ett sätt att närma sig barns skriftspråk är att komma åt de vanor som barnet får inom familjen (Fast 2008:49). Fast menar även att Bourdieus anser att ”människor följer inte regler hur man bör agera, utan vi styrs av de inre vanorna som r inristade i v ra roppar” (Fast 2008:91). I samband med högläsning får barnen vanor men även attityder till själva läsandet. Det bidrar till skapandet av barnens språkliga habitus menar Bourdieu enligt Fast (2008:91). omin ovi , Eriksson och Fellenius (2008:17) menar att tidiga erfarenheter av läsning bidrar till att böcker kan ses som något njutbart, men då måste barnen även få in vanan genom att höra berättelser regelbundet.

3.5 Barns intresse

Barnens intresse för böcker är betydelsefullt för huruvida föräldrar läser eller inte läser och därför har vi använt oss av en rad teorier som belyser detta. Åsa Wedin (2011:109) refererar till Fox som menar att när vi läser böcker som barnen inte är intresserade av så stöter det bort dem från böcker och läsning. Wedin s river ven att ox menar att “en bok som kan få barn att skratta, darra eller skruva på sig slår ner i deras hjärtan och blir var”. Cham ers 99 4 refererar till fors aren Gordon Wells som ven han tydliggör hur viktigt det är att vuxna pratar om sådant som intresserar och berör barnet för att samtalet ska bli så givande som möjligt. Föräldrars medvetna och omedvetna attityder om böcker till barnet är avgörande för huruvida barnet utvecklar ett intresse för böcker. Anser föräldrarna att det är kul att l sa lir arnet ofta medveten om detta och tv rtom omin ovi , ri sson och ellenius 9 .

11

3.6 Högläsningen utanför hemmet

I analysen av föräldrarnas svar använder vi oss av teorier kring huruvida högläsning i förskolan kan ersätta den i hemmet. Domin ovi , ri sson och ellenius skriver att Lanza menar på att det inte är endast familjen som är delaktig i socialisationsprocessen utan även andra personer i barnens omgivning, till exempel förskolan. Förskolan skulle därmed kunna fungera som komplement till föräldrarnas högläsning, speciellt då somliga barn aldrig får höra på en saga hemma. Däremot skriver samma författare att Kerweit menar på att högläsningssituationerna ser annorlunda ut om man jämför hemmaläsning med gruppläsning. Högläser man i grupp r det sv rt att n ut till alla arn vil et g r att det inte r givande f r alla omin ovi , Eriksson och Fellenius 2006:132). Å andra sidan kan högläsning i förskolan bidra till mer lärande och intresse hos barnet än högläsning inom hemmet. omin ovi , ri sson och Fellenius (2006:29) skriver att Snow hävdar att huruvida föräldrar släpper in barnet i boksamtal och intresserar sig för barnens frågor har betydelse för hur effektiv högläsningen blir.

3.7 Kan högläsningen ersättas?

Det finns flera teoretiker som diskuterar huruvida högläsningen kan ersättas med tv, läsplattor och datorer som vi främst kommer att använda i analysen där vi försöker förstå varför föräldrarna inte läser för sina barn. Kåreland (2009:96) skriver att Margareta Rönnberg har en positiv syn på tv:s inverkan på barn då barn är perspektivtagare när de ser karaktärer i programmen, likt högläsning när barnen sätter sig in i karaktärerna i boken. Kåreland (2009:99) skriver även att Marie Nilsson däremot anser att datorspel är asocialt men hävdar samtidigt att datorspel stimulerar fantasin samt koordinationen mellan öga och spel som kan jämföras med när barn hanterar en bok.

3.8 Teori och empiri

Vi har använt oss av en mängd teorier som handlar om samspel och lärande. Detta för att vi då kan titta på den sociala bakgrunden som har stor betydelse för barns lärande i samband med högläsning. Vi använder oss av Bourdieus teori om habitus för att det är intressant att titta på vanorna från barndomen eftersom det bland annat påverkar våra läsvanor. Vi använder även teorier som kretsar kring huruvida högläsning i förskolan kan ersätta den i hemmet då vi kan vi titta på andra möjligheter till lärandeutveckling

12

som en förälder som inte läser för sitt barn menar finns. Här använder vi även teorier som handlar om teknikens för- och nackdelar för att titta på föräldrarnas olika uppfattningar om teknik framför böcker.

Teorier om det kompetenta barnet används när vi tittar på föräldrarnas synsätt på det kompetenta barnet vilket har visat sig har stor betydelse för hur de agerar med sina barn. I analysen använder vi teorier som visar vilket lärande som sker hos barnet i samband med högläsning. Genom dem kan vi bland annat betona föräldrarnas svar när de berättar om vilken utveckling de ser hos sina barn. Vi använder teorierna för att titta på vilken utveckling som sker hos barnet beträffande fantasi, skriftspråk, empati, kunskap om världen och karaktärstagning. Vi använder bland annat omin ovi , Eriksson och Fellenius (2008:18) modell för att titta på vilka möjliga effekter högläsning kan ge. Vi använder även teorier som betonar betydelsen av barns intresse för böcker för att finna förklararingar till varför föräldrar läser och inte läser för sina barn.

13

4 Metod och genomförande

Under rubriken metod och genomförande beskriver vi det tillvägagångssätt som vi har använt oss av. Vi kommer att redogöra valet av metod och vilka forskningsetiska överväganden vi har gjort. En kort beskrivning av deltagarna i studien kommer även här att presenteras.

4.1 Metodval

I denna empiriska studie har vi använt oss av kvalitativ metod där vi genom djupintervjuer med föräldrar och barn har försökt analysera läsning i hemmet (Berglund 2014-02-10). Vi anser att denna metod går mer in på djupet än den kvantitativa metoden. I den kvantitativa metoden använder forskaren enkäter eller strikt hållna intervjufrågor som många gånger endast är ja eller nej besvarade för att få fram ett resultat. Denna metod har fördelar om det är förbestämt vad som skall undersökas, då kan enkäter och strikta intervjufrågorna räcka till för att besvara det som forskaren vill ha svar på. Däremot anser vi att de öppna intervju- och följdfrågorna i den kvalitativa metoden öppnar upp fler insynsvinklar och kan få fram information som annars inte hade framkommit genom den kvantitativa metoden.

I vår intervjumetod använde vi oss av semistrukturerade intervjuer där intervjufrågorna är öppna om det samtalet centreras kring. Vi använde oss av denna metod eftersom vi ville att de intervjuade skulle ha chans att påverka intervjuns innehåll, det vill säga att vi valde intervjufrågor som vi anser är tillräckligt öppna för att respondenterna skulle kunna svara fritt och obegränsat. Ett antal av våra intervjufrågor är ja och nej- besvarade, dock ställer vi alltid följdfrågor som får svaren att utvecklas. I strukturerade intervjuer blir respondenternas svar korta och outvecklade likt en enkätblankett (Alvehus 2013:83). Detta ville vi undvika.

Vi anser att intervjuer var det mest effektiva sättet att få kunskap kring föräldrars och barns perspektiv på läsning i hemmet inom kort tid. Vi ville även få ett brett resultat med många tankar kring läsning i hemmet och valde därför att intervjua sammanlagt 28 föräldrar och barn. Antalet intervjuer gjorde det inte möjligt för oss att genomföra flera metoder då det tog längre tid än väntat. Vi diskuterade huruvida vi skulle spela in intervjuerna men då somliga deltagare inte kände sig bekväma med det valde vi att avstå. Alvehus (2013:85) menar att den intervjuade blir begränsad i hur öppen denne

14

kan vara under en inspelning. Därför har vi förlitat oss på våra anteckningar. Under intervjuerna var vi båda aktiva deltagare och har på så sätt försökt få ner ord för ord vad deltagarna svarade. Vi har sammanställt våra anteckningar och har diskuterat tillsammans ifall vi har tolkat intervjusvaren på samma sätt.

4.2 Urvalsgrupp

Vi har intervjuat 14 barn och 14 föräldrar. Fåtalet föräldrar och barn ingår i samma familj då vi först ville undersöka om barnen delade samma perspektiv på läsning som föräldrarna, dock kommer vi inte att skriva om det i detta arbete eftersom det framkom annat i undersökningen som vi vill analysera. Syftet med studien var inte att jämföra barns och föräldrars tankar. De flesta i undersökningen ingick inte i samma familj, vi ansåg att detta skulle resultera i ett bredare perspektiv med varierande svar. Det var även på grund av tidsbrist då det var svårt att boka in tider med föräldrar.

4.2.1 Föräldrar

Föräldrarna har olika etniciteter och varierande ekonomiska förutsättningar. Föräldrarna vi har intervjuat är mellan 27-37 år varav elva är kvinnor och tre är män. De har olika sysselsättningar; arbetssökande, studenter och arbetstagare och arbetstagarna är alla medelinkomsttagare. En av föräldrarna har ett annat modersmål än svenska.

4.2.2 Barn

Barnen har olika etniciteter och deras föräldrar har varierande sysselsättningar. Barnen i urvalsgruppen består av fem flickor och nio pojkar och är mellan 3-6 år gamla. Fyra av barnen har ett annat modersmål än svenska.

4.3 Genomförande

Utifrån syftet utformade vi intervjufrågor. Efter diskussion med handledare arbetade vi därefter vidare med frågorna. Under skapandet av frågorna tänkte vi mycket på hur vi formulerade dem för att det skulle bli lättförståeligt och att frågorna inte endast skulle bli ja/nej besvarade. Vi ville även ha öppna frågor för att få ett så brett perspektiv som möjligt. Efter utformningen av frågorna diskuterade vi vilka som vi skulle kunna intervjua och ringde runt för att höra vem som var intresserade att delta i studien.

15

När vi genomförde intervjuerna så höll vi oss till frågorna, dock blev det inte alltid i den ordningen som vi hade skrivit beroende på svaren vi fick. Ibland uppstod det följdfrågor och diskussioner som gjorde att frågorna kom i en annan ordning. När vi intervjuade barnen på förskolorna hade vi inte förbestämt vilka som skulle intervjuas utan vi frågade på plats vilka som var intresserade av att delta. Vi visste dock på ett ungefär hur många vi ville intervjua. Vi intervjuade både barn och föräldrar en åt gången då vi ville att varje person skulle få chans att uttrycka sig utan att influeras av någon annan. Gruppintervjuer har många fördelar men vi var rädda för att de intervjuade då skulle sätta ord i munnen på varandra vilket inte hade gett ett pålitligt resultat. Huvudsaken med studien var ju att ta reda på varje persons egna tankar kring läsning och det ansåg vi att enskilda intervjuer kunde bidra till.

4.4 Forskningsetiska överväganden

Både föräldrar och barn har blivit informerade om syftet med studien och hur intervjuerna kommer att användas. Vi antecknade under intervjuerna och istället för att skriva namn noterade vi de intervjuades sysselsättning, kön, ålder och etnisk bakgrund. Vi ville att resultatet skulle bli så reliabelt som möjligt, därför har vi fiktiva namn för att minimera risken att de intervjuade svarade utifrån vad de anser är rätt att tycka och tänka (Larsen 2010:80). Innan vi påbörjade intervjuerna nämnde vi för deltagarna att de inte kommer att nämnas vid deras riktiga namn. Intervjuerna var frivilliga och vi frågade alla barn om de ville delta även om vi hade medgivande från alla föräldrar. Vi har tillåtelse från både föräldrar och barn att publicera materialet. Uppgifterna som är insamlade är enbart i syfte för forskningsändamål. Vi har under undersökningen haft de intervjuades integritet i åtanke. Vetenskapsrådet (2002:12) betonar hur viktigt det är med konfidentialitet och att forskarna behöver skydda deltagarnas integritet.

16

5 Resultat, analys och teoretisk tolkning

I följande kapitel har vi delat in resultaten under två avsnitt. I den första det första avsnittet presenterar vi resultaten kring varför föräldrar läser för sina barn och varför somliga inte gör det, samt vilken utveckling föräldrarna ser hos sina barn i samband med högläsning. Vi vill poängtera att avsikten med denna studie inte är att få föräldrarna som inte läser att framstå som sämre än de föräldrar som läser för sina barn. Istället vill vi belysa att föräldrarnas perspektiv på lärande samt deras situationer och möjligheter ser olika ut, vilket även kan ha påverkan på högläsningen med deras barn. I det andra avsnittet går vi in på varför barnen tror att deras föräldrar läser för dem. Resultaten analyseras utifrån de tidigare presenterade teoretiska begreppen.

5.1 Varför läser/läser inte föräldrar för sina barn?

Resultatet visar att 11 av 14 föräldrar läser för sina barn, de flesta minst en gång om dagen och andra några gånger i veckan. Studien visar att två av 14 föräldrar aldrig läser för sina barn och en förälder läser mycket sällan för sitt barn.

5.1.1 Barnens intresse och teknikens roll

I intervjun berättar två föräldrar att de högläser för sina barn då de är rädda för att tv, läsplattor och datorer kommer att konkurrera ut böcker. De menar att deras högläsning med sina barn kan bidra till att barnens intresse för böcker utökas vilket i sin tur leder till att barnen självmant väljer att lyssna på en saga över att till exempel sitta och spela spel på en läsplatta. Föräldrarna menade även att läsplattor, tv och dator inte kan utveckla skriftspråket på samma sätt. En förälder sa att han inte tror att det finns något som kan ersätta högläsning samt att han har sett att hans barn bland annat utvecklat skriftspråket genom högläsning.

Det finns även flera forskare som belyser teknikens negativa påverkan på barnens utveckling. Där ibland Kåreland (2009:98) som refererar till Marie Nilsson som anser att datorspel är asocialt då barnet inte behöver samtala med någon när det spelar. Å andra sidan visar studier att skolbarn har lättare att lära sig läsa och skriva med hjälp av läsplattan. Även andra teoretiker har en positiv syn på teknikens inverkan på barn. Kåreland (2009:99) menar samtidigt att Nilson anser att datorspel utvecklar fantasin och koordinationen mellan öga och spel, vilket hon menar kan jämföras med när barnet

17

hanterar en bok. Tekniken har alltså flera fördelar vilket en förälder poängterade i intervjun. Det hävdar Johan, som aldrig läser för sin son, då han ser andra möjligheter till språkstimulering än högläsning i hemmet, bland annat genom läsplattor som hans son har visat stort intresse för. Huruvida pojken till denna förälder som aldrig läser för sitt barn, lär sig mer än i en högläsningssituation beror på vilken högläsningssituation man jämför med vilket omin ovi , Eriksson och Fellenius (2006:28) belyser.

Pojkens tid vid läsplattan kan möjligen ge samma resultat som högläsning där föräldern är ointresserad att föra en dialog med barnet menar Ögren enligt omin ovi , Eriksson och Fellenius (2006:29). Samtidigt kan inte pojken diskutera det som sker på läsplattan ifall inte hans pappa är närvarande. Detta betonar en mamma till tre barn som sa i interv un att “det ger mer att h ra n gon l sa, gemens apen. Läsplattor och tv tror jag inte utvecklar på samma sätt för i boken kan man stanna upp för frågor och prata om ilder” Lena 4-05-05). Sitter man tillsammans och läser så finns där en vuxen tillgänglig som kan svara på frågor däribland frågor om ordens betydelse. Det hävdar Chambers som menar att boksamtal bidrar till en fördjupad förståelse kring bokens innehåll om föräldrar låter barnen uttrycka de känslor och tankar som uppstår under högläsningen (Chambers 1998:10).

Samtidigt är det betydelsefullt att föräldern utgår från barnets intresse. Johan som beskriver att hans son främst är intresserad av att sitta med läsplattan, utgår från barnets intresse eftersom han låter honom få tillgång till läsplattan när han vill. Att utgå från barnets intresse menar flera teoretiker är betydelsefullt för barnets lärande, där ibland Wedin (2011:109). Det kan vara svårt för föräldrar att ta beslut huruvida de ska gå efter barnens intresse eller det de anser är bäst för barnet. Pojkens tid vid läsplattan är möjligen mer givande och bidrar till ett lärande där han har intresse mer än i en högläsningssituation som han finner mindre intressant. Vårt resultat visar att barnens ointresse för böcker eller deras intresse för något annat än böcker förklarar varför somliga föräldrar inte läser för sina barn. En mamma till två döttrar berättade i intervjun att hennes yngsta dotter inte är intresserad av böcker men vill inte tvinga henne att n rvara vid h gl sningen, hon s ger i interv un att ”s lv l ser ag myc et c er och det är för jag älskar att läsa, och det vill jag ska gå i arv till barnen. Men det tror jag inte s er om man tvingar sina arn och det r d rf r ag inte l ser f r min yngsta” Åsa 2014-05-01).

18

ven en f r lder som l ser regel undet f r sitt arn s ger ”min son r naturligt intresserad, jag tror att barnet måste ha intresse för böcker annars är det nog nästan om ligt att f arnet att sitta still och lyssna” Hanna 4-05-01). Ifall föräldrarna tvingar barnen att delta i högläsningssituationer finns det en risk att barnet tappar intresset för böcker vilket även Wedin (2011:108) poängterar. Däremot kan föräldrar försöka väcka barnets intresse för böcker genom att välja böcker som barnen är intresserade av, detta enligt Fox som refereras av Wedin som s river “en bok som kan få barn att skratta, darra eller skruva på sig slår ner i deras h rtan och lir var” Wedin 2011:109). Chambers (1998:24) refererar till Wells som även han anser att det är betydelsefullt att vuxna samtalar om sådant som är givande för barnet, det vill säga det som intresserar eller berör barnet. Utgår man från teorier som anser att barn måste ha ett intresse för att lära sig så gör heller inte Johan något fel i att inte läsa för sitt barn, då hans son inte har visat något intresse för böcker.

5.1.2 Empati, karaktärstagning och språkutveckling

En förälder som läser regelbundet för sitt barn berättar i intervjun varför hon högläser, hon s ger ” ag tror det r ra f r spr utvec lingen, arnet f r m ta v rldar som det annars inte fått uppleva. Kanske utvecklas den empatiska förmågan med då barnet får ta del av någon annans nslor och livsv rld i c ernas v rld” Hanna 4-05-01). Hon berättar även i intervjun att hon har sett att hennes barn främst har utvecklat den empatiska förmågan och fantasin i samband med deras högläsning. Att högläsning utvecklar empatiförmågan poängterar även Arnberg, enligt omin ovi , Eriksson och Fellenius (2006:15), som menar att barn under högläsning identifierar sig med karaktärerna i böckerna som får de att möta egna och andras känslor. Samma förälder tror även att barnet får möta världar som de annars inte får uppleva. Enligt Fast (2008:69) menar även Astrid Lindgren att barnen vandrar i en okänd värld när de läser eller lyssnar på en berättelse. Flera barn får exempelvis aldrig uppleva hur det är att resa till ett annat land, men med hjälp av böcker kan barnet föreställa sig hur det är att bada i kristallblått vatten eller att vandra i en djungel.

Samtidigt finns det andra sätt som utvecklar barnets empati och karaktärstagning. Johans son kan även relatera till de karaktärer som finns i spelen. Detta betonar även Margareta Rönnberg som menar att barn kan identifiera sig med karaktärerna i programmet eller i spelet likt en högläsningssituation där barnet identifierar sig med

19

karaktärerna i boken (Kåreland 2009:96). Denna förälder som inte högläser för sitt barn berättar även att han tror att barnen får mycket kunskap om språket genom vardagliga samtal som uppstår mellan barn och personer i deras omgivning som går att ersätta högläsningen. Detta menar även omin ovi , Eriksson och Fellenius (2006:14) som betonar samspelets betydelse då det sker ordväxling där barnet lär sig nya ord.

Vi har i denna analys inte studerat huruvida föräldrarna tar upp nya begrepp och ord i vardagliga samtal med sina barn. Däremot tänker vi att det antagligen faller sig mer naturligt i högläsningen eftersom föräldern då stöter på ord och begrepp i samband med boken som annars inte hade dykt upp i det vardagliga samtalet. I samband med böcker identifierar barnet sig med karaktärerna i boken samt upplever de känslor som beskrivs genom högläsningen (Kåreland 2009:99). Å andra sidan upplever vi andras känslor även i dialog med människor då vi har empatiförmåga att kunna sätta sig in i hur andra upplever, till exempel blir vi berörda när någon gråter eller smittas av ett skratt. Det belyser Sommer (2008:186) och refererar till Pickens och Field som menar att barnet redan från födseln imiterar vuxnas ansiktsuttryck och kan relatera sina känslor till vuxna och tvärtom.

Domin ovi , Eriksson och Fellenius (2006:13) refererar till Ögren som menar att samtal inte kan jämföras med den gemensamma språkupplevelse som högläsning ger då högläsningen ger barnet större ordkunskap. Dock menar Johan som inte läser att hans son spelar ett spel på läsplattan som går ut på att man ska koppla rätt ord till rätt bild vil et han menar har idragit till hans sons spr utvec ling. ”Jag tror inte att läsplattor är så dåligt som folk säger. Det gäller bara att hitta bra spel, gör man det tror jag att spel kan vara minst lika språkutvecklande som högläsning. Det gäller bara att vara vaksam f r det finns m nga v ldsamma spel” 4-04-30). Johan berättar i intervjun att han anser att läsplattor kan ersätta högläsningen. Men även om han anser att hans sons språk utvecklats i samband med läsplattan kan han ändå inte vara helt övertygad att hans son lär sig fler ord via läsplattan än under högläsning då han inte kan göra en jämförelse eftersom han aldrig har läst för honom.

5.1.3 Närhet vid högläsning

Flera föräldrar som läser för sina barn nämner i intervjuerna att de läser för att det är en mysig stund med arnen. n f r lder er ttar att “l sning r en trevlig stund som förälder och barn har tillsammans. Ofta ett avslut på en stressig dag och man har varit

20

ifrån varandra hela dagen, då blir det mysigt med sagoläsning och bara få vara tillsammans” (Kerstin 2014-04-24). Flera teoretiker betonar betydelsen av den närkontakt som uppstår mellan förälder och barnet under högläsning. omin ovi , Eriksson och Fellenius (2006:15) skriver att Arnberg menar på att det sker en lärandeprocess hos barnet genom den känslomässiga och fysiska kontakt som uppstår mellan föräldrar och barn.

omin ovi , ri sson och Fellenius (2006:17) menar även att denna kroppskontakt som uppstår ger goda inlärningsmöjligheter vilket bidrar till närhet på mentalt plan när barnet blir äldre. Men det är inte endast föräldrar och barn som kan skapa denna kontakt och trygghet, barnen lär sig även med andra människor i barnens omgivning och är delaktiga i socialisationsprocessen, till exempel pedagoger i förskolan vilket omin ovi , Eriksson och Fellenius (2006:20) menar att Lanza betonar. Detta hävdade även Johan och berättar i intervjun att han tror att högläsningssituationerna i förskolorna bidrar till ett lärande hos hans son vilket han menar kan ersätta hans högläsning. Samtidigt menar forskare att högläsning i förskolan har många skillnader mellan högläsningen i förskolan och med den i hemmet, till exempel är dialogen i en högläsningssituation på förskolan annorlunda än den som sker i hemmet.

omin ovi , Eriksson och Fellenius (2006:132) refererar till Karweit som menar att det i förskolan kan vara svårt att ha en envägskommunikation där alla får utrymme att uttrycka sig. Detta bidrar till att endast de framåtgående får möjligheten att dela med sig av sina tankar och därför blir högläsningssituationen inte givande för alla även om det finns fördelar med att barn möter andras tankar än deras egna. Detta ger pedagoger en utmaning, hade de sett till att varje barn fått uttrycka sig hade berättelsen tappat fart vilket hade bidragit till tappat intresse och motivation hos lyssnarna menar Karweit. En annan sak som skiljer sig mellan högläsning i hemmet och på förskolan är att närkontakten med föräldern i högläsning är större än med pedagogen på förskolan. Det är inte möjligt för pedagogen att ha hela barngruppen i knät och på så sätt uppstår det inte en fysisk närhet som forskare menar bidrar till ett lärande vilket omin ovi , Eriksson och Fellenius (2006:8) menar att Arnberg belyser. Samtidigt är möjligtvis pedagoger mer medvetna om hur barn lär sig och är medvetna om att man inte ska ställa för höga krav på barnet under högläsning i och med deras utbildning.

21

Några föräldrar i intervjun högläser för sina barn då barnen ska lära sig skriftspråket. Men det finns en risk i att föräldrarna har för höga krav och deras ambitioner påverkar då barnet negativt. Vygotskij som är grundare till den sociokulturella teorin menar att barn socialiseras in i ett språk. Barn lär sig ord, bokstäver, grammatik och begrepp genom interaktion med mer mogna individer på en nivå som är strax över deras behärskningsnivå, det vill säga den närmaste utvecklingszonen ( omin ovi , Eriksson och Fellenius 2006:8). Ifall föräldrar har för höga krav och börjar prata om språk på ett sätt som är över deras behärskningsnivå kommer barnen endast förknippa läsning med något tungt och ointressant. Samtidigt kan även pedagoger göra detta i förskolan då de aldrig kan garantera att de inte ställer för höga krav på barnen då barnen vanligen är i olika åldrar och stadier. Huruvida vilken högläsning som ger mest effekt på barnets lärande och intresse beror därför på kvaliteten på högläsningssituationen. Dominkovi , Eriksson och Fellenius (2006:29) menar på att Snow anser att högläsningen ger olika effekter för barnets lärande beroende på huruvida vi släpper in barnet i boksamtal och intresserar sig för barnens frågor.

5.1.4 Föräldrars läsvanor och synsätt

Flera föräldrar berättar i intervjun att de bland annat läser för sina barn då de själva finner intresse att läsa böcker samt att de har upplevt att deras barns läsintresse har utvecklats. Detta intresse har många ärvt av sina föräldrar som läste böcker för dem i barndomen. Erfarenheterna från barndomen kan bidra till många fördelar för den interaktion man har med sitt barn. Fast (2008:91) skriver att Bourdieu menar att vi styrs av de vanor, habitus, som vi ärvt från barndomen. Utifrån Bourdieus teori kan alltså föräldrarnas vanor även påverka barnet negativt, till exempel om föräldrarnas vanor leder till att de inte läser för sina barn. I en intervju säger Charlie, en förälder som inte l ser f r sina arn att ” ag har verl tit läsningen till min sambo. Dessutom tycker jag att det r tr igt att l sa” 4-05-01). Han berättar även att hans far inte läste för honom när han var liten och hans tidigare erfarenheter kan ha betydelse för varför han inte läser för hans barn. Samtidigt nämner föräldern att han anser att högläsning utvecklar fantasin och skriftspråket. Han är alltså medveten om fördelarna med läsning men väljer samtidigt att inte läsa för sina barn. De vanor han har ärvt av sin far kan ge förklaringar på detta.

22

Vårt resultat visade att två pappor inte läste för sina barn. I studien var tre av 14 föräldrar pappor vilket betyder att flera män inte läser för sina barn trots att antalet kvinnor är större än män. Vi kan inte göra bedömningen att färre pappor generellt läser mindre för sina barn än mammor då antalet män i vår studie är färre än kvinnor. Samtidigt kan vi utifrån vårt resultat dra slutsatsen att flera kvinnor än män högläser med sina barn. Vi funderar över om fadersrollen har påverkat deras högläsning med deras barn. I det traditionella hemmet var fadersrollen begränsad där den främsta uppgiften var att försörja familjen. Fadern var reserverad och konsekvent som spenderade sällan tid med barnen (Sommer 2008:191). I samband med mödrars intåg på arbetsmarknaden har denna fadersroll ifrågasatts och idag engagerar sig fadern i en mängd olika aktiviteter med sina barn, där ibland högläsning (Sommer 2008:192). Vi funderar på om pappor besitter denna traditionella fadersroll än idag och om det är en av förklaringarna till varför somliga inte läser för sina barn. Båda fäderna som inte läser för sina barn har inget minne av att deras fäder läste för dem i barndomen. I r relsen ”l s f r mig pappa!” r syftet att f fler papporatt läsa mer för sina barn. Målet är att undvika att barn växer upp utan manliga förebilder inom läsning (Läsrörelsen 2014). Utan manliga förebilder inom läsning finns en risk att barnen tolkar läsning som något onaturligt för män att göra. Finner familjerna i vår undersökning det mer naturligt för mödrar att läsa för sina barn likt den traditionella familjen där modern var den mest delaktiga i barnets omsorg och utveckling? Detta är en fråga som har dykt upp i efterhand. Men både pappornas partners arbetar och skiljer på så sätt från den traditionella familjen. Däremot kan vi inte vara helt säkra på vilket synsätt föräldrarna besitter.

Även föräldrarnas tro på det kompetenta barnet har betydelse för huruvida föräldrar läser för sina barn eller inte. Att se barnet som kompetent innebär att barnet ses som en person som redan från födseln är utrustad med möjligheter för att delta i sin utveckling (Sommer 2008:24). Till exempel läser en förälder inte för sitt barn då han anser att hans son kan utvecklas lika mycket via läsplattan. Man kan tolka det som om denna förälder antingen ser hans barn som tillräckligt kompetent för att erövra skriftspråket på egen hand eller för att han anser att de spel barnet spelar på läsplattan är på rätt nivå för barnets utveckling. Är svaret det förstnämnda finns en risk att föräldern ser barnet som alltför kompetent då de inte tar hänsyn till att barnet är i behov av vuxna som stöttar

23

dem i deras utveckling. Detta betonar även Sommer som refererar till Qvortrup som menar att vuxna inte endast ska se barnens kompetens utan även deras behov av omsorg och beskydd. Vuxna behöver även stötta barnen i deras utveckling men samtidigt ge dem möjligheter till inflytande (2008:86). Synen på det alltför kompetenta barnet kan därför medföra att föräldrar inte läser för sina barn då de anser att detta är något som barnen kan hantera själva.

5.1.5 Högläsningens betydelse för barns lärande och utveckling

Föräldrarna i intervjuerna berättar att de läser för sina barn då de anser att det bland annat är fantasiutvecklande. Böcker kan få barn att utveckla kunskaper om världen samt utveckla fantasin genom de inre bilder som uppstår när barnet lyssnar på en berättelse. Det väcker även läslusten hos barnet vilket bidrar till att barnet börjar läsa på egen hand. Barn lär sig nya ord och utvidgar språket samt lär sig om berättelsens uppbyggnad vilket barn kan dra nytta av när de ska berätta en saga ( omin ovi , Eriksson och Fellenius 2006:20). Barn kan även tidigt få kunskap om hur böcker fungerar, att texten säger något och att text och tal är i relation ( omin ovi , Eriksson och Fellenius 2006:13). Andra föräldrar nämner att de läser för att det kan underlätta barnens skolgång. Ahlgren, enligt Fast (2008:86), menar att en god läsmiljö i hemmet är betydelsefullt för att barnen ska lära sig att läsa. Detta poängterar även en förälder som säger att:

Att läsa är att ge barnen, anser jag, en enorm fördel i livet. Att kunna läsa parallellhandlingar, dra inferenser och att läsa mellan raderna, det är aldrig fel. Det är att göra sina barn en björntjänst om man inte läser. En bok är alltid ett gott sällskap. Goda vanor bildas när man är ung, läser man som barn läser man oftast som vuxen. (Anna 2014-05-06)

Mamman i ovanstående citat berättar även att hon tycker det är märkbart vilka barn som haft högläsningssituationer hemma när de börjar skolan och menar att hennes barn har utvecklat språket i samband med deras högläsning. Dominkovic, Eriksson och Fellenius (2006:14) menar att Meyer och Wardrop poängterar att högläsning i hemmet påverkar barnets skolgång och menar att detta har betydelse för när barnen kommer i kontakt med skolböcker då barnen lär sig att använda och förstå grammatik genom högläsning. De menar även att Taube anser att barnens varierande läsvanor i hemmet förklarar skillnader mellan barnens läsprestationer, snarare än lärarnas insatser. Flera föräldrar

24

som aktivt läser för sina barn svarade att de anser att läsningen utvecklar barnens ordförråd. Vi tänker att den utvecklingen de ser av barnets ordförråd hänger samman med varför samtliga föräldrar även svarat att de och barnen samtalar kring boken både under tiden de läser och även efteråt. Samtalet är som tidigare nämnt betydelsefullt för barnets lärandeutveckling (Chambers 1998:10).

En mamma som högläser regelbundet för sin son nämner i sin intervju hur hon anser att hennes son utvecklas av läsning. Hon säger att han tar boken och pekar på olika typer av tåg och benämner dem, till exempel godståg, personvagnar och ånglok. Att barn memorerar vad de har läst betonar Fast (2011:86) som menar att när barn regelbundet får höra berättelser så utvecklas en förståelse för att minnas andra berättelser bättre. Men för att utveckla en sådan förståelse krävs det att vuxna hjälper barnen genom att göra bokläsningen till en vana samt diskutera bokens innehåll. Barnet som i detta fall memorerar tåg och fjärilens livscykel är van vid att höra böcker och kan därför knyta samman text med bild lättare än ett barn som är obekant med högläsning (Fast 2011:86). omin ovi , Eriksson och Fellenius (2006:20) menar att böckers olika innehåll utvecklar barnets kunskaper om världen, människor, miljöer samt hur saker fungerar. När föräldrar pratar om vilken utveckling de ser hos sina barn i samband med högläsning svarar de att barnen har lärt sig ord och grammatik. De säger även att barnen utvecklar sin fantasi, empati, karaktärstagning, kunskaper om saker samt att de lär sig att dra paralleller mellan c er och erfarenheter. n av f r ldrarna es rev att “det utvecklar ju fantasin, kreativiteten och nyfikenheten på språkets uppbyggnad. Han frågar mycket om vad det står och nu känner han igen vissa ord. Han lär sig också att h lla uppe oncentrationen och att omma ih g” Anna 4-05-06). Samtidigt kan föräldrarna aldrig garantera att den utveckling de ser hos barnet verkligen har skett i anslutning till deras högläsning. Till exempel berättade en mamma att hennes son har lärt sig om fjärilens livscykel i samband med högläsning, men samtidigt finns det en möjlighet att barnet har lärt sig om detta i ett tema på förskolan. Som tidigare nämnt är ju andra individer delaktiga i barnens socialisationsprocess och bidrar till barnets lärande ( omin ovi , Eriksson och Fellenius 2006:8). Även de ord som föräldrarna anser att de har lärt sig i anslutning har barnet möjligen lärt sig i vardagliga samtal, vilket även Johan menade.

25

En förälder nämner i intervjun att hon läser regelbundet för sitt barn men att det inte finns något direkt syfte med högläsningen utan de läser endast för att hon och hennes barn har intresse av c er. Hon s ger att “när jag läser för min dotter har jag aldrig som syfte att hon ska lära sig en massa, utan jag läser endast för att vi båda har intresse för böcker, lärandet sker liksom automatiskt utan att man behöver t n a p det”. Denna förälder nämner även att hon anser att hennes barn har utvecklat ordförrådet. Att barn lär sig rent automatiskt betonar Margarete Meek som menar att barn "move into literacy" när de lyssnar till en berättelse då barn omedvetet lär sig hur språket låter och är uppbyggt i högläsningssituationerna (Fast 2008:86). I en högläsningssituation där föräldrarna inte har lärande som syfte kan en pedagogisk situation uppstå där det sker ett lärande omedvetet. Detta belyser omin ovi , Eriksson och Fellenius (2006:131) som menar att föräldrar som inte har lärande som syfte under högläsning kan ge barnet samma kunskaper som i en lärarsituation där intentionerna är att det ska ske ett lärande hos barnet.

5.1.6 Faktorer som inverkar på högläsning

Högläsning gynnar barnets lärande på flera sätt, och utifrån intervjuerna har vi tolkat att de flesta föräldrar är medvetna om det. Samtidigt händer det att föräldern ändå inte läser för barnet. En förälder i vår undersökning högläser inte i den utsträckning hon skulle vilja. Hon säger:

Just nu läser jag inte så mycket som jag önskat eftersom jag är så trött på kvällarna efter studier och uppgifter, städning, matlagning, barnpassning. Framförallt så är det lillasyster som förstör lässtunden. Hon skriker och drar i böckerna så det är helt omöjligt att läsa. När hon somnar är jag så trött att jag inte orkar läsa. (Hanna 2014-05-01)

Tolkar vi ovanstående text så kan vi tydligt se att andra faktorer kommer i vägen för föräldrars högläsning med deras barn. Föräldern nämner även i intervjun att hon efter en lång arbetsdag, och att hon som småbarnsförälder, sällan hinner med allt som man bör göra med sina barn, där ibland högläsning. Det är tråkigt att det är såhär, samtidigt är detta många föräldrars vardag. Eller så handlar det helt enkelt om fel prioriteringar. Vi har utifrån vårt resultat dragit slutsatsen att föräldrars tid och ork att läsa med sina barn är avgörande för högläsningen. Samtidigt som barn inte får uppleva högläsning varje dag med sin förälder tänker vi att det kan vara mer kvalitativt att ha högläsning mer

26

sällan men att barnet då verkligen får komma till tals och uttrycka sina åsikter och tankar kring boken, istället för varje dag där barnet endast skall lyssna och inte komma till uttryck. Det handlar inte om antalet böcker föräldrar hinner läsa på en vecka, utan hur integrationen ser ut mellan barnet och föräldern när de läser tillsammans. Sen finns det fördelar om högläsningen sker periodvis så att barnet får in vanan att hantera och tolka böcker (Fast 2011:91).

5.2 Varför tror barn att deras föräldrar läser för dem?

I vår studie har vi frågat barnen varför de tror att deras föräldrar läser för dem. Endast ett av barnen svarade att hans föräldrar inte läser för honom, därav fick vi inget svar av honom på vår frågeställning. Vi var nyfikna på barnens perspektiv på föräldrarnas högläsning för dem och vad deras tankar om varför föräldrarna läser för dem.

5.2.1 Läsa för att lära

Ett av barnen vi intervjuade, Andreas, svarar på frågan om varför han tror att hans f r ldrar l ser f r honom att de g r det “f r det r ra att l sa, man l r sig nya sa er som man inte vet alls. Man l r sig ttemyc et” 4-04-24). Andreas har ett stort intresse för böcker och berättar att hans mamma och pappa läser för honom varje dag. Andreas har fått uppfattningen att det är bra att läsa. etta etonar ven omin ovi , Eriksson och Fellenius (2006:19) som menar att föräldrar har medvetna och omedvetna attityder till böcker som barnet påverkas av. Föräldrar som har intresse för böcker och som själva läser böcker till vardags förmedlar omedvetet attityder till barnet som påverkar deras synsätt på böcker. Andreas föräldrar har intresse för böcker vilket även format Andreas intresse. De föräldrar som inte har intresse för böcker förmedlar omedvetet deras syn på böcker till barnet som skapar en ovilja att läsa. Som tidigare nämnt imiterar barn vuxna och föräldrars attityder till läsning påverkar i sin tur även barnen (Chambers 1998:36). Andreas berättar vidare i intervjun om alla saker han har lärt sig bland annat om gudar som avlidit, vikingar, sköldar och svärd. Det är just det han påpekar i intervjun, att han tror att hans föräldrar läser för honom för att han ska lära sig nya saker som man tidigare inte haft någon kunskap om. Även ett annat barn betonar detta och berättar i intervjun att han tror att föräldrarna läser för att han ska lära sig saker. Det framgår alltså tydligt att föräldrarnas synsätt har smittat av sig på barnet, pojken berättade om vad han hade l rt sig fr n i c erna som han opplade till nya upplevelser. “Jag har l rt