Högskoleutbildning – förutsättningar och mål: resultatsummering

Studiemotivationen hos mina informanter hade sitt ursprung i flera olika källor och det är viktigt att påpeka att den var ytterst beroende av varje persons egen livssituation. För att överhuvudtaget kunna påbörja högskolestudier var det viktigt att somliga grundläggande för- utsättningar var uppfyllda. De faktorer eller förutsättningar för högskolestudier som fungera- de som en bas och som var generellt sett gemensamma för alla mina informanter är följande:

1. Egna erfarenheter var bland de viktigaste förutsättningarna för mina intervjupersoners val att studera och i synnerhet för deras val av inriktning. För somliga var erfarenheterna di- rekt kopplade till kriget och till invandrarskapet. Mehmed och Emina fann näring i sin sam- hällssituation och sina krigserfarenheter. För andra handlade det om erfarenheter av annat slag, som exempelvis deras tidigare utbildning eller arbetslivserfarenheter. Samir valde sin högskoleutbildning utifrån de utbildningserfarenheterna han hade från Bosnien. Elviras ar- betserfarenhet inom hemtjänst inspirerade henne att börja läsa till sjuksköterska.

2. Tillräckliga språkkunskaper var en annan viktig och gemensam förutsättande faktor som gjorde högskolestudier möjliga. Alla mina intervjupersoner var snabba med att inse vikten av adekvat språkhantering och att lära sig svenska och engelska.

3. En tredje viktig förutsättning var att trygga sin ekonomiska situation under studierna, dvs. att kunna ta lån från CSN.

4. Bekräftelse från andra var också en viktig faktor som skapade förutsättningar för högsko- lestudier. Elvira, Emina och Mehmed berättade om hur viktigt var stödet från lärarna på SFI och Komvux.

5. Självinsikt var den faktor som i Elviras, Eminas och Mehmeds fall, men kanske även i Samirs, gjorde att de genom att inse sina egna förmågor och talanger kunde välja ”rätt” hög- skoleutbildning. Mehmed var medveten om sin utvecklade beskyddande ”reflex”. Elvira var medveten om sin förmåga att visa empati. Samir visste att han hade läggning för det tekniska, för matematik och datorer.

I mina informanters berättelser kunde jag även uttyda en viss tendens när det gäller mål med högskolestudier. Följande mål eftersträvades:

1. Större anställningsmöjligheter - Intervjupersonerna var medvetna om och hade förvänt- ningar på att högskoleutbildningen skulle ge ökade chanser för anställning.

2. Ekonomisk trygghet – Anställning ger lön och ekonomiskt oberoende.

3. Maximering av egen samhällsnytta – Det finns mönster som visar hur några av mina in- tervjupersoner ville, genom att utbilda sig och genom att använda sin unika samhällsposition, bakgrund och erfarenheter, maximera sin samhällsnytta. Mehmed, Emina och Elvira jobbar nu inom yrken som har stark humanitär anknytning. Samirs önskemål är att omskola sig så att han kan göra något som är ”viktigt för alla”.

4. Anpassning till samhällsförändringar - Mehmed och Zaims berättelser visar hur sam- hällsförändringar påverkar enskilda individers val att studera. Sverige blir allt mer ett tjänste- samhälle med stor andel tjänstemannajobb och allt mindre industrisamhälle med arbetarjobb. Val av utbildning påverkades till en viss del av informanternas medvetenhet om detta.

5. Självförverkligande - Alla intervjupersonerna försökte genom högskoleutbildning nå självförverkligande. I Bosnien ville alla studera men hade inte möjligheter till det. I något fall var det ekonomiska förutsättningar som saknades. I andra fall avbröts livskontinuiteten av kriget vilket gjorde att högskoleutbildningen inte gick att slutföra. I Sverige öppnades nya möjligheter för att bygga upp en skolkarriär. CSN gav ekonomiskt stöd under studierna och den ekonomiska frågan var löst. Det gällde bara att hitta ett intressant ämne att studera.

6. Sökande efter självvärde och självrespekt - I Elviras fall handlade högskoleutbildningen om sökandet efter självvärde och självrespekt. På samma gång löste hon en identitetskonflikt som uppstod under hennes vistelse i Tyskland där hon var tvungen att jobba som städerska för att kunna försörja sig. Även Zaims berättelser visar hur han genom att ha utbildat sig, har skapat en karriär och blivit materiellt starkare, bevisat för sig själv men även för svenskar att ”invandrare inte är dumma” (Zaim).

7. Kontinuitet i livet - Zaims berättelser visar att ett viktigt mål för honom var att återgå till den levnadsstandard han hade före kriget. Även i Samirs berättelser finns det tendenser som visar att han ville upprätthålla kontinuitet livet. Han valde en inriktning som han redan i Bos- nien-Hercegovina hade för avsikt att välja.

Figur 1 Modell för studiemotivation hos bosniska flyktingar – förutsättningar, medel och mål

FÖRUTSÄTTNINGAR EFTERSTRÄVADE MÅL MEDEL • Högskoleutbildning • Kontinuitet i livet • Självvärde • Självförverkligande • Ekonomisk trygghet • Samhällsnytta • Samhällsanpassning • Anställningsmöjligheter • Bekräftelse från omgivningen • Egna erfarenheter • Ekonomiskt stöd • Egna förmågor • Språkbehärskning • Självinsikt

I Figur 1 presenteras en modell sammanställd med utgångspunkt i de slutsatserna som lades fram ovan i texten.

Ett viktigt resultat i denna studie är att berättelserna avslöjar ett antal insikter som kom efter slutförd högskoleutbildning. Dessa insikter är ingenting som informanterna medvetet sträva- de efter utan kan ses som ett naturligt resultat av utbildningen. De är följande:

1. Större delaktighet i samhället – Genom språkinlärning, gymnasieutbildning och högsko- lestudier lärde sig intervjupersonerna en del om samhället och socialiserades i samhället på ett sätt som kanske inte hade varit möjligt utan högskoleutbildning. Emina nämnde hur det fanns skillnad mellan henne som kunde tyda normer och koder och andra som inte kunde det. Även informanternas nuvarande jobb, som hos Mehmed, Emina och Elvira är direkt knutet till samhällsbehov och samhällsproblematik, kan ses som ett steg till större delaktighet i viktiga samhällsdiskurser.

2. Självkännedom – I Mehmeds och Samirs berättelser kan man urskilja en dos av självkän- nedom som har kommit efter högskoleutbildningen. Deras relation till sitt ursprungsland Bosnien-Hercegovina har blivit mer fokuserad och målmedveten. De har upptäckt en ny del av sig själv i relation till sitt ursprung och sin uppväxt. Samir har även satsat på en omorientering av den egna karriären. Somliga upptäckte nya förmågor hos sig själva och nya sätt att se på livet. Elvira upptäckte sjuksköterskeyrket, Mehmed upptäckte sin för- måga att kunna lära sig men även att han har någonting viktigt att säga.

3. Förändrad klasstatus i samhället (klassvandring) – Med utbildning och arbete förändra- des även informanternas status i samhället. Mehmed beskriver det som en naturlig krono- logisk process där han som flykting först levde på socialbidrag, varefter han som student fick studiestöd för att till slut, efter slutförd utbildning bli anställd. Zaims berättelse visar också hur han lyckades för sina svenska arbetskollegor visa att alla invandrare inte kan ”dras över en kam”. Statusförändringen kan ses som en slags klassvandring där utbild- ningen har utnyttjats som en resurs (Trondman, 1994) och där målet var att återställa sin tidigare samhällsstatus eller att uppnå en ny.

4. Nya sociala nätverk – Utbildningen skapade även möjligheter till utveckling av det egna sociala kapitalet (se Bourdieu, 1986). Samir berättar hur han under studenttiden utvidgat sitt sociala nätverk i Sverige genom att ha träffat en viktig person. Det var just genom denna vän som Samir fick erbjudande om ett jobb. Emina ingick också nya bekantskaper under studenttiden. Som hon själv berättar har hon träffat människor inom den akademis- ka världen och på det sättet börjat vara en del av nya samhälleliga diskurser.