Sjukdomen
Haemophilus influenzae (Hi) är en bakterie som kan orsaka olika infektioner i de övre luftvägarna, till exempel bihåle-, öron- och lunginflammation. Den kan också ge upphov till allvarliga invasiva infektioner såsom hjärnhinneinflammation (meningit) och blodförgiftning (sepsis), särskilt hos barn yngre än fem år.
Bakterien kan också ge olika typer av svåra infektioner såsom
struplocksinflammation (epiglottit) och infektioner i leder, ben och mjukdelar.
Det finns olika typer av Hi-stammar, de kapslade och de utan kapsel. De kapslade stammarna delas in i serotyper (a–f) utifrån skillnader i kapselns struktur. De stammar som saknar kapsel kallas icke-typbara (NTHi).
Typ b (Hib) var den vanligaste orsaken till meningit och epiglottit hos barn innan allmän vaccination mot Hib infördes 1993. Många barn som drabbades av meningit fick bestående men såsom nedsatt hörsel eller epilepsi.
Rapporterade fall av invasiv infektion med Haemophilus influenzae typ b 2016
Inga fall av invasiv Hib-infektion rapporterades bland barn under 2016. Ett fall inträffade hos en vuxen.
Mikrobiologisk typning
Sedan mars 2013 samlar Folkhälsomyndigheten kontinuerligt in invasiva Hi-isolat för typning enbart från barn under fem år. Av de tolv fallen av invasiv Hi-infektion bland barn under fem år 2016 orsakades sju fall av NTHi; två barn hade typ a och två barn typ f. Typningsresultat saknas för ett av barnen.
Insamling av alla invasiva stammar för avgiftsfri typning utförs omkring vart femte år. År 2016 genomfördes en sådan nationell insamling av isolat och totalt inkom 161 isolat till Folkhälsomyndigheten. Bland de typade isolaten var 121 stycken (75 procent) NTHi, 29 stycken (18 procent) serotyp f, 6 stycken serotyp e, 4 stycken serotyp a och 1 isolat serotyp b.
Epidemiologisk trend
Allmän vaccination mot Hib medförde snabbt en dramatisk minskning av förekomsten av meningit och sepsis orsakade av Hib bland barn yngre än 5 år.
(figur 3).
Under de senaste fem åren har 6–12 fall av invasiv infektion med Hi (alla typer) inträffat bland barn under 5 år per år. De flesta av fallen har varit orsakade av NTHi. Endast tre fall av Hib-infektion har rapporterats hos barn i åldrarna 0–4 år sedan 2012. Enstaka fall av vaccinationsgenombrott har förekommit under åren sedan vaccination infördes.
Totalt rapporterades runt 200 fall av invasiva Hi-infektioner (alla typer) årligen under 2011–2015. Sjukdomsförekomsten minskade något 2016 då 178 fall rapporterades. De flesta fall av invasiva Hi-infektioner ses hos äldre vuxna. NTHi dominerade bland de invasiva stammarna 2016 på samma sätt som under 2007–
2012 då alla isolat typades årligen.
Figur 3. Antal rapporterade fall av invasiv Hib-infektion bland barn 0–4 år, 1990–2016.
0
Sammanfattning
Vaccinationsprogrammet mot Hib har varit mycket effektivt och fall av invasiv Hib-infektion hos barn är sällsynta. De få fall av invasiva infektioner med Hi som ses bland barn yngre än 5 år orsakas främst av NTHi.
Hepatit B
Sjukdomen
Hepatit B-virus orsakar inflammation i levern (hepatit). Infektionen kan spridas via blod, vid sexuell kontakt och från mor till barn före, under och efter födelsen. De flesta barn får inga symtom av den akuta infektionen, medan hälften av de vuxna får kliniska symtom med matleda, trötthet och gulsot (ikterus). Infektionen kan bli kronisk, och efter decennier kan den leda till allvarliga komplikationer i form av skrumplever (levercirros) och levercancer. Risken för kronisk infektion är större ju yngre man är vid smittotillfället. Den är omkring 90 procent hos barn som smittas när de är under ett år och mindre än 5 procent hos barn över sju år och hos vuxna.
Rapporterade fall av hepatit B 2016
Under 2016 rapporterades 2 148 nya fall av hepatit B-infektion. Liksom tidigare år anmäldes majoriteten av fallen som kronisk infektion eller symtomfri bärare. De flesta hade fått sin hepatit B infektion utomlands. För 10 procent saknades rapporterad uppgift om sannolikt smittland.
Smittade utanför Sverige
Av det totala antalet hepatit B-fall som rapporterades 2016 hade 86 procent fått infektionen utomlands. De vanligaste rapporterade smittländerna var Afghanistan (22 procent), Syrien (17 procent) och Somalia (7 procent).
Majoriteten (95 procent) av de som smittades utomlands hade kronisk infektion och endast 2 procent anmäldes med akut infektion. För majoriteten av fallen var smittvägen okänd (80 procent).
Smittade i Sverige
Totalt 94 fall (4 procent) angavs vara smittade i Sverige, varav 36 fall
rapporterades med kronisk infektion och 57 fall med akut infektion. En anmälan saknade information om typ av infektion. Majoriteten av fallen som var smittade i Sverige rapporterades med heterosexuell smittväg (figur 4).
Figur 4. Antal rapporterade fall av akut hepatit B smittade i Sverige per smittväg och år 2012–2016.
Bland alla fall som rapporterats som inhemskt smittade var majoriteten män (60 procent). Medianåldern var 42 år för både kvinnor och män. Endast ett fall rapporterades bland barn under 18 år, en ettåring som smittats av sin mor. Bland unga vuxna (18–25 år) anmäldes 15 fall. Av dessa rapporterades 9 personer ha smittats via injektionsmissbruk och 5 via heterosexuell kontakt. Smittvägen var okänd i 1 fall. Av de inhemska fallen bland unga anmäldes 5 fall med kronisk infektion och 10 med akut infektion.
Epidemiologisk trend
Antalet rapporterade fall av kronisk hepatit B har ökat under den senaste tioårsperioden (figur 5). För majoriteten av fall rapporteras andra smittländer än Sverige och detta avspeglar migrationsströmmar från hepatit B-endemiska länder.
Den största ökningen sågs bland unga män (15–19 år) under 2015 och 2016.
Cirka 100–150 fall av akut infektion per år har rapporterats under den senaste femårsperioden, varav cirka hälften rapporteras vara smittade i Sverige.
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Intravenöst
missbruk Okänd
smittväg Heterosexuell
kontakt Annan
smittväg Sex mellan män
Antal fall
2012 2013 2014 2015 2016
Figur 5. Antalet fall per typ av hepatit B-infektion 2007–2016.
Sammanfattning
Antalet fall med akut infektion och antalet fall med smittland utanför Sverige minskade något under 2016 jämfört med 2015. Migration till Sverige från högprevalenta länder påverkar antalet utlandssmittade.
Under 2016 rapporterades endast ett inhemskt fall av hepatit B hos barn.
Riskgruppsvaccination av barn förefaller fungera väl och nå ut till de barn som avses.