Halmstad - En distributionscentral

Halmstad ligger mellan två ledande logistikregioner (Öresund och Göteborg) och är residensstad i Hallands län. Med sitt läge mitt emellan Göteborg och Malmö-Köpenhamn är Halmstad en del av den befolkningsmässiga och industriella tyngdpunkten i Norden. Inom 200 km radie från Halmstad bor närmare 3,5 miljoner människor. Till rikets huvudstad är det bara en timme med flyg och till Hamburg 50 mil.

Idag bor drygt 85.000 människor i kommunen, vilket gör Halmstad till Sveriges 17:e största. De senaste 20 åren har folkmängden ökat med i genomsnitt 450 personer per år och prognosen för perioden fram till 2015 visar på en liknande ökningstakt.

5.3.1 Logistiskt läge

Halmstad har ett av Sveriges bästa logistiklägen. Om detta vittnar tidningen Inköp & Logistik, som efter en undersökning år 2001 placerar Halmstad på 4:e plats i sin

12-i-topplista för bästa logistiketableringsort.

Halmstad har mycket goda landsvägs- och järnvägsförbindelser, länets enda flygplats och en modern hamn med 3.000 meters kajlängd, 10 kranar samt tillgång till ramper och roro-lägen. Att Halmstad ligger bra till logistiskt sett understryks av att de många etableringarna på detaljhandelsfronten. Den tyska livsmedelskedjan Lidl är ett exempel på företag som valt att placera sitt svenska distributionslager här.

5.3.2 Näringsliv

Halmstad har ett väl differentierat näringsliv där de små och medelstora företagen är i majoritet. Det finns inget dominerande företag och heller ingen dominerande bransch.

Servicesektorn med bl.a. en omfattande handel är framträdande. Handeln har för övrigt varit en het bransch i Halmstad på senare år med en rad etableringar av stora kedjor78. Sett på lite längre sikt är det även mycket som talar för att just handeln kommer att utvecklas väl.

Även den högteknologiska industrin är under stark utveckling i Halmstad. Inom detta område finns en viss koncentration till teknikparken Teknocenter⁷⁹, där många företag har uppstått genom avknoppningar från grundutbildning och forskning vid högskolan. Teknocenter i sig har som mål att vara "Sveriges bästa lokaliseringsmiljö för kunskapsintensiva och högteknologiska företag" och rymmer för närvarande ett 20-tal företag med totalt över 200 anställda.

Kommunen har 150 hektar mark för industri- och näringsändamål med omedelbart tillträde och möjligheten är stor när det gäller att tillgodose företag med olika behov.

5.3.3 Organisation

Halmstad kommun organiserar sin näringsverksamhet utifrån två enheter, Halmstad Näringslivs AB och AB Industristaden Halmstads Näringslivs AB. Med dessa två enheter försöker kommunen skapa förutsättningar för en positiv utveckling av det befintliga näringslivet samt hjälper företag vid expansion och nyetableringar. Bolaget ger råd och service och är en första kontakt med kommunen i näringslivsfrågor. AB Industristaden äger, hyr och förvaltar fastigheter och lokaler inom företrädesvis industri- och saneringsområden. Bolaget hjälper företag att lösa lokalbehov.

5.3.4 Distributionscentral Halmstad

Vi valde att studera Halmstad efter en intresseanmälan från Halmstad kommun. Kommunen förvaltar för nuvarande en relativt stor lokal som är lämplig för distribution. Denna lokal har

78

Biltema, Jysk, Onoff är några exempel

79

När Högskolan i Halmstad grundades i mitten av 1980-talet, beslutades att utbildningarna skulle förbereda studenterna för entreprenörskap. Inledningsvis gällde detta främst de som studerade till utvecklingsingenjörer, men studenter med andra inriktningar och bakgrunder följde snart efter. I takt med att avknoppningsföretagen blev fler ökade också intresset för att stödja utvecklingen. Idén att samla de växande företagen i en teknologipark föddes – och 1993 grundades Teknocenter i sin nuvarande form. Alla de företag som finns på Teknocenter idag har sitt ursprung i affärsidéer som tillkommit under utbildning och forskning på högskolenivå. Teknocenter är medlem i Swedepark, samarbetsorganisationen för Sveriges forsknings- och teknologiparker. Teknocenter AB svarar för driften och den gemensamma infrastrukturen i teknologiparken. Bolaget ägs gemensamt av Aberdeen Property Investors, AB Industristaden, Högskolan i Halmstad samt företagen själva genom föreningen Teknocenter Företagarförening.

tidigare befolkats av fyra logistikföretag. Deras storlek varierar från små till medelstora företag och har diversifierande verksamheter i form av de tjänster och kunder företagen hanterar. Fastigheten skall rivas och kommunen önskade våra rekommendationer och analyser avseende möjligheten att bygga en ny lokal med liknande förutsättningar.

Under våren 2003 har dock flera av dessa företag valt att bygga egna fastigheter trots vetskap om kommunens funderingar att bygga en ny fastighet. Vi valde att studera denna region generellt och detta praktikfall i synnerhet. Vi har genomfört intervjuer med samtliga företag som hade verksamhet i kommunens lokal. Även en enkätstudie har genomförts av AB Industristaden för att undersöka intresset för en ny lokal. Enkätstudien var riktad till ett 20-tal företag som AB Industristaden i Halmstad ansåg kunde vara potentiella hyresgäster i en ny lokal. För mer information om enkäten se Appendix 1. Enkäten behandlade intresset för en ny lokal i allmänhet men möjligheten fanns även för företag att specificera sina önskemål om lokalens funktioner, utformning och vilken bindningstid på hyreskontraktet som företagen kunde tänka sig. Resultatet från enkätstudien redovisas i tabellen nedan.

Tabell 5-A: Sammanställning av inkomna svar angående enkät om omlastningsterminal, Källa: Industristaden Halmstad

Önskad yt Inflyttning: Ko ntrakts- Transpo rtsätt: P o rtar: Väderskydd Lastkaj: Ko nto r: Fö retag: (to tal kvm ) (ino m år) tid: (år) (antal) (kvm )

1000 1 till 2 5 Lastbil 2 Ja Ja 200 För e tag nr . 1

(6 st rum ) Alltjäns t Budbilarna i Hs tad

>200 ? 5 Lastbil & tåg 25 Ja Ja 10st För e tag nr . 2

Pos tåk e r ie t Sve r ige AB

Övrigt: Önskar låg lastbrygga f ör lossning av småbilar med skärmtak,

ca 22 styck samt stickspår f rån järnväg. Inge t järnvägs s pår inge t intre s s e !!!

50-100 1 till 2 1 Lastbil 2 Nej Ja För e tag nr . 3

Övrigt: Önskar lokal där de inte stör privatpersoner då de lastar tidiga morgnar. M e rtz Tr ans por t AB

>200 5 Lastbil 4 Ja Ja För e tag nr . 4

(se ko m m entar) (h=5,5m ) Tr ans por tce ntrale n

<200 1 till 2 1 Lastbil 1 Nej Ja För e tag nr . 5

Övrigt: Önskar kodlås med kort. Silve rgjärde Fr ak tbud AB

Summor: 34 200

Om kl.rum Ko nf.rum : Kallager: Varm lager: Uppställn.yta P arkering: Tvätthall: P rio 1: Fö retag: (kvm ) (kvm ) (kvm ) (antal)

Ja Ja 500 300 2500 15 Ja Flygplats För e tag nr . 1

(eget) (H ö glager) (H ö glager) Alltjäns t Budbilarna i Hs tad

Ja Ja 1750 350 40 Ja E6-södra För e tag nr . 2

(gem ensam t) (m ellan 1500-2000kvm , ej hö glager) Pos tåk e r ie t Sve r ige AB

50 E6:an För e tag nr . 3

(ca 50-75kvm , ingen uppgift o m hö glager) M e rtz Tr ans por t AB

2000 1000 Hamnen För e tag nr . 4

(H ö glager) (H ö glager) Tr ans por tce ntrale n

100 E6-norra För e tag nr . 5

(50-200kvm , ingen uppgift o m hö glager) Silve rgjärde Fr ak tbud AB

Summor: 2650 3050 2850 55

mellan de företag som kan tänkas vara involverade i den nya lokalen. En annan aspekt är svaren från de intresserade företag som indikerar ganska specifika kunskaper om behovet i en lager och distributionskanal men där risknivåerna är relativt låga. Företagen är inte direkt villiga att ha hyreskontrakt som löper längre än 5 år och två företag vill dessutom ha en kontraktstid på 1 år. Det kanske mest fascinerande är att inget av de företagen som var lokaliserade i den gamla lokalen visat intresse. Anledningen till detta är främst att de redan byggt, påbörjat eller har planer på att konstruera en distributionscentral i egen regi. Dessa företag har i intervjuer påpekat sitt eventuella intresse om denna förfrågan från AB Industristaden kommit vid ett tidigare tillfälle.

Intervjustudie av kontaktpersoner som representerar företagen, vilka var, eller fortfarande är lokaliserade i Halmstad kommuns lokal. Personerna som intervjuades var följande:

• Transflex, VD Gert Paulsson, största hyresgästen i lokalen (bygger i egen regi på Vilmanstrand med start av projekteringen till sommaren)

• ALSAB (All Logistikservice AB), kontaktperson Sölve Nilsson (har ansökt om mark hos kommunen för att eventuellt bygga själva)

• Pressfrakt i Laholm AB, Hans-Göran Isacsson • Mertz Transport AB, Stig Mertz.

Dessa personer intervjuades för att undersöka avsaknaden av samarbete mellan företagen då de var lokaliserade i samma fastighet men även generellt om deras syn på logistisk samverkan och samarbete samt intresset för en etablering i ny lokal i regi av Halmstads kommun. Resultatet från intervjuerna presenteras övergripande enligt nyckelbegrepp som använts och uppkommit under intervjuerna.

Varför inget samarbete? De främsta orsakerna uttrycks vara olika kundstrukturer och

distributionsstrukturer och typer av gods. Skillnader fanns även mellan typen av transportresurser som användes t.ex. trailers respektive släp och distributionsbilar. Företagen har ofta olika leveranstider och arbetstider men ingen har funderat på att justera sina rutiner utifrån varandra för att möjliggöra samarbete. Tillgångar delades inte med anledning av ”mitt är mitt”. En person ansåg dessutom att en truck var för stor investering för att dela med andra företagsenheter. Tvätthall ansågs däremot av ett företag som en potential aktivitet för samarbete. De flesta ansågs sig ha dålig kännedom om de övrigas leveransmönster, rutter och distributionsstrukturer. Många uttryckte vikten men även svårigheten och ovilligheten att genomföra och driva ett samarbete. Försäkringsfrågor var en av många svårigheter som uttrycktes som hinder för samarbete. Vid ett fåtal tillfälle då någon hade personalbrist användes personal från övriga företag men någon personalpool fanns det inga funderingar eller planer för.

Potentialen för ett regionalt logistikcentra. Många ansåg att det fanns

samlastningspotentialer men samtidigt påpekade många att det var upp till ”de andra” att ta initiativet. Städning, reception, tvätthall var de typer av funktioner och aktiviteter som ansågs realistiska att genomföra. Ett företag uttryckte vikten av en etablering av ett regionalt logistikcentra för att kunna stärka Halmstad som region och försäkra den logistiska konkurrenskraften. Kultur och attityder yttrycktes främst av Solve Nilsson på All Logistikservice som den stora utmaningen för utveckling och realisering av gränsöverskridande samarbeten mellan företag.