Hampholmen , se Hampholmen, Västra.

Åsberget

Åttonebräcka

Jordeboksbelägg: Åttene Bräcke 697, Åttennebräcke 79, Åttennebräka

758, åttonnebräcka 8, Åttonebräcka Fr. Även upptaget som torp under Anneslätt, se ovan.

F.l. kan åsyfta ägans storlek, dvs. att ängen utgjort ett åttondels mantal, och hela nam- net kan då vara redukt av ett *Åttondelsbräckan. Jfr det dialektala åttung ’/8 hem- man’, och Åttingelyckan Bd 2:2 s. 373. S.l. innehåller bräcka f. ’bred, långsluttande backe; brant backe’. Jfr Åttondebräckan ovan.

Ödby

Medeltida belägg: j Œyðibœ 37 DN 3 s. 08, Œyðibœ Johnsen 905 s. 05, j Eidbø 39 RB s. 375, j Eidby nordra gardin 430 DN 2 s. 527, j Eidby j midstofwonne 430 DN 2 s. 527, j Eidby 430 DN 2 s. 527, y Edby (2 ggr) 59 NRJ 3 s. 5.

Jordeboksbelägg: y edby 544 NRJ 5 s. 75, y Wddbye KrL, Ødby HL, y Wdby (2 ggr) 573, Ødbye KrL, i Wdbye 58 (4 gd), Ødbye KrL, i wdbye 586 (4 gd), Öedby 659, Ödby 665, Ödhby 697, Öhdby 79, Ödby Fr.

Andra belägg efter 1540: Øbye 602 LrAP, Ødbyø 604 Lr, Ödbye 663, Ödby 669, Ödssbye 672 Db, Utby u. å. KrA I:6.

Preposition: i.

Inbyggare kallas: ö2d–by*_n.

Namnet kan innehålla ett fvn. *eyðibø/eyðibýr ’ödegård’. Jfr Øby NG  s. 243, Øbø NG 6 s. 4, Öbyn SOV 9 s. 67 f. och Öbbön Bd 5 s. 68 med litt. Namn innehål- lande ödegård m. är relativt vanliga i Västsverige och Norge. De bär ofta vittnesbörd om att lokaliteten tidigare varit en gård som av olika anledningar blivit öde och varit ur bruk som självständig enhet så länge att detta tillstånd uppfattats som mer än rent tillfälligt. Ofta har marken då brukats av annan gård. Såsom påpekas av Rygh (898 s. 5) bär ofta dessa gårdar namn som Ödegården o.d., även sedan de åter blivit själv- ständiga enheter och det ursprungliga namnet har fallit i glömska. Se Bd 5 s. 2 f. och Framme 999. Namnet Ödby Framgård anger gårdens centrala placering. Jfr Fram-

gården Bd 5 s. 57, Framme Bd 20:2 s. 83 samt Bd 9: s. 3 f.

Nr  Ödby Nordgård. 5/8 sk. Var 659–680 / fr.; 697 / sk.; från / till 5/8 mtl 685; från fr. till sk. 694. Ydby 7 Hfl, Ö. Norgården 79, Ödby Nohlgl 748, Ö. Nordgården 8, Ödby Nordgård 88 jb, Ödby Fr.

Nr 2 Ödby Framgård. / uts.fr. Var 825 ofr. fr. (88 jb). Ö. framg. 697, Ö. framgl 79, Ödby Framgård 88 jb, Ödby Fr.

Nr 3 Ödby Sörgård. sö!g_å§. /2 uts. fr. Var 825 ofr. fr. (88 jb). Ö. Söderg. 697, Ö. Sörgl 79, Ö. Sörgård 758, Ödby Fr.

Nr 4 Ödby Nedergård. /4 uts. fr. Var 659–79 /2 mtl; 758 / mtl; från / till /4 mtl 733 (825 jb); 825 ofr. fr. (88 jb). Ö. Nederg. 697, Ö. Nedergl 79 jb, Ödby Nedregl 755 Ml, Ö. Nederg:d 825 jb.

Hemmansdelar_{: Hogarna ho2j|w…anÉ. /4 mtl. EK(B), EK. Namnet innehåller plural av}

hog m. ’höjd’, syftande på de små bergknallar på vilka husen ligger. Om hog se inled-

ningen. — Klåvan K§ó2v–A el. (förr) Ekelid e*–gÉli, kallas Klåvan eller Ekelid, /8 mtl. (EKB), EK. Namnet Klåvan innehåller appellativet klåva f. ’klyfta, (smal) dalgång mellan höga berg o.d.’, varom se inledningen. Namnet Ekelid innehåller trädbeteck- ningen ek och appellativet lid f. ’sluttning’.

Torp o.d.: Nordre stugan. nordre stugun 59 NRJ 3 s. 5. Det är oklart vad namnet betecknat. — Faxhällebacken, bst. Faxhällebacken 799 A nr 44, Faxilebacken 860 Ml. Namnet är bildat till naturnamnet Faxhällan (varom se Bd 4:2 s. 28), som avser en mosse eller en myr. Faxhällan har sannolikt från början betecknat någon av berg- hällarna i det branta bergsmassiv som reser sig öster om lokaliteten. F.l. kan innehålla

fax n. ’(häst)man’, och namnet kan vara ett jämförelsenamn: någon klippformation

sedd ur en viss vinkel har kanske liknats vid en hästs man eller manke. Jfr Faxeholm i SOL s. 77. Det är svårt att bestämt uttala sig om namnets sakliga bakgrund, eftersom berget numera är omgivet och delvis dolt av rik skog. Ett fax- som höjdbeteckning ingår i flera svenska ortnamn, jfr Faxan hos Hellberg 20 s. 39 ff. Jfr även Fasma hos Moberg 990 s. 89 ff. — Gunnarsbo. Gunnesboe 669 Db, Gunnersbo 673, 674 Kb. F.l. innehåller mansnamnet Gunnar. — Intaget, bst. 850 Ml. Namnet innehåller substantivet intag n. ’jord som intagits av den gemensamma utmarken’. — Kastebacken. 830 Ml. Namnet är ett ursprungligt naturnamn (varom se Bd 4:2 s. 05) och betecknar en brant backe vid åkern Kastet vars namn innehåller det dialek- tala kast n. ’stup utför vilket man kastar timmer’. — Kroken, 820 (stp) Ml, 825 jb, 839 (två tp), 860 (bst.) Ml. Namnet åsyftar sannolikt ursprungligen någon numera försvunnen krokformig äga. — Kvarnmyren. EK, Qvarnmyren 839 (stp) Ml. Nam- net betecknar en bebyggelse invid en numera uppodlad myr. F.l. åsyftar en numera försvunnen kvarn. — Långemyr. 850 (tp) Ml, EK. Namnet betecknar en bebyggelse vid en långsträckt åker med myrjord. — Myren. 825 jb. — Näsdalen, f.d. btp. EK, Näsdahlen 830 Ml, Närsdalen 858 A nr 35. Namnet är sekundärt till naturnamnet

Näsdalen, som betecknar den längre norrut liggande dalgången mellan Middagsber- get och Röseberget. F.l. Näs- är svår att sakligt motivera. — Orremyr(en) Ö2r-my*_re9, avs. Orremyr 830 Ml, EK(B), Orremyra 839 (tp) Ml, Orremyren 850 Ml, EK. Bebyggelsen ligger invid en utdikad myr. Här växer orr f. ’al’. — Sandvadet, tp. 850 Ml. Platsen är olokaliserad. — Spaktorpet, f.d. btp. EK(B). Här bodde en båts- man vid namn Spaak. — Stenbacken ste2-mbA*Kên. Namnet betecknade en gammal stenstuga vid nuvarande Sotekanalen. Uttalet uppvisar en i talspråk vanlig labialise- ring av n till m före b. Enligt uppteckningar (967) bodde där en kvinna som kallades

Stenback-Lena _{(ste2-mbAKêle-'na)). — Stenhagen, bst. 860 Ml. — Stora stugan. sttore}

stwffnen 59 NRJ 3 s. 5. Jfr Nordre stugan ovan. — Tollebacken, tp. 820 Ml. F.l. innehåller det i trakten förr vanliga mansnamnet Tolle, jfr t.ex. Tollekroken Bd 4:

s. 58. — Vassbacken va2s-bA*K–ên. EK 935–40. Namnet betecknar en bebyggelse vid sjön Dalevattnet. F.l. innehåller gammal gen. vats av vatten. — Vattenmyren. Watten- 830 (bst.) Ml. Bebyggelsenamnet är sekundärt till naturnamnet Vattnemyren (varom se Bd 4:2 s. 2), som betecknar en myrlänt sjö och vars f.l. sannolikt innehåller ver- bet vattna ’föra djur till vatten för att dricka’. — Ödby ö, f.d. tp. Ödby Ö 830 Ml. Namnet betecknar en mindre bebyggelse som under 800-talet var ett torp. Bebyg- gelsen ligger på ön Ödby ö (se Bd 4:2 s. 73); önamnets f.l. innehåller bebyggelse- namnet Ödby.

Ödegården

Namnet innehåller ödegård m. I jb 544 framgår att denna gård brukades under Hovenäs. Se Framme 999 s. 200. Se vidare om ödegård under Ödegården el. Öde-

gårdarna i Björneröd och Ödby ovan.

Torp o.d.: Berghem, avs. EK(B), EK. Ungt namn. Bebyggelsen ligger nedanför ett högt berg. S.l. -hem har i detta unga namn den standardsvenska betydelsen ’bostad’. — Tångarna tA2]_a)nE, avs. EK(B), EK. Namnet innehåller tånge m. ’udde’ och åsyftar två uddar åtskilda av en mindre vik.

Ö. Hampholmen