Handledning som en del i pedagogisk utveckling av verksamheten

Under detta tema har en uppdelning i följande delteman gjorts. 5.2.1 Tolkning av begreppet pedagogisk utveckling, 5.2.2 Samband mellan handledning och pedagogisk utveckling, 5.2.3 Sammanfattning

5.2.1 Tolkning av begreppet pedagogisk utveckling

Kärnan i pedagogisk utveckling är att förbättra arbetet i verksamheten så att det blir mer elevcentrerat, anser flera skolledare. Det handlar om att hitta nya arbetssätt som gagnar fler barn. Elever lär på olika sätt och det är pedagogers uppgift att arbeta på ett sådant sätt att de kan möta elevers olikheter. En skolledare uttrycker att pedagogisk utveckling börjar med att vi måste bli bättre på att se möjligheter hos barnen och eleverna och fokusera på dem. Kring det kompetenta barnet resonerar flera skolledare. Pedagogisk utveckling är diskussioner om var pedagoger lägger nivån för barn idag. En skolledare frågar sig då om pedagoger ser barns kompetenser och ger barnen utrymme att utveckla de kompetenser som de har.

Är det rätt saker vi gör med de här barnen? Är det vad de behöver?

Att försöka arbeta på olika sätt som gör att man intresserar barnen och kan fånga dem är en viktig uppgift... vi måste våga göra saker på ett annorlunda sätt så att alla barn har en chans att förstå.

Vi måste ha eleven i centrum och drivas av att hela tiden utvecklas och bli bättre på det vi gör.

För att driva en pedagogisk verksamhet menar flera skolledare att man behöver ha en grundplanering som bygger på en tolkning och förståelse av uppdraget. Pedagoger behöver gemensamt tolka målen i de styrdokument som finns och hitta gemensamma vägar för att nå målen. Utveckling ses som en process där riktlinjer och mål för arbetet dras upp. Skolledarna belyser vikten av att pedagoger ständigt utvärderar och har en beredskap för att förändra sitt arbetssätt så att barn och elever når uppsatta mål.

Om man ser utveckling som en process så är det ett lärande där man blir mer och mer medveten om vad man gör och varför man gör det. Utvärdering av det man gör är ett led i den processen. Jag menar allt hänger ihop med det vi redan kan, det finns inga nya saker som vi inte redan vet. Det som vi ser över en lång tid är utveckling.

Pedagogisk utveckling är dels att förvalta kunskap som är viktig och ”bär långt”, menar en skolledare. Det är också viktigt att tillföra nya kunskaper och utmaningar som ger pedagogerna möjlighet att utveckla sina kompetenser i ett föränderligt samhälle. Skolledaren menar då att pedagogisk utveckling handlar om att man måste vrida och vända på värdegrunden ofta och återkommande i verksamheten.

Pedagogisk utveckling är inte bara en smal pedagogisk väg som handlar om teorier och metoder i en snäv pedagogisk värld. Pedagogerna ska veta vilket samhälle som de lever i, vad det är som styr våra verksamheter, vilken kultur vi lever i. Det handlar om ”kultur som kultur”, vad som t.ex. händer på det litterära och musikaliska området.

Vi har unga nya föräldrar idag. Hur ser de på sin föräldraroll? Hur tänker småbarnsföräldrar idag? Hur ska vi kunna möta de idag, när vi kanske själva var småbarnsföräldrar för 20 år sedan när samhället såg annorlunda ut?

Till sist vill vi belysa hur en skolledare tänker kring pedagogisk utveckling. Hon menar att pedagogisk utveckling ”går i vågor” och hänvisar till 1946 års skolkommission som hon nyss läst och som visar tankar som då fanns kring pedagogisk förnyelse. Hon anser att de som kallar sig förnyare idag tänker kring kunskapssyn och ämne som de som kallade sig förnyare i slutet av 40-talet.

Pedagogisk förnyelse så som de tänkte på 40-talet är ungefär så som de som tänker nytt idag tänker kring betyg, läxor, prov…

5.2.2 Samband mellan handledning och utveckling av den pedagogiska verksamheten Flertalet av skolledarna kan se att det finns samband mellan handledning och pedagogisk utveckling men att det inte sker med automatik. De anser att det finns ett antal faktorer som är viktiga för att utveckling av den pedagogiska verksamheten ska ske. Handledarens skicklighet, handledningens kontinuitet, hur utvecklingsbenägna pedagogerna är, modet att våga blotta sig i sin lärarroll samt resurser är exempel på faktorer som har betydelse för att utveckling ska ske.

Tyvärr går det inte hand i hand. Det kan bero på hur skicklig handledaren är, över hur lång tid som handledningen sträcker sig och hur mottagliga pedagogerna är för handledning.

Jag kan se ett klart samband mellan handledning och pedagogisk utveckling. Handledning ger en större förståelse för barn i behov av särskilt stöd.

För att handledning ska leda till utveckling krävs det mod och en vilja att blotta sig i sin lärarroll. Man kan hamna i en situation där man börjar ifrågasätta sig själv som pedagog och varför man gör på ett visst sätt. Detta kan upplevas som smärtsamt för en del… ja, handledning kan vara ett bra sätt att komma vidare i sitt eget lärande

5.2.3 Sammanfattning

Pedagogisk utveckling ses av många skolledare som en process där man gemensamt drar upp riktlinjer för målen som verksamheten ska sträva mot. En viktig del i det arbetet blir att ständigt utvärdera processen, hitta olika arbetssätt och genomföra de förändringar som behövs för att inte tappa fokus på de mål som finns i styrdokumenten. Skolledarna kan se ett samband mellan handledning och pedagogisk utveckling. Flera skolledare ser att det inte automatiskt sker en utveckling av verksamheten då olika omständigheter påverkar handledningsprocessen.