Sammanfattning

5.1.1Begreppet handledning och dess avsikter

Begreppet handledning

Det framkommer olika förklaringar om vad handledning innebär. Skolledarna uttrycker handledning som ett sätt för pedagoger att hitta sina egna lösningar, som en form av vägledning samt kunna skapa ytterligare en dimension och fördjupande tanke om den enskilde pedagogens erfarenheter och utgångspunkter. Några skolledare uttrycker att handledning kännetecknas av att vara ett strukturerat samtal, en strukturerad form av reflektion där handledaren blir ett professionellt bollplank.

Handledning är ett pedagogiskt samtal, ett strukturerat samtal där någon har rollen att hålla i strukturen, i ramverket. Det finns olika sorters handledning men grundprincipen är densamma.

Handledningens syfte

I undersökningen framkommer två huvudsyften med handledning. De flesta skolledare uttrycker att handledning oftast förekommer i akuta situationer och då är avsikten problemlösning. Det är då vanligt att pedagogerna förväntar sig tips och råd från handledaren.

Då handledning sker förebyggande och mer långsiktigt är avsikten med handledning utveckling av den enskilde pedagogen medan handledning även kan bidra till utveckling av arbetslaget och hela verksamheten. Handledningens avsikt är då att den ska ske kontinuerligt för att bygga upp pedagogiska diskussioner.

Det är bara vi själva som har lösningarna men handledaren ska hjälpa oss att hitta dem.

Handledaren ska utmana och ställa de rätta frågorna så att pedagogerna tillsammans hittar de verktyg som behövs.

Handledning ska vara förebyggande och inte något som man tar till när det redan brinner.

Vikten av att det finns en bestämd avsikt med handledningen betonas av samtliga skolledare och att den avsikten är känd av alla som deltar i handledningen. Handledningen riskerar annars att få motsatt effekt d.v.s. pedagogerna och handledaren har olika förväntningar på vad handledningen ska bidra till. Strukturens betydelse i handledningssamtalet betonas.

Några skolledare menar att avsikten med handledning innebär att man alltid har elevernas bästa i fokus och kallar det då pedagogisk handledning. I pedagogisk handledning kan pedagoger få möjlighet att hitta strategier så att de möter barnen professionellt. Andra skolledare säger att pedagogisk handledning ska bidra till utveckling och att handledning då kan vara en hjälp för den enskilde pedagogen eller arbetslaget att öppna upp för nya tankemönster. Ytterligare en skolledare använder sig av begreppet pedagogisk handledning och menar då grupphandledning, där avsikten är reflektion och dialog över det egna arbetet. Handledningen blir ett sätt för pedagoger att tillsammans hitta nya vägar. Pedagogisk handledning ser hon som en naturlig del i att växa som pedagog.

Grupphandledning kan bidra till arbetslagets utveckling.

Att få handledning tror jag är väldigt värdefullt, det är ett verktyg för att driva utveckling.

5.1.2 Förekomsten av handledning i skolledares verksamhetsområde

Flertalet skolledare uttrycker att de har någon form av handledning just nu i sitt verksamhetsområde. De skolledare som säger att de inte använder sig av handledning anger olika orsaker till detta. Det kan vara att pedagogerna inte efterfrågar handledning, det finns inte någon ”tradition” för handledning i kommunen och bristen på resurser gör att handledningsuppdrag får ge vika för ett mer direkt arbete med barnen.

Några skolledare anser däremot att handledning är ett naturligt inslag i det dagliga arbetet. Detta beror på, menar de att verksamheten har en specialpedagog som har ett handledande uppdrag både i förskolan, fritidshemmet och i skolan. En skolledare resonerar utifrån förskolans verksamhet och menar att handledning förekommer mer än vad som ibland upplevs av pedagogerna. Hon påtalar samtidigt att strukturerad handledning inte förekommer så mycket, och det kanske är därför som pedagogerna inte upplever att de har fått handledning. När det förekommer, så är det någon från förskoleteamet som handleder och då har handledaren tydliggjort strukturen för handledningssamtalet. Detta gör att pedagogerna upplever att de då har fått handledning.

Vi kunde nog bli tydligare med att säga att vi bokar ett handledningstillfälle för att det ska bli tydligt att det faktiskt är det vi gör.

Sen tror jag att det förekommer handledning som vi inte vet om ute i arbetslagen som personal inte kallar handledning men som ändå är handledning… den här osynliga handledningen kollegor emellan som man inte tänker på. Jag tror inte att handledning ute i arbetslagen är så strukturerad utan den är mer i resonemang med varandra.

Vi ställde frågan om skälen till ett ökat intresse för handledning på senare år. De flesta skolledare ser att det kan bero på att barns uppväxtvillkor är annorlunda idag än för 15 år sedan. Det ställs därför större krav på pedagogernas sociala ansvar för barnen/eleverna och kontakten med föräldrar har ökat. Skolledare menar att intresset för handledning beror på att det är så mycket svårare idag att arbeta med barn och deras föräldrar. Pedagogerna står inför många olika situationer som de ska förhålla sig till och då behöver pedagogerna prata om det. En skolledare säger att samhället ser annorlunda ut och hon frågar sig om pedagoger är mer observanta idag. Är det så att pedagoger tar på sig mer i sitt uppdrag, eller kan det vara så att pedagoger problematiserar mer än tidigare? Hennes slutsats är dock att barnen är i större behov av stöd från pedagogerna idag. Hon tillägger att det finns ett stort tryck på människor i vårt prestationsinriktade samhälle och att det till slut märks på barnen.

Föräldrar idag söker mer stöd hos pedagogerna. De är otryggare i sin föräldraroll och behöver mer råd och stöd i rena fostransfrågor än för tio år sedan. Föräldrar söker nästan oss pedagoger som handledare till sin roll som förälder.

Ett flertal skolledare anser att intresset för handledning beror på utveckling från ensamarbete i skolan till arbete i arbetslag. Pedagogerna måste ta hjälp av sina kollegor på olika sätt. En skolledare menar att pedagoger idag har en mer ödmjuk inställning till att andra kan bidra med kompetens till det egna arbetet. Då blir det ett naturligt steg att handledning används för att tillsammans med kolleger få utveckla de egna tankarna och därmed öka den gemensamma kompetensen.

Vi tar idag mer del av varandras kompetenser och arbetslagsutvecklingen handlar om att du inte är din egen lyckas smed.

Varifrån kommer önskemål om handledning?

Samtliga skolledare anser att önskemål om handledning oftast kommer från pedagogerna. De menar även att de i sin roll som skolledare kan föreslå handledning när de ser att enskilda pedagoger eller arbetslag under en period behöver extra stöd i sitt arbete.

Ibland är det jag som lyfter att vi kanske borde ha ett samtal om den här situationen… så vi sätter oss ned och resonerar.

5.1.3 Vem innehar handledningsuppdrag

Specialpedagogens handledningsuppdrag

Samtliga skolledare i den ena kommunen använder sig av specialpedagogerna i kommunens centrala resursteam både i förskolan och i skolan. Det är dock vanligare i förskolan att anlita det centrala resursteamet vid handledningsuppdrag då skolorna i kommunen oftast har en anställd specialpedagog som handleder skolpersonalen vid behov av extra stöd. En av skolledarna berättar att specialpedagogen i hennes verksamhet gör ett ”byte” av handledningsuppdrag med en specialpedagog från en närliggande kommun. På det viset kostar det inte verksamheten något, samtidigt som det kan vara en fördel att det kommer någon utifrån som kan se saker och ting med nya ögon. Även en annan skolledare i samma kommun ser för- men även nackdelar med att ta in en handledare utifrån. Hon tror att pedagoger kan och vågar vara mer öppna när det kommer en handledare som de inte har någon relation till. En nackdel anser hon kan vara att handledaren då inte är insatt i den skolkultur som råder i den specifika verksamheten. Hon poängterar att avsikten med handledning avgör om man ska utse en handledare från den egna verksamheten eller om man ska ta någon utifrån.

När det handlar om konfliktlösning behöver vi alltid ta in en handledare utifrån. Vi är inte experter när det gäller människor som har djupgående konflikter.

Någon skolledare i samma kommun uttrycker att bristande resurser gör att specialpedagogens konsulterande roll får ge vika för den mer operativa rollen. Hon anser att det direkta arbetet med enskilda barn och barngrupper måste prioriteras.

I den andra kommunen säger några skolledare att förskoleteamet med dess olika professioner som specialpedagog, psykolog och socialsekreterare ansvarar för handledningsuppdrag i

förskolan när det behövs olika former av stöd till arbetslag och vid arbete med enskilda barn eller barngrupper i behov av särskilt stöd. En annan skolledare i samma kommun säger att det är specialpedagogerna på skolan i hennes verksamhetsområde som handleder både i förskolan och i skolan. Det sker när det finns behov av råd och stöd. Hon poängterar också att specialpedagogens handledarkompetens kan skilja sig åt beroende på när de gick sin utbildning. Specialpedagogen kan ha stora visioner kring handledning men arbetslagen måste vara mottagliga för att få handledning, menar hon.

Flera skolledare betonar specialpedagogens kompetens som viktig i handledningssammanhang. Någon skolledare nämner dock att specialpedagogen kan behöva kompetensutveckling för sitt handledningsuppdrag.

Specialpedagogens förändrade uppdrag i examensordningen för specialpedagoger poängteras och det förändrade uppdraget gör att den handledande kompetensen lättare kan komma in i vardagen på ett naturligt sätt.

Skolledaren som handledare

Många skolledare menar att de i sin roll som ledare också kan handleda i olika situationer, men att pedagogerna då inte alltid upplever att de får handledning. Skolledarna uttrycker att det är ett sätt för dem att komma nära verksamheten och de personer som finns i organisationen. En skolledare resonerar utifrån förskolans verksamhet och säger att handledningsfunktionen hos henne som skolledare har minskat eftersom det nu finns ett större antal specialfunktioner som handleder i olika sammanhang.

Pedagoger upplever att de får handledning av förskoleteamet, men inte av mig. Kanske för att jag är en del av det…

Handledarens roll och egenskaper

Flera skolledare betonar att personligheten hos den som handleder är viktig. De menar att handledaren ska vara ödmjuk, trygg i sin roll och kunna förmedla den tryggheten. De säger

Flera skolledare finner att ett problem kan vara att pedagoger har en förväntan på att handledaren ska lösa problem. Några skolledare anser att handledaren inte måste vara en professionell handledare utan pedagogerna kan få handledning av en kollega eller en chef:

Bara det att det kommer någon med andra ögon, som tittar på andra sätt än med de glasögon som jag själv använt så länge så att jag inte till sist ser några andra möjligheter.

Gruppen har lösningarna men måste få hjälp att hitta dem genom att resonera sig fram till dem.

Flera skolledare menar att handledaren är den som ska hålla i strukturen och utmana pedagoger att reflektera utifrån sina egna tankar. Ansvaret för ett handledningsuppdrag ligger hos både handledaren och de handledda och handledaren ska hålla fokus och leda samtalet så att alla kommer till tals. Några skolledare anser inte att handledarens yrkesbakgrund har så stor betydelse utan det är de personliga egenskaperna som är betydelsefulla hos handledaren.

5.1.4 Sammanfattning

Samtliga skolledare anser att begreppet handledning används i olika sammanhang och har olika innebörd beroende på handledningens avsikt. Den främsta intentionen är att handledning används vid problemlösning av olika slag och kan ske både i arbetslag och individuellt. Handledning behövs för att fördjupa och förändra tankemönster och sätta ord på sina kunskaper. Handledledningsuppdragen har i de flesta fall specialpedagogen eller andra professioner i ett team såsom psykolog eller socialsekreterare beroende på handledningens karaktär. Många av skolledarna menar att även de som skolledare handleder pedagogerna ibland.