• TRIAD handledning - den stipulerade handledningsmodellens kärnkomponenter
Vidare avslutas resultatet med en beskrivning av ett scenario som skulle kunna utgöra ett exempel på tillämpning av handledningsmo- dellen inom ramen för sjuksköterskeutbildningen vid fakulteten för Hälsa och samhälle.
Handledningsmodellens förutsättningar och struktur
Författare så som exempelvis Löfmark et al. (2008) och Seibold (2007) lyfter fram betydelsen av handledningens processer, förut- sättningar och dess mål, vilka kan skifta beroende på processens komponenter och vad som står i fokus för handledningen. Även Pajak (2002) lyfter fram viktiga komponenter i utvecklingen av handledningens processfunktioner över tid. En övergripande sam- manställning av de i handledningen förekommande angreppssätten utifrån olika teoretiska perspektiv och vilken typologi som domine- rar handledningsprocessen presenteras i tabell 1.
T
abell 1.
Sammanställning av angreppssätten i handledningsprocesser
Angreppssätt*
T
eoretiskt perspektiv
Fokus och betydelse i handledningsprocessen
Eklektisk förhållning
Eklektisk förhållning till teori med bland
-
ning av empiriska och fenomenologiska,
beteendevetenskapliga och utvecklingsbase
-
rade perspektiv
Processen formas utifrån kollegialt baserade relationer
. Dessa
bygger oftast på en samarbetsbaserad modell eller gemensam
utforskning av mening i det sammanhang som handledningen
fokuserar på. En annat viktig faktor är utformning av handleda
-
rens individuella handledningsstil
Relationell förhållning
Existentiellt och etiskt grundat förhåll
-
ningssätt till den teoretiska bilden
Handledning genom Step-by-step procedur som bygger på en
öppen mellanmänsklig relation. Stor betydelse läggs på relati
-
oner i gruppen samt mellan handledaren och adepten
Teknisk rationell
förhållning
Teoretiska perspektiv syftar på metodo
-
logiska processer med mål att uppnå ett visst
syfte
och ett
ändamålsenligt process-
och
produktförlopp samt en effektiv disciplinär
forskningsförankrad lärandeprocess
Handledning utifrån observationer
, förstärkning, korrigering
och feedback vilket återkopplas direkt till det eftersträvade
beteendet Reflekterande förhållning Sensitivitet och uppmärksamhet för indi - viduella skillnader och individens position i
ett kontextuellt sammanhang
Coachande reflektion för individens professionella utveckling av
förebilder
, modellutveckling samt utforskning i ett sammanhang
av en yrkespraktik och dess specifika tillämpningsprinciper
* Ovanstående komponenter är inte strikt avgränsade angreppssätt utan blandas och är vanligt förekommande beståndsdelar
Sammanställningen visar olika tillvägagångssätt just så som de kro- nologiskt framtonar i litteraturen kring ämnet. Det eklektiska för- hållningssättet i handledningsprocesser tog form under senare del av 1960-talet och tidigt 1970-tal (Goldhammer, 1969), vilken i sin tur följs upp av ett relationellt förhållningssätt i handledningssitu- ationer under senare del av 1970-talet. Nästkommande är 1980- talets tekniskt rationella förhållningssätt som senare banade väg för mer reflektiva profiler av handledningsprocessen vilka bland annat beskrivits av Glickman (1985) och Noreen (1986).
Handledning, som i sin struktur rymmer forskningsdimensioner, är en form av komplex professionell interaktion med inslag av infor- mation, instruerande karaktär, undervisning och mentorskap där den ena partnern leder processen och arbetar utifrån en mer eller mindre uttalad metod och strategi (Appel och Bergenheim, 2005). Inom medicinsk och laborativt inriktad högskoleverksamhet är såväl enskilda handledningssamtal som grupphandledning relativt vanligt förekommande. Förutsättningarna för relationen handledare och adept emellan kan skilja sig åt beroende på kulturella skillnader men även beroende på existerande institutionella ramar.
En viktig ram för handledningens förutsättningar utgörs av hur institutionen organiserar sina utbildningar och den lärandemiljö som erfordras. Det organisatoriska sammanhanget innehåller fler- talet teoretiska infallsvinklar och är särskilt värdefullt som stöd vid utformning och kriterier för bildandet av forskarteam. Akademiska institutioner oberoende av organisationsformer styrs av regelverk och strukturerar doktorandens arbetsuppgifter där samarbetet med handledaren centraliseras (Högskoleförordning, 2010). Slutmålet är att doktoranderna skall lyckas i sin utbildning vilken avslutas med en doktorsexamen. Exempelvis har Lauvås och Handal (2005) iden- tifierat några av de institutionellt förekommande differenserna vad gäller angreppssätt och arbetskulturer som betraktas vara av bety- delse för handledningsprocessen, utifrån vilka typologier som står i fokus (se tabell 2).
Tabell 2. Sammanställning av differentierad typologi i relation till
organisation, forskningsfrågans ursprung och resultat (Lauvås och Handal, 2005).
Hur handledningen genomförs är beroende på var den dominerade insti- tutionella typologin ligger. Professionella handledningsprocesser omfat- tar oftast inslag av flera angreppssätt där såväl eklektisk, rationell teknisk eller reflektiv förhållning har sin plats beroende på hur forskningsproces- sen håller på att utformas och antal forskare involverade.
Forskningsprocess Arbetssätt Arbetsform
Organisation Individuella projekt
Adepten arbetar med eget projekt och de egna personliga målen står i fokus Grupp
baserade projekt
Adepten ansluts till ett redan etablerat projekt eller forskningsgrupp och bidrar till det totala resultatet med egna insatser och resultat
Forskningsfrågan Definierad av adepten
Adepten utvecklar egen/egna forskningsfrågor under handledning eller annat stöd
Definierad av andra
Adepten tar över den forskningsfråga som redan är utvecklad av hand- ledaren eller en forskargrupp och som anses vara passande för forskarut- bildningen
Resultat Artiklar Ett antal artiklar i renommerade vetenskapliga tidskrifter
Monografi En enskild publikation anpassad till existerande inomdisciplinära normer och regler
Sandberg (2006) har i sin bok om samarbetshälsa och funktionell synergi beskrivit olika betydelser av begreppet professionell. Bland annat kan begreppet kopplas till yrkesgruppen eller yrkesutövare med en gemensam utbildningsgrund alternativt till en form av arbete respektive insats genomförd på ett skickligt sätt. En professionellt genomförd handledningsprocess handlar om perspektivförskjut- ningar och ifrågasättande av de tidigare tingens ordning vilket rela- teras till någon typ av förändring. Stödjandet av förändring fordrar en övergripande kommunikation, dynamik och är beroende av sam- manhanget.
Med hänsyn tagen till den akademiska karaktär som forskarhand- ledningen har är det sannolikt svårt att utveckla en homogen hand- ledningskaraktär där olika handledningssituationer kan jämföras med varandra. Det finns en del forskningsunderlag och internatio- nella exempel på olika typer av tillämpbara angreppssätt (Handal och Lauvås, 2008; Winter, Griffiths och Green, 2000). Sådana underlag kan knappast prövas i sin helhet men beroende på vilken karaktär av handledningsresultat som eftersträvas är handledningen ett starkt redskap för utveckling och kvalitetsarbete såväl inom hög- skoleutbildning som inom forskning.