8. Diskussion
8.3 Handstil och korsord i läromedel
I genomförandet av analysen i detta självständiga arbete blev det ofta diskussion kring både uppgifter om handstil och förekomsten av korsord i de olika läromedelsserierna. Uppgifterna med korsord var inte helt självklara att koppla till en specifik punkt i det centrala innehållet vilket gjorde det intressant att behandla i diskussionsavsnittet. Rörande de uppgifter som behandlade handstil fördes diskussioner om uppgiftsformuleringarna som också ledde till att punkten valdes att ta upp i diskussionen.
En punkt i det centrala innehållet, “Handstil och att skriva med digitala verktyg.“ (Lgr11, 2019, s.
258), behandlar bland annat handstil. I de granskade läromedelsserierna varierade
uppgiftsformuleringarna något när det gällde att eleverna skulle träna på sin handstil. I läromedlet Robin återfinns formuleringen “Skriv ner en sångtext du tycker om med din finaste handstil”
(Wickström & Åsenius, 2019, s. 92). En liknande formulering återfinns i Vips: “Skriv så fint du kan” (Hultgren, 2014, s. 82f). I kunskapskravet för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 i svenskämnet står det att “Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.”
(Lgr11, 2019, s. 258). Det står inte skrivet i något styrdokument att eleverna ska kunna skriva fint, estetiskt tilltalande, utan det krav som ska uppnås är att eleverna ska skriva läsligt. Därför är det intressant att formuleringarna ovan förekommer i flera läromedel, istället för att fokusera på läsbarheten, exempelvis genom uppmaningar om att forma bokstäverna korrekt för att öka graden av läsbarhet. Gällande den andra delen av punkten “Handstil och att skriva med digitala verktyg.“ (Lgr11, 2019, s. 258), att skriva med digitala verktyg, hittades inga uppgifter i de granska läromedelsserierna. I detta självständiga arbete har enbart fysiska läroböcker analyserats, vilket har inneburit att ingen undervisning eller möjlighet till textproduktion med några digitala verktyg, exempelvis läsplattor eller datorer, har fått något utrymme i det granskade materialet. Uppgifter i form av korsord och ordflätor förekom i flera läromedel. Korsord kan användas för att träna flera olika förmågor, exempelvis ordkunskap, stavning och slutledningsförmåga. Företeelsen nämns inte som exempel i det centrala innehållet men trots det återfinns korsorden i olika utformningar i flera av de granskade läromedelsserierna.
44
Konklusion
Läromedelsanalyser för årskurs 1-3, det vill säga de tidiga åren i grundskolan, är ett outforskat område. Varför är svårt att förstå eftersom det är i denna ålder läs- och skrivträningen tar sin början.
Svenskämnet har fler antal undervisningstimmar i dessa årskurser (1-3) jämfört med någon annan årskurs eller ämne. Det eleverna lär sig under dessa år kan komma att ha stor betydelse för deras utveckling i högre ålder. Läroböckerna är därför av stor vikt att analysera, hur och vad lär sig eleverna - och framförallt vad lär de sig inte?
Syftet med denna studie var att undersöka hur och i vilken utsträckning fem olika läromedelsförlag erbjuder uppgifter som tränar det centrala innehållet i årskurs 2. Sammanfattningsvis har resultatet av studien i detta självständiga arbete visat att de fem läromedelsserierna har en relativt lik uppdelning av det centrala innehållet i läroböckerna, mängden kan se annorlunda ut då böckerna framför allt är olika tjocka och har olika många uppgifter överlag. Däremot finns det en enighet i vilka kategorier ur det centrala innehållet som representeras. Läromedelsförlagen verkar således dela en uppfattning kring vilket innehåll en lärobok ska behandla i årskurs 2. Det finns en viss spridning men skillnaden är dock inte så pass stor att en slutsats kan dras kring vilket läromedel som erbjuder “bäst möjligheter” eller “bredast utbud”. Studien bidrar till en konkret bild av innehållet i de medverkande fem läromedelsserierna, därav ger studien ett bidrag till den i nuläget smala forskning som finns gällande läroböcker i ämnet svenska för lågstadiet. Framför allt visar resultatet tydligt vad
läromedelsförlagen inte behandlar i sina läroböcker för årskurs 2.
Frågor som är intressanta vid vidare forskning är exempelvis att se huruvida de punkter som i denna studie saknades, i de analyserade läroböckerna, återfinns i de läroböcker som är anpassade för årskurs 1 eller 3 inom samma serie. På så vis skulle ett större bidrag kunna ges, alternativt en tydligare slutsats dras kring vilken serie som erbjuder ett brett innehåll sett till det centrala innehållet för årskurs 1-3 i ämnet svenska. En annan intressant aspekt hade då även kunnat bli vad som inte alls behandlas i läroböckerna för de tidiga åren i grundskolan och i samband med det se vilken belastning som läggs på den enskilde läraren i att förse undervisningen med kompletterande material.
Referenslista
Almgren, Hans (2011). I huvudet på en läromedelsförfattare. I Niklas Ammert (red.), Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 343 – 360.
Ammert, Niklas (2011). Om läroböcker och studier av dem. I Niklas Ammert (red.), Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 25 – 41.
Bergöö, Kerstin (2005). Vilket svenskämne? Grundskolans svenskämnen i ett lärarutbildningsperspektiv.
Malmö: Lärarutbildningen.
Boréus, Kristina & Kohl, Sebastian (2018). Innehållsanalys. I Kristina Boréus & Göran Bergström (red.), Textens mening och makt. Lund: Studentlitteratur, ss. 49 – 90.
Borgström, Eric & Westman, Maria (2017). Skrivbegreppet i Lgr11: En studie av grundskolans ämnesplan i svenska. Språk och Norm. Rapport från ASLA:s symposium, Uppsala universitet 21-22 april 2016. [ed] Saga Bendegard, Ulla Melander Arttala, Maria Westman, Uppsala, Sweden: ASLA:
Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap, Volym 26, ss. 26 - 36.
Englund, Boel (1999). Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande. Pedagogisk forskning i Sverige, årgång 4, nummer 4, ss. 327 – 348.
Englund, Boel (2006). Vad har vi lärt oss om läromedel?
.https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a655d8c/1553959190350/Forskarbi laga.pdf [2020-04-15].
Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Towns, Ann & Wängnerud, Lena (2017).
Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer.
Hoelgaard, Lena (2015). Lärarhandledningen som resurs: En studie av svenska lärarhandledningar för matematikundervisning i grundskolans årskurs 1-3. Västerås: Mälardalens högskola.
Johnsson Harrie, Anna (2009). Staten och läromedlen: En studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel 1983-1991. Linköping: Linköpings universitet.
Juhlin Svensson, Ann-Christine (2000). Nya redskap för lärande. Studier av lärares val och användning av läromedel i gymnasieskolan. Stockholm: HLS Förlag.
Lgr11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad 2019). Stockholm:
Skolverket.
Magnusson, Jenny (2019). Läroboken och det diskursiva skrivandet: genrer, textaktiviteter och medierande redskap i läromedel för årskurs 1 till 3. Forskning om undervisning och lärande, volym 7, nummer 2, ss. 67 – 94.
46
Malmgren, Lars-Göran & Thavenius Jan (1977) Vad bör eleverna lära sig i svenska? I Jan Thavenius (red.), Svenska i verkligheten. Stockholm: Författarförlaget, ss. 288 - 311.
Sahlström, Ingegerd (2003). Läromedel – specifikt (SOU 2003:15) Stockholm: Utrikesdepartementet.
Selander, Staffan (2011). Didaktisk design av pedagogiska texter. I Niklas Ammert (red.), Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 63 – 83.
SFS 1994:1194. Grundskoleförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2011). Innehåll i och användning av läromedel.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalite tsgranskningar/2011/kemi/slutrapport-laromedel-kemi [2020-04-15].
Skolverket (2006). Läromedlens roll i undervisningen. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska.
https://www.skolverket.se/getFile?file=3808 [2020-05-20].
Skolverket (2018). Så använder du läroplanen för grundskolan.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/sa-anvander-du-laroplanen-for-grundskolan [2020-04-18].
Skolverket (2020). Timplan för grundskolan.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/timplan-for-grundskolan#h-Stadieindeladtimplan [2020-05-13].
Solberg, Britt-Marie & Solberg, Peter (2019). Kunskapens former - Vetenskapsteori, forskningsmetod och forskningsetik. Stockholm: Liber.
Stridsman, Sofia (2014). Åtta av tio lärare hinner inte granska läromedel. Skolvärlden.
https://skolvarlden.se/artiklar/atta-av-tio-larare-hinner-inte-granska-laromedel [2020-04-15].
Svensson, Ann-Christine (2011). Hur används läroboken?. I Niklas Ammert (red.), Att spegla världen:
läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 295 – 315.
Thavenius, Jan (1991). Traditioner och förändringar. I Gun Malmgren & Jan Thavenius (red.).
Svenskämnet i förvandling. Lund: Studentlitteratur, ss. 44 - 51.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf [2020-04-05].
Wahlström, Ninni (2016). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups.
Wahlström, Ninni & Sundberg, Daniel (2015). En teoribaserad utvärdering av läroplanen Lgr 11. IFAU institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2015/r-2015-07-teoribaserad-utvardering-av-laroplanen-lgr11.pdf [2020-04-15].
Westman, Maria (2013). Fyll i och skriv på!. I Dagrun Skjelbred & Aslaug Veum (red.), Literacy i læringskontekster. Oslo: Cappelen Damm AS, ss. 201 - 211.
Whitling, David & Kågerman Hansén, Malin (2011). Sedan är det väl bara att trycka?. I Niklas Ammert (red.), Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 87 – 114.
Läromedel
Vips!
Hultgren, Lena (2014). Vips. Högläsningsbok. Stockholm: Liber.
Hultgren, Lena (2014). Vips. Läsebok. Åk 2 Nivå 1. Stockholm: Liber.
Hultgren, Lena (2014). Vips. Läsebok. Åk 2 Nivå 2. Stockholm: Liber.
Hultgren, Lena (2014). Vips. Arbetsbok åk 2 Nivå 1. Stockholm: Liber.
Hultgren, Lena (2014). Vips. Arbetsbok åk 2 Nivå 2. Stockholm: Liber.
Språkskrinet
Mårtensson, Annika & Billström, Marianne (2010). Språkskrinet: vi lär ordkunskap, språklära, skrivning : [clown]. Nacka: Majema.
Neiman Hedensjö, Katarina (2013). Språkskrinet: läsförståelse Cirkussommar. Nacka: Majema.
Robin
Wickström, Anna & Åsenius, Kristina (2019). Robin åk 2 Arbetsbok. Stockholm: Sanoma Utbildning.
Gesén, Pernilla (2019). Robin åk 2 Läsebok blå Kolla en tidsmaskin. Stockholm: Sanoma Utbildning.
Gesén, Pernilla (2019). Robin åk 2 Läsebok grön Kolla en tidsmaskin. Stockholm: Sanoma Utbildning.
Gesén, Pernilla (2019). Robin åk 2 Läsebok röd Kolla en tidsmaskin. Stockholm: Sanoma Utbildning.
Glad svenska
Falkenland, Rolf & Falkenland, Lilian (2012). Glad svenska 2 Språklära. Stockholm: Natur & kultur.
Falkenland, Rolf & Falkenland, Lilian (2012). Glad svenska 2 Övningsbok. Stockholm: Natur &
kultur.
Prima svenska
Eskilsson, Ulf (2013). Prima Svenska 2 Basbok. Malmö: Gleerup.
Hultén, Richard (2015). Prima Svenska 2 Min logg. Malmö: Gleerup.
48
Bilagor Bilaga 1.
Bilaga 2.
Språkskrinet Vips! Robin Glad svenska Prima svenska
Läsa och skriva • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för
vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Alfabetet och alfabetisk ordning.
• Sambandet mellan ljud och bokstav.
Tala, lyssna och samtala
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
Berättande texter och sakprosatexter
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik,
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och
arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
• Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
Språkbruk • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
• Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
• Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
Övrigt Totalt antal uppgifter
50
Bilaga 3.
Bilaga 4.
(Hultgren, 2014, s. 12)
Bilaga 5.
(Hultgren, 2014, s. 82)
52
Bilaga 6.
(Wickström & Åsenius, 2019, s. 95)
Bilaga 7.
(Falkenland & Falkenland, 2012, s. 31)
Bilaga 8.
(Mårtensson & Billström, 2010, s. 16)
Bilaga 9.
(Hultén, 2015, s. 8)
54