Pedagogernas upplevelser är att majoriteten av eleverna har mycket goda kunskaper och förmåga till att hantera lärplattans programvara och teknik vilket de även ser påverkar deras motivation på ett positivt sätt. Eleverna är inte rädda för tekniken utan är vana att klicka sig runt. Detta upplever pedagogerna bland annat bero på att de flesta av eleverna har en egen lärplatta hemma men även att eleverna ges möjligheten till att få ta hem skolans tilldelade lärplatta.
Pedagogerna A, C, E och F upplever att eleverna är väldigt duktiga på att hantera olika programvaror och appar, dels för att de inte är rädda för den moderna tekniken men även för att de flesta eleverna har tillgång till en lärplatta hemma som de kan utforska i lugn och ro.
F: Asså, de är väldigt duktiga men det är ju för att många har ju lärplattas hemma /.../ Det är jättehäftigt när de gör rätt när de går in, det motiverar ju dem /.../ När det är tydligt anpassade spel så ser jag en stor positiv påverkan på motivationen till lärande.
Vidare upplever pedagogerna att barn i behov av särskilt stöd i större utsträckning visar intresse för lärplattans funktioner och teknik då den är ett viktigt hjälpverktyg för dem.
A: Nä, jag kan säga att jag kan se ett högre behov hos dem med dyslexi t.ex. att använda lärplattan och att kunna programmen för de vet hur värdefull den är för dem, för den gör att de klarar allt.
Pedagogerna kan även uppleva sig se att elevernas motivation tryta om de måste be om hjälp för att hantera lärplattans program och appar. Om eleverna inte förstår syftet med det de ska göra och varför de ska göra det kan de lätt bli uttråkade. Samtidigt som eleverna ska utmanas ska det ändå vara lättillgängligt och lättanvänt. Här upplever pedagogerna att deras IKT- kompetens spelar en viktig roll dels vad gäller att erbjuda rätt program och appar men även att kunna förmedla det pedagogiska syftet.
B: Vi måste få hjälp med att använda lärplattan och apparna och det måste inte bara vara vi lärare utan alla /.../ Jag tycker det är jätteviktigt, det är framtiden och ska vi jobba framåt då måste vi ta tag i det här.
36
Pedagogerna B och D upplever att det är viktigt att eleverna vet vad de håller på med för annars kan de inte använda lärplattan som lärverktyg fullt ut och då tryter deras motivation också. De menar även att de inte kan lämna ut lärplattan med olika program och appar om de inte själv har satt sig in i dem först.
D: Om eleven har appar på sin lärplatta som den inte behärskar då tryter motivationen /.../ Man måste tänka till som pedagog med vilka appar man erbjuder eleverna att jobba i.
Den generella upplevelsen hos pedagogerna är att förmågan att hantera programvaror och appar inte är något större problem hos samtliga elever, med eller utan behov av stöd. Så länge apparna erbjuder ett bildligt stöd som komplement till det skrivna ordet hindrar det sällan eleverna att ta till sig instruktionerna.
7.3.1 Analys
Pedagogerna upplever att majoriteten av eleverna har mycket goda kunskaper och förmågor i att hantera lärplattan och apparna. Detta överensstämmer även med det Svedner (2010) beskriver, att eleverna i dagens skolor är uppvuxna med digital media och verktyg så därför förhåller de sig också på mer naturligt sätt till denna värld och teknik. Vidare upplever pedagogerna att eleverna inte är ”rädda” för tekniken utan är vana vid att klicka sig runt. Jönsson (2012) såg i sin studie att elevernas svårigheter i användandet av lärplattan och tekniken var näst intill obefintlig. Pedagogerna upplever även elevernas goda kunskaper bero på att de flesta har egen lärplatta hemma eller ges möjlighet till att ta med sig skolans tilldelade lärplatta hem. De menar att detta gör att de har goda möjligheter till att utforska lärplattan och apparna i lugn och ro.
Att förstå ett kunskapsområde och därmed känna sig kunna kontrollera det har ett starkt samband enligt Gädenfors (2010). Här kan man då se lärplattan som ett kunskapsområde. Mediekunskapen och färdigheten höjer elevens känsla av kontroll över sitt lärande. Studien visar att elevernas förmåga till att hantera lärplattan och apparna är goda vilket eliminerar ett stort hinder i användandet av lärplattan som lärverktyg.
Vidare upplever pedagogerna att elever i behov av särskilt stöd visar större intresse för lärplattas funktioner och teknik då den är ett viktigt hjälpverktyg för dem. Carlgren &
37
Marton (2002) hävdar att individen är medveten om vilken situation den befinner sig i, men att den samtidigt är medveten om den situation den har varit i tidigare. Inom
behovsteorin menar man att motivationen utlöses från olika grundläggande behov, både
biologiska krafter men även drivkraften i ett livslångt lärande. Behovet av självförverkligande är högsta kategorin i behovstrappan vilket innebär att man har behov av att utvecklas och förverkliga sin inre förmåga (Bolman & Deal, 2012) Utifrån studien och dessa teser kan man förstå vikten av att elever i behov av särskilt stöd har tillgång till digitala lärverktyg i undervisningen och för sin fortsatt utveckling.
Pedagogerna säger sig även uppleva att elevernas motivation kan tryta om de måste be om hjälp med att hantera lärplattan och apparna. Detta stämmer även med Grönlund m.fl. (2014) uppfattning om att det kan vara svårt för vissa eleverna att hänga med i lärplatta- användandet om de måste använda avancerade program och appar. Sanderoth (2002) i sin tur menar att eleven har lust och vilja till att lära men när denne blir medveten om att den inte klarar av de givna uppgifterna påverkar det elevens lust till att lära på ett negativt sätt. För att skapa en djupare förståelse hos eleven menar Newton (2009) måste undervisningens uppgifter och aktiviteter utmana lagom mycket för att förståelsen ska befästas. Pedagogerna upplever inte att de lämnar ut lärplattor med appar som de inte själva har satt sig in i, de menar även att de tänker till kring vilka appar de erbjuder eleverna. Studien visar att motivationen sjunker hos eleven om denne inte förstår eller klarar av lärplattan och apparna. Detta försöker pedagogerna förekomma genom att inte dela ut lärplattor med appar utan att själv satt sig in i dem först. Pedagogernas generella upplevelse är dock att elevernas förmåga att hantera lärplattan och apparna är god hos samtliga elever, med eller utan behov av särskilt stöd. Så länge apparna erbjuder bildligt stöd som komplement till det skrivna ordet hindrar det sällan eleverna till att ta till sig instruktionerna. Detta överensstämmer även med Fast (2007) tankar om den visuella läskunnigheten vilket menas med förmågan i att läsa av bilders budskap och mening. Elever möts ständigt av bilder i den digitala världen som de måste kunna tolka och ta till sig implikationen av. Studien visar att bildligt stöd är av betydelse och underlättar för eleverna när de ska ta till sig instruktionerna i de olika apparna som de erbjuds.
Vidare upplever pedagogerna att deras IKT- kompetens spelar en viktig roll. Svedner (2010) beskriver skillnaden mellan pedagogernas och elevernas IKT färdigheter där eleverna är uppvuxna med digital media och verktyg medan pedagogerna först i vuxen
38
ålder kommit i kontakt med dem. Detta gör att pedagogerna kan sakna den kompetens och färdigheter som deras elever redan besitter.
Undervisning med lärplatta ställer nya krav på pedagogerna då de måste utveckla ett nytt arbetssätt gentemot eleverna då de behöver vara tillgängliga för eleven på ett annat sätt än i den traditionella undervisningsmodellen menar Ciampa (2014). Vidare upplever pedagogerna att de måste ha god IKT- kompetens för att kunna erbjuda rätt appar men även för att kunna förmedla det pedagogiska syftet på rätt sätt. Pedagogerna är en central förebild för eleverna och deras kunskaper påverkar undervisningen. Tallvid (2015) hävdar även att pedagogens IKT- kunskaper måste spänna över såväl kunskaper, förmågor som förhållningssätt för att göra användandet av digitala lärverktyg genomförbart. Skolverket (2013b) påtalar även vikten av pedagogernas IKT- kompetens och behovet av kompetensutveckling då det framkom i deras rapport att en femtedel av pedagogerna fortfarande anser sig ha mindre bra kompetens. Studien visar att IKT- kompetensen och kompetensutveckling hos pedagogen är av vikt för att skolan ska kunna möjliggöra och erbjuda eleverna en god undervisning där de digitala lärvektygen används som ett verktyg för lärandet och elevens utveckling.
39
8. Diskussion
Syfte med studien är att söka svar på lärplattans effekter för motivation till lärande, utifrån tilldelning av lärplatta, användningen av lärplatta i undervisningen och elevernas förmåga i att hantera lärplatta och appar. I detta avsnitt presenteras en reflekterande diskussion kring studiens metodologi och forskningsansats. En grund i resultatdiskussionen är det som framkommit i resultat- och analysdelen vilket diskuteras utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vidare avslutas diskussionsavsnittet med specialpedagogisk implikation och förslag till fortsatt forskning.
8.1
Resultatdiskussion
8.1.1 Vilka effekter för motivation till lärande upplever pedagogerna tilldelningen av lärplatta ha för eleverna?
Studien visar att det utifrån kommande stimuli, som lärplattan kan ses utgöra, påverkar elevens drivkraft och motor till lärande. I studien framkommer det att pedagogerna kan se både en yttre- som inre motivation hos eleven vilket även stämmer överens med tidigare forskning och de olika motivationsteorierna. Inom den kognitiva
förväntningsteorin och kognitiva utvärderingsteorin åtskiljs yttre- och inre motivation
(Arvidsson, 2005). Det utifrån kommande stimuli, som lärplattan kan upplevas vara, påverkar elevens drivkraft och motor till ett lärande. Det inifrån kommande stimuli, som lärplattan indirekt kan uppfattas vara, påverkar elevens utmaningar, intresset och självförverkligande vilket driver och skapar motivation till ett lärande. Bägge motivationsformerna beskrivs som lustbetonade och komplexiteten i vad som stimulerar den yttre- och inre motivationen är svårt att knivskarpt försöka särskilja. Utifrån detta går det tolka att lärplattan kan inverka för motivationen på olika vis. Men det framkommer ganska tydligt att de olika motivationsformerna inte går att fokusera på en och en åt gången då de växelverkar och komplettera varandra på ett komplext vis. Detta är då en viktig kunskap att ha med sig som pedagog vid sin planering av undervisning.
Studien visar tydligt att den varierande och individanpassade undervisningen är viktig för elevens motivation till lärande. Tidigare forskning visar även att detta är en viktig faktor för motivation till lärande. Genom varierande och individanpassad undervisning,
40
då främst när det gäller anpassning till elevens upplevda självförmåga, ökar motivationen till lärande menar Jenner, (2004), Giota (2013) och Pintrich (2003). Detta är också en bärande faktor för elever i behov av särskilt stöd då dessa elever i den traditionella undervisningsmodellen allt som oftast känner ett misslyckande. Det går tydligt att koppla fördelarna med lärplattan som lärverktyg och elevens arbetsvilja. När undervisningen anpassas till elevens förmåga känner denne sig kompetent och självförtroendet stärks men även att viljan till att prestera ökar när skoluppgifterna och aktiviteterna upplevs meningsfulla och användbara.
Utifrån ovan nämnda empiriska resultat, litteratur- och forskningsgenomgång för elevens motivation till lärande kan tolkas bero på flera faktorer. Samspelet mellan yttre- och inre motivation, nyfikenhet som drivkraft, varierande och individanpassad undervisning är det som upplevs av pedagogerna skapa goda effekter för motivation till lärande vid tilldelningens av lärplatta. Att elevens engagemang och lärande ökar när denne känner ett personligt och situationsbaserat intresse kopplar studien klart samman med lärplattan som alternativt lärverktyg. Lärplattans möjligheter till att finna lösningar och strategier för alla elever, med eller utan behov av särskilt stöd, stöds även av tidigare forskning kring digitala lärverktyg. Lärplattan är ett framgångsrikt verktyg i lärande som öppnar många möjligheter till utveckling utifrån elevens specifika situation. En intressant infallsvinkel är det Skolverket (2003) beskriver om pedagogers upplevelser om det de anser vara svårast i pedagogyrket idag, nämligen att stimulera elevens motivation och speciellt då de eleverna med beteendemässiga- och emotionella problem i skolan. Detta var dock inget som framkom eller uttalades av respondenterna i studien.
8.1.2 I vilka undervisningsmoment upplever pedagogerna att lärplattan skapar motivation till lärande hos eleverna?
Pedagogernas upplevelse av lärplattan som ett bra lärverktyg vid färdighetsträning stödjs även av tidigare forskning. Att kunna repetera och upprepa sekvenser, moment och delar ur en uppgift i egen takt är en stor fördel för alla elever, med eller utan behov av särskilt stöd (Delvin 2011). Känsligheten för upprepning, hos elever i behov av särskilt stöd, upplever jag själv som pedagog vara mindre. Men likaså att ”misslyckas” visar inte heller sig vara lika jobbigt vid färdighetsträning med lärplatta som vid den traditionella undervisningsmetoden. För att stötta och vidareutveckla eleven utifrån sin
41
specifika situation framkommer det tydligt att lärplattan är ett bra, uppskattat och kompletterade pedagogiskt lärverktyg.
En viktig grund att diskutera i dagens skola är kommunikation där jag anser det
sociokulturella perspektivet får stå som en central del. Genom kommunikationen i det
sociala sammanhanget lär vi, kommunikationen blir då redskapet för att tänka och bli medveten. Detta perspektiv på lärande lägger betoning på vad eleven lär sig snarare än
om den lär sig. Det är genom interaktion och kommunikation med andra som färdigheter
och kunskaper tillägnas (Vygotskij, 1999).
Under inlärningssituationer i skolan måste eleven ges möjlighet till att förmedla sig genom att skolan erbjuder och skapar förutsättningar till alternativa kommunikationsvägar så som till exempel lärplattan som ett digitalt lärverktyg. Detta för att skapa delaktighet i undervisningen för alla elever, med eller utan behov av särskilt stöd. Mediering är ett begrepp inom det sociokulturella perspektivet som ger oss förståelse för det samspel som sker mellan eleven och lärmiljön och de kulturella redskap, artefakter, som används för att kunna förstå, tolka och agera med omvärlden. Studien visar att lärplattan som digitalt lärverktyg erbjuder alternativa och kompensatoriska möjligheter i lärandet för eleverna. Selander (2012) lyfter fram det multimodala arbetssättet i vilket flera sinnen för lärandet kan användas. Utifrån kommunikationens betydelse och som redskap kan jag se det multimodala arbetssättet med fördel involvera det digitala lärverktyget. Detta för att på bästa vis skapa en undervisning som passar och inkluderar alla elever utifrån deras behov och lärstilar.
Digitala verktyg integrerar alltmer i vår vardag och därmed även i skolans lärmiljö. En förändring i den traditionella undervisningen sker när eleven har en egen lärplatta. ”En- till-en” undervisningen upplevs bli mer vanligt och förekommande i dagens moderna skola. Pedagogerna i studien upplever dock inte detta som något negativt, utan menar istället att det gör det lättare för dem att individanpassa undervisningen. Detta hävdar även Johnson (2013) vara en av de främsta fördelarna med lärplatta användandet, just möjligheten till att göra individuella och nivåanpassade planeringar till var och en elev. Tidigare forskning lyfter även aspekten på lärplatta- användandet som enbart ett komplement till annat läromedel istället för som ett verktyg för lärande. Pedagogerna i studien upplever sig dock lägga stor vikt vid att lärplattan ska fylla ett pedagogiskt syfte och upplever ”en-till-en” undervisningen med lärplattan enbart vara till nytta och gagn
42
för elevens utveckling och lärande. Vidare ser de även undervisnings formen vara ett komplement och vidareutveckling på elevens individuella utvecklingsplan, IUP, där fokus kan riktas mot hur eleven tar till sig kunskaper och utvecklas. Min uppfattning är att när eleven har en egen lärplatta förändras både den enskilda- och gemensamma undervisningen och blir då mer formativ. ”En-till-en” undervisningen förändrar både lärarollen som undervisningen och klassrumssituationen anser jag. Vikten av att individualisera undervisningen efter varje elevs direkta inlärningsbehov och förutsättningar är av betydelse då alla befäster kunskap och lär sig på olika sätt.
Pedagogerna upplever att de använder lärplattan i stor utsträckning i ”en-till-många” undervisning. I det kollabortiva lärandet skapas motivation, kognitiv utveckling och ett socialt sammanhang för eleverna där de tvingas att pröva sina och kamraternas idéer och tankar (Wiliam, 2013; Kyrk Seger (2014; Dillenbourg, 1999). Detta kooperativa lärande kan även kopplas till approprierings begreppet varvid jag då menar att eleven tillägnar sig kunskaper och färdigheter genom interaktion och kommunikation med sina klasskamrater. Begreppet appropriera används i det sociokulturella perspektivet för att beskriva människans möjlighet till att i varje situation ta till sig kunskaper från sina medmänniskor i olika samspelssituationer. Detta vittnar även pedagogerna om i studien, då de säger sig uppleva att många diskussioner och kunskapsutbyten sker mellan elev och elev och mellan elev och pedagogerna vid ”en-till-många” undervisningen. Dock visar tidigare forskning även att ”en-till-en” undervisning i nästan lika stor utsträckning som i ”en-till-många” undervisning skapar kommunikation och interaktion. Eleven som arbetar ”en-till-en” visar benägenhet i att vilja dela med sig av sina förvärvade kunskaper vilket jag då också ser som ytterligare positiv utvecklingsmöjlighet i elevens språkliga progress.
Utifrån ovan nämnda empiriska resultat, litteratur- och forskningsgenomgång för elevens motivation till lärande kan det konstateras att lärplattan är ett bra och essentiellt lärverktyg likaväl i ”en-till-en”- som i ”en-till-många” undervisningen. Att lära genom interaktion och kommunikation har genom mänsklighetens utveckling varit det primära men även för individens egen utveckling blir approprieringen avgörande i den meningen att stärka självkänslan och självförtroendet. Detta i sin tur speglar sedan av sig till skolprestationen och motivationen till att lära. Människan använder olika fysiska redskap, artefakter, som är av stor vikt när denne ska tolka och interagera med sin omvärld. lärplattan som medierande lärverktyg kan här ses som ett exempel på fysiska
43
artefakter vilken ger eleven förmågan till att lösa problem utöver sin mentala kapacitet
(Säljö, 2010).
8.1.3 På vilket sätt upplever pedagogerna att elevernas motivation till lärande påverkas av deras förmåga att hantera lärplatta och appar?
Eleverna i det moderna samhället omges av en rad olika medier i hemmet, skolan och på andra offentliga platser och sammanhang. Utifrån denna exponering och tillgång av digitala verktyg är dagens elever i princip uppvuxna med IKT. Detta gör att de förhåller sig mer naturligt till denna värld och teknik (Svedner, 2010). Pedagogernas upplevelser överensstämmer väl med detta då de möter elevernas ”orädsla” för lärplattan och deras obehindrade attityd till tekniken. Vidare upplever pedagogerna elevernas goda förmåga till att hantera lärplattan och apparna bero på att de har tillgång till de digitala verktygen så frekvent runt omkring sig och då kan utforska tekniken i lugn och ro. Men det största intresset upplever pedagogerna ändå eleverna i behov av särskilt stöd visa för lärplattans funktioner då den är ett viktigt hjälpmedel för dem. Utifrån detta kopplar jag
behovsteorins tankar om människans grundläggande behov där högsta kategorin är självförverkligande vilket kan spegla elevens behov av att utvecklas och förverkliga sin
inre förmåga (Bolman & Deal, 2012). Gädenfors (2010) ser ett starkt samband mellan förståelsen i ett kunskapsområde, vilken lärplattan kan ses som, och känslan i att kunna kontrollera det. Teorin om nyfikenheten kan här ses hos eleven vara drivkraften i att ständigt vilja lära sig, skaffa nya erfarenheter som i sin tur resulterar i nya kunskaper och färdigheter (Berlyne, 1954). Dock hävdar tidigare forskning att det kan finns en risk med för krävande incitament om de inte är anpassade till elevens förutsättningar och kunskapsnivå. Om utmaningarna blir för svåra kan detta leda till att eleven slutar anta utmaningarna vilket även pedagogerna upplevelser vittnar om. Studien visar att elevens motivation och drivkraft sjunker om denne inte förstår eller klarar av lärplattan och apparna. Både Sanderoth (2002) och Grönlund m.fl. (2014) belyser svårigheterna som kan uppstå hos eleven om lärplattan och apparna upplevs avancerade vilket i sin tur påverkar elevens lust till att lära negativt. Pedagogerna upplever dock att om ett bildligt stöd finns som komplement till det skrivna ordet hindrar detta sällan eleven till att ta till sig instruktioner. Här kopplar jag Fasts (2007) tankar kring den visuella läskunnigheten till pedagogernas upplevelser. Eleven möts ständigt av bilder i den digitala världen som den måste kunna tolka och ta till sig implikationen av här blir förmågan i visuella