Hantering av elevers skilda livsåskådning vid planering

I följande avsnitt kommer frågeställning två Vilka erfarenheter har lärare av dilemman som uppstår vid planering och undervisning, i förhållande till elevers skilda livsåskådning? besvaras. Lärarna blev tillfrågade om hur de hanterar elevers skilda livsåskådning vid planering av undervisningen och återkommande ord från lärarna var ”tycka vad man vill” och anpassa. Lärare 1 och 2 sa att de vid planering ofta tänkte på att eleverna skulle få lyfta sina ståndpunkter och att det i

undervisningen skulle framgå att alla är olika och olika är bra. Lärare 3 sa:

Jag har elever med olika livsåskådningar i min klass men behöver inte anpassa min planering utefter det för tillfället. Jag tänker att det inte ska spela någon roll heller, eftersom alla elever ska lära sig samma, jag som lärare utgår ju bara från det som står i styrdokumenten.

Lärare 4 berättade att hen undervisade i svenska som andraspråk och i den gruppen hade eleverna skilda livsåskådningar. Därför planerade hen undervisning så att den anpassades för att bli så nära deras vardag som möjligt. Hen berättade att några av eleverna var muslimer och förklarade följande:

När vi arbetade om vinter valde jag inte ut ord som tomten, julskinka osv, då det inte ligger nära dem i deras kultur. Jag valde istället ut ord som snö, pulka etc. När jag planerar tänker jag på att inte ta förgivet att eleverna vet hur det svenska samhället är grundat på kristen tradition. Vid påsk arbetade vi med korsord och jag hittade några fina korsord på en lärarhemsida, dock var de inte alls bra och anpassade för just den här gruppen elever. Ord som påskkärring och Blåkulla var med. Då gjorde jag om korsordet och bytte ut de orden.

När lärarna blev tillfrågade om hur de planerar undervisningen för att eleverna ska bli enskilda individer oavsett livsåskådning, framkom det att lärarna inte ser eleverna utefter deras tro. Det resulterade i att de inte tog elevernas livsåskådning i beaktning för att de ska bli enskilda individer. Lärare 1 sa att hen använde sig av

31

mycket värderingsövningar för att alla elever ska få göra sitt ställningstagande och för att belysa att alla är olika. Lärare 4 berättade följande:

Jag planerar för att eleverna ska lyfta sina åsikter, tankar och idéer. Tänker att det spelar ingen roll vilken livsåskådning eleverna har, deras åsikter, tankar och idéer är lika viktiga ändå och det är det som skapar dem till enskilda individer. Vidare diskuterades hur lärarna planerade undervisning i förhållande till elevernas skilda livsåskådningar, för att fostra eleverna att bli goda samhällsmedborgare, och bli en del av samhällets sociala, kulturella och politiska arv. Lärare 3 berättade följande:

Jag planerar undervisningen för att eleverna ska få diskutera och reflektera över att ”du tror så, men det finns andra sätt och inget är rätt och fel”. På så sätt tänker jag att de blir en del av samhället och förstår hur det är uppbyggt. Religion för mig är samma sak som att man är tjej-kille, lång-kort och det vill jag förmedla till eleverna.

Lärare 1 berättade att hen alltid planerade för att förtydliga målet med lektionerna för eleverna. På så sätt hävdade hen att eleverna förstod varför de har nytta av kunskap. Det var främst inför samhällsorienterade och naturorienterande ämnen eftersom det inte var lika relevant i till exempel matte för att förhålla sig till

samhällsfrågor. Lärare 1 sa även att hen försökte planera för att lyfta in forskning i undervisningen. Eleverna får på så sätt reflektera över vad som är sant, falskt och vad som är tro. Läraren hävdade att det var en viktig del för att eleverna ska bli en del av samhället. Dock tyckte hen det var svårt då eleverna fortfarande är så unga i grundskolan.

Lärare 2 svarade följande på frågan:

Jag planerar ju utifrån Sveriges lagar, man får till exempel vara homosexuell och då berättar jag det för eleverna. Att de elever som tillhör Jehovas Vittne inte får vara homosexuella är deras val, men i Sverige får man vara homosexuell och det behöver eleverna veta för att bli en del av samhället.

Lärare 4 svarade på ett annat sätt:

Jag planerar för att eleverna ska prata om regler och normer i samhället som gäller för alla, vad som är rätt och fel när man rör sig i samhället. Jag lägger inte värde i vad eleverna har för livsåskådning angående att fostra eleverna för att bli

samhällsmedborgare, det ska inte spela någon roll anser jag. Samhället är ju mångkulturellt, det innebär att man inte kan skilja på folk och folk beroende på livsåskådning, alla måste se rätt och fel på samma sätt.

Vidare berättade lärare 4 att de elever hen undervisar i svenska som andraspråk har kommit till Sverige de senaste åren och har inte med sig samhällets sociala,

32

samhällets sociala, kulturella och politiska arv är i deras hemland och jämföra mot Sveriges. Hen kommenterade det hen berättat:

De får då en förståelse varför de kommit till Sverige och att inte hela världens samhällets sociala, kulturella och politiska arv ser likadant ut. Men nu när jag säger det så borde ju alla eleverna ta del av det!

Samtliga lärare tyckte att planering är viktigt för att förhålla sig neutralt mot elevernas skilda livsåskådningar för att inte trampa på några ömma tår och riskera att diskriminera någon. Lärare 1 lyfte även upp att i planeringen är det lätt att glömma bort att man under undervisningen ska tydliggöra och motivera det vi gör i skolan utifrån Lgr11. Gör man det hävdade hen att det blir tydligt för eleverna att vi pedagoger i skolan är neutrala och sa följande:

Talar jag om och motiverar för eleverna att det vi gör har inte jag bestämt utan att det finns regler i skolan om vad vi ska lära oss, då får eleverna en förståelse att det vi gör i skolan har inte jag bestämt för att jag tycker si eller så utan jag är neutral.