Skolan i ett mångkulturellt samhälle : En studie om hur lärare planerar och hanterar dilemman i undervisningen med hänsyn till elevers skilda livsåskådningar.

Examensarbete (del 2)

för g

rundlärarexamen inriktning F–3

Avancerad nivå

Skolan i ett mångkulturellt samhälle

En studie om hur lärare planerar och hanterar dilemman i

undervisningen med hänsyn till elevers skilda

livsåskådningar.

Författare: Matilda Kjellberg Samuelsson Handledare: Jan Morawski

Examinator: Ulrika Norburg Ämne: SO

Kurskod: APG246 Poäng: 15 hp

Examinationsdatum: 04-11-20

Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet.

Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.

Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):

Ja ☐x Nej ☐

1 Abstract:

I skolan får ingen diskrimineras på grund av religion och trosuppfattning samt så ska undervisningen i skolan vara icke-konfessionell. Trotts det uppstår det dilemman både för lärare och elever på grund av det mångkulturella samhället. Syftet med den här studien är att få kunskaper om hur lågstadielärare löser dilemman i sin planering och undervisning för att bedriva en inkluderande utbildning, med hänsyn till elevers skilda livsåskådningar.

För att besvara syftet och frågeställningarna användes en kvalitativ metod där lågstadielärare har intervjuats. Det insamlade materialet har analyserats både genom en innehållsanalys och genom Biestas teoretiska ramverk. Som hjälp att tolka resultatet i studien används Biesta tre begrepp socialisering, subjektifiering och kvalificiering. Resultatet visade på att lärare upplever enbart kristna

konfessionella inslag i skolan, samt att lärare behöver mer kunskaper om olika kulturer för att bemöta sina elever likvärdigt vilket var ett dilemma. Resultatet visade även på att lärare anpassade undervisningsmaterialet så att de skulle vara vardagsrelaterat till eleverna oavsett livsåskådning för att förhålla sig neutralt mot eleverna.

Nyckelord: Konfessionella inslag, livsåskådning, planering, undervisning, dilemman, lärare.

2

Innehåll

2.1 Skilda livsåskådningar i ett mångkulturellt samhälle ... 5

2.2 Begreppen konfessionell, mångkulturell och interkulturalitet. ... 7

2.3 Konfessionella inslag och mångkulturalitet utifrån skolans styrdokument. ... 8

2.4 Konfessionella inslag i skolan utifrån ett historiskt perspektiv. ... 9

2.5 Medias röster ... 11

2.6 Sammanfattning ... 12

3. Tidigare forskning ... 13

3.1 Elever som döljer sin tro och saknar identifiering med undervisningen. ... 13

3.3 Lärarens uppfattning om skolan i ett mångkulturellt samhälle. ... 18

4. Teoretiskt ramverk ... 21

5. Metod ... 23

5.1 Insamling av data – kvalitativ intervju ... 23

5.2 Urval ... 24

5.3 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ... 24

5.4 Genomförande ... 25

5.5 Analys och bearbetning av data ... 26

5.6 Etiska överväganden ... 26

6. Resultat ... 28

6.1 Konfessionella inslag i skolan. ... 28

6.2 Hantering av elevers skilda livsåskådning vid planering. ... 30

6.3 Dilemman i planeringen. ... 32

6.4 Hantering av elevers skilda livsåskådning vid undervisning. ... 33

6.5 Dilemman i undervisningen. ... 33

6.6 Förhålla sig neutral mot elevers skilda livsåskådningar. ... 34

6.7 Sammanfattning med innehållsanalys. ... 35

3

8.Diskussion... 39

8.1 Metoddiskussion ... 39

8.2 Resultatdiskussion ... 40

8.2.1 Konfessionella inslag i skolan ... 40

8.2.2 Hantering av elevers skilda livsåskådning vid planering och undervisning ... 41

8.2.3 Dilemman vid planering och undervisning i förhållande till elevers skilda livsåskådningar ... 42

8.2.4 Förhålla sig neutralt mot elevers skilda livsåskådningar ... 43

9. Tolkning utifrån Biestas teori ... 44

10. Slutsats ... 45

11. Förslag på vidare forskning ... 46

4

1. Inledning

Årligen debatteras det i media om skolavslutningar ska få hållas i den svenska kyrkans lokaler eller ej (Schultz, 2016). Svenska kyrkan sågs länge utav hela samhället som guds hus och ett heligt rum inom kristendomen. Idag ses det inte som en helig lokal av en stor majoritet i samhället på grund av att Sverige är mångkulturellt. På grund av historiska traditioner kopplat till kristendom och kyrkan uppstår dilemman. T.ex. när skolavslutningar bedrivs i svenska kyrkans regi anses det vara en konfessionell verksamhet som inte är anpassad för elevers skilda livsåskådningar. Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011 (reviderad 2019) synliggör tydligt att undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell och att ingen i skolan ska diskrimineras på grund av religion eller livsåskådning (Skolverket, 2019, s.5). Det svenska samhället är mångkulturellt och elever i skolan har skilda livsåskådningar vilket gör att konfessionella inslag i undervisningen kan diskriminera eleverna samt skapa problem för eleverna att hitta sin identitet. Jonas Otterbeck säger att unga ”muslimska anhängares” får problem att forma sin religiösa identitet då deras religion är i minoritetsställning (Otterbeck, 2005, s.226).

Under min tid som lärarstudent på Högskolan Dalarna har jag haft VFU-perioder samt vikarierat på olika skolor. Skolorna jag befunnit mig på under den här tiden har visat på exempel på konfessionella inslag i undervisningen. Ett exempel var vid jul, då eleverna var med i Svenska kyrkan och satte upp julkrubban,

instruerade av en präst. Vid ett flertal tillfällen har jag även observerat att elever inte deltagit i skolans undervisning, med anledning av sin livsåskådning. Exempel är elever tillhörande Jehovas vittne som inte deltog i påskpyssel och luciatåg. År 2019 lade utbildningsdepartementet fram ett förslag om nya regler kring

konfessionella inslag inom skolväsendet. Reglerna tydliggör bland annat att konfessionella inriktningar ska anmälas och att det i skollagen ska införas

definitioner av konfession (Regeringskansliet, 2020). Utbildningsdepartementets förslag och mina erfarenheter av konfessionell undervisning inom skolväsendet, har väckt min nyfikenhet för att fördjupa mig i hur lärare arbetar i frågan. Att studera det här debatterade området är viktigt, då skolan i Sverige grundar sig på det svenska kulturarvet och att det därmed omedvetet kan uppstå konfessionella inslag från kristendomen. Lärare upplever ofta en känsla av att inte vara tillräckligt pålästa och känner sig oförberedda när de ska behandla ämnen som betraktas som debatterade (Gindi & Ron Erlich, 2018, s.58). Skolans styrdokument säger att de värden skolan ska gestalta och förmedla ska stämma överens med den kristna traditionen och den västerländska traditionen (Skolverket, 2019, s.5). Det riskerar föra med sig att lärare gör som den svenska skolan alltid gjort kring kristna

traditioner och västerländsk humanism. Dessutom kan de uppleva det som svårt att verka i ett mångkulturellt samhälle.

Jag har valt att begränsa undersökningen till att fokusera på lärarens perspektiv. Anledningen är att nå en fördjupad förståelse för lärares planering och

5

därmed tillföra kunskaper till lärare och andra verksamma inom skolväsendet, med anledning av hur de ska förhålla sig icke-konfessionellt och minimera riskerna att diskriminera elever på grund av dess livsåskådning.

1.1 Syfte

Syftet med studien är att få kunskaper om hur lågstadielärare löser dilemman i sin planering och undervisning för att bedriva en inkluderande utbildning, med hänsyn till elevers skilda livsåskådningar.

1.2 Frågeställning

• Upplever lärare några konfessionella inslag i skolan som kan påverka elevernas roll som framtida samhällsmedborgare? I så fall vilka? • Vilka erfarenheter har lärare av dilemman som uppstår vid planering

och undervisning, i förhållande till elevers skilda livsåskådning? • Hur planerar lärare sin undervisning i lågstadiet för att förhålla sig

neutralt med anledning av elevernas skilda livsåskådningar?

2. Bakgrund

I följande kapitel ges läsaren möjlighet att få information som skapar relevans och som ger bakgrund till vad studien ämnar undersöka. Materialet är indelat i sex avsnitt som avslutas med en kort sammanfattning. I avsnitt ett beskrivs skilda livsåskådningar bland elever i dagens mångkulturella samhälle. Andra avsnittet definierar begreppen konfessionell, mångkulturell och interkulturalitet, följt av ett avsnitt som berör vad skolans styrdokument säger om konfessionella inslag i skolan och mångkulturalitet. Slutligen summeras hur det historiskt har sett ut med konfessionella inslag i skolan och hur debatter och röster speglas i media kring konfessionella inslag i skolan. Den avslutande delen är en sammanfattning av respektive avsnitt.

2.1 Skilda livsåskådningar i ett mångkulturellt samhälle

När vi ser tillbaka på den svenska historien har det under århundranden tillbaka invandrat olika folkgrupper till Sverige. Under medeltidens hansaepok invandrade tyska köpmän och hantverkare. På 1600-talet kom valloner till järnbruken samt finländare för att i skogslandskapen bryta ny mark och under 1700-talet holländska köpmän, bara för att nämna de största invandrargrupperna. Det har även varit stora folkgrupper som utvandrat, speciellt under 1800-talets andra hälft då cirka 1.5 miljoner svenskar emigrerade till USA. Det resulterade i att många svenska medborgare idag har amerikanska släktband då närmare en femtedel av emigranterna kom hem igen (Migrationsverket, 2020).

Sedan 1930-talet har invandringen varit större än utvandringen i Sverige. Under efterkrigstiden var främsta orsaken arbetskraftinvandring, speciellt folkgrupper från övriga länder i Norden men även från Italien, Grekland, Västtyskland och

6

Belgien. Under 1990-talet var det inbördeskrig i det forna Jugoslavien vilket resulterade i att Sverige tog emot cirka 100 000 flyktingar från Balkan. På 2000-talet har många invandrat till Sverige från Somalia och Syrien på grund av krig (Migrationsverket, 2020).

Resultatet av Sveriges invandring är att samhället består av människor med olika etniciteter. Det är svårt att veta i vilken utsträckning olika religioner förekommer i samhället, då inte alla trossamfund rapporterar in medlemsstatistik till

myndigheten för stöd till trossamfunden t.ex. finns inte någon inrapportering från Svenska kyrkan (Willander, 2019, s.33). Statistiken visar trots det att det finns många kristna minoriteter, muslimska, buddistiska och judiska samfund i

samhället (Willander, 2019, s.35). Skolan blir därmed en kulturell mötesplats där elever kommer från hem med skilda livsåskådningar. Om skolan ska definieras som mångkulturell behöver organisationen, arbetssättet och det pedagogiska innehållet utgå från elevernas olika kulturer och språk (Lahdenperä, 2008, s.78). Det uppstår dilemman i den kulturella mötesplats som skolan är för både personal och elever, det grundar sig i att personal och elever har olika kulturella

bakgrunder. Exempel som belyser det är skillnader mellan svensk lag och familjers kulturella traditioner, religioner, rasism, främlingsfientlighet och etniska fördomar. Skolan befäster vissa strukturer genom att beskriva elever från andra kulturer än den svenska som elever med annat modersmål eller en annan kultur. Det gör att den nationella skolan till en monokulturell skola eftersom den premierar det svenska och gör elever från en annan kultur till de andra. (Lahdenperä, 2008, s.80).

Skolor behöver arbeta med attityder, fördomar och föreställningar både hos elever och lärare för att utveckla en interkulturell lärmiljö i ett mångkulturellt samhälle (Lahdenperä, 2008, s.85). En interkulturell lärmiljö innebär att olika etiska grupper och kulturer möts och integrerar med varandra. Det är rektorn som bär

huvudansvaret för hela skolverksamheten, men alla som arbetar på skolor behöver ta sitt ansvar för att utveckla en god lärmiljö, vilket i en mångkulturell skola definieras som interkulturell lärmiljö. Personal på skolan behöver sträva efter att få eleverna att känna trygghet och tillhörighet, samt glädje till lärande (Lahdenperä, 2008, s.90).

Många nyanlända elever får möjlighet att börja skolan i en förberedelseklass för att sedan övergå till en ordinarie klass. Övergången blir de nyanlända elevernas största motstånd i utbildningen, då övergången består av både sociala och pedagogiska hinder som motverkar inkludering i den nya klassen. De nyanlända eleverna försöker vara som de andra eleverna och deras skolgång handlar till stor del om att bemöta normer, strukturer och hierarkier i svenska skolan. Det är inte bara språket och skolsystemet som är nytt för eleverna, utan de hävdar själva att övergången till en ordinarie klass är en tillvaro av tystnad, ensamhet och

7

inkludering, då de är i klassrummet med de andra i klassen men blir exkluderade. Det kan jämföras med att de i förberedelseklassen var exkluderade från den ordinarie klassen men inkluderade i språket och kulturen (Nilsson Folke, 2015, s.55–57).

Det finns olika områden skolpersonal behöver fokusera på för att nå en interkulturell lärmiljö, beskrivna nedan:

• Utgå från mångfald i tankesätt och i allt arbete. Bearbeta dåliga attityder, fördomar, rasism och skapa mötesplatser för inkludering.

• Lägga tid och energi på skolans värdegrundsarbete. Arbeta med en allsidig problemprecisering vid konflikthantering och problemlösning så inte den svenska kulturen får tolkningsföreträdet.

• Arbeta med en interkulturell undervisning genom att bedriva en relevant och begriplig undervisning för alla elever. Undervisningen ska vara antirasistisk, den ska ställa höga men realistiska krav på eleverna. • Ha en inkluderande och god kontakt med vårdnadshavare. • Stärka samhörigheten med lokalsamhället, t.ex. biblioteket,

idrottsföreningar och olika typer av kulturaktiviteter.

Genom att bedriva ett interkulturellt ledarskap i enlighet med vad som ovan beskrivit kan skolor utveckla en lärprocess där alla har möjlighet att få en djupare förståelse för sig själv, sin kultur och andra människor (Lahdenperä, 2008, s.91– 112).

2.2 Begreppen konfessionell, mångkulturell och interkulturalitet.

Enligt nationalencyklopedin betyder begreppet konfessionell bekännelsetrogen (Nationalencyklopedin, 2020). Regeringen använder begreppet konfessionell i förhållande till ordet inslag och skriver att det bör definieras utav delar som innehåller bekännande och förkunnande till en viss religion (Regeringskansliet, 2020). De hävdar att konfessionell inriktning är verksamheter som får och har konfessionella inslag bedrivna av huvudmannen i verksamheter, t.ex. skolor som har bön eller kulturella traditioner likt Kristna skolan WAO CHURCH i

Stockholm. Icke-konfessionell inriktning är verksamheter som inte får och har konfessionella inslag i verksamheten, vilket gäller alla kommunala skolor. Begreppet mångkulturellt har sitt ursprung i ordet mångfald som används i kulturella synvinklar för att ge en bild av att det finns etiska och kulturella skillnader i samhället (Lahdenperä, 2008, s.68). Nationalencyklopedin definierar begreppet som innefattar många olika (Nationalencyklopedin, 2020). En

mångkulturell miljö betyder inte att olika etiska grupper och kulturer samverkar. När människor från olika etiska grupper och kulturer möts och integrerar med varandra pratar man om interkulturalitet. En mångkulturell miljö ses inte automatiskt som en interkulturell miljö (Lahdenperä, 2008, s.29).

8

2.3 Konfessionella inslag och mångkulturalitet utifrån skolans styrdokument.

I skolans styrdokument Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet och kommentarmaterial 2011 (Reviderad 2019) står det att

undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell (2019, s.5). Skolverket belyser att samhället internationaliseras och att det är en ökad rörlighet mellan länder i världen. Det gör skolan till en social och kulturell plats att mötas på för alla som verkar i skolan (Skolverket, 2019, s.5). I skolan ska ingen diskrimineras på grund av religion eller trosuppfattning, förekommer det främlingsfientlighet och

intolerans mot andra medmänniskor ska det göras aktiva insatser från skolan för att motverka det (Skolverket, 2019, s.5).

Kommentarsmaterialet i ämnet religionskunskap hävdar att undervisningen ska beröra religiösa exempel från kristendom, islam och judendom med motivationen att det ökar förståelsen för utövande av olika religioner (Skolverket, 2017, s.16). Skolan ger eleverna en insikt i mångfalden olika religioner erbjuder genom att öka förståelse för andra människor och motverka stereotypa bilder av andra

religionsutövare (Skolverket, 2017, s.16).

I Lgr11 i det centrala innehållet för lågstadiet inom ämnet religion beskrivs hur undervisningen ska behandla livsfrågor med betydelse för eleven, kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden, några högtider, symboler och

berättelser inom kristendomen, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna, religioner och platser för religionsutövning i närområdet (Skolverket, 2019, s.197). Det sistnämnda betyder att eleverna i sin undervisning ska få kunskaper om religioner som finns i deras närområde. Närområdet kan definieras som elevernas hemort, vilket

resulterar i att vissa elever bara ha ett fåtal olika religioner på sin hemort. Därför skriver skolverket i kommentarsmaterialet för religion att de religioner som

förekommer i medier och populärkulturen är det som ska definieras som religioner i närområdet (Skolverket, 2017, s.14).

Den religion som främst lyfts upp i läroplanen för årskurs F-3 är kristendomen (se kursivt ovan). Motiveringen för att det enbart är kristendomens heliga skrift som det ska berättas om och sjungas ur i undervisningen är att kristendomen har fler utövare och större historisk betydelse i det svenska samhället än andra religioner (Skolverket, 2017, s.16). Dessutom står det att de värden skolan ska förmedla till eleverna ska överensstämma med den etik kristna traditionerna och västerländsk humanism förvaltar (Skolverket, 2019, s.5).

Styrdokumenten skriver att skolan ska arbeta med elevers vårdnadshavare så att de tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet (Skolverket, 2019, s.14). Dock är det inte självklart hur deltagandet från föräldrar ska kunna

tillgodoses hävdar Annick Sjögren, docent i etnologi (Sjögren, 2005, s.232). Det blir ännu svårare att tillgodose deltagandet när föräldrarna är från ett annat land

9

och att deras barn går till en skola i en främmande kultur. Det resulterar i att föräldrar med av utländsk härkomst befinner sig i underläge på flera sätt.

Barn är beroende av föräldrars delaktighet för att uppleva att de får stöd under sin skolgång. Ofta visar det sig att barn från andra kulturer än den svenska ha bättre koll på det svenska samhällets trender och den svenska skolideologin, vilket gör att föräldrar kan känna sig i underläge inför sina egna barn. Det behövs därmed en anpassning för att integrera fler föräldrar i skolans värld som är djupt rotad i den svenska historian. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet mellan människor är de värden den svenska skolan historiskt är byggd på (Skolverket, 2019, s.5). Föräldrar behöver få information om att nutidens skola vill utbilda ansvarstagande barn som kan samarbeta med andra barn, lärare och sina föräldrar, för att de inte ska uppleva omgivningen som auktoritär (Sjögren, 2005, s.250).

2.4 Konfessionella inslag i skolan utifrån ett historiskt perspektiv.

År 1842 infördes obligatorisk folkskola i Sverige och det var kyrkan som hade ensamt huvudansvar för verksamheten. Succesivt från 1900-talets början till 1950-talet förlorade kyrkan kontrollen över folkskolan och staten tog över allt mer. År 1991 tog kommunerna över ansvaret. År 2000 skiljdes stat och svenska kyrkan helt åt (Svenskakyrkan, 2020).

Syftet med att införa folkskolan år 1842 var att barn skulle lära sig bibeln för att bli mogna att konfirmeras och bli kristna samhällsmedborgare. Det viktigaste att lära sig i folkskolan var läsa, räkna och läran om katekesen. Bibeln och Martin Luthers lilla katekes som är skrifter vilka används i den kristna tron, var läroböcker skolan använde sig av ända fram till år 1919 då katekesen togs bort som läromedel (Palmqvist och Larsson, 1986, s.5). Resultatet av att ta bort katekesundervisningen blev att kristendomsundervisningen blev mer allmän, skolan började göra sig fri från kyrkan. Det var inte bara kyrkan som var viktig i undervisningen längre utan även nationens framtida medborgare. Skolan skulle fostra anställningsbara individer och nationalismen utvecklades. Samtidigt som kyrkans betydelse avtog utvecklades demokratin och medborgartanken. Längre fram öppnade det upp dörrarna för att även studera andra religioner. (Skolverket, 2017, s.14). Folkskolorna inspekterades till en början av kyrkan men år 1861 bildades en statlig folkskoleinspektion som sedan övergått till att namnges Skolinspektionen (Skolinspektionen, 2015). Regeringen stiftar år 1951 en ny lag som benämns religionsfrihetslag och innebär att den enskilda individen har rätt att bestämma vilken religion hen vill eller inte vill tro på. Den nya lagen innebar även att lärare i ämnet kristendomskunskap inte behövde tillhöra svenska kyrkan (Sveriges riksdag).

Året 1962 beslöt riksdagen att alla elever skulle kunna gå i samma skolform. Därmed skrevs läroplanen Lgr62 och den nya sortens skola skulle benämnas grundskola. Grundskolan var uppdelad i lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet.

10

Kristendom blev ett ämne som skulle förhålla sig neutralt, eftersom grundskolan skulle vara icke-konfessionell. I Lgr62 (Skolöverstyrelsen, 1962, s.175) stod det att huvudmomenten i undervisningen för lågstadiet inom religion var:

Kristendomen: Något om högtider, gudstjänster och nutida religiös sed inom kristendomen. För stadiet lämpliga berättelser ur bibeln, ur gamla testamentet huvudsakligen om personer, ur nya testamentet huvudsakligen om Jesu möte med människor. Lämpliga sånger och psalmer.

Övriga religioner: Något om högtider, gudstjänster och nutida religiös sed inom olika religioner i för eleverna aktuella sammanhang. Något om judendomen, även i anslutning till bibliska berättelser.

Efter sju år uppdaterades läroplanen och benämndes Lgr69. En av de reviderade delarna i läroplanen var att ämnet kristendom infördes i ämnet religionskunskap som inkluderade flera religioner och berörde hela grundskolan. Skolan öppnade upp sig mer mot samhället och därmed även mot kyrkan (Palmqvist och Larsson, 1986, s.5).

Lgr80 var ytterligare en uppdatering av läroplanen, där den största revideringen handlade om hur många timmars undervisning varje ämne skulle ha. Enligt läroplanen skulle eleverna i ämnet religion känna till aktuella livsfrågor och betydelsen av etik och religiös tro, vilket innebar att eleverna skulle studera:

1. Bibeln, t.ex Abraham och patriarkberättelserna, Josef och hans bröder, Mose, valda händelser ur Jesu liv.

2. Några kyrkor och samfund i närsamhället.

3. Sånger och psalmer i anslutning till det behandlade stoffet. 4. Personer och livsmönster inom bland annat judendomen.

Skolan ska fortsätta vara neutral i all undervisning och vara allsidig (Palmqvist och Larsson, 1986, s.11).

År 1984 gick det 301122 barn i lågstadiet och ca 11 % av barnen var aktiva i Svenska kyrkan. Man kan anta att merparten av de icke aktiva eller ej troende hade en annan trosuppfattning än kristendom. Andelen aktiva hade minskat med ca 4000 barn mellan åren 1973-1984. Under den här tidsperioden hölls

skolavslutningar i kyrkan i merparten av svenska skolor. Vid advent hade många skolor skolgudstjänster och det var även vanligt att kyrkans representanter deltog under lektioner i skolan. Många kyrkor engagerade sig i skolans verksamhet för att bevara samverkan mellan kyrkan och skolan (Palmqvist och Larsson, 1986, s.64). I Skolverkets kommentarmaterial i ämnet religionskunskap, uttrycks att

kristendomen är den religion som historiskt sett har haft störst betydelse för det svenska samhället (Skolverket, 2017, s.16). Kyrkans roll i skolan var väldigt viktig och Sverige var under många år religiöst homogent. Att födas som kristen togs för givet då det inte handlade om ett individuellt val att kunna ansluta sig till den kristna tron. Kyrkan på alla orter i landet var samlingspunkten där man fick ta del

11

av nyheter och information (Skolverket, 2017, s.13). Skolans styrdokument som är uppdaterat senast år 2019 skriver att de värden som skolan ska gestalta och

förmedla, ska överensstämma med den etik som har sitt ursprung i den kristna traditionen och västerländsk humanism (Skolverket, 2019, s.5).

Det faktum att den svenska skolan har grundats utifrån en kristen tro kan skapa konsekvenser, som att unga med annan trosuppfattning än kristendomen får svårt att hitta sin religiösa identitet. Jonas Otterbeck skriver att unga ”muslimska anhängares” som under sin uppväxt ska forma sin religiösa identitet får en problematiserad sådan eftersom deras religion är i minoritetsställning (Otterbeck, 2005, s.226).

2.5 Medias röster

Tidningen Grundskolan publicerade artikeln ”Utmana idén om att religion är en

privat sak” (Larsson, 2018) där professorn Geir Skeie beskriver hur elever lättare

kan acceptera varandras olikheter. Han hävdar att människor grupperar och dömer andra efter vilken kultur och religion de anses tillhöra. Skeie säger att

religionstillhörighet och trosuppfattning är en individuell handling som lärare kan hjälpa elever att förstå. Genom att lärare arbetar på ett mer personligt och

relationellt plan hävdar Skeie att elever kommer ha lättare att acceptera varandra, vilket kan minska definierade grupper i samhället som förstärker stereotyper och fördomar (Larsson, 2018). SVT nyheter publicerade artikeln ”De tog på sig slöja i protest mot slöjförbudet i Skurup” (Ericsson, 2020) angående slöjdförbud som

Skurups skola infört. Elever på skolan hävdade att alla ska ha rätt att klä sig hur de vill och uttrycka vilken religion de vill, därför gick några elever emot förbudet. Slöjförbudet i Skurup talar emot Skeies ord om att lärare ska arbeta på ett personligt plan för att elever i skolan ska acceptera varandra.

Årligen debatteras det i media om skolavslutningar ska hållas i kyrkan eller ej. Svenska Dagbladets juridiska kommentator Schultz skriver en artikel (2016) om hur åsikter kontra lagen förhåller sig. Schultz skriver att svenska skolavslutningar i kyrkan har tagit plats i modern svensk kultur och att döma utifrån sociala medier finns en stark önskan om att fortsätta bedriva skolavslutningar i kyrkan. Han ifrågasätter då huru vida den avslutande psalmen på skolavslutningen gör sig inom skolans icke-konfessionella undervisning.

Schultz hänvisar vidare till Skolverket som utifrån debatten angående skolavslutningens plats, har tolkat lagen om en icke-konfessionell skola.

Skolverket säger att "det inte får förekomma religiösa inslag i utbildningen och att elever inte ska behöva utsättas för religiös påverkan i skolan”. De hävdar vidare att kyrkan får användas som lokal vid skolavslutning men inga religiösa inslag i undervisningen får ske, däremot bör psalmen Den blomstertid nu kommer ses som ett samband i en tradition snarare än i en religion (Schultz, 2016). Schultz gör

12

precis som Skolverket, tolkar skollagen vilket ger upphov till debatt inför nästa års skolavslutning också.

Den är tillåtet att bedriva religiösa friskolor med konfessionella inslag i utbildningen så länge undervisningen är icke-konfessionell. År 2019 gjorde regeringen en utredning som la fram förslagen att friskolor är skyldiga att anmäla konfessionell inriktning, skärpa bestämmelserna om att elevernas deltagande i konfessionella inslag ska vara frivilliga. De föreslår även att förtydliga skollagen om att skolavslutningar får hållas i kyrkans lokaler om det inte förekommer konfessionella inslag och elevernas närvarande ska vara frivillig. Ett förslag om etableringsstopp för nya konfessionella friskolor lades också fram (Regeringen, 2020). Tidningen Skolvärlden skriver den 8 januari 2020 en artikel om ämnet (Wallin). Utredaren av förslagen Lars Arrhenius, säger att det är svårt att införa ett förbud mot nya religiösa friskolor. Anledningen är att enligt Europakonventionen har föräldrar rätt att välja utbildning till sina barn som stämmer överens med deras religion. Samt att de som driver friskolor har rätt att expandera enligt

grundlagsfästa näringsfriheten (Skolvärlden, 2020). Arrhenius förklarar följande, ett skäl till att tillsätta de här reglerna är att minska segregationen i samhället.

2.6 Sammanfattning

Avskaffandet av katekesundervisningen år 1919 var startskottet för att implementera andra religioner i undervisningen. Kristendomen ska ha större inflytande på undervisningen i förhållande till andra religioner, då Skolverket hävdar att kristendomen har flera utövare och större historisk betydelse i det svenska samhället än andra religioner. Av medias röster att döma vill samhället överlag ha fortsatt skolavslutning i kyrkan. Regeringen utvärderar det här förslaget tillsammans med etableringsstopp för nya religiösa friskolor, vilket går emot andra rådande konventioner och lagar. Skolans styrdokument säger att undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.

Det svenska samhället är idag mångkulturellt på grund av in- och utvandring över nationsgränserna genom seklerna, vilket gör skolan till en kulturell mötesplats där elever och personal har skilda livsåskådningar. Det kan skapa problem hos den enskilda individen då hen får svårt att hitta sin religiösa identitet. Inom skolans värdegrund och uppdrag tydliggör Skolverket att ingen får diskrimineras på grund av trosuppfattning. Om det i skolan förekommer inslag av främlingsfientlighet är skolan skyldiga att agera för att det ska upphöra. Lärare kan göra mycket i skolan för att eleverna ska acceptera varandras religiösa olikheter, vilket skulle resultera i mindre gruppering i samhället

13

3. Tidigare forskning

Inom mitt valda forskningsområde har det gjorts ett flertal tidigare studier, studierna har främst behandlat äldre barn vilket min studie inte har för avsikt att göra då den utgår från lågstadiet. Jag hävdar ändå att tidigare studier är relevanta och motiverar min egen studie eftersom människors öppenhet till mångfalden skapas redan i de yngre åldrarna (Ehn, 2005, s.180).

Avsikten med översikten av den tidigare forskningen är att bidra med en betydelsefull insyn för läsaren, kring vad tidigare forskning kommit fram till gällande konfessionella inslag i skolan, elevers trosuppfattning och den

mångkulturella skolan. Första delen behandlar elevers trosuppfattning, andra delen lärares tankar om att de bedriver en icke-konfessionell undervisning och sista delen behandlar hur läraren ser på skolan i dagens mångkulturella samhälle. Varje del avslutas med en sammanfattning om vad tidigare forskning kommit fram till.

3.1 Elever som döljer sin tro och saknar identifiering med undervisningen.

Carina Holmqvist Lidh verksam vid Karlstad universitet baserar sin avhandling Representera och bli representerad - Elever med religiös positionering talar om skolans religionskunskapsundervisning (2016) på empiriskt material. Studiens syfte är att visa på hur elever som positionerar sig inom en religiös tradition talar om skolans religionskunskapsundervisning, Holmqvist har använt sig av en diskursanalys som teori och metod. Materialet utgår från elevers beskrivningar kring hur de ser på sin religiösa position i förhållande till religionsundervisningen i skolan. Resultatet av studien visar på att elever saknar många viktiga aspekter inom deras religion och hur det är att leva inom religionen i

religionsundervisningen. Det resulterar i att eleverna blir oroliga för att

religionsundervisningen förstärker stereotypa bilder av deras religion i samhället, då inte undervisningen ger en sann och rättvis bild av religionens traditioner (Holmqvist, 2016, s.121).

En aspekt som gör den icke-konfessionella undervisningen värd att diskutera är att lärare som undervisar i religion behöver vara försiktiga så att det som sägs inte uppfattas som kränkande eller felaktigt av eleverna. Lärare är överlag bra på att bedriva en icke-konfessionell undervisning enligt Holmqvist studie, men när de inte lyckas väcks det starka reaktioner (Holmqvist, 2016, s.214).

Karin Flensner verksam vid Göteborgs universitet, har gjort studien Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden, med syftet att undersöka och analysera hur religionskunskapsämnet kan konstrueras i klassrumspraktiken i dagens svenska pluralistiska samhälle. Flensner observerade

religionkunskapslektioner och drog slutsatsen utifrån en diskursanalys som teoretiskt ramverk, att alla religioner överlag sågs som främmande i ett klassrum, men Islam var den religion elever visste minst om (2015, s.291). Eleverna

14

förknippade Islam med negativa aspekter de fått från media angående extremism och terrorism. Vilket stämmer överens med Holmqvists studie som visade på att elever upplever att samhället ha stereotypa bilder av deras religion (Holmqvist, 2016, s.121).

Historiskt sett fyllde religion en samhällsfunktion som det moderna svenska samhället löser på ett andra sätt idag. De som är religiösa idag associeras med intolerans medan ickereligiösa associeras med öppenhet och tolerans. I Flensners studie visar resultatet att elever som positionerar sig som ickereligiösa ansågs vara neurala i förhållande till andra religioner. Det var vanligare att elever var

ickereligiösa än att inta en religiös position. I studien lyfte både lärare och elever att individualism var centralt i klassrummet och något som sågs ur en positiv synvinkel. De framgick även att religion och individualism hade svårt att förhålla sig till varandra, då religiösa elever ansågs behöva följa kollektiva och irrationella regler (Flensner, 2015, s.286).

Elevers religiösa positionering är något Holmqvist fördjupar sig i, vilket visar på att elever agerar självständigt, gör motstånd men även accepterar och anpassar sig. Det finns elever som vill bemöta samhällets och religionsundervisningens skeva bild av deras religion. Andra elever upplever hinder med att representera sin religion och talar därmed inte öppet om sin religiösa positionering, de finns även de elever som varken bemöter den skeva bilden eller inte talar om sin

positionering, de eleverna använder resurser inom deras religion för att hantera svåra situationer. Eleverna går t.ex. till sin församling eller samfund för att få råd, ber böner, ta stöd av vuxna och kompisar i samma religion. Studien visade att eleverna kände glädje och tillhörighet genom gemenskapen som församlingar och samfund kan ge (Holmqvist, 2016, s.152).

Barn och unga lever idag i en identitetsförvirring på grund av lågt

ställningstagande och/eller en auktoritär inställning. Unga försöker hitta en balans mellan sina egna förväntningar och omgivningens. Åsa Schumanns, verksam vid Uppsala universitet (2018) har gjort studien Vilken mening!? En blandad

metodstudie i religionspsykologi av meningsskapandets betydelse för

skolungdomar. Schumann intervjuade elever i sin studie och de fick även svara på en enkät med syftet att undersöka meningsskapandets betydelse för

identitetsprocessen, moralutvecklingen samt synen på existentiella- och religiösa frågor bland svenska skolungdomar. Studiens resultat visade att barn och ungars självuppfattning och självuppskattning påverkades av vuxnas engagemang kring livsfrågor och att det viktigaste för barn och ungdomar är att få styrka och stöd från nära relationer för att må bra. Det överensstämmer med Holmqvist studie som också lyfte fram betydelsen av vuxna i barns tillvaro.

Deltagarna i Schumanns studie som uttryckte att vuxna inte visade engagemang för dem efterfrågade heller inte samtal med vuxna. Dock verkade upplevelsen inverka på självuppfattningen som blir instabil med en lägre självuppskattning som

15

följd. Det kunde resultera i allvarliga tankar kring självmord eller tecken på psykisk ohälsa (Schumann, 2018, s.50). I studien Religion identity choices in English secondary schools (2015) av Daniel Moulin som är verksam vid

University of Oxford, påstår författaren att unga vuxna kan hjälpa yngre att hitta och stärka sina religiösa identiteter. Det kan de genom att finnas där för dem och hitta argument till sin tro. I studien utförde Moulin kvalitativa intervjuer med syftet att få kunskaper om ungdomars erfarenheter av religion i skolan. Resultatet av studien visade på att unga religiösa kan använda sina religiösa traditioner som en resurs för att skapa sig en religiös identitet och för att klara av svåra situationer i skolan genom sin tro (Moulin, 2015, s.494).

Moulin lyfter likt Schumann upp ämnet om barn och ungas svårigheter kring att hitta sin identitet. Moulin hävdar att identitetsförvirring skapas bland barn och unga eftersom det finns låga ställningstagande och auktoritära ställningstagande i skolan och samhället. De vuxna framför allt de unga vuxna har då en viktig roll genom att finnas där för de yngre och stötta dem för att finna argument för sin tro. Religiösa traditioner fungerar också som en resurs för att stötta sökandet på den egna identiteten (Moulin, 2015, s.494).

Billy Ehn, professor i pedagogik vid Högskolan i Luleå, har skrivit artikeln

Ungdomar i mångfald (2005). Artikeln utgår från intervjuer med unga, bosatta i ett av Sveriges mest etnisk blandade område, norra Botkyrka. Syftet med artikeln är att se på hur unga förhåller sig till den etniska mångfalden i deras uppväxtmiljö. I norra Botkyrka är de flesta kompisarna barnen har från en annan kultur än de själva, vilket gör att i de i sin uppväxt får träna på att hantera kulturella och etniska skillnader. Det finns mycket rasism och främlingsfientlighet i området, men det bekämpar de unga genom att vara vänner som håller ihop och dämpar innebörden av etiska skillnader. Intervjuerna i studien visar på att den etniska mångfalden i norra Botkyrka påverkar barnens självbild och syn på andra människor, dock är den etniska mångfalden inte den viktigaste och avgörande faktorn till det.

Deltagarna i studien hävdar att de vill bli bemötta som individer, likväl som de ser på sina kompisar som egna personligheter, istället för att se på sina kompisar genom deras kulturella bakgrunder och grupptillhörigheter (Ehn, 2005, s. 181). Det spelar resultatet i Holmqvist studie som visade att elever ofta döljer sin religiösa positionering på grund av normer som råder i skolan. Eleverna vill bli bemötta som individer och inte utifrån deras religiösa positionering (Holmqvist, 2016, s.251).

Ehns artikel visar på att det finns två olika sätt att se på mångfald, det är genom öppenhet och slutenhet. I intervjuerna framgick det att en grupp unga övervinner mångfalden genom att se blandningen av folk i världen som en tillgång, hållningen klassas som en öppenhet mot mångfalden. Hållningen är skapad utifrån barnens erfarenheter på skola, dagis och mötet med kompisar då de är vana vid umgänge med människor från olika kulturer och bakgrunder. Det framgick även i

16

slutenhet mot mångfalden. Hållningen innebär att man inte vill blanda sig med personer från en annan kulturell bakgrund än en själv. Personerna som tillhörde den slutna hållningen kom från en kulturell bakgrund som det fanns flera av i området, då de tillsammans kunde bygga upp ett homogent socialt nätverk (Ehn, 2005, s.180).

Holmqvist studien visar på att barn och unga ofta döljer sin religiösa positionering (Holmqvist, 2016, s.251), på grund av att normen i skolan är att vara icke-religiös (Flensner, 2015, s.286). Elever har svårt att identifiera sig med

religionsundervisningen då de inte upplever att undervisningen motsvarar deras religiösa traditioner. En del elever väljer då att göra motstånd och svara emot för att ge en sann bild av deras religion. (Holmqvist, 2016, s.121). I Moulins studie intervjuade han unga för att se hur skolgången påverkade deras identitetsskapande. Det visade sig att unga upplever en trygghet i sin religion, men att inte alla i skolan vill visa vilken religion de tillhörde. Anledning är att de inte vill sticka ut och förklara deras val och handlingar kopplat till religionen, därför valde de att dölja sin trosuppfattning (Moulin, 2015, s.499).

Tidigare studie visar att unga inte vill tänka för mycket på kulturella och religiösa bakgrunder utan se individer utifrån deras personligheter. Många troende elever väljer att inte visa sin religiösa tro och känner inte igen sig med det som

undervisningen säger om deras religion. Vilket är relevant för studien då planering av undervisning är centralt i studien. Vuxna har en betydande roll för elever för att de ska hitta sina egna religiösa identiteter. Lärare är överlag bra på att bedriva en icke-konfessionell undervisning, men när misstag begås blir det starka

konsekvenser som gör att elever upplever att lärarna tillintetgör deras religion. Det stämmer överens med studien som ämnar undersöka lärares förhållningssätt till en konfessionell undervisning.

3.2 Lärares tankar om att bedriva en icke-konfessionell undervisning.

Att bedriva en god undervisning i ämnet religion innebär är att läraren ska kunna sitt ämne. Det återkommer som en grundtanke i observationer och intervjuer David Carlsson (2016, s.189) gjorde med lärarstudenter, lokala lärarutbildare och

lärarutbildare från en högskola. Carlsson är verksam vid Göteborg universitet och har använt sig av en diskursanalys när han gjorde studien Vad är

religionslärarkunskap? Med syftet att synliggöra religionskunskapslärares

kunskaper, genom att undersöka vad som kan betraktas som centrala kunskaper för lärare i religionskunskap. Resultatet visade på att lokala lärarutbildare tyckte att det var viktigare att lära känna sina elever och bemöta dem rätt än att kunna sitt ämne man undervisar i (2016, s.187).

”Safe space” använder Carlsson (2016) som term för ett tillåtande klassrum där det ska vara en öppen atmosfär som elever kan känna sig trygga i. Eleverna ska kunna vara personliga utan att bli utpekade, likväl som de inte ska känna ett tvång att yttra sig utan behålla sina uppfattningar och åsikter för sig själva. Carlsson påstår

17

vidare att det är läraren som behöver ha kunskapen hur hen skapar ett ”safe space”. Läraren behöver ge eleverna utrymme för diskussion där de får prata om deras egna trosuppfattning om de känner sig bekväma i det. Lärare bör undvika frågor som utger elevernas religiösa och kulturella bakgrund, för att inte utsätta någon elev skriver Carlsson (2016, s.30).

I Holmqvist Lidhs avhandling gav eleverna som deltog i studien kreativa förslag på hur undervisningen skulle gå till för att det inte skulle bli ett perspektiv på religioner inifrån och ett utifrån bland eleverna. Det som lyftes fram var att

undervisningen skulle ge möjligheter till personliga möten, där eleverna skulle lära sig om religioner utifrån en individ och gruppnivå, med syftet att få en alternativ bild av religionen i förhållande till det traditionella undervisningsramarna i religion (2016, s.123). Vidare behöver läraren ha kunskaper om vilka elever som befinner sig i klassrummet och därifrån sätta eleven i centrum. Vid planeringen av undervisningen ska läraren inte direkt utgå från innehållet i ämnet religion utan från elevernas livserfarenheter. Utifrån elevernas livserfarenheter får läraren sedan använda sina kunskaper i religion för att bidra med tillvägagångssätt i

undervisningen (Carlsson, 2016, s.31).

För att undervisningen ska vara icke-konfessionell handlar det om att läraren bedriver undervisning om religion dvs att alla religioner behandlas lika. Ifall läraren skulle bedriva en undervisning i en religion, t.ex. genom studiebesök som fokuserade på elevernas egna trosuppfattning då hade undervisningen varit konfessionell hävdar Flensner (2015, s.278). För att eleverna ska kunna reflektera över existentiella livfrågor, skriver Flensner om vikten av att lärare och elever har förtroende för varandra genom att läraren synliggör elevers erfarenheter som värdefulla. Eleverna blir då aktiva i lärprocessen och undervisningen i religion behandlas varken utifrån i eller om, utan det handlar om att undervisningen sker från religion (Flensner, 2015, s.278).

Det är viktigt att klassrummet är tillåtande och öppet för att elever ska kunna delta i undervisningen genom att våga analysera religiösa traditioner, reflektera över livsfrågor, pröva och argumentera för sina synpunkter (Holmqvist, 2016, s.214). Studiens resultat som visade på att eleverna önskade att undervisningen i religion tydligare speglade deras religiösa positionering, tyder på vikten av att lärare i ämnet religionskunskap inte bör låta regler kring hur undervisningen ska bedrivas ta för stort fokus (Holmqvist, 2016, s.211). Resultatet i studien visade att elever är kritiska mot religionsundervisningen men att de är positiva inför den

icke-konfessionella modellen skolan har. Eleverna menar att modellen har potential att skapa förståelse och respekt för religiösa traditioner, även den man själv tillhör (Holmqvist, 2016, s.216).

Flensner (2015, s.278) skriver att det finns olika modeller i Europa att bedriva undervisning i religion, ingen religionskunskap alls, konfessionell

18

religionskunskapsundervisning. De olika modellerna beror bland annat på hur relationerna mellan kyrka-stat och skola-religion ser ut i de olika länderna. I Sverige bedrivs det en icke-konfessionell undervisning. Historiskt sett har det inte alltid varit så då all undervisning i skolan bedrevs utifrån den kristna tron då folkskolan infördes. Under åren som gått har det blivit en radikal utveckling där religionsundervisningen idag handlar om tro och livsfrågor (Flensner, 2015, s.281).

Tidigare forskning visar att en undervisning som är icke-konfessionell ska

bedrivas om religion och vara opartisk och neutral, vilket inte genomsyrar samtlig undervisning. Den här studien kan visa på hur forskningen överensstämmer med vad lärare har för erfarenheter av konfessionella inslag i skolan. Lärare i ämnet religion bör utgå mer från att känna och bemöta eleverna i undervisningen, för att eleverna ska uppleva att undervisningen speglar deras religiösa synsätt. Vid planeringen av undervisningen bör läraren inte direkt utgå från innehållet i ämnet religion utan mer från elevernas livserfarenheter. Vilket speglar studiens

frågeställning angående hur lärare planerar undervisningen för att förhålla sig neutralt med anledning av elevernas skilda livsåskådningar.

3.3 Lärarens uppfattning om skolan i ett mångkulturellt samhälle.

Anneli Schwartz verksam vid Göteborgs universitet har gjort studien Pedagogik, plats och prestationer. En etnografisk studie om en skola i förorten (2014) baserad på observationer och intervjuer av elever. I studien lyfts begreppet mångkulturell skola och definieras som en skola där elever har olika kulturella bakgrunder och understryker att det även innefattar elever födda i Sverige (2014, s.18). Syftet med studien är att se på hur grundskoleelever i en mångkulturell förort ger respons på skolans särskilda pedagogik. Samt att analysera hur lärare, besökare och media beskriver den valda pedagogiken, skolan och dess omgivning. Resultatet Schwartz fick fram var att elever i förorten känner sig exkluderade från resten av samhället och men att de känner sig trygga och trivs i förorten. Resultaten kunskapsmässigt i förorten är dessutom lägre.

För att se på vad som markerar skillnader och vad som utgör kategoriseringar bland elever i skolan utifrån etnicitet har Sabine Gruber, verksam vid Linköpings universitet, studerat problemet genom observationer och intervjuer. Studien Skolan gör skillnad - Etnicitet och institutionell praktik (2007) visade att skolpersonalen som deltog i undersökningen kategoriserade elever utifrån antaganden av

socioekonomiska klass och personliga föreställningar. De personliga

föreställningarna handlade om vilket bostadsområde eleverna kommer ifrån, vilket i sig gav förväntningar på elevernas skolprestationer (s.137).

Skolan Gruber (2007) utförde sin studie på hade ”mångkulturella” temadagar, hur arbetet och genomförandet kring temadagarna gick till visar på hur skolan

19

mötas med olika kulturella erfarenheter och synsätt. Vilket ordagrant betydde att ”vi svenska” ska lära oss mer om ”våra invandrarelever”. Temadagarna

behandlade till största delen kulturella skillnader som ansågs vara

intresseväckande för eleverna som dans, musik och traditioner. Det ansågs inte vara kontroversiellt. Elever som hade en annan kulturell bakgrund än den svenska var de som representerade aktiviteterna från ”andra kulturer” medan åskådare till temadagarna var elever med svensk bakgrund (Gruber, 2007, s.94).

Gruber skriver att de elever som presterar väl i skolan inte identifieras med invandrarbakgrund. Författarens studie visade på att lärare kategoriserade elever efter önskvärda beteende i skolan. En elev som deltog i studien var rom och hade stort intresse och engagemang för skolan, där även mamman hejade på eleven eftersom hon ansåg att skolan var viktig. Det stämde inte överens med normerna för kategorin romer då, de bland annat ansågs vara kulturellt bestämda och ha svårt för anpassning. (Gruber, 2007, s.192-194).

I skolans mångkulturella värld sas det tidigare att språket var den viktigaste faktorn till framgång i skolan, vilken hämmade elever med annat modersmål än svenska. Idag påstår forskningen att den viktigaste faktorn snarare handlar hur undervisningen i skolan bedrivs (Schwartz, 2013, s.73). Lärarna som deltog i Schwartz studie och påstod att kunskaperna i det svenska språket fortfarande var faktorn till framgång, hävdade att det inte hade med elevernas hemmiljö att göra. De hävdade att problemet uppstod på grund av det fria skolvalet. Elever som har föräldrar med svenska ursprung väljer att placera sina barn i en skola där flertalet eleverna pratar god svenska. Vilket resulterar i att de elever som är kvar på skolan där flertalet av eleverna har ett annat modersmål än svenska bli drabbade

(Schwartz, 2013, s.73).

Att lyckas i skolan ska inte alltid spegla vilka skolresultat som visas. Det innebär även hur eleven kan anpassar sig till de förväntande normerna och strukturerna som skolar har, hävdar Schwartz (2014, s.74). Schwartz studie visar även på att det är bra om hälften av eleverna uppnår skolans kunskapskrav i skolor inom

invandrartäta områden. Medan det för andra elevgrupper i mindre invandratäta områden skulle ses som ett komplett misslyckande med så låga resultat. Det gör att elever har olika förväntningar på sig beroende på vilken skola de går i. Vilken bedömning som görs på elevgrupper speglar samhällets syn på den enskilda individen. Trots det hävdar eleverna som deltog i studien att de inte vill kategoriseras utifrån ras, livsåskådning, bakgrund eller språk (Schwartz, 2014, s.78). Samhället påtvingar identiteter utifrån var de kommer ifrån, vilket kan resultera i utanförskap, speciellt för invandratäta orter (Schwartz, 2014, s.80). Tidigare forskning angående skolan i det mångkulturella samhället visar på att resultaten hos eleverna kunskapsmässigt är lägre i förorten och i invandratäta områden. Det handlar till stor del om hur undervisningen bedrivs och därmed blir den här studien relevant då den undersöker hur läraren planerar undervisning i

20

förhållande till elevers skilda livsåskådningar. Personal på skolor kategoriserar eleverna utifrån antaganden om socioekonomiskklass och personliga

föreställningar. Mångkulturalitet handlar om att elever har skilda språk, ras och livsåskådning, vilket inte elever vill bli kategoriserade utifrån. Det ska bli

intressant att se vad studien visar angående lärares erfarenheter kring det här med fokus på livsåskådning. Kategoriseringarna medför att personal på skolor har olika förväntningar över skolprestationer och önskvärda beteenden från eleverna utifrån kategoriseringar de gjort. Det kan ses som ett dilemma i planering och

undervisningen utifrån ett lärarperspektiv, vilket stämmer överens med den här studiens syfte.

21

4.

Teoretiskt ramverk

Gert Biestas (2009) teoretiska ramverk kommer användas för att analysera och tolka resultatet i den här studien. Biesta ifrågasätter vad en god utbildning är och hävdar att fokuset i skolan till största del handlar om mätbara resultat. För att ta reda på hur utbildningen i skolan bidrar till eleverna, har Biesta tagit fram tre formuleringar för funktionen inom skolans utbildning. De tre formuleringarna har Biesta fått fram genom att se på syftet med undervisningen i skolan och resonerat över vad en god utbildning är. Funktionerna skolan anses har benämner Biesta enligt kvalificierade (qualification), socialiserande (socialization) och

subjektfierande (subjectification) (Biesta, 2009, s.33-36). Nedan kommer jag att beskriva vad de tre begreppen står för och hur det teoretiska ramverket kommer att användas för tolkningen av den här studien.

Den kvalificerade funktionen handlar om skolans uppdrag angående att förbereda och kvalificera eleverna i skolan för livet, som handlar om att ta sig in i yrkeslivet och bli en samhällsmedborgare. Funktionen avser därmed kunskaper som elever får ta till sig angående kommande yrkesliv och kunskaper för att förstå

samhällsfunktioner (Biesta, 2009, s.40).

Den socialiserande funktionen berör hur skolan och utbildningen fostrar elever. Eleverna ska genom skolans fostran bli en samhällsmedborgare med allt vad det innebär från sociala, kulturella och politiska aspekter. Det berör samhällets kulturer och traditioner, men även skolans värdegrund, normer och värderingar (Biesta, 2009, s.40).

Socialiseingsfunktionen har en motsatt funktion som benämns den subjektifierande funktionen. Funktionen handlar om hur processen går till då individer formas till enskilda individer, i det teoretiska ramverket benämns det till subjekt. I motsats till den socialiserande funktionen där man socialiserade in eleverna i ramar som redan är etablerade i samhället, handlar det inom den subjektifierande funktionen snarare om hur processen till att eleverna blir enskilda individer med egna handlingar och tankar. Eleverna ska inte vara individer som ses likt ett objekt för att göra och lära utifrån pedagoger på skolans handlingar och avsikter. De pedagoger som arbetar på skolan ska möta varje elev som en egen individ (subjekt), med egna rättigheter eftersom det bidrar till att den enskilda individen utvecklas. Biesta säger att subjektifieringsprocessen är något som alla lärare bör sträva mot i sin

undervisning. Dock menar Biesta att en god undervisning inte kan ses ur en av funktionerna utan en god undervisning blir det när man ser de tre funktionerna som ett sammansatt begrepp. Likt ett venn-diagram, då det handlar om funktionernas korsning snarare än ett enskilt område (Biesta, 2009, s.41).

För att tolka och få kunskaper om hur lärare planerar och löser dilemman i undervisningen för att bedriva en inkluderande undervisning, med hänsyn till elevers skilda livsåskådningar, kommer Biestas teoretiska begrepp kvalificering, socialisation och subjektifiering vara till hjälp för att förklara hur jag tolkar

22

studiens empiri. När jag riktar fokus mot hur lärare planerar och tar sig an

dilemman i undervisningen i förhållande till att ge barnen kunskap och förståelse för att bli en god samhällsmedborgare i framtiden, använder jag mig av begreppet kvalificering. När planeringar och dilemman i undervisningen för läraren berör hur läraren gestaltar utbildningen för att eleverna ska bli en del av samhällets sociala, kulturella och politiska arv använder jag begreppet socialisation. Begreppet subjektifiering kommer jag använda när lärare vid planering och dilemman i undervisningen låter eleverna utvecklas till egna individer genom tankar och handlingar. Valet av teori kommer att påverka studiens resultat, då begreppen jag nämnde ovan kommer att fungera som en verktygslåda i förhållande till studiens syfte och frågeställningar.

Eftersom jag utgår från Biestas tre funktioner vid analysen av empirin, kommer studien utgå från ett funktionalistiskt perspektiv. Ett funktionalistiskt perspektiv är ett av de viktigaste teoretiska perspektiven inom sociologin och tolkar delar av samhället för att se helheten. Varje del uppfyller en funktion men är beroende av varandra (Nationalencyklopedin, 2020). Vilket stämmer överens med Biestas tankar, om att en god undervisning blir det när man ser de tre funktionerna som ett sammansatt begrepp, men att varje funktion behöver analyseras för att se helheten (Biesta, 2009, s.41).

23

5. Metod

I det här avsnittet motiveras och redogörs metoden i undersökningen. Avsnittet tar även upp hur jag gjorde urvalet för undersökning, vilka etiska övervägningar som gjorts, studiens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet, hur genomförandet gick till samt hur analysen och bearbetningen av data gick till. Studien har ett

funktionalistiskt perspektiv då studiens data analyseras utifrån Biestas didaktiska ramverk (Biesta, 2009, s.33).

5.1 Insamling av data – kvalitativ intervju

Syftet med den här studien är att undersöka och få kunskaper om hur

lågstadielärare löser dilemman i sin planering och undervisning för att bedriva en inkluderande undervisning, med hänsyn till elevers livsåskådningar. Utifrån studien vill jag få en helhetsbild om det som ämnas undersökas. Frågorna lärarna har besvarat i min studie går därför inte att svara ja och nej på för att uppvisa mätbara resultat. Därför har jag valt att samla in data genom kvalitativa intervjuer (Larsen, 2018, s.116).

Intervjuerna har varit semistrukturerade. Det innebär att jag har haft

färdigformulerade frågor att utgå från, men var flexibel för ordningsföljden och uppföljningsfrågor för att informanten skulle få ta upp ämnen och utveckla sina resonemang (Larsen, 2018, s.139). Intervjuerna har spelats in för att sedan transkriberats.

Fördelarna med en kvalitativ intervju är att jag som forskare kan ställa följdfrågor i intervjun som resulterar i att jag kan få en djupare förståelse för läraren och

studiens ämne. Det går även att reda ut missförstånd kring frågor och svar i intervjun. Samt mötte jag informanten i verkligheten, vilket minskade risken för bortfall i studien (Larsen, 2018, s.36). I en kvalitativ intervju är det fördelaktigt att observera i förhållande till intervjun för att lättare förstå och tolka svaren.

Dessvärre är observation en tidsfråga i min studie, då jag skulle behövt observera lärare och elever under en längre tidsperiod, därför har jag enbart intervjuat lärarna.

Det finns inte bara fördelar med en kvalitativ intervju som metod utan även nackdelar. Det är svårare att behandla data i efterhand och mer tidskrävande än en kvantitativ metod. Eftersom forskaren och informanten träffas i verkligheten riskerar informanten att inte vara lika ärlig som om hen hade fyllt i en enkät. En annan risk är att forskaren påverkar informanten och inte får tillförlitliga svar. Samt att det inte går att generalisera någon statistik utifrån studien (Larsen, 2018, s.37). Det är svårt att uppnå hög reliabilitet, vilket betyder hur tillförlitlig en studie är. Anledningen till svårigheten är att forskaren måste vara oerhört noggrann vid databehandlingen, frågorna i intervjun får inte vara ledande och bearbetningen vid kodningen av text behöver vara helt korret för att undvika missförstånd (Larsen, 2018, s.131-132).

24

5.2 Urval

Jag har valt att begränsa studien inom en kommun, val av kommun har gjorts utifrån praktiska skäl. Kommunen består av fyra delar, tre av delarna har en

lågstadieskola och en av delarna har tre lågstadieskolor som är mer mångkulturella än de övriga. Jag har vikarierat på två av lågstadieskolorna i den större delen av kommunen och ville därmed inte att de skolorna ska delta i studien med risk för att det påverkar resultatet.

Jag kontaktade rektorerna på de fyra utvalda skolorna, beskrev att jag gjorde mitt examensarbete på grundlärarprogrammet, samt undrade om de kunde hjälpa mig få kontakt med en utbildad lågstadielärare som kunde vara relevant för min studie. Min önskan var att få ett blandat åldersspann på informanterna samt varierad tid de varit verksamma lärare, vilket jag förklarade för rektorerna.

Efter några dagar fick jag besked av fyra lågstadielärare som var villiga att ställa upp på en intervju. När jag kontaktade de fyra lärarna som deltog i studien fick jag ta del av deras bakgrundsinformation. Nedan har informationen summerats och de har namngivits med fiktiva namn 1,2,3 och 4, för att uppfylla

konfidentialitetskravet (Dimenäs, 2007, s.26). Det är stor spridning kring ålder på informanterna och hur länge de varit verksamma lärare.

Lärare 1 är förstelärare på en lågstadiet i en låg- och mellanstadieskola med ca 200 elever, i kommunens näst största del. Hen har arbetat som lärare sedan år 2005. Till hösten ska hen undervisa i en årskurs ett.

Lärare 2 arbetar på en mindre lågstadieskola med cirka 50 elever och har varit utbildad lärare i 25 år. Till hösten ska hen vara mentor i en årskurs ett och undervisa samtliga klasser från F-3 i idrott.

Lärare 3 arbetar i kommunens största del, på en av de tre lågstadieskolorna med cirka 500 elever. Hen har varit utbildad lärare i ett år och ska till hösten vara lärare i en årskurs ett. Läraren arbetar på den skolan som är mer mångkulturell än de tre andra skolorna som övriga lärare i studien arbetar på.

Lärare 4 arbetar på en friskola i en av kommunens minsta del, friskolan har inte något kulturell eller religiös inriktning. Det går cirka 50 elever på skolan. Hen har varit utbildad lärare sedan januari 2020 och till hösten ska hen vara mentor i en F-klass samt undervisa i en årskurs tre med fokus på svenska som andraspråk.

5.3 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Validitet innebär att det som ska undersökas i studien utifrån syftet och

frågeställningen blir undersökt, det vill säga relevans och giltighet (Larsen, 2018, s.129). Larsen skriver att validitet konkret handlar om bekräftbarhet, trovärdighet och överförbarhet. Bekräftbarhet står för om det finns underlag för att bekräfta rönen och de slutsatser man drar. Trovärdighet handlar om de tolkningar som görs utifrån studien är trovärdiga. Medan överförbarhet handlar om att studiens mål är att kunna överföra studiens slutsats till andra som inte deltagit i undersökningen (Larsen, 2018, s.129). Det är viktigt att man bedömer validiteten i alla faser av

25

studien vilket jag gjort. Genom att koppla intervjuguiden till studiens syfte och frågeställningar säkerställs att frågorna är relevanta för studien. Vid intervjuerna kunde jag ställa följdfrågor vilket reder ut oklarheter och bidra till noggrannare förklaringar. Larsen hävdar att det är lättare att uppnå hög validitet än reliabilitet vid kvalitativa studie på grund av att man kan ställa följdfrågor (2018, s.36). Reliabilitet handlar om hur noggrann och tillförlitlig studien är. Hög reliabiliteten är svårare att uppnå vid kvalitativa studier med anledningen att intervjuaren kan påverka informanten och därför inte får ut största tillförlitliga empiri (Larsen, 2018, s.131). För att försäkra mig om så hög reliabilitet som möjligt har jag utformat intervjufrågorna så de är tydliga och inte ledande samt var jag noggrann vid transkriberingen och vid analysen (Larsen, 2018, s.132).

För att förstärka validiteten och reliabiliteten i en studie är det bra att använda sig av en metodtriangulering. Det innebär att man kombinerar olika metoder så som intervju och observation (Larsen, 2018, s.132). Som jag nämnde i avsnitt 5.1 är det tyvärr en tidsfråga att använda observation som metod i den här studien, då jag skulle behövs observera under en lång tid.

Generaliserbarhet handlar om för vilka resultaten i studien gäller. I den här studien har jag valt att intervjua utbildade lågstadielärare i blandade åldrar och med olika lång arbetserfarenhet. Vilket stärker studiens generaliserbarhet då resultatet blir mer generaliserbart för samtliga lågstadielärare. Dock skulle generaliserbarheten kunna förstärkas genom att ha en större undersökningsgrupp, samt genomföra undersökningen på flera orter i landet där mångkulturaliteten skiljer sig åt (Stukát, 2011, s.136). Generaliserbarheten blir därför begränsad i den här studien och går inte att generalisera.

5.4 Genomförande

Utifrån studiens syfte och frågeställningar har jag att formulerat en intervjuguide. Intervjuguiden har varit till hjälp i min intervju för att tolka och analysera det insamlade materialet. Intervjun är semistrukturerad vilken betyder att jag har färdigformulerade frågor att utgå från. Dock var jag flexibel i vilken ordningsföljd frågorna kom samt öppen för uppföljningsfrågor. Anledningen var att informanten skulle få ta upp ämnen och utveckla sina resonemang (Larsen, 2018, s.139). Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas.

När jag formulerade intervjufrågorna testade jag frågorna mot mitt syfte och frågeställningar samt ställde mig frågan

”

ramverk som utgår från funktionerna kvalificierade, socialiserande och

subjektfierande (Biesta, 2009, s.33-36), har tillsammans med studiens syfte varit utgångspunkten i formuleringen av intervjufrågorna. Därför har jag även ställt mig frågan ”hur kan lärarnas svar kopplas till de här funktionerna?”. I intervjuguiden har jag tematiserat frågorna samt inlett men bakgrundsfrågor, vilket är en bra start på en intervju (Larsen, 2018, s.142).

26

Jag kontaktade rektorer på skolor i kommunen jag ämnade göra undersökningen i, med förhoppningen om att få hjälp med vilka respondenter som var relevanta för studien. Utifrån det skickade jag ut ett informationsbrev (Bilaga 1) till de lärare jag önskar delta i studien. I informationsbrevet beskriv jag vem jag är och syftet med att jag kontaktar dem, samt att jag som forskare förhåller mig till Vetenskapsrådets individsskyddkrav (Dimenäs, 2007, s.26).

Innan intervjuerna påbörjades fick respondenterna godkänna inspelningen av intervjun. När samtliga intervjuer var genomförda påbörjade jag arbetet med att sammanställa resultaten. Jag använde mig av en induktiv ansats då jag inte ville ställa någon hypotes kring studien, utan ville vara öppen för olika förklaring och inte utesluta något innan forskningen börjat (Larsen, 2018, s.30).

5.5 Analys och bearbetning av data

Data till studien består av inspelade ljudfiler som skulle transkriberas till text. I processen av transkribering gjorde jag ett urval angående vad som är intressant och relevant för studien. Det vill säga en datareduktion för att enbart har med data som speglar studiens syfte och frågeställningar (Larsen, 2018, s.160).

Målet med analysen av studien var att få en helhetsförståelse av studiens ämne och analysera ifrån Biestas teoretiska ramverk för att lättare tolka empirin (Biesta, 2009). Innehållsanalys som handlar om att hitta samband och göra jämförelser, är dataanalysen jag använde mig av. Innehållsanalys är det vanligaste sättet för att genomföra en kvalitativ dataanalys. Jag började med att läsa igenom mitt

insamlade material för att få ett helhetsintryck och sedan kategoriserade jag citat i texten. Kategoriseringen ska utgå från återkommande mönster i citaten från lärarna och studiens frågeställningar. Utifrån kategoriseringarna kunde jag urskilja

mönster i materialet, hitta samband och göra jämförelser (Larsen, 2018, s.161). Empirin har jag sedan tolkat utifrån Biestas teoretiska ramverk och utgick från begreppen kvalificering, socialisation och subjektifiering (Biesta, 2009, s.33-36).

5.6 Etiska överväganden

Vid forskningsprojekt behöver man ta hänsyn till flera etiska aspekter, vilket gjorts i studien. Vetenskapsrådet har tagit fram individsskyddkravet som innefattar fyra huvudkrav för forskningsprojekt. De fyra huvudkraven benämns

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Dimenäs, 2007, s.26). Alla lärare som medverkade i studien fick information om individsskyddkravet innan de beslöt sig för att delta. Nedan beskriver jag hur de fyra huvudkraven nyttjas i min studie:

Informationskravet: Kravet står för att samtliga som deltar i studien ska bli informerade om studiens syfte, att det är frivilligt att delta och det är okej att när som helst under studiens gång sluta medverka. Jag informerade om det här när jag mailade till lärarna på skolan genom att tala om vem jag var, syftet jag hade med att kontakta dem, studiens syfte och de fick även ett informationsbrev med ytligare information om studien.

27

Samtyckeskravet: Det innebär att deltagarna i studien själva bestämmer över sin medverkan. Deltagarna fick den här informationen både i informationsmailet samt så belyste jag det ytligare en gång när vi träffades vid intervjun.

Konfidentialitetskravet: Står för att alla som deltar i studien ska ges största möjliga konfidentialitet, vilket betyder att ingen annan ska kunna ta del av de

medverkandes personuppgifter och att privata data inte kommer att finnas med i studien. Jag säkerställde det genom att inte namnge vilket på vilket ort, kommun eller skola lärarna arbetade på. Jag namngav inte heller de medverkande i studien vid namn utan kallade dem för 1,2,3 och 4.

Nyttjandekravet: Betyder att informationen som studien samlar in inte får användas till annat än det studien syftar till. Efter studien är klar kommer allt insamlat material från studien att kasseras, vilket de medverkade fick information om i mailet.