Resultatdiskussion

Det här avsnittet är indelat i underrubrikerna Konfessionella inslag i skolan, Hantering av elevers skilda livsåskådning vid planering och undervisning, Dilemman vid planering och undervisning i förhållande till elevers skilda livsåskådningar samt Förhålla sig neutralt mot elevers skilda livsåskådningar.

8.2.1 Konfessionella inslag i skolan

Skolan i Sverige ska vara icke-konfessionell (Skolverket, 2019, s.5), resultatet i den här studien visade på det motsatta. Samtliga lärare som deltog i studien kunde ge exempel på konfessionella inslag i skolan, men enbart från den kristna tron. Begreppet konfessionella inslag var inte något alla lärare var bekanta med och frågade om begreppets betydelse. Lärarna i studien kunde se betydelsen av att värdena skolan ska förmedla ska vila på kristen etik,då de anser att det speglar skolans värdegrund. Alla lärare såg dock inte betydelsen av att skolans

styrdokument väljer att använda begreppet kristen etik, utan tycker att det borde stå skolans värdegrund istället. När folkskolorna infördes år 1842 var en del av

41

skolgången att forma eleverna för att bli en kristen samhällsmedborgare

(Palmqvist och Larsson, 1986, s.5), vilket betyder att en stor del av samhället är uppbyggt på den kristna etiken. Skillnaden från folkskolorna med dagens skola är att i folkskolorna skulle det bedrivas en undervisning i religion. I dagens skola ska undervisningen bedrivas om religion för att skolan ska vara icke-konfessionell skriver Flensner i sin studie (2015, s.278). I praktiken betyder det att skolans styrdokument bör byta ut begreppet angående vilka värden skolan ska förmedla till eleverna för att svenska skolan ska bedriva en icke-konfessionell skola. Dock är det en komplex fråga eftersom det även grundar sig i Sveriges historia.

Lärarna i studien hade två olika sätt att se på hur de konfessionella inslagen

påverkar eleverna som framtida samhällsmedborgare. De fanns de lärarna som såg det som en tillgång, de lärarna arbetade på mer mångkulturella skolor.

Anledningen var att de tyckte det går att visa på olikheter i samhället genom att jämföra de konfessionella inslagen med andra livsåskådningar, samt att det var en del av skolans värdegrundsarbete. Tidigare forskning av Moulin visar att unga döljer sin livsåskådning för att inte sticka ut (2015, s.499), om lärarna visar på olikheter i samhället genom de konfessionella inslagen kanske det bidrar till att fler elever känner att de inte sticker ut och vågar visa sin livsåskådning. Andra lärare i studien, som inte arbetade på skolor som var så mångkulturella, tyckte inte de konfessionella inslagen i skolan hade någon positiv inverkan eftersom det inte speglade det mångkulturella samhället när bara en livsåskådnings inslag bedrevs i skolan. Jag anser att det är ett starkt argument som visar på att samhällets

uppbyggnad av den kristna tron sitter starkt rotat i skolan. Samt att det finns arbete att göra för att undervisningen ska bli mångkulturell och icke-konfessionell.

Argumenten från lärarna som såg konfessionella inslag som en tillgång arbetade på mer mångkulturella skolor än de lärare som såg inte såg de konfessionella inslagen som något positivt. Vilket gör att de lärarna som arbetade på mindre

mångkulturella skolor behöver ta lärdom från mer mångkulturella skolor angående hur de kan arbeta, t.ex. inte bara diskutera frågor i undervisningen från den kristna tron.

8.2.2 Hantering av elevers skilda livsåskådning vid planering och undervisning

Resultatet visade att lärare planerar för att eleverna ska få diskutera och lyfta sina åsikter i undervisningen. Diskussionerna i klassrummet hoppas lärarna skapar förutsättningar för eleverna att bli egna individer, då allas tankar och åsikter lyfts upp och är lika viktiga oavsett livsåskådning. Det stämmer överens med tidigare forskning av Carlsson, som visar på att lärare behöver ge eleverna utrymme för att diskutera och prata om deras trosuppfattning om eleverna känner sig bekväma i det (2016, s.30). Lärarna ser inte eleverna utifrån vilken livsåskådning de har utan ser dem som enskilda individer vilket gör att alla i klassen har samma förutsättningar vid en diskussion, vilket de tycker det är en viktig del av yrket för att inte

42

vill bli bemötta som enskilda individer och inte utifrån deras kulturella bakgrund som berör ras, livsåskådning, bakgrund och språk (Schwartz, 2014, s.78) (Ehn, 2005, s.181). Då lärarna arbetar på rätt sätt utifrån Ehns och Carlssons forskning i hur lärarna ser på eleverna och att de ges utrymme för diskussion, tror jag att om eleverna möter svåra situationer kopplat till sin livsåskådning i livet kommer de ha lättare att hantera situationerna. Anledningen är att de har en stark självbild

eftersom lärarna har givit dem förutsättningarna att förstå att deras åsikt är lika viktiga som alla andras. Moulins studie visade på att unga religiös kan använda sin religion som resurs för att klara av svåra situationer (2015, s.494) vilket stämmer överens med lärarnas arbete.

Resultatet visade att lärare tar hänsyn till elevernas skilda livsåskådningar vid planering av undervisningen genom att anpassa undervisningsmaterialet så att det blir vardagsrelaterat till samtliga elever. När lärare anpassar undervisningen arbetar de mot att bedriva en interkulturell lärmiljö då undervisningen är relevant och begriplig för alla. Om lärare bedriver en lärprocess som skapar en

interkulturell lärmiljö innebär det att olika etiska grupper integrerar med varandra. Det skapar möjligheter för eleverna att få en djupare förståelse för sig själva, sin kultur och andra människor (Lahdenperä, 2008, s.91-112). Jag vill hävda att det gör att eleverna bidrar till en behagligare miljö i det mångkulturella samhället. För de lärare som inte arbetar på mångkulturella skolor skulle ett interkulturellt

arbetssätt kunna gynna elevernas förståelse för hur samhället ser ut och fungerar på andra ställen.

I den tidigare forskningen skrev jag om hur vida jag tycker det ska bli intressant att se vad studien visar angående lärares erfarenheter kring att personal på skolor kategoriserar elever utifrån antaganden om socioekonomisk klass och personliga föreställningar, enligt Grubers (2007) studie. Resultatet tycker jag var intressant eftersom det visade på att lärare inte har antaganden eller personliga

föreställningar om eleverna utan de ser dem som en enskild individ och inte som deras livsåskådningar. Det skapar möjligheter och behov till fördjupad forskning på området eftersom lärarna på skolorna inte hade så många elever med skilda livsåskådningar. Därmed speglar inte det hur samhället ser ut i stort då det på andra orter i landet är mer mångkulturellt. Att forska vidare på området skulle kunna visa om lärares antagande kring elever skiljer sig åt på mer mångkulturella områden i landet och i så fall varför. Samt hur det påverkar eleverna, då tidigare forskning av Schwartz (2014) har visat att resultaten kunskapsmässigt är lägre i invandratäta områden och att det är på grund av hur undervisningen bedrivs.

8.2.3 Dilemman vid planering och undervisning i förhållande till elevers skilda livsåskådningar

Resultatet visade på att lärarna inte upplevde så många dilemman i förhållande till elevernas skilda livsåskådningar, utan såg snarare det som en tillgång genom att

43

kunna visa eleverna på olikheter. Lärarna som deltog i den här studien arbetade på skolor som inte var så mångkulturella i förhållande till andra skolor på större orter. Det kan vara en av anledningarna till att studien visade att lärarna inte upplevde så många dilemman i förhållande till elevernas skilda livsåskådningar.

Det framkom några dilemman, som att lärarna upplevde att de hade för lite kunskaper om elevernas livsåskådningar, vilket gjorde dem oroliga för att diskriminera någon. Carlssons studie visar på att lärare behöver ha kunskap om vilka elever som befinner sig i klassrummet för att kunna bidra med

tillvägagångsätt i undervisningen (2016, s.31). Lärarna i studien hade okunskap om att bemöta saker elever uttryckte kopplat till sin livsåskådning, jag hävdar att det gör att lärarna inte kan bidra med tillvägagångsätt i undervisningen för samtliga elever i samma utsträckning.

Holmqvist studie visade på att lärare överlag är bra på att bedriva en icke- konfessionell undervisning, men när de inte lyckas väcks det starka reaktioner (2016, s.214). Det var något som den här studien också visade på, då lärare beskrev dilemman om att elever inte deltog i undervisning. Anledningen till att eleverna inte deltog i undervisningen var att deras livsåskådning inte speglade de konfessionella inslag läraren gjorde i undervisningen. Reaktionerna på det var att eleverna inte deltog i undervisningen, både elever och vårdnadshavare behövde bli bemötta från läraren med förklaring utifrån styrdokumenten varför de

konfessionella inslagen skulle genomföras. Då det är skolplikt tänker jag att läraren har en viktig roll för att alla elever ska känna sig bekväma under sin skolgång, vilket inte elever gör om de inte deltar i undervisningen. I vilken utsträckning konfessionella inslag i skolan bedrivs anser jag borde ses över.

8.2.4 Förhålla sig neutralt mot elevers skilda livsåskådningar

Resultaten visade att lärarna tycker det är viktigt att hålla sig neutralt och objektivt mot eleverna oberoende av deras livsåskådning. Tidigare forskning av Schumann (2018) säger att barn och unga påverkas av vuxnas engagemang kring livsfrågor, att det är viktigt för barn att få styrka och stöd från nära relationer för att må bra. Lärarna som deltog i min studie visade inte sina egna livsåskådningar för elever eftersom de inte vill att eleverna ska tycka som den vuxna ansvarstagaren i klassrummet gör. Lärarna trodde att det skulle göra att eleverna fick en trygghet och en vuxen förebild för att de ska våga vara sig själva och tro på vad de vill, vilket speglar Schumanns studie. Skeie hävdar i artikeln ”Utmana idén om att religion är en privat sak” att om lärare arbetar på ett mer personligt plan kommer eleverna ha lättare att acceptera varandra vilket ska minska definierade grupper i samhället som förstärker stereotyper och fördomar (Larsson, 2018). Det skulle vara intressant att se skillnaden mellan om lärarna vore mer personlig och visade sin livsåskådning och inte, för att se hur eleverna utvecklas som

44