En person som är missnöjd med socialtjänstens insatser eller vård- och behandling enligt hälso- och sjukvårdsla-gen, har rätt att framföra sina synpunkter och klagomål. Personen kan lämna sina synpunkter och klagomål via kommunens hemsida, på särskild blankett, brev, personligt besök eller via telefon. Synpunkter och klagomål kan även anmälas direkt till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, eller patientnämndens verksamhet. Mer inform-ation om hur man går tillväga finns på ale.se.
Inkomna synpunkter och klagomål i verksamheterna hanteras utifrån gällande riktlinjer i kommunen. Förutom att vidta åtgärder utifrån inkomna synpunkter och klagomål samt återkoppla till berörd person vid personligt möte, telefonsamtal och/eller mejl arbetar verksamheterna också med inkomna synpunkter och klagomål som en del i utvecklingen av verksamhetens kvalitet.
Synpunkter och klagomål som inkommit under året redovisas i systemverktyget Stratsys av socialt ansvarig sam-ordnare avseende de ärende som rör socialtjänstens verksamhetsområden enligt SoL och LSS. Medicinskt ansva-rig sjuksköterska sammanställer ärenden rörande socialtjänstens verksamhetsområden enligt HSL. Analysen ge-nomförs av respektive enhetschef där rapporten är hemmahörande och redovisas för omsorgs- och arbetsmark-nadsnämnden i och med den årliga kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen.
Antalet inkomna synpunkter och klagomål som registrerats under 2020 uppgår till 45 st för sektorn som helhet och fördelar sig enligt följande per verksamhetsområde:
Äldreomsorg 10 st Funktionshinder 11 st
Individ- och familjeomsorg 16
Särskilda boende och hemsjukvård 8 st
Dock finns det fall där enskild hört av sig via telefon och inte velat att synpunkten ska registreras eller vänt sig direkt till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) varför det reella antalet synpunkter och klagomål uppgår till fler än 45 st.
Information om hur man lämnar synpunkter och klagomål är ett förbättringsområde där verksamheterna arbetar med insatser på olika sätt för att öka kunskapen hos den enskilde. Inom äldreomsorgen har exempelvis samtliga omsorgstagare fått informationsbrev hem med aktuella kontaktuppgifter till enhetschef samt synpunktsblankett i syfte att underlätta kommunikationen med verksamheten och lättare kunna framföra synpunkter och klagomål.
Inkomna synpunkter och klagomål har bland annat berört;
• grannar på samma boende
• personals agerande
• hur skyddsprodukter med anledning av Covid-19 används
• bristande kompetens om patient på jourtid
• handläggning
• beslut
• bemötande och förhållningssätt
• kvalitet på insatserna
Synpunkter och klagomål gällande omsorgstagares möjlighet till att gå in i varandras bostäder resulterade i åtgär-den att investera i så kallade hotellås, det vill säga att enbart lägenhetsinnehavaren samt personal kommer in i bo-stad med stängd dörr.
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2020, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 18(
24)
10 Resultat och analys
10.1 Uppföljning av genomförda egenkontroller, nämnd
Egenkontroll Metod för
egenkon-troll Frekvens/tidpunkt Utfall 2020 Kommentar Måluppfyllelse
Antal aktuella genom-förandeplaner i relat-ion till antalet brukare den 15/10 (SoL)
Dokumentgranskning Årligen 501/996 Om de brukare som
inte omfattas av
Dokumentgranskning Årligen 220/272 Ca 81 % har en
aktu-ell genomförandeplan. Delvis uppnått
Av totalen på 996 brukare är det 258 som endast har trygghetslarm eller HSL-insatser och som inte omfattas av kravet på genomförandeplan. Nattpatrullen ska inte heller upp-rätta genomförandeplaner då dessa görs inom ramen för hemtjänsten.
Egenkontroll Metod för
egenkon-troll Frekvens/tidpunkt Kontroll genomförd
(ja/nej) Kommentar Måluppfyllelse
Vårdhygienisk
10.2 Analys av genomförda egenkontroller
Vid granskning av genomförandeplaner har det framkommit att dessa inte sparats på korrekt sätt i verksamhets-systemet och således inte räknas som upprättad. Det kan konstateras att det i realiteten finns fler klara genomfö-randeplaner än vad statistiken påvisar. Personal kan ibland även ha missat att upprätta ny plan med nytt datum när planen ska fortsätta som tidigare. Utfallet varierar mellan enheterna och de med lägre utfall ska omgående arbeta för ett 100 % resultat. Även processen för genomförandeplanen kommer att gås igenom med medarbe-tarna för att öka kunskapen och därmed även antalet personer med upprättade genomförandeplaner.
Inom korttidsverksamheten upplever personalen att det är svårt att upprätta genomförandeplaner för de om-sorgstagare som har en kort vistelsetid, eftersom det är tidskrävande att upprätta planen och att den är komplice-rad/omfattande i sin utformning. Korttidsenhet arbetar med att hitta en för deras verksamhet mer lämplig ge-nomförandeplan.
Avseende egenkontrollen för vårdhygien med checklistan som redskap så har de flesta enheter angivet att de kommer att arbeta med checklistan under februari, vilket sektorledningen accepterat och beslutat att godkänna.
Detta med anledning av enheternas tuffa arbetsbelastning under de sista månaderna under 2020. Hygienombud kommer även utbildas på flera enheter inom verksamhetsområde funktionshinder. Frågan om basala hygienruti-ner har (med tanke på pandemin) haft stort fokus under året och ett flertal fortbildningsinsatser har genomförts på temat. Det mycket låga antalet smittade med covid-19 i målgrupperna kan ses som ett kvitto på väl funge-rande hygienrutiner i verksamheterna.
Inom verksamhetsområde funktionshinder lyfter man även arbetet med egenvårdsintyg som intensifierats under 2020. Dock har svårigheter med att få till en fungerande samverkan med regionen hindrat framdriften i frågan.
Detta har lyfts till samverkansorgan inom SIMBA.
Inom individ- och familjeomsorgen har verksamheten genomfört ytterligare egenkontroller än de som finns
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2020, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 19(
24)
redovisade ovan. Exempelvis har barnavårdsutredningar granskats liksom försörjningsstödsärenden. Granskning-arna leder till såväl individuell som kollegial och organisatorisk utveckling, då dessa återkopplas både till enskilda handläggare och - avseende mönster i brister - även på gruppnivå. Generellt sett håller barnavårdutredningarna god kvalitet och svarar upp mot de lagstadgade krav som finns. Gällande försörjningsstödsärenden finns förbätt-ringsområden gällande uppdatering av information i ärenden så att den är aktuell och korrekt.
10.3 Uppföljning orosanmälan
Egenkontroll Utfall mars-dec 2020 Avslutade utan åtgärd mars-dec
2020 Kommentar
Antal orosanmälningar barn och unga
1314 (748) 524 461(133) tillförts pågående ärende.
853 (615) nya anmälningar varav 524 avslutats utan åtgärd.
Antal orosanmälningar vuxna 331 (184) 184 91 (29) tillförts pågående ärende.
240 (155 ) nya anmälningar varav 184 avslutats utan åtgärd.
Siffrorna utan parentes är det totala antalet inkomna orosanmälningar och siffrorna inom parentes är det totala antalet unika personer. Avslutas utan åtgärd innebär att ärende ej upprättats. Varje anmälan handläggs och berörd person/familj kontaktas varför utan åtgärd inte ska uppfattas som att anmälan avslutas utan att någon handläggning skett.
Individ och familjeomsorgen har under 2020 etablerat ett gemensamt mottag för allt inkommande, såväl ansök-ningar som anmälansök-ningar och rådgivning. Utöver orosanmälansök-ningar inkommer även ansökansök-ningar till verksamheten, vilka inte återfinns i ovanstående redovisning. En ansökan leder alltid till att ett ärende upprättas. Varje anmälan handläggs och berörd person/familj kontaktas. Utan åtgärd innebär således inte att anmälan avslutats utan att någon handläggning skett. Varje anmälan hanteras skyndsamt. En skyddsbedömning ska göras inom ett dygn och en förhandsbedömning inom 14 dagar om ett ärende ska upprättas.
Verksamheten ser en ökning av orosanmälningar avseende barn med i snitt 15 anmälningar fler per månad än föregående år. Orsaken till inkomna anmälningar är till stor del misstanke om våld, vilka alltid leder till att ett ärende upprättas. Enligt rutin ska samarbete mellan mottagningsenhet och enheten för barn- och unga ske i såd-ana ärenden och då redan i första mötet för att minimera antalet handläggare som barnet träffar. Då ökningen av inkomna anmälningar avseende barn varit hög under året har det uppstått tillfällen då rutinen inte kunnat följas.
Ärenden har upprättats och handlagts på mottagningsenheten för att senare lämnas över till utredande enhet.
En orosanmälan avseende en vuxen leder till att ett ärende upprättas om personen själv önskar stöd eller det be-döms finnas skäl att inleda ett ärende enligt tvångslagstiftning. Under året har verksamheten inte sett någon för-ändring i antalet orosanmälningar avseende vuxna 18 år och uppåt jämfört med tidigare år. Orosanmälningar av-seende vuxna kan handla om våld i nära relationer, psykisk ohälsa och/eller missbruk/beroende. De ärenden som upprättats med tvångslagstiftning som grund har inte heller skiljt sig nämnvärt åt i jämförelse med föregå-ende år och kunnat avslutas utan tvingande insats.
10.4 Uppföljning av delegeringar
I genomsnitt har varje legitimerad Hälso- och sjukvårdspersonal ca 20 personal att följa upp delegeringsbeslut för. Uppföljning av delegeringsbeslut är identifierat som en viktig kvalitetssäkrande åtgärd i delegeringsförfaran-det. När delegerad personal utfört arbetsuppgifterna en tid, är det nödvändigt att följa upp hur arbetet utförs och att rutinerna fungerar. Detta ger möjlighet att förändra, förtydliga och korrigera eventuella felaktiga arbetssätt.
Rutinen för läkemedelsdelegering bygger på att två utsedda utbildningssjuksköterskor upprättar medarbetarens första delegeringsbeslut för läkemedelshantering, men beslutet upphör att gälla efter tre månader om inte en upp-följning av områdesansvarig sjuksköterska sker. Denna rutin säkerställer att samtliga nya delegeringsbeslut följs upp inom tre månader från upprättande.
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2020, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 20(
24)
10.5 Indikatorer för god palliativ vård
Utfall 2020
Antal dödsfallsenkäter 71
Antal avlidna i kommunal hälso- och sjukvård 154
Antal registrerade dödsfall i Svenska palliativregistret är för 2020 är 71 st. Detta kan jämföras med 63 st 2019 och 69 st 2018. Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att förbättra vården vid livets slutskede. Data som inrapporteras bygger på dödsfallsenkäter som vårdpersonal fyller i en tid efter dödsfallet.
Sammanlagt har 154 dödsfall i den kommunala Hälso- och sjukvården registrerats i verksamhetssystemet 2020. I de fall dödsfallet sker i hemmet, registrerar sjuksköterskan i den kommunala hälso- och sjukvården dödsfallsen-käten. Om patienten avlider på sjukhus ansvarar sjukhusets personal för att registrera dödsfallsendödsfallsen-käten. Underla-get utgör en grund för det systematiska förbättringsarbetet hos respektive huvudman/vårdgivare.
Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för god palliativ vård visar att nästan samtliga parametrar för den palliativa vården i hemsjukvården förbättrats 2020. Dokumenterade brytpunktssamtal har minskat något, likaså mänsklig närvaro i dödsögonblicket. Tilläggas bör att målvärde för mänsklig närvaro i dödsögonblicket är = >90% och resultatet för hemsjukvården visar över 95%. Även oväntade dödsfall registreras till statistiken.
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2020, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 21(
24)
Officiell statistik visar att totalt under 2020 har nio personer i Ale avlidit av eller med Covid -19. Statistiken före-faller ha en viss eftersläpning men är nog relativt nära verkligheten. Frågan om överdödlighet diskuteras nation-ellt och är självfallet av stort intresse. Statistiken visar att fluktuationen mellan åren är ganska stor och 2020 skil-jer sig inte på något anmärkningsvärt sätt från övriga år, se tabell nedan.
År 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Antal rapporte-rade dödsfall i Ale (totalt)
220 235 254 212 216 238
(statistik inhämtad från SCB).
10.6 Uppföljning av avvikelser under året
Avvikelse Utfall 2020 Kommentar
Lex Maria 0 En vårdskada är under utredning. Denna
komma slutföras under 2021 men inträffade un-der 2020.
Fallhändelser 1286
Läkemedelshändelser 1611
Lex Sarah 8
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2020, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 22(
24)
Avvikelse Utfall 2020 Kommentar
Avvikelser avseende brister i bemötande och förhållningssätt, SoL
9
Avvikelser avseende brister i bemötande och förhållningssätt, LSS
10
Avvikelser avseende utebliven insats SoL 50 Avvikelser avseende utebliven insats LSS 38 Avvikelser avseende brister i handläggning och dokumentation SoL
31
Avvikelser avseende brister i handläggning och dokumentation LSS
11
Upprättade avvikelserapporter som rör hälso- och sjukvård domineras precis som tidigare år av fallhändelser och läkemedelshändelser. Sammantaget har dock läkemedelshändelser en sjunkande rapporteringsfrekvens under 2020, medan antalet fallrapporter tvärtom ökat i jämförelse med 2019.
En verksamhetsövergripande åtgärd som vidtagits inom äldreomsorgen är ”Rutin för Teamträff – ordinärt bo-ende" där specifik instruktion kring tidsramar för avvikelseanalys i samverkan mellan professioner beskrivs. Då avvikelserapporterna inte förändrats i någon större utsträckning sedan tidigare år inom detta verksamhetsområde, har analysen visat att rutinen för genomförande av team-träffar behövde förbättras för att uppnå resultat rörande uppföljning och analys av fallolyckor i hemmet och larm om uteblivna eller för sent givna läkemedelsdoser i det digitala signeringssystemet MCSS. Resultaten av åtgärden kommer att följas upp avseende antalet inträffade avvi-kelser och uppföljningsrapporter över larm i MCSS som sammanfattas för verksamhetsområdet månadsvis.
Statistik över försenade och uteblivna doser presenteras för verksamhetscheferna med två månaders eftersläp-ning under året. Statistiken beskriver hur larm i signeringssystemet MCSS tas om hand och varierar från månad till månad.
Inom särskilda boenden för äldre har några enheter arbetat aktivt med en samplanering av de tidsintervall för läkemedelsadministrering för enskilda som ansvarig sjuksköterska sätter i digitala signeringssystemet MCSS.
Detta har givit positiv effekt och man ser på dessa enheter en procentuell förbättring av läkemedel givna i rätt tid jämfört med tidigare.
Under verksamhetsåret har även särskilda boenden utökat antal läsplattor på boendena för att möjliggöra en överblick för enhetens sammantagna läkemedelsadministreringar som ska ske under dygnet. De flesta boenden har med hjälp av den extra läsplattan, i tid upptäckt läkemedelsadministreringar som annars glömts.
Verksamheterna beskriver att uteblivna insatser enligt SoL och LSS under året har ökat mot bakgrund av pande-min. Insatser har fått prioriteras bort eller planeras om till annan dag och tid på grund av personalbrist. Verksam-hetsområdena har på grund av rådande pandemi även periodvis haft svårt att finna utrymme till att dokumentera avvikelser i verksamhetssystemet Treserva. Fördröjd verkställighet av insats avseende insatsen kontaktfamilj, där rekryteringen till sådana uppdrag är mycket svår, har också varit en utmaning under året, där en intensiv rekryte-ringskampanj har påbörjats.
Verksamheterna beskriver även avvikelser som avser brister i teknisk utrustning, samverkan och rutiner, fördröjd verkställighet samt brister i handläggning och dokumentation. Åtgärder som vidtagits på handläggarnivå är förtä-tad arbetsledning samt medhandläggare för att minska den höga arbetsbelastningen. Utvecklingsarbetet fortgår inom verksamheterna kontinuerligt genom åtgärder, utredning och uppföljning av avvikelser vilket skapar tillfälle till ett internt lärande. Fortsatt samverkan internt/externt, förbättrat arbetssätt utifrån bemötande och förhåll-ningssätt är ytterligare åtgärder som vidtas för att utveckla och höja säkerhet och kvalitet inom respektive verk-samhet. Nya rutiner har även upprättats vilket bedöms ha gett god effekt.
Verksamhetsområdena har rapporterat 8 st lex Sarah under året, enligt följande:
Äldreomsorg 0 Funktionshinder 1
Individ- och familjeomsorg 4
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2020, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 23(
24)
Särskilda boende och hemsjukvård 3
Åtgärder vidtogs omgående i alla ärenden för att säkerställa att inte ett liknande missförhållande ska inträffa på nytt. Nya rutiner och riktlinjer, samtal med personal, arbete med fokus på bemötande och förhållningssätt, för-bättrad introduktion för nyanställda och vikarier är exempel på några av de åtgärder som genomförts. Lex Sarah rapporterna har innefattat:
• missförhållanden rörande misstanke om stöld
• misstanke om övergrepp
• uteblivna insatser
• brister i handläggning och dokumentation
• brister i bemötande och förhållningssätt
Utredningarna avseende lex Sarah har fortgått under året med fokus på att komma i fatt med utredningsarbetet från 2019, som var ett år med många inkomna rapporter. Samtidigt som sektorn hade ett stort inflöde av rappor-ter enligt lex Sarah, genomfördes en stor utbildningssatsning avseende avvikelsehanrappor-tering. Under utbildningspe-rioden prioriterades lex Sarah utredningarna ner vilket resulterade i att ca 20 utredningar från 2019 kvarstår att hantera.
Under 2020 har SAS haft en utredningsstödjare som succesivt har introducerats i arbetet gällande Lex Sarah och som varit behjälplig med inhämtande av utredningsunderlag via intervjuer. De utredningar som kvarstår från 2019 planeras att färdigställas under 2021, med förhoppning om att intervjuer kan genomföras via personliga möten igen. Att ett så lågt antal som 8 rapporter inkommit under 2020 kan ses som ett resultat av verksamheter-nas situation under rådande pandemi.
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2020, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 24(
24)