Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden. Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse

(1)

Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden

Kvalitets- och patientsäker-

hetsberättelse 2020

(2)

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2020, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 2(24)

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning ... 3

2 Övergripande mål ... 5

3 Organisatoriskt ansvar för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet ... 6

4 Struktur för uppföljning och utvärdering ... 9

5 Samverkan ... 10

6 Struktur för riskanalys ... 13

7 Struktur för informationssäkerhet ... 14

8 Rapporteringsskyldighet ... 15

9 Hantering av klagomål och synpunkter ... 17

10 Resultat och analys ... 18

11 Övergripande mål för 2021 ... 24

(3)

1 Sammanfattning

År 2020 kom att präglas av pandemin och allt arbete kring den har prioriterat sig själv. Sektorns primära uppgift har, liksom i riket, varit att skydda de allra sköraste kommuninvånarna från smitta. Pandemin har utmanat verk- samheternas förmåga att hantera en situation där förutsättningarna förändras dagligen och anpassningar måste göras ständigt. Sektorn har visat sig vara väl rustad för att hantera arbete under dessa svåra omständigheter, medarbetarna har visat prov på en imponerande flexibilitet och kunskap och den sammantagna bilden är att arbetet totalt sett varit framgångsrikt.

Situationen i verksamheterna har bidragit till en ökad kreativitet för att kunna verkställa insatser till omsorgstagarna, pandemin till trots. Inom dagverksamheten (DV) för dementa har exempelvis den ordinarie verksamheten ersatts med besök för avlösning och stimulans i DV-gästernas egna hem. Insatsen blev mycket uppskattad i en svår situation för både brukare och deras anhöriga. Stödet till demenssjuka och deras anhöriga är under utveckling och fortskrider 2021.

Genom kompetensstegen som implementerats inom både särskilda boende och hemsjukvård samt äldreomsorg har intern kompetensutveckling och bildandet av nätverk mellan professioner bidragit till en mer säker och jäm- lik rehab samt vård och omsorg.

Bemötande, ett professionellt förhållningssätt och tillgänglighet är fortsatt frågor som adresseras av samtliga verksamhetsområden. Inom exempelvis funktionshinderområdet har en värdegrund arbetats fram under 2020 och man för en ständig dialog kring otillåtna begränsningsåtgärder och autonomistödjande pedagogik. En bru- karrevision av boendestödet med särskilt fokus på bemötande och dokumentation påbörjades under året. Resul- taten har dock inte kommit verksamheten till del vid tidpunkten för denna rapport. En genomgripande åtgärd för att skapa enhetlighet i bemötandet och göra det lätt att nå verksamheten har varit införandet av den gemen- samma mottagningsgruppen vid individ- och familjeomsorgen. Även organisationen inom verksamhetsområde funktionshinder ses över för att bättre matcha brukarnas behov. Under 2021 är ambitionen att genomföra stöd- behovsmätningar och arbeta med målgruppsindelning för att bättre anpassa verksamheten.

Hemsjukvården har drivit ett sårprojekt under året, med nytt material och nya rutiner. Projektet har varit mycket lyckosamt och bidragit till en förbättrad vårdkvalitet då patienter fått ökad och snabbare sårläkning vilket innebär minskad smärta och lidande samt sannolikt hävda ytterligare komplikationer. Även antibiotikaanvändningen har minskat till följd av det nya arbetssättet med sår.

Som en konsekvens av en avvikelse och sedemera Lex Sarah anmälan togs beslut om att samtliga särskilda boenden ska utrustas med så kallade hotellås. Dessa innebär att lägenhetsdörren endast kan öppnas av den som bor i lägenheten och av personal. Installationen har bidragit till ett lugn på boendena och förhindrar kontroverser och oönskad närhet mellan brukarna.

Samtliga äldreboenden har även införskaffat parcyklar för flexiblare och mer stimulerande utevistelse, kognitiva hjälpmedel och spel, samt digitala husdjur. Dessa inköp har varit av stor betydelse och säkerligen extra uppskattat på grund av pandemin och besöksförbud på äldreboende.

Fortsatt dialog om Nära vård, sjukhusens utflytt av specialistsjukvård till enskildas hem, samt effekter av det för kommunens hälso- och sjukvård, har fortsatt under året.

Inom flera verksamhetsområden pågår ett arbete med att tillse att aktuella och upprättade genomförandeplaner finns för de omsorgstagare/brukare där så krävs samt att dessa ska upprättas i delaktighet och dialog med den enskilde. Ett salutogent förhållningssätt ska genomsyra planerna. Processen för genomförandeplaner kommer tydliggöras inom äldreomsorgen under 2021.

Informationen om hur synpunkter och klagomål kan lämnas är ett känt förbättringsområde utifrån brukarenkä- ten för äldre som genomförs årligen. Inom äldreomsorgen har man under året intensifierat arbetet med att göra det känt för omsorgstagarna hur synpunkter och klagomål kan lämnas till verksamheten. Exempelvis har samtliga omsorgstagare fått informationsbrev hem med aktuella kontaktuppgifter till enhetschef samt synpunktsblankett i syfte att underlätta kommunikationen med verksamheten och lättare kunna framföra synpunkter och klagomål.

Inom individ- och familjeomsorgen har flera åtgärder vidtagits under året i syfte att bibehålla och/eller öka kvalitet utifrån ett patient- och rättssäkerhetsperspektiv. Som exempel kan nämnas ett fortsatt arbetet med digitali- sering och säker e-post, förtätad arbetsledning samt medhandläggare och en intensifierad rekrytering av

(4)

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2020, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 4(24) kontaktfamiljer. Riktlinjer och rutiner revideras och utvecklas kontinuerligt liksom verksamhetssystem och meto- der. Processkartläggning samt framtagande av internkontrollplan för verksamheten fortsätter under 2021 liksom en översyn och revidering av delegationsordningen.

(5)

2 Övergripande mål

Med kvalitet avses att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller enligt lagar och andra föreskrifter för verksamheten samt beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Den som bedriver verksamhet ska bedöma vilka processer och rutiner som behövs för att säkra att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter. Processerna och rutinerna ska användas för att kunna utveckla och säkra verksamhetens kvalitet.

Att utveckla och stärka samverkan på olika sätt har varit en målsättning för samtliga verksamheter under året.

Det handlar både om den interna samverkan mellan olika enheter och professioner samt med externa parter – allt utifrån att kunna erbjuda den enskilde insatser av så god kvalitet som möjligt. Inom verksamhetsområde funktionshinder har man dessutom specifikt haft som ambition att skapa en långsiktigt stabil och väl fungerande verksamhet.

Kompetensutveckling och kompetensförsörjning har också varit i fokus under 2020. Att långsiktigt säkra både medarbetarnas kompetens samt tillgång till personal och en stabil personalsituation är centralt för att kunna erbjuda god kvalitet till den enskilde. Detta är gemensamt för samtliga verksamhetsområden.

Ett kontinuerligt arbete pågår med att revidera och ta fram nya rutiner när så behövs samt att göra dessa kända och lätt tillgängliga för all personal. Inom verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg är en internkontrollplan under uppbyggnad för att strukturera och sammanställa egenkontrollen som genomförs i verksamheten.

Målsättningen är att verksamheten ska vara lätt att nå, lätt att möta, handlägga rättssäkert samt tillhandahålla kva- litativa insatser som ger goda resultat.

Vid årsskiftet 2019/2020 blev barnkonventionen lag i Sverige – för de verksamheter som möter barn har barnperspektivet haft än mer fokus under året.

Att frigöra och utveckla den enskildes och gruppers egna resurser utifrån ett salutogent förhållningssätt är en led- stjärna.

(6)

3 Organisatoriskt ansvar för kvalitets- och patientsäker- hetsarbetet

Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för att:

• Det finns ett ledningssystem för verksamheten.

• Ledningssystemet används för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet.

• Ledningssystemet anger hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten.

• Med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.

• Fastställa mål och inriktning för sektor arbete, trygghet och omsorg.

• Fastställa en årlig kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse utifrån nämndens ansvarsområde.

Sektorchef (tillika verksamhetschef enligt 4 kap § 2 Hälso- och sjukvårdslagen) ansvarar för att:

• Insatser inom sektorns område håller en god kvalitet med en god hygienisk standard och att den enskilde får ett professionellt stöd och bemötande. Insatserna ska bygga på respekt för patientens självbestäm- mande och integritet samt vara lätt tillgängliga.

• Säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses.

Verksamhetschefen ska utse en fast vårdkontakt enligt vad som anges i 6 kap. 2 § patientlagen (2014:821).

• Där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet finns personal, lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges.

• De verksamhetsplaner och andra dokument som krävs för att styra och leda den operativa verksamheten i riktning mot uppställda mål upprättas och kommuniceras.

• Med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten på sektornivå.

• Leda och fördela det övergripande kvalitetsarbetet inom sektorn.

• Förvissa sig om att ledningssystemets olika processer är kända och följs.

• I samverkan med stödfunktionerna medicinskt ansvarig sjuksköterska, socialt ansvarig samordnare och verksamhetsutvecklare initiera, fastställa och följa upp riktlinjer och rutiner på sektornivå.

• Upprätta en årlig kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse för hela sektorn

• Årligen revidera ledningssystemet i samverkan med verksamhetsutvecklare, medicinskt ansvarig sjukskö- terska samt socialt ansvarig samordnare.

Verksamhetschef ansvarar för att:

• Insatser inom verksamhetens område håller en god kvalitet och att den enskilde får ett professionellt stöd och bemötande.

• Upprätta en årlig verksamhetsområdesplan.

• Med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten på verksamhetsnivå.

• Leda och fördela det övergripande kvalitetsarbetet inom sitt verksamhetsområde.

• Initiera, fastställa och följa upp riktlinjer och rutiner på verksamhetsnivå.

• Upprätta en årlig kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse på verksamhetsnivå.

Enhetschef ansvarar för att:

• Insatser inom enhetens område håller en god kvalitet och att den enskilde får ett professionellt stöd och bemötande.

• Upprätta en årlig enhetsplan.

(7)

• Med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten på enhetsnivå.

• Leda och fördela det övergripande kvalitetsarbetet inom sitt/sina enhetsområden.

• Initiera, fastställa, revidera och följa upp rutiner på enhetsnivå.

• Genomföra egenkontroll enligt kvalitetsledningssystem SOSFS 2011:9 i Stratsys.

• Upprätta en årlig kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse på enhetsnivå.

Verksamhetsutvecklare ansvarar för att:

• Driva och hålla samman arbetet med sektorns kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9

• Bistå och fungera som administrativt stöd till sektorchef vid upprättande av en årlig kvalitets- och pati- entsäkerhetsberättelse på sektornivå.

• Bistå och fungera som administrativt stöd till sektorchef vid upprättande av nämndplan, och vid delårs- rapporter och årsbokslut.

• Vara chefer inom sektorn behjälplig inför kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen.

• Vara chefer inom sektorn behjälplig vid upprättande av verksamhetsområdesplaner, enhetsplaner och inför delårsrapporter och bokslut.

• Samordna och vara sektorns kontaktperson vid nationella jämförelser.

• Delta i och samordna övergripande kvalitetsprojekt.

• I samverkan med sektorchef årligen revidera dokument som ingår i sektorns kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska (11 kap. § 4 Hälso- och sjukvårdslagen)/Medicinskt ansvarig för re- habilitering, MAS/MAR ansvarar för att:

• Patienten får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvars- område,

• Patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om,

• Journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen (2008:355), PDL,

• Beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med patientsäkerheten,

• Det finns ändamålsenliga och väl fungerande rutiner för:

o läkemedelshantering,

o rapportering enligt 6 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, och

o att kontakta läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det.

• Bistå och fungera som administrativt stöd till sektorchef vid upprättande av en årlig kvalitets- och pati- entsäkerhetsberättelse.

• Utföra granskningar och uppföljningar inom Hälso- och sjukvårdens område enligt fastställda dokument från nämnden samt utifrån klagomål, avvikelser och särskilda uppdrag.

• Redovisa resultat av granskningar till sektorns ledningsgrupp och omsorgs- och arbetsmarknadsnämn- den.

• Utfärda revidera och fastställa riktlinjer utifrån aktuell lagstiftning.

• Utreda och anmäla händelser till Socialstyrelsens tillsynsenhet samt att informera nämnden om att en Lex Maria-anmälan har skickats till IVO, samt att informera patient eller närstående samt att dokumentera detta i patientens journal.

• Fungera som stöd och bistå verksamhetsutvecklare med att driva och hålla samman arbetet med sektorns kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9.

Socialt ansvarig samordnare/utredare, (SAS) ansvarar för att:

• Processerna för bedömning, beslut, verkställighet och samverkan inom socialtjänsten är ändamålsenliga och väl fungerande.

• Den enskilde får sina behov prövade i en rättssäker myndighetsutövning.

• Den enskilde får insatser av god kvalitet, som är individuellt utformade och utgår från den enskildes delaktighet och inflytande.

(8)

• Säkra att dokumentationen förs i den omfattning som föreskrivs i lag och föreskrift (SoL, LSS, LVM, LVU)

• Ta emot och utreda rapporter enligt Lex Sarah kring missförhållanden eller risk för missförhållanden i verksamheter. Allvarliga missförhållanden ska anmälas vidare till Inspektionen för vård-och omsorg, IVO.

• Utföra granskningar och uppföljningar inom socialtjänstens område enligt fastställda dokument från nämnden samt utifrån klagomål, avvikelser och särskilda uppdrag.

• Initiera och följa upp riktlinjer och rutiner på sektornivå.

• Redovisa resultat av granskningar till sektorns ledningsgrupp och nämnd.

• Följa upp och granska eventuella externa utförare enligt fastställt dokument från nämnden.

• Fungera som stöd och bistå verksamhetsutvecklare med att driva och hålla samman arbetet med sektorns kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9.

Hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för att:

• Bidra till att en hög patientsäkerhet upprätthålls genom att aktivt delta i verksamhetens kvalitetsarbete, ifrågasätta och utveckla rutiner.

• Ha kännedom om och arbeta enligt gällande riktlinjer och rutiner.

Socialsekreterare ansvarar för att:

• Handläggning av ärenden sker rättssäkert utifrån gällande lagstiftning riktlinjer och rutiner.

• Bidra till att en hög rättssäkerhet upprätthålls.

• Ha kännedom och arbeta efter gällande riktlinjer och rutiner.

Undersköterska, vårdbiträde, stödpedagog, stödassistent m.fl. ansvarar för att:

• Medverka till att de omsorgsinsatser som genomförs är av god kvalitet, genom att aktivt delta i verksamhetens kvalitetsarbete, ifrågasätta och utveckla rutiner.

• Ha kännedom och arbeta enligt gällande riktlinjer och rutiner.

(9)

4 Struktur för uppföljning och utvärdering

I enlighet med krav i Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2011:9 ska kommunen säkerställa kvaliteten och säker- heten i verksamheten genom ett systematiskt och fortlöpande kvalitetsarbete. Kraven i föreskriften gäller all verksamhet reglerad i bl.a. Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Patientsäkerhetslagen samt Hälso- och sjukvårdslagen. Den gäller alla insatser till personer med funktionsvariationer, äldre samt individer och familjer i behov av socialt stöd i sin livsföring.

Styrmodellen och kvalitetsledningssystemet finns i IT-verktyget Stratsys. Styrmodellen bygger på processer, riskanalyser, egenkontroller och åtgärder. Arbetet pågår med att systematiskt kartlägga berörda processer samt utveckla egenkontroller utifrån riskanalyser kopplade till respektive process.

I dagsläget sker uppföljning av enskilda processer eller moment och dokumenteras separat. På sikt kommer denna uppföljning istället samordnas inom ramen för kvalitetsledningssystemet.

(10)

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2020, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 10(

24)

5 Samverkan

5.1 Samverkan för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten

Samverkan sker på olika sätt och i många olika konstellationer både internt och externt.

Intern samverkan sker med

• brukare/patient och deras anhöriga/närstående och legala ställföreträdare.

• mellan kommunen och den enskilde och med föreningar och frivilligorganisationer såsom pensionärs- föreningar och de kyrkliga församlingarna.

• förtroendevalda

• mellan myndighetsutövning och utförarna

• mellan verksamhetsområdenas olika enheter

• överförmyndarenheten

Extern samverkan sker med andra såsom:

• Vård- och omsorgscollage (samarbete mellan Ale Komvux, sektor ATO och äldreomsorg/funktionshinder i Lilla Edets kommun)

• Andra kommuner-exempelvis gällande verksamheten personligt ombud (PO) som drivs i samverkan med Kungälv och Stenungsund

• Nätverksgrupper inom SIMBA

• Skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF)

• Västra Götalandsregionens primärvårdsenheter (inkl. öppenvård) och slutenvård

• Försäkringskassan

• Arbetsförmedlingen

• GR

• Migrationsverket

• Lokala näringsidkare

• Privata assistansanordnare

5.1.1 Samverkansavvikelser (SIMBA)

Sammanställning av inkomna och skickade samverkansavvikelser;

• Totalt antal registrerade samverkansavvikelser: 121 st

• Antal samverkansavvikelser riktade mot sjukhus: 70 st

• Antal samverkansavvikelser riktade mot vårdcentraler: 25 st

• Antal samverkansavvikelser riktade mot våra egna verksamheter är 14 stycken.

Flertalet av samverkansavvikelserna tillhör kategorierna in- och utskrivningsprocessen mellan sjukhus, vårdcen- tral och kommun samt delregionala avtal och överenskommelser/riktlinjer och rutiner mellan samma vårdgi- vare/huvudmän.

In och utskrivning mellan sjukhuset, vårdcentralen och kommunen handlar i många fall om att läkemedelshante- ringen i vårdens övergångar brister. Patienter som skrivs ut från sjukhuset har många gånger en justerad läkeme- delslista, där nyinsatta läkemedel finns ordinerade, men läkemedelsbehandling som pågår sedan tidigare är ofta inte förnyade genom ordination eller medskickade till hemmet eller korttidsplatsen.

I överenskommelser om samverkan kring barn och unga samt personer med missbruk avser de flesta samverkansavvikelserna brister i följsamhet till upprättande av SIP. Det förekommer att kallelse till SIP skickas, men att

(11)

24)

kallade professioner uteblir.

Avvikelsehanteringen som rör vårdsamverkan ska finnas med i det lokala närområdet och diskuteras på Närom- rådesmöten som äger rum med representanter från sjukhus, kommun och vårdcentraler samt rehab. Punkten samverkansavvikelse ska finnas med på agendan för varje närområdesmöte (ca 4 gånger per år) för att möjliggöra dialog och konstruktiva lösningar på brister i samverkan, men har uteblivit under flera närområdesmöten under 2020.

Samverkansavvikelserna som riktas mot de enheter inom sektorn som arbetar i vårdsamverkan rör ofta brister i informationsöverföring in till sjukhus, det som kallas vårdbegäran. Sektorn har under 2020 mottagit sammanlagt 14 avvikelser, varav ca hälften handlar om att det saknas information när patienter skickas till sjukhuset. An- tingen att vårdbegäran är bristfälligt ifylld eller saknas helt. Några av avvikelserna handlar om brister i kommunikation eller samverkan mellan vårdgivarna i vårdkedjan.

5.1.2 Upprättad SIP i samband med utskrivningsprocessen

Antalet upprättade SIP i SAMSA uppgår totalt till 11 st för Ale under 2020. Resultatet för övriga kommuner i delregionen SIMBA är liknande. Ingen annan kommun har sammantaget fler upprättade SIP i SAMSA för helå- ret 2020.

Riktlinje för SIP är under 2020 reviderad och den beslutades 2020-11-03 av Vårdsamverkan i Västra Götaland och gäller till och med 2023-12-31. Under arbetet har man bland annat identifierat vikten av att få följsamhet till rutin att erbjuda och upprätta flera SIP än vad som görs idag. I samband med revideringen har även möjligheten att likställa SIP med andra planer tagits bort. Detta kommer sannolikt innebära att de SIP som idag dokumenteras på annat sätt än i SAMSA, kommer att minska.

Statistik över antalet upprättade SIP utanför SAMSA saknas.

Under vinter/våren/sommaren 2021 kommer utbildningstillfällen i SIP genomföras. Dessa sker delregionalt.

5.2 Samverkan med den enskilde och närstående

All vård och behandling samt stödinsatser ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samverkan med den enskilde och om denne önskar även de närstående. Samverkan med patienter innebär att ge förutsättningar för den enskilde att själv kunna påverka sin livssituation och den vård och det stöd som hen får. Personen ska ges möjlighet att delta i planeringen av vård och omsorg samt ha inflytande över genomförandet. Detta sker exempelvis genom deltagande i upprättandet av vårdplan och genomförandeplan. Den enskilde och dess närstå- ende ska informeras om att de kan lämna synpunkter och klagomål på verksamheten enligt fastställda rutiner (se avsnitt 9)

Vid utredning av hälso- och sjukvårdsavvikelser ska den enskilde och närstående erbjudas möjlighet att delta.

Inom socialtjänsten finns inte samma krav på delaktighet i utredningen om ett missförhållande. Där beskrivs i stället att enskilda bör hållas underrättad om utredningen samt om anmälan görs till IVO.

5.3 Barnkonventionen och barnets rättigheter i SoL, LSS och LVU

Barnets olika rättigheter slås fast i FN:s konvention om barnets rättigheter. Fyra av konventionens artiklar anses vara de grundläggande principerna. Det är principen om barnets bästa, barns rätt till inflytande, att varje barn har rätt till liv och utveckling och att inget barn får diskrimineras.

Som ett led i att förverkliga barnkonventionen har bestämmelser som grundas på de här principerna förts in i socialtjänstlagen, SoL, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och lagen med särskilda be- stämmelser om vård av barn och unga, LVU. Barnets bästa ska särskilt beaktas i socialtjänstens arbete. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- och behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgö- rande. Barn har rätt att få relevant information och komma till tals. Socialtjänsten ska ta hänsyn till barnets vilja

(12)

24)

utifrån barnets ålder och mognad.

Inom framför allt verksamhetsområde individ- och familjeomsorg har enheterna under året fokuserat på hur konventionens intentioner kan införlivas i det dagliga arbetet. Enheterna har genomfört olika utbildningsinsatser, anpassat dokumentation och vid verksamhets-/arbetsplatsträffar samtalat om barnperspektivet. Som gemensam satsning inom verksamhetsområdet beslutades att alla förste socialsekreterare skulle lyfta de fyra grundprinci- perna (artikel 2, 3, 6 och 12 i Barnkonventionen) i respektive arbetsgrupp och beskriva hur den egna enheten kan konkretisera arbetet utifrån dessa. Arbetet fortgår under 2021 med anpassning av rutiner, mallar, förhållningssätt etc.

Barnverksamheterna inom verksamhetsområde funktionshinder har också gjort anpassningar utifrån att säkra efterlevnaden av barnkonventionen i det dagliga arbetet. Fler stödpedagoger arbetar riktat till barnverksamheterna med metodfrågor och AKK (Alternativ och kompletterande kommunikation). Genomförandeplaner och aktiviteter för barnen/ungdomarna har också setts över.

Ett kommunövergripande arbete med barnkonventionen påbörjades under året men som bromsats upp – sannolikt som en konsekvens av pandemin.

(13)

24)

6 Struktur för riskanalys

Genom egenkontroll och analys av avvikelser görs fortlöpande bedömningar om det finns risk för att händelser ska inträffa som kan medföra vårdskada eller missförhållande. Ansvariga för detta är verksamhetschef HSL, medicinskt ansvarig sjuksköterska, socialt ansvarig samordnare och enhetschef. Inrapporterade avvikelser registreras och analyseras i verksamhetssystemet Treserva. Erfarenheterna återförs sedan till verksamheterna. Vid allvarli- gare händelser görs risk- och händelseanalyser. Patienter och anhöriga görs delaktiga i det arbetet.

Riskanalyser ska göras för att förhindra att händelser som skulle kunna medföra brister i verksamhetens kvalitet ska inträffa alt. ska inträffa igen (3 kap 3 § SoL). Det gäller även i samband med förändring i verksamhet eller efter tillbud/avvikelse som berör verksamheten. Vid dessa situationer används sektorns rutin för händelse- och riskanalys.

(14)

24)

7 Struktur för informationssäkerhet

En rutin för systematisk loggkontroll infördes 2018-01-01. Uppföljning av loggar i verksamhetssystemen ska dels säkerställa vårdgivarens pålitlighet gentemot medborgaren, dels ge anställda en trygghet som grundar sig i att man genom loggen kan styrka att åtkomst till information har varit befogad. Granskning av loggar görs varje kvartal genom stickprov av respektive enhetschef enligt fastställd rutin. Ett slumpmässigt urval av personalen granskas då under en tvådagars period.

På begäran av chef kan riktad loggning utföras av objektspecialist. Riktad loggning kan till exempel användas om en anställd har en närstående som är aktuell i verksamhetssystemet Treserva. Det kan även finnas anledning att kontrollera loggar om det förekommer speciellt sekretesskänsliga personer eller vid misstanke om otillbörlig an- vändning.

Kontrollkörning i HSA görs varje månad för att se så namn och adresser stämmer med folkbokföringen samt om någon har ett utgånget kort. Revision av HSA-katalogen görs årligen, detta för att kontrollera att registrerade personer fortfarande arbetar kvar i verksamheten.*

Införande av omsorgstelefoner inom hemtjänst har påbörjats under året, vilket har föregåtts av ett gediget in- formationssäkerhetshetsarbete där berörd verksamhet, IT-enhet och leverantör tillsammans har arbetat fram en säker hantering för den händelse att omsorgstelefonen skulle komma i orätta händer. Exempelvis blir telefonen obrukbar efter tre misslyckade inloggningsförsök och kan kontrolleras från IT-enheten som också styr vilka ap- par som finns i telefonen.

Under året har även PUB-avtal skrivits med de leverantörer där avtal tidigare saknades.

En kartläggning av samtliga verksamhetssystem pågår och kommer att följas av en konsekvensbeskrivning för respektive system i det fall något system skulle vara ur drift. Detta kommer att ske under 2021 liksom framtagande av rutin för registerutdrag utifrån GDPR.

*Katalogtjänst HSA används bland annat för att styra medarbetares behörighet i olika tjänster och system. När en användare loggar in i en tjänst, hämtas perso- nens behörighetsgrundande information från HSA. Baserat på till exempel yrkesroll, uppdrag och var användaren jobbar – avgörs sedan vilken information per- sonen har rätt att komma åt – och vad hen får göra. Behörigheten som medarbetaren får är också anpassad så att en och samma person ska kunna få tillgång till olika typer av information, beroende på uppdrag och tidpunkt.

(15)

24)

8 Rapporteringsskyldighet

Hälso- och sjukvårdspersonal är enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) skyldig att bidra till att hög patientsäker- het upprätthålls. All personalen ska till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada enligt lex Maria. Detsamma gäller händelser som innebär miss- förhållanden enligt lex Sarah, enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:5). Syftet med att rapportera inträffade avvikelser är att dra lärdom av vårdskadan/missförhållandet eller den negativa händelsen och att med riskförebyggande insatser förhindra att samma typ av avvikelse inträffar igen. Avvikelserapporterna berör också SoL/LSS insatser och inte enbart HSL. All personal rapporterar avvikelser enligt gällande rutin i verksamhetssystemet Treserva. Avvikelserna hanteras av enhetschef, socialt ansvarig samordnare och medicinskt ansvarig sjuksköterska.

En avvikelse är en händelse som medfört eller hade kunnat medföra något oönskat, till exempel:

• en icke förväntad händelse i verksamheten som medfört eller kunnat medföra risk eller skada för brukaren. Brister i utförandet, utebliven/fördröjd insats eller vård och behandling, fallskador mm utgör en avvikelse.

• Något som inträffar och inte överensstämmer med verksamhetens normala rutiner.

Avvikelsehantering innefattar att identifiera och rapportera avvikelser, klarlägga och åtgärda orsakerna, dokumentera, bedöma åtgärdernas effekt samt sammanställa och återföra resultaten. Den som upptäcker en avvikelse ansvarar för att:

• omedelbart hjälpa brukaren tillrätta genom att vidta akuta åtgärder

• inom hälso- och sjukvården; omedelbart kontakta sjuksköterska, ambulans eller liknande enligt riktlinje för kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal

• ta kontakt med ansvarig chef/jourhavande chef vid allvarliga händelser

• polisanmäla brott

• rapportera avvikelsen i verksamhetssystemet Treserva samt dokumentera händelsen i journal

Avvikelser är ett redskap för att verksamheten ska kunna utvecklas och kvalitetssäkras. Att rapportera avvikelser är viktigt för att verksamheten ska kunna ombesörja god, rättssäker och ändamålsenlig vård och omsorg. Verk- samheten kan genom avvikelsehanteringen se mönster och trender vilket är en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamheten kan därigenom identifiera nya eller ej tillgodosedda behov och utveckla verksamheten ur ett brukarperspektiv. Syftet med avvikelsehanteringen är att:

• identifiera systemfel i verksamheten

• dra lärdom av det som inträffat

• vidta förebyggande åtgärder för att förhindra att det inträffar igen, samt

• utveckla verksamheten

Rapporter och utredningar om missförhållande/vårdskador (lex Sarah/lex Maria) hanteras inte i verksamhetssystemet, dock kan en avvikelse leda till en lex Sarah/lex Maria utredning. Vid registrering av avvikelse finns det möjlighet för personal att uppge om avvikelsen bör utredas enligt lex Sarah/lex Maria. Vid avvikelser där man anser att utredning enligt lex Sarah bör ske ska även en särskild rapport enligt lex Sarah upprättas.

För att MAS/MAR ska kunna påbörja en fördjupad utredning enligt lex Maria och fatta beslut om händelseana- lys, ska en blankett besvaras enligt rutin och skickas till MAS/MAR inom två veckor från det inträffade.

Avvikelser i vårdsamverkan

Enligt det regionala hälso- och sjukvårdsavtalet mellan Västra Götalandsregionen och dess 49 kommuner som trädde i kraft den 1 april 2017, ansvarar respektive vårdsamverkansområde för att en gemensam rutin för avvikelsehantering finns framtagen.

Närvårdssamverkan SIMBA (Samverkan i mellersta Bohuslän och Ale) omfattas av:

• Regionens hälso- och sjukvård,

(16)

24)

• Folktandvården,

• beställd Primärvård,

• Vårdval Vårdcentral och

• Vårdval Rehab (all primärvårdsverksamhet utanför vårdcentralerna och rehab),

• Kungälvs Sjukhus,

• Barn-och ungdomshabiliteringen

• Kommunal vård, omsorg, socialtjänst och elevhälsa i Ale-, Kungälvs-, Stenungsunds- och Tjörns kommun och

• Västra Hälso-och sjukvårdsnämnden

Tills vidare sker utbyte av rapporterade avvikelser och svar på avvikelser i samverkan på avsedd blankett.

Inkomna avvikelser redovisas i systemverktyget Stratsys av socialt ansvarig samordnare avseende de ärende som rör socialtjänstens verksamhetsområden enligt SoL och LSS. Medicinskt ansvarig sjuksköterska sammanställer avvikelser rörande socialtjänstens verksamhetsområden enligt HSL. Analysen genomförs av respektive enhetschef där rapporten är hemmahörande och redovisas för omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden i och med den årliga kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen.

(17)

24)

9 Hantering av klagomål och synpunkter

En person som är missnöjd med socialtjänstens insatser eller vård- och behandling enligt hälso- och sjukvårdsla- gen, har rätt att framföra sina synpunkter och klagomål. Personen kan lämna sina synpunkter och klagomål via kommunens hemsida, på särskild blankett, brev, personligt besök eller via telefon. Synpunkter och klagomål kan även anmälas direkt till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, eller patientnämndens verksamhet. Mer information om hur man går tillväga finns på ale.se.

Inkomna synpunkter och klagomål i verksamheterna hanteras utifrån gällande riktlinjer i kommunen. Förutom att vidta åtgärder utifrån inkomna synpunkter och klagomål samt återkoppla till berörd person vid personligt möte, telefonsamtal och/eller mejl arbetar verksamheterna också med inkomna synpunkter och klagomål som en del i utvecklingen av verksamhetens kvalitet.

Synpunkter och klagomål som inkommit under året redovisas i systemverktyget Stratsys av socialt ansvarig samordnare avseende de ärende som rör socialtjänstens verksamhetsområden enligt SoL och LSS. Medicinskt ansvarig sjuksköterska sammanställer ärenden rörande socialtjänstens verksamhetsområden enligt HSL. Analysen ge- nomförs av respektive enhetschef där rapporten är hemmahörande och redovisas för omsorgs- och arbetsmark- nadsnämnden i och med den årliga kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen.

Antalet inkomna synpunkter och klagomål som registrerats under 2020 uppgår till 45 st för sektorn som helhet och fördelar sig enligt följande per verksamhetsområde:

Äldreomsorg 10 st Funktionshinder 11 st

Individ- och familjeomsorg 16

Särskilda boende och hemsjukvård 8 st

Dock finns det fall där enskild hört av sig via telefon och inte velat att synpunkten ska registreras eller vänt sig direkt till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) varför det reella antalet synpunkter och klagomål uppgår till fler än 45 st.

Information om hur man lämnar synpunkter och klagomål är ett förbättringsområde där verksamheterna arbetar med insatser på olika sätt för att öka kunskapen hos den enskilde. Inom äldreomsorgen har exempelvis samtliga omsorgstagare fått informationsbrev hem med aktuella kontaktuppgifter till enhetschef samt synpunktsblankett i syfte att underlätta kommunikationen med verksamheten och lättare kunna framföra synpunkter och klagomål.

Inkomna synpunkter och klagomål har bland annat berört;

• grannar på samma boende

• personals agerande

• hur skyddsprodukter med anledning av Covid-19 används

• bristande kompetens om patient på jourtid

• handläggning

• beslut

• bemötande och förhållningssätt

• kvalitet på insatserna

Synpunkter och klagomål gällande omsorgstagares möjlighet till att gå in i varandras bostäder resulterade i åtgär- den att investera i så kallade hotellås, det vill säga att enbart lägenhetsinnehavaren samt personal kommer in i bo- stad med stängd dörr.

(18)

24)

10 Resultat och analys

10.1 Uppföljning av genomförda egenkontroller, nämnd

Egenkontroll Metod för egenkon-

troll Frekvens/tidpunkt Utfall 2020 Kommentar Måluppfyllelse

Antal aktuella genom- förandeplaner i relat- ion till antalet brukare den 15/10 (SoL)

Dokumentgranskning Årligen 501/996 Om de brukare som

inte omfattas av kravet på genomförande- plan räknas bort från totalen blir utfallet 501/738, dvs ca 68 % som har en aktuell ge- nomförandeplan.

Ej uppnått

Antal aktuella genom- förandeplaner i relat- ion till antalet brukare den 15/10 (LSS)

Dokumentgranskning Årligen 220/272 Ca 81 % har en aktu-

ell genomförandeplan. Delvis uppnått

Av totalen på 996 brukare är det 258 som endast har trygghetslarm eller HSL-insatser och som inte omfattas av kravet på genomförandeplan. Nattpatrullen ska inte heller upp- rätta genomförandeplaner då dessa görs inom ramen för hemtjänsten.

Egenkontroll Metod för egenkon-

troll Frekvens/tidpunkt Kontroll genomförd

(ja/nej) Kommentar Måluppfyllelse

Vårdhygienisk egenkontroll

Checklista Årligen 2/27 Endast 2 av 27 en-

heter har genomfört den vårdhygieniska egenkontrollen. Flera enheter planerar dock att göra det inom ett par månader.

Ej uppnått

10.2 Analys av genomförda egenkontroller

Vid granskning av genomförandeplaner har det framkommit att dessa inte sparats på korrekt sätt i verksamhetssystemet och således inte räknas som upprättad. Det kan konstateras att det i realiteten finns fler klara genomfö- randeplaner än vad statistiken påvisar. Personal kan ibland även ha missat att upprätta ny plan med nytt datum när planen ska fortsätta som tidigare. Utfallet varierar mellan enheterna och de med lägre utfall ska omgående arbeta för ett 100 % resultat. Även processen för genomförandeplanen kommer att gås igenom med medarbetarna för att öka kunskapen och därmed även antalet personer med upprättade genomförandeplaner.

Inom korttidsverksamheten upplever personalen att det är svårt att upprätta genomförandeplaner för de omsorgstagare som har en kort vistelsetid, eftersom det är tidskrävande att upprätta planen och att den är komplice- rad/omfattande i sin utformning. Korttidsenhet arbetar med att hitta en för deras verksamhet mer lämplig ge- nomförandeplan.

Avseende egenkontrollen för vårdhygien med checklistan som redskap så har de flesta enheter angivet att de kommer att arbeta med checklistan under februari, vilket sektorledningen accepterat och beslutat att godkänna.

Detta med anledning av enheternas tuffa arbetsbelastning under de sista månaderna under 2020. Hygienombud kommer även utbildas på flera enheter inom verksamhetsområde funktionshinder. Frågan om basala hygienrutiner har (med tanke på pandemin) haft stort fokus under året och ett flertal fortbildningsinsatser har genomförts på temat. Det mycket låga antalet smittade med covid-19 i målgrupperna kan ses som ett kvitto på väl fungerande hygienrutiner i verksamheterna.

Inom verksamhetsområde funktionshinder lyfter man även arbetet med egenvårdsintyg som intensifierats under 2020. Dock har svårigheter med att få till en fungerande samverkan med regionen hindrat framdriften i frågan.

Detta har lyfts till samverkansorgan inom SIMBA.

Inom individ- och familjeomsorgen har verksamheten genomfört ytterligare egenkontroller än de som finns

(19)

24)

redovisade ovan. Exempelvis har barnavårdsutredningar granskats liksom försörjningsstödsärenden. Granskning- arna leder till såväl individuell som kollegial och organisatorisk utveckling, då dessa återkopplas både till enskilda handläggare och - avseende mönster i brister - även på gruppnivå. Generellt sett håller barnavårdutredningarna god kvalitet och svarar upp mot de lagstadgade krav som finns. Gällande försörjningsstödsärenden finns förbätt- ringsområden gällande uppdatering av information i ärenden så att den är aktuell och korrekt.

10.3 Uppföljning orosanmälan

Egenkontroll Utfall mars-dec 2020 Avslutade utan åtgärd mars-dec

2020 Kommentar

Antal orosanmälningar barn och unga

1314 (748) 524 461(133) tillförts pågående ärende.

853 (615) nya anmälningar varav 524 avslutats utan åtgärd.

Antal orosanmälningar vuxna 331 (184) 184 91 (29) tillförts pågående ärende.

240 (155 ) nya anmälningar varav 184 avslutats utan åtgärd.

Siffrorna utan parentes är det totala antalet inkomna orosanmälningar och siffrorna inom parentes är det totala antalet unika personer. Avslutas utan åtgärd innebär att ärende ej upprättats. Varje anmälan handläggs och berörd person/familj kontaktas varför utan åtgärd inte ska uppfattas som att anmälan avslutas utan att någon handläggning skett.

Individ och familjeomsorgen har under 2020 etablerat ett gemensamt mottag för allt inkommande, såväl ansök- ningar som anmälningar och rådgivning. Utöver orosanmälningar inkommer även ansökningar till verksamheten, vilka inte återfinns i ovanstående redovisning. En ansökan leder alltid till att ett ärende upprättas. Varje anmälan handläggs och berörd person/familj kontaktas. Utan åtgärd innebär således inte att anmälan avslutats utan att någon handläggning skett. Varje anmälan hanteras skyndsamt. En skyddsbedömning ska göras inom ett dygn och en förhandsbedömning inom 14 dagar om ett ärende ska upprättas.

Verksamheten ser en ökning av orosanmälningar avseende barn med i snitt 15 anmälningar fler per månad än föregående år. Orsaken till inkomna anmälningar är till stor del misstanke om våld, vilka alltid leder till att ett ärende upprättas. Enligt rutin ska samarbete mellan mottagningsenhet och enheten för barn- och unga ske i såd- ana ärenden och då redan i första mötet för att minimera antalet handläggare som barnet träffar. Då ökningen av inkomna anmälningar avseende barn varit hög under året har det uppstått tillfällen då rutinen inte kunnat följas.

Ärenden har upprättats och handlagts på mottagningsenheten för att senare lämnas över till utredande enhet.

En orosanmälan avseende en vuxen leder till att ett ärende upprättas om personen själv önskar stöd eller det be- döms finnas skäl att inleda ett ärende enligt tvångslagstiftning. Under året har verksamheten inte sett någon för- ändring i antalet orosanmälningar avseende vuxna 18 år och uppåt jämfört med tidigare år. Orosanmälningar avseende vuxna kan handla om våld i nära relationer, psykisk ohälsa och/eller missbruk/beroende. De ärenden som upprättats med tvångslagstiftning som grund har inte heller skiljt sig nämnvärt åt i jämförelse med föregå- ende år och kunnat avslutas utan tvingande insats.

10.4 Uppföljning av delegeringar

I genomsnitt har varje legitimerad Hälso- och sjukvårdspersonal ca 20 personal att följa upp delegeringsbeslut för. Uppföljning av delegeringsbeslut är identifierat som en viktig kvalitetssäkrande åtgärd i delegeringsförfaran- det. När delegerad personal utfört arbetsuppgifterna en tid, är det nödvändigt att följa upp hur arbetet utförs och att rutinerna fungerar. Detta ger möjlighet att förändra, förtydliga och korrigera eventuella felaktiga arbetssätt.

Rutinen för läkemedelsdelegering bygger på att två utsedda utbildningssjuksköterskor upprättar medarbetarens första delegeringsbeslut för läkemedelshantering, men beslutet upphör att gälla efter tre månader om inte en upp- följning av områdesansvarig sjuksköterska sker. Denna rutin säkerställer att samtliga nya delegeringsbeslut följs upp inom tre månader från upprättande.

(20)

24)

10.5 Indikatorer för god palliativ vård

Utfall 2020

Antal dödsfallsenkäter 71

Antal avlidna i kommunal hälso- och sjukvård 154

Antal registrerade dödsfall i Svenska palliativregistret är för 2020 är 71 st. Detta kan jämföras med 63 st 2019 och 69 st 2018. Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att förbättra vården vid livets slutskede. Data som inrapporteras bygger på dödsfallsenkäter som vårdpersonal fyller i en tid efter dödsfallet.

Sammanlagt har 154 dödsfall i den kommunala Hälso- och sjukvården registrerats i verksamhetssystemet 2020. I de fall dödsfallet sker i hemmet, registrerar sjuksköterskan i den kommunala hälso- och sjukvården dödsfallsen- käten. Om patienten avlider på sjukhus ansvarar sjukhusets personal för att registrera dödsfallsenkäten. Underla- get utgör en grund för det systematiska förbättringsarbetet hos respektive huvudman/vårdgivare.

Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för god palliativ vård visar att nästan samtliga parametrar för den palliativa vården i hemsjukvården förbättrats 2020. Dokumenterade brytpunktssamtal har minskat något, likaså mänsklig närvaro i dödsögonblicket. Tilläggas bör att målvärde för mänsklig närvaro i dödsögonblicket är = >90% och resultatet för hemsjukvården visar över 95%. Även oväntade dödsfall registreras till statistiken.

(21)

24)

Officiell statistik visar att totalt under 2020 har nio personer i Ale avlidit av eller med Covid -19. Statistiken före- faller ha en viss eftersläpning men är nog relativt nära verkligheten. Frågan om överdödlighet diskuteras nationellt och är självfallet av stort intresse. Statistiken visar att fluktuationen mellan åren är ganska stor och 2020 skil- jer sig inte på något anmärkningsvärt sätt från övriga år, se tabell nedan.

År 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Antal rapporterade dödsfall i Ale (totalt)

220 235 254 212 216 238

(statistik inhämtad från SCB).

10.6 Uppföljning av avvikelser under året

Avvikelse Utfall 2020 Kommentar

Lex Maria 0 En vårdskada är under utredning. Denna

komma slutföras under 2021 men inträffade under 2020.

Fallhändelser 1286

Läkemedelshändelser 1611

Lex Sarah 8

(22)

24)

Avvikelse Utfall 2020 Kommentar

Avvikelser avseende brister i bemötande och förhållningssätt, SoL

9

Avvikelser avseende brister i bemötande och förhållningssätt, LSS

10

Avvikelser avseende utebliven insats SoL 50 Avvikelser avseende utebliven insats LSS 38 Avvikelser avseende brister i handläggning och dokumentation SoL

31

Avvikelser avseende brister i handläggning och dokumentation LSS

11

Upprättade avvikelserapporter som rör hälso- och sjukvård domineras precis som tidigare år av fallhändelser och läkemedelshändelser. Sammantaget har dock läkemedelshändelser en sjunkande rapporteringsfrekvens under 2020, medan antalet fallrapporter tvärtom ökat i jämförelse med 2019.

En verksamhetsövergripande åtgärd som vidtagits inom äldreomsorgen är ”Rutin för Teamträff – ordinärt boende" där specifik instruktion kring tidsramar för avvikelseanalys i samverkan mellan professioner beskrivs. Då avvikelserapporterna inte förändrats i någon större utsträckning sedan tidigare år inom detta verksamhetsområde, har analysen visat att rutinen för genomförande av team-träffar behövde förbättras för att uppnå resultat rörande uppföljning och analys av fallolyckor i hemmet och larm om uteblivna eller för sent givna läkemedelsdoser i det digitala signeringssystemet MCSS. Resultaten av åtgärden kommer att följas upp avseende antalet inträffade avvikelser och uppföljningsrapporter över larm i MCSS som sammanfattas för verksamhetsområdet månadsvis.

Statistik över försenade och uteblivna doser presenteras för verksamhetscheferna med två månaders eftersläp- ning under året. Statistiken beskriver hur larm i signeringssystemet MCSS tas om hand och varierar från månad till månad.

Inom särskilda boenden för äldre har några enheter arbetat aktivt med en samplanering av de tidsintervall för läkemedelsadministrering för enskilda som ansvarig sjuksköterska sätter i digitala signeringssystemet MCSS.

Detta har givit positiv effekt och man ser på dessa enheter en procentuell förbättring av läkemedel givna i rätt tid jämfört med tidigare.

Under verksamhetsåret har även särskilda boenden utökat antal läsplattor på boendena för att möjliggöra en överblick för enhetens sammantagna läkemedelsadministreringar som ska ske under dygnet. De flesta boenden har med hjälp av den extra läsplattan, i tid upptäckt läkemedelsadministreringar som annars glömts.

Verksamheterna beskriver att uteblivna insatser enligt SoL och LSS under året har ökat mot bakgrund av pandemin. Insatser har fått prioriteras bort eller planeras om till annan dag och tid på grund av personalbrist. Verksam- hetsområdena har på grund av rådande pandemi även periodvis haft svårt att finna utrymme till att dokumentera avvikelser i verksamhetssystemet Treserva. Fördröjd verkställighet av insats avseende insatsen kontaktfamilj, där rekryteringen till sådana uppdrag är mycket svår, har också varit en utmaning under året, där en intensiv rekryte- ringskampanj har påbörjats.

Verksamheterna beskriver även avvikelser som avser brister i teknisk utrustning, samverkan och rutiner, fördröjd verkställighet samt brister i handläggning och dokumentation. Åtgärder som vidtagits på handläggarnivå är förtä- tad arbetsledning samt medhandläggare för att minska den höga arbetsbelastningen. Utvecklingsarbetet fortgår inom verksamheterna kontinuerligt genom åtgärder, utredning och uppföljning av avvikelser vilket skapar tillfälle till ett internt lärande. Fortsatt samverkan internt/externt, förbättrat arbetssätt utifrån bemötande och förhåll- ningssätt är ytterligare åtgärder som vidtas för att utveckla och höja säkerhet och kvalitet inom respektive verksamhet. Nya rutiner har även upprättats vilket bedöms ha gett god effekt.

Verksamhetsområdena har rapporterat 8 st lex Sarah under året, enligt följande:

Äldreomsorg 0 Funktionshinder 1

Individ- och familjeomsorg 4

(23)

24)

Särskilda boende och hemsjukvård 3

Åtgärder vidtogs omgående i alla ärenden för att säkerställa att inte ett liknande missförhållande ska inträffa på nytt. Nya rutiner och riktlinjer, samtal med personal, arbete med fokus på bemötande och förhållningssätt, för- bättrad introduktion för nyanställda och vikarier är exempel på några av de åtgärder som genomförts. Lex Sarah rapporterna har innefattat:

• missförhållanden rörande misstanke om stöld

• misstanke om övergrepp

• uteblivna insatser

• brister i handläggning och dokumentation

• brister i bemötande och förhållningssätt

Utredningarna avseende lex Sarah har fortgått under året med fokus på att komma i fatt med utredningsarbetet från 2019, som var ett år med många inkomna rapporter. Samtidigt som sektorn hade ett stort inflöde av rapporter enligt lex Sarah, genomfördes en stor utbildningssatsning avseende avvikelsehantering. Under utbildningspe- rioden prioriterades lex Sarah utredningarna ner vilket resulterade i att ca 20 utredningar från 2019 kvarstår att hantera.

Under 2020 har SAS haft en utredningsstödjare som succesivt har introducerats i arbetet gällande Lex Sarah och som varit behjälplig med inhämtande av utredningsunderlag via intervjuer. De utredningar som kvarstår från 2019 planeras att färdigställas under 2021, med förhoppning om att intervjuer kan genomföras via personliga möten igen. Att ett så lågt antal som 8 rapporter inkommit under 2020 kan ses som ett resultat av verksamheter- nas situation under rådande pandemi.

(24)

24)

11 Övergripande mål för 2021

Äldreomsorg

• Utveckla den interna samverkan mellan olika enheter.

• Kompetensutveckling för medarbetare inom hemtjänst om BPSD och social dokumentation.

• Fortsatt utvecklingsarbete gällande genomförandeplaner och dokumentation i journal

• Uppdatering av medarbetarna kunskap om SBAR – ett verktyg för strukturerad kommunikation mellan olika professioner inom vården.

• Utveckla teamträffar och inom ramen för dessa utveckla arbetet med fallprevention inom ordinärt boende

Funktionshinder

• Fortsatt utvecklingsarbete med genomförandeplaner.

• Förbättra samverkan med SIMBA gällande SIP-möten och egenvårdsintyg.

• Kompetensutveckling av medarbetare med fokus på bemötande och förhållningssätt, dokumentation, pedagogik, alternativ och kompletterande kommunikation, samt grundläggande kunskap om funktionsvariationer.

• Utveckla arbetet med egenkontroller och brukarundersökningar Individ- och familjeomsorgen

• Fortsätta arbetet med tillgänglighet, bemötande och förhållningssätt

• Säkerställa att handläggning av ärenden sker rättssäkert, med en rimlig handläggningstid samt med den enskildes delaktighet.

• Samverkan både inom verksamheten och med externa aktörer ska ske smidigt och skyndsamt för den enskildes bästa.

För att bibehålla och fortsatt utveckla god kvalitet kommer individ- och familjeomsorgen under 2021 dessutom fortsätta den processkartläggning som inletts under 2020, arbeta fram och färdigställa en internkontrollplan för verksamheten, fortsatt genomföra stickprov på handläggning och dokumentation samt genomföra brukarenkäter.

Verksamheten ska kontinuerligt revidera och ta fram nya rutiner när så behövs samt att göra dessa kända och lätt tillgängliga för all personal. Alla enheter ska arbeta för att skapa goda samarbeten såväl inom som utom verksamheten.

Särskilda boenden och hemsjukvård

• Utveckling av digitala stödsystem för att minska antalet avvikelser ex GPS-larm.

• Säkerställa tillräcklig kompetens och antal delegationer över sommarsemesterperioden

• Fortsatt kompetensutveckling för att säkra SoL-insatsernas utförande samt för att leverera en säker och jämlik rehab och sjukvård.

• Fortsatt utvecklingsarbete gällande utformning av mål och aktiviteter för genomförandeplaner.

• Ytterligare samverka mellan SIMBA-kommunerna och regionen för utveckling och förtydligande av den Nära vården. Den Nära vården innebär att sjukhushusets resurser når patienterna i deras egna hem och det förändrade uppdrag för kommunen och vårdcentraler som den förändringen kan innebära.

• Fortsatt utveckling av stödet till personer med demensdiagnos och deras anhöriga.

• Fortsatt målarbete och aktiviteter utifrån Äldreplanen, främst inom prioriterade temaområden och enligt modellen för invånardialog.