5.1 Samverkan för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten
Samverkan sker på olika sätt och i många olika konstellationer både internt och externt.
Intern samverkan sker med
• brukare/patient och deras anhöriga/närstående och legala ställföreträdare.
• mellan kommunen och den enskilde och med föreningar och frivilligorganisationer såsom pensionärs-föreningar och de kyrkliga församlingarna.
• förtroendevalda
• mellan myndighetsutövning och utförarna
• mellan verksamhetsområdenas olika enheter
• överförmyndarenheten
Extern samverkan sker med andra såsom:
• Vård- och omsorgscollage (samarbete mellan Ale Komvux, sektor ATO och äldreomsorg/funktionshin-der i Lilla Edets kommun)
• Andra kommuner-exempelvis gällande verksamheten personligt ombud (PO) som drivs i samverkan med Kungälv och Stenungsund
• Nätverksgrupper inom SIMBA
• Skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF)
• Västra Götalandsregionens primärvårdsenheter (inkl. öppenvård) och slutenvård
• Försäkringskassan
Sammanställning av inkomna och skickade samverkansavvikelser;
• Totalt antal registrerade samverkansavvikelser: 121 st
• Antal samverkansavvikelser riktade mot sjukhus: 70 st
• Antal samverkansavvikelser riktade mot vårdcentraler: 25 st
• Antal samverkansavvikelser riktade mot våra egna verksamheter är 14 stycken.
Flertalet av samverkansavvikelserna tillhör kategorierna in- och utskrivningsprocessen mellan sjukhus, vårdcen-tral och kommun samt delregionala avtal och överenskommelser/riktlinjer och rutiner mellan samma vårdgi-vare/huvudmän.
In och utskrivning mellan sjukhuset, vårdcentralen och kommunen handlar i många fall om att läkemedelshante-ringen i vårdens övergångar brister. Patienter som skrivs ut från sjukhuset har många gånger en justerad läkeme-delslista, där nyinsatta läkemedel finns ordinerade, men läkemedelsbehandling som pågår sedan tidigare är ofta inte förnyade genom ordination eller medskickade till hemmet eller korttidsplatsen.
I överenskommelser om samverkan kring barn och unga samt personer med missbruk avser de flesta samver-kansavvikelserna brister i följsamhet till upprättande av SIP. Det förekommer att kallelse till SIP skickas, men att
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2020, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 11(
24)
kallade professioner uteblir.
Avvikelsehanteringen som rör vårdsamverkan ska finnas med i det lokala närområdet och diskuteras på Närom-rådesmöten som äger rum med representanter från sjukhus, kommun och vårdcentraler samt rehab. Punkten samverkansavvikelse ska finnas med på agendan för varje närområdesmöte (ca 4 gånger per år) för att möjliggöra dialog och konstruktiva lösningar på brister i samverkan, men har uteblivit under flera närområdesmöten under 2020.
Samverkansavvikelserna som riktas mot de enheter inom sektorn som arbetar i vårdsamverkan rör ofta brister i informationsöverföring in till sjukhus, det som kallas vårdbegäran. Sektorn har under 2020 mottagit sammanlagt 14 avvikelser, varav ca hälften handlar om att det saknas information när patienter skickas till sjukhuset. An-tingen att vårdbegäran är bristfälligt ifylld eller saknas helt. Några av avvikelserna handlar om brister i kommuni-kation eller samverkan mellan vårdgivarna i vårdkedjan.
5.1.2 Upprättad SIP i samband med utskrivningsprocessen
Antalet upprättade SIP i SAMSA uppgår totalt till 11 st för Ale under 2020. Resultatet för övriga kommuner i delregionen SIMBA är liknande. Ingen annan kommun har sammantaget fler upprättade SIP i SAMSA för helå-ret 2020.
Riktlinje för SIP är under 2020 reviderad och den beslutades 2020-11-03 av Vårdsamverkan i Västra Götaland och gäller till och med 2023-12-31. Under arbetet har man bland annat identifierat vikten av att få följsamhet till rutin att erbjuda och upprätta flera SIP än vad som görs idag. I samband med revideringen har även möjligheten att likställa SIP med andra planer tagits bort. Detta kommer sannolikt innebära att de SIP som idag dokumente-ras på annat sätt än i SAMSA, kommer att minska.
Statistik över antalet upprättade SIP utanför SAMSA saknas.
Under vinter/våren/sommaren 2021 kommer utbildningstillfällen i SIP genomföras. Dessa sker delregionalt.
5.2 Samverkan med den enskilde och närstående
All vård och behandling samt stödinsatser ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samverkan med den enskilde och om denne önskar även de närstående. Samverkan med patienter innebär att ge förutsättningar för den enskilde att själv kunna påverka sin livssituation och den vård och det stöd som hen får. Personen ska ges möjlighet att delta i planeringen av vård och omsorg samt ha inflytande över genomförandet. Detta sker ex-empelvis genom deltagande i upprättandet av vårdplan och genomförandeplan. Den enskilde och dess närstå-ende ska informeras om att de kan lämna synpunkter och klagomål på verksamheten enligt fastställda rutiner (se avsnitt 9)
Vid utredning av hälso- och sjukvårdsavvikelser ska den enskilde och närstående erbjudas möjlighet att delta.
Inom socialtjänsten finns inte samma krav på delaktighet i utredningen om ett missförhållande. Där beskrivs i stället att enskilda bör hållas underrättad om utredningen samt om anmälan görs till IVO.
5.3 Barnkonventionen och barnets rättigheter i SoL, LSS och LVU
Barnets olika rättigheter slås fast i FN:s konvention om barnets rättigheter. Fyra av konventionens artiklar anses vara de grundläggande principerna. Det är principen om barnets bästa, barns rätt till inflytande, att varje barn har rätt till liv och utveckling och att inget barn får diskrimineras.
Som ett led i att förverkliga barnkonventionen har bestämmelser som grundas på de här principerna förts in i socialtjänstlagen, SoL, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och lagen med särskilda be-stämmelser om vård av barn och unga, LVU. Barnets bästa ska särskilt beaktas i socialtjänstens arbete. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- och behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgö-rande. Barn har rätt att få relevant information och komma till tals. Socialtjänsten ska ta hänsyn till barnets vilja
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2020, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 12(
24)
utifrån barnets ålder och mognad.
Inom framför allt verksamhetsområde individ- och familjeomsorg har enheterna under året fokuserat på hur konventionens intentioner kan införlivas i det dagliga arbetet. Enheterna har genomfört olika utbildningsinsatser, anpassat dokumentation och vid verksamhets-/arbetsplatsträffar samtalat om barnperspektivet. Som gemensam satsning inom verksamhetsområdet beslutades att alla förste socialsekreterare skulle lyfta de fyra grundprinci-perna (artikel 2, 3, 6 och 12 i Barnkonventionen) i respektive arbetsgrupp och beskriva hur den egna enheten kan konkretisera arbetet utifrån dessa. Arbetet fortgår under 2021 med anpassning av rutiner, mallar, förhållningssätt etc.
Barnverksamheterna inom verksamhetsområde funktionshinder har också gjort anpassningar utifrån att säkra efterlevnaden av barnkonventionen i det dagliga arbetet. Fler stödpedagoger arbetar riktat till barnverksamhet-erna med metodfrågor och AKK (Altbarnverksamhet-ernativ och kompletterande kommunikation). Genomförandeplaner och aktiviteter för barnen/ungdomarna har också setts över.
Ett kommunövergripande arbete med barnkonventionen påbörjades under året men som bromsats upp – sanno-likt som en konsekvens av pandemin.
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2020, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 13(
24)