Har klassrumsklimatet förändrats någonting efter placering av djuren?

Enligt elevernas dagboksanteckningar har klassrumsklimatet förändrats i båda klasserna. Eleverna skriver att de har blivit mindre högljudda i respekt till djuren. Många säger sig har haft djuren som referenspunkt i samtal, vilket kan ha gjort att de har pratat mer om djuren utanför sin närmsta vänskapskrets. De har även haft nyfikenhet inför djuren då många har tittat till djuren efter raster. Två elever tyckte att det blivit stökigare på grund av nyfikenheten vilket också är förståeligt då djuren vid tillfället var placerade nära dessa elevers platser. Med tiden minskade antalet elever som ansåg att det skett någon förändring. Det kan bero på att eleverna tröttnade på

dagboksanteckningarna, för att djuren bara tillfälligt förbättrade klassrumsklimatet så att fler noterade det eller att förändringen har blivit den nya normen vilket gör att färre noterar det. 7.2.4 Avslutande reflektioner

Det jag tror är att intresset och ett öppet sinne hos eleverna och pedagogen är nödvändigt för att en förändring med hjälp av djur ska ske. De elever som är nyfikna och intresserade av djur kan med stor sannolikhet påverkas i större utsträckning än de elever som har ett mindre intresse. Längden på studien tror jag också påverkar resultatet mycket. Fem veckor var enligt eleverna för lång tid om man använder sig av dagboksanteckningar som datainsamlingsmetod, men för kort tid för att se någon långvarig inverkan av djuren. Eleverna hade under studiens gång möjlighet att arbeta med djuren två gånger var vilket kan vara för kort tid för eleverna att knyta an till djuren så väl att de ser djuren som en trygg punkt. Även om bandet börjat bildas under denna tid är det inte säkert att det påverkar elevernas fysiska eller mentala hälsa (stycke 3.3, stycke 3.4). Däremot kunde lärarna i respektive klasser observera att eleverna som haft tidigare erfarenhet av djurgrupperna ökade sin sociala status bland klasskamraterna.

35 Att använda sig av djur i undervisningen kan vara en bra metod då eleverna genom den praktiska kunskapen kanske kan tillägna sig den teoretiska kunskapen lättare. Studier från Admire (2013), Lynch & Herbert (2015) och O’Connor (2018) visar att djuren kan vara en bas för djupare diskussioner men också en gemensam referenspunkt kring liknande situationer eller djur. Ödlor skulle jag absolut rekommendera att använda sig av då de inte är så komplicerade att ta hand om varken för elever eller lärare (Terrariedjur, 2012, 13 juli; Terrariedjur, 2018, 26 november). Däremot behöver man fundera lite över valet av ödla. Precis som Lynch & Herbert (2015) skriver behöver djuret vara estetiskt tilltalande för eleverna men man behöver också välja ett djur efter hur aktivt det är. Leopardgecko är ett fysiskt tilltalande djur men det är nattaktivt vilket betyder att eleverna ser det inte naturligt utan när de fysiskt hanterar djuren. Därför är en dagaktiv ödla bättre i avseendet att eleverna kan få en mer naturlig interaktion med ödlan även om det bara är genom att titta in i terrariet. Precis som elev Ö9 kommenterade hade skäggagam eller leguan varit intressant att inkludera i en undersökning. Vad gäller de vandrande pinnarna var det snarare det estetiska

tilltalandet som felade. De vandrande pinnarna var aktiva nog för att eleverna skulle kunna observera dem på avstånd, men vissa elever ville inte ha fysisk kontakt med dem då de tyckte att insekterna såg otäcka ut. Här skulle man i stället välja en annan art än Trachyaretaon carmelae. Fjärilar eller malar hade kunnat vara ett alternativ då de är mer estetiskt tilltalande, de är inte heller krävande i skötsel. För att öka intresset för insekterna hade man kunnat inkludera större svärmare såsom Deilephilia elpenor, större snabelsvärmare, eller Mimas tiliae, lindsvärmare. Dessa finns naturligt i Sverige och kan därför vara motiverande för eleverna att använda sig av. Då de inte är nya invasiva arter kan man också släppa ut dessa när de nått vuxet stadie.

De studier som granskats kring djur i undervisningssammanhang har sällan genomförts i Sverige. Den forskning som gjorts i Sverige kopplat till djur handlar till stor del om hundar som hjälpmedel vid läsning. Forskning kring insekter och reptilers påverkan på elever skulle behöva utökas, både inom Sverige även internationellt. På grund av tidigare nämnda anledningar, djurgrupperna är lättskötta, har låg ekonomisk påverkan, inte kräver konstant uppsikt och kan hanteras av allergiker, anser jag att reptiler och insekter skulle kunna vara ett bra inslag i klassrummen.

36

Referenslista

Admire, M. (2013). The Effects of Incorporating Classroom Pets into the Fourth Grade Science

Curriculum [Thesis, Texas Christian Univercity]. ProQuest.

https://repository.tcu.edu/bitstream/handle/116099117/4442/Admire_tcu_0229M_10398.pdf?seq uence=1&isAllowed=y

American Veterenary Medical Associations (u.å.). Animal-assisted interventions. Hämtad 2021-04- 29 https://www.avma.org/resources-tools/avma-policies/animal-assisted-interventions-

definitions

Beetz, A M. (2017). Theories and possible processes of action in animal assisted interventions.

Applied Developmental Science, 21(2), 139-149.

https://doi.org/10.1080/10888691.2016.1262263

Braun, V. & Clarske, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in

Psychology, 3(2). https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber

Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Liber

Daly, B. & Morton, L L. (2009). Empathic Differences in Adults as a Function of Childhood and Adult Pet Ownership and Pet Type. Anthrozoös, 22(4), 371-382.

https://doi.org/10.2752/089279309X12538695316383

Daly, B. & Suggs, S. (2010). Teachers’ experiences with humane education and animals in the elementary classroom: implications for empathy development. Journal of Moral Education,

39(1), 101-112. https://doi.org/10.1080/03057240903528733

Dancer, A. (2012). Pets in the Classroom: The Difference They Can Make [Bachelor’s thesis, St. John Fisher College]. FisherPub.

https://fisherpub.sjfc.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1253&context=education_ETD_masters Flom, B. L. (2005). Counseling with Pocket Pets: Using Small Animals in Elementary Counseling

Programs. Professional School Counseling, 8(5), 469-471.

https://www.proquest.com/docview/213359271/fulltextPDF/4BAC00F94124DD2PQ/1?accounti d=11754

Folkhälsomyndigheten. (u.å.). Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/8169d0d0a5a846d29cf4b6a7cfd1dffb/skolpr estationer-skolstress-psykisk-ohalsa-tonaringar-16003-webb.pdf

37 Herbert, S. & Lynch, J. (2017). Classroom Animals Provide More Than Just Science Education.

Science & Education, 26(1-2), 107-123. https://link.springer.com/content/pdf/10.1007/s11191- 017-9874-6.pdf

Hirsh, Å. (2019). Bedömning för validitet i grundskolan. Skolverket. Hämtad 2021-05-20 från

https://www.skolverket.se/download/18.fea8b7016850ad8308989/1550650012473/Undervisning sutvecklande%20bed%C3%B6mning%20Hirsh%20grundskolan_2019-02.pdf

Howe, D. (2013). Attachment theory. In M. Gray & S. Webb (Ed.), Social work: Theories and

Methods (pp. 75-87). Sage

Hörnfeldt, H. (2019). Skrämmande djur: Kulturella aspekter på zoofobi. I S. Ekström & L. Kaijser (Red.), Djur: Berörande möten och kulturella smärtpunkter (s. 199–229). Makadam Förlag Jaara Åstrand, J. (2012). Ekonomirapport. En skola med svångrem. Lärarförbundet

https://res.cloudinary.com/lararforbundet/image/upload/v1612780181/7538df65a48c66e957e488 45d0af83af/Rapport_En_skola_med_svangram.pdf

Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Lärande som

begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i Sverige, 17(3–4), 152-170.

https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/2462/2241

Jordbruksverket. (2021, 8 februari). Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens hos

sällskapsdjur. https://jordbruksverket.se/djur/hastar-och-sallskapsdjur/sjukdomar-hygienregler- och-antibiotikaresistens-hos-sallskapsdjur#Hygienregler

Jordbruksverket. (2021, 8 mars). Reptiler och groddjur. https://jordbruksverket.se/djur/hastar-och- sallskapsdjur/reptiler-och-groddjur

Jordbruksverket. (2021, 12 april). Djurskyddet i Sverige. https://jordbruksverket.se/djur/djurskydd- smittskydd-djurhalsa-och-folkhalsa/djurskyddet-i-sverige

Lemelin, R. H. (2011). To bee or not to bee: whether ‘tis nobler to revere or to revile those six- legged creatures during one’s leisure. Leisure Studies, 32(2), 153-171.

https://doi.org/10.1080/02614367.2011.626064

Leonard G. & Allen K. (2013). Experiences in Nature: Resolute Second.Plane Directions Toward Erdkinder. The NAMTA Journal, 38(1), 153-163. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1078055.pdf Linder, D. E, Mueller, M. K., Gibbs, D. M., Alper, J. A. & Freeman, L. M. (2018). Effects of an

Animal-Assisted Intervention on Reading Skills and Attitudes in Second Grade Students. Early

38 Lynch, J & Herbert, S. (2015). Affirming irregular spaces in a school-wide curriculum initiative: A

place for the animals. Curriculum Inquiry, 45(3), 285-303. https://doi.org/10.1080/03626784.2015.1031060

McCune, S., Kruger, K. A., Griffin, J. A., Esposito, L., Freund, L. S., Hurleys, K. J. & Bures, R. (2014). Evolution of research into the mutual benefits of human-animal interaction. Animal Frontiers, 4(3), 49-58. https://doi.org/10.2527/af.2014-0022

Meadan, H. & Jegatheesan, B. (2010). Classroom Pets and Young Children. Supporting Early Development. Young Children, 65(3), 70-77.

https://search.proquest.com/docview/873822959?pq-origsite=gscholar&fromopenview=true Mills, D. & Hall, S. (2014). Animal-assisted interventions: making better use of the human-animal

bond. Veterinary Record, 174(11), 269-273. https://doi.org/10.1136/vr.g1929 Montessori, M. (1948). The Discovery of The Child. Aakar Books.

https://books.google.se/books?id=G3EvGGUKS14C&printsec=frontcover&hl=sv&source=gbs_ ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false

Muldoon, J C., Williams, J M., Lawrence, A B. & Currie, C. (2019). The nature psychological impact of child/adolescent attachment to dogs compared with other companion animals. Society and

Animals, 27(1), 55-74. https://doi.org/10.1163/15685306-12341579

O’Connor, J B. (2018). A Qualitative Case Study of Teacher Perceptions of the Motivations of

Students in Humane Education [Doktorsavhandling, Northcentral Univercity]. ProQuest.

https://search.proquest.com/docview/2016788669?pq-origsite=gscholar&fromopenview=true O’Haire, M E., McKenzie, S J., McCune, S. & Slaughter V. (2013). Effects of Animal-Assisted

Activities with Guinea Pigs in the Primary School Classroom. Antrozoös, 26(3), 445-458. https://doi.org/10.2752/175303713X13697429463835

Patel, R. & Davidsson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Studentlitteratur AB

Pinto, L.E. & Foulkes D. (2015). Well-Being and Human-Animal interactions in schools: The Case of “Dog Daycare Co-Op”. Brock Educational Journal, 24(2), 62-73.

HTTPS://DOI.ORG/10.26522/BROCKED.V24I2.395

Samuelsson, Marcus. (2017). Lärarens ordning och reda. Ledarskap i klassrummet. Natur & Kultur Shipley, N., J. & Bixler, R., D. (2017). Beautiful Bugs, Bothersom Bugs, and FUN Bugs: Examining

Human Interactions with Insects and Other Arthropods. Anthrozoös, 30(3), 357-372. https://doi.org/10.1080/08927936.2017.1335083

39 SJVFS 2019:19. Statens jordbruksverks föreskrifter om djur i undervisning.

https://jvdoc.sharepoint.com/sites/sjvfs/Shared%20Documents/2019_19/2019-

019.pdf?originalPath=aHR0cHM6Ly9qdmRvYy5zaGFyZXBvaW50LmNvbS86Yjovcy9zanZm cy9FVW1HRVVPQklmeE90R1dUdVpIUVZDSUJHckhPeTZENTZodXZpcGhmdF9ObEZ3P3J 0aW1lPWVoWk82aURfMkVn

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet. Reviderad 2019.

https://www.skolverket.se/getFile?file=4206

Skolverket. (2020, 130 oktober). Tvånget att prestera ökar ungas hälsa.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om- forskning/tvanget-att-prestera-paverkar-ungas-halsa

Terrariedjur. (2012, 13 juli). Leopardgecko. https://guides.library.ju.se/apa/webbplatser Terrariedjur. (2018, 26 november). Trachyaretaon carmelae.

https://www.terrariedjur.se/caresheet/other/t_carmelae

Tjörnhagen, A. & Österberg, J. (2017). Pedagogiska perspektiv på djur i fritidshem och skola [Kandidatuppsats, Malmö Högskola]. DiVA. https://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1489209/FULLTEXT01.pdf

Treat, W A. (2013). Animal-Assisted Literacy Instruction for Students With Identified Learning

Disabilities: Examining the Effects of Incorporating a Therapy Dog into Guided Oral Reading Sessions[Thesis, University of California]. ProQuest.

https://escholarship.org/content/qt6552t4mx/qt6552t4mx.pdf

Uttley, C. M. (2013). Animal Attraction: Including Animals in Early Childhood Classrooms. YC

Young Children, 32(4), 16-21. https://www.jstor.org/stable/pdf/ycyoungchildren.68.4.16.pdf Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Vetenskapsrådet. Hämtad 2021-05-24

https://lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet. Hämtad 2021-04-12

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf

40

Bilagor

Bilaga 1