Hastigheter och sanktioner

Jämfört med svenskarna var invandrarna mindre benägna att överträda hastig- hetsbestämmelserna och hade en mera negativ attityd till detta. Studien visar också att ju längre respondenterna har varit i Sverige, desto vanligare var det att de överträder hastighetsbestämmelserna.

Enligt intervjuundersökningen respekterade ca 76 procent av invandrarna hastighetsbestämmelserna i tätort och ca 66 procent utanför tätort. Fartsyndare hittade man ofta bland lågutbildade och yngre män. Däremot förhöll sig kvinnor mer negativa än män till fortkörning. Vidare kunde vi dra slutsatsen att attityden mot fortkörning inte var lika negativ som mot exempelvis rattfylleri. Endast hälften ansåg att straffen för fortkörning var för milda. En relativt stor andel (en fjärdedel) var okunniga om vilka påföljderna var för rattfylleri och fortkörning.

I likhet med svenskarna kör en del invandrare för fort, varför vi rekommen- derar:

• Ökad information och attitydpåverkande åtgärder riktade till invandrare, sär- skilt till lågutbildade och yngre män.

Även här är ett samarbete med invandrarföreningarna att rekommendera.

5.4 Oskyddade trafikanter

I allmänhet var invandrarna ganska nöjda med de oskyddade trafikanternas situation och få ansåg att det var farligt för fotgängare, cyklister och barn. De som i sitt hemland bott på landsbygden eller i mindre städer var mera nöjda med bilförarnas beteende än de andra. Den grupp som kände sig minst trygg var latin- amerikaner och de oroade sig också mera över sina barns säkerhet. Resultaten visade också att respondenterna varken var mera överbeskyddade eller mera nonchalanta än andra när det gäller att låta barn gå ut ensamma. Rent generellt fanns det stora variationer i svaren om barns säkerhet och någon enhetlig bild över ”invandrares” syn på barns trygghet i trafiken fanns inte. I denna studie var cyklandet mera utbrett än vad andra studier visat, vilket kan bero på att respon- denterna var bosatta på mindre orter eller i småstäder. Skälet till att man inte cyklar var för män och yngre, att de inte har någon cykel och för kvinnor och äldre, att de inte kan eller vågar.

5.5 Jämförelse mellan trafikförhållanden i hemlandet och

i Sverige

Invandrarna fick själva ta upp relevanta ämnen om trafikförhållanden i Sverige. De flesta ansåg inte att det fanns något som var bättre i hemlandets trafik, något som förstärktes ju längre man varit i Sverige. I sin motivation till vad som var bättre i Sverige angavs följande:

• Poliskontroller/trafikpolisverksamheten fungerar bättre • Förarna är mer disciplinerade

• Färre kör alkoholpåverkade

• Hastighetsbestämmelserna efterlevs i högre grad • Man tänker mer på barn i trafiken

• Vägarna och skyltningen är bättre • Det är mindre trängsel i trafiken. Det man var kritisk över gällde följande:

• Vägförhållanden – dålig belysning, otillräcklig snöröjning

• Otillräckliga kontroller – man skulle ingripa hårdare mot rattfylleri, raggare och de som parkerar fel. Man borde också kontrollera äldre förares hälsotill- stånd bättre

• Cyklisternas bristande respekt.

Svaren var i vissa stycken motsägelsefulla vilket i och för sig inte är anmärk- ningsvärt, eftersom de grundas på respondenternas individuella erfarenheter i Sverige men också i deras eget hemland.

5.6 Informationskanaler

I beskrivningen ovan har vi lyft fram invandrarföreningarnas roll då det gäller att öka medvetenheten om trafiksäkerhetsfrågor, men en annan institution som också bör nämnas är ”Svenska för invandrare”. De flesta nyinkomna invandrare lär sig svenska genom SFI–undervisningen och vi föreslår därför att:

• Pedagogiskt material som behandlar trafiksäkerhet utarbetas för att sedan an- vändas i svenskundervisningen inom ramen för SFI.

Information kan också spridas med hjälp av invandrarnas egna tidningar, TV– och radioprogram samt finnas tillgänglig hos de olika invandrarföreningarna.

Att satsa på trafiksäkerhetsinformation riktad särskilt till invandrare, moti- veras inte enbart av att dessa i vissa avseenden är mindre säkerhetsmedvetna än svenskar. Ofta behöver svenskar och invandrare samma budskap. Men man måste räkna med att den information som utgår till allmänheten genom de van- liga kanalerna inte nödvändigtvis når fram till invandrare i samma utsträckning som den når svenskar. En fördel är också att genom speciellt riktade åtgärder kan informationen utformas med hänsyn till mottagargruppernas bakgrunds- kunskap och språkkunskaper.

Slutligen bör det betonas att själva begreppet invandrare visade sig vara tve- tydigt. Studien pekade på att det fanns relativt stora skillnader inom invandrar- gruppen som berodde på individens nationalitet och därmed vore det fel att utgå från invandrare som en kategori. Förutom nationalitet var även andra faktorer viktig såsom; ålder, kön, utbildning och attityder.

6 Referenser

Ajzen, I (1988): Attitudes, personality and behaviour. Open University press, Milton Keynes, UK.

Allwood, J & Franker, G & Kós–Dienes, D (1985): Förförståelse och attityder i arbetslivet och skyddsfrågor. FAAS Projektrapport I. Papers in Anthro- pological Linguistics 14. Institutionen för Lingvistik, Göteborgs universitet. Anund, A (1998): Skyddsutrustning för barn i bil i ett användarperspektiv.

Notat 50, Statens Väg och Transportforskningsinstitut, Linköping.

Bergman, L & Hedencrona, E & Kós–Dienes, D (1988): Samarbete, förståelse och attityder. Fallstudier av tvärkulturell kommunikation på svenska ar- betsplatser. FAAS Projektrapport IV. Papers in Anthropological Linguistics 18. Institutionen för Lingvistik, Göteborgs universitet.

Cedersund, H-Å (1998): Bilbältesanvändning i Sverige 1997. Meddelande 839, Statens Väg och Transportforskningsinstitut, Linköping.

Christie, N (1995a): Social, economic and Environmental Factors in Child Pedestrian Accidents. Project report 116. Safety and Environment Resource Centre. Transport research laboratory, Crowthorn, Berkshire.

Christie, N (1995b): The High Risk Child Pedestrian: Social, Economic and Environmental Factors in their Accidents. Project report 117. Safety and Environment Resource Centre. Transport research laboratory, Crowthorn, Berkshire.

Forward, S (1994): Theoretical models of attitudes and the prediction of dri- vers’ behaviour. Uppsala Psychological Reports no 434, Department of psychology, Uppsala University, Sweden.

Hohenadel, D & Porschen, KM & Seliger, A (1985): Unfälle ausländischer Kinder – Eine Analyse des Daten aus 12 Städten für Strassenwesen. Bereich Unfallforschung, Köln.

Lawson, SD (1991): The involvment of ethnic minorities in road accidents: Data from three studies of young pedestrian casualities. Traffic Engi- neering and Control.

McKenna, FP & Stanier, RA & Lewis, C (1991): Factors underlying illusory self–assessment of driving skill in males and females. Accident Analysis and Prevention, 23, 45–52.

Murray, Å (1977): Onyktra olycksförare har låga betyg. Välfärdsbulletinen Nr 1.

Murray, Å (1998): The home and scholl background of young drivers in- volved in traffic accidents. Accidident Analysis and Prevention. Vol 30, pp 169 – 182.

Parker, D & Manstead, ASR & Stradling, SG & Reason, JT (1992): Deter- minants of intention to commit driving violations. Accident Analysis and Prevention, 24, 117–131.

Stasson, M & Fishbein, M (1990): The relation between perceived risk and preventive action: A within–subject analysis of perceived driving risk and intentions to wear seat–belts. Journal of Applied Social Psychology, 20, 1541–1557.

Wenäll, J (1996): Dödsolyckor med barn i bil 1993 och 1994. Notat, Statens Väg– och Transportforskningsinstitut, Linköping.

Wittenbraker, J & Gibbs, L (1983): Seat belt attitudes, habits, and behavior: An adaptive amendment to the Fishbein model. Journal of Applied Social Psychology, 13, 406–421.

von Hirsch, E (1996): Flyktingar i den Svenska trafikmiljön. Rapport till Vägverket.

Vägverket (1998): Trafik – Resultat från 1997 års enkätundersökning. Pub- likation 1998:26.

Bilaga 1 Sid 1 (2)