Jämförelse mellan trafikförhållanden i hemlandet och i Sverige

Fortkörning tycks vara något mer acceptabelt. Bara hälften av de tillfrågade, framför allt kvinnor, äldre och högutbildade, vill att fartsyndare ska bestraffas hårdare. Attityden mot fortkörning mildras i takt med antalet år i Sverige.

Nästan en fjärdedel visste inte vilka påföljderna för rattfylleri eller fortkör- ning är; ändå anser många av dem att straffet bör skärpas. Kunskaper om straffet för fortkörning är bättre än om straffet för rattfylleri.

3.2.6 Jämförelse mellan trafikförhållanden i hemlandet och i Sverige

Den sista frågan gav respondenterna möjlighet att själva ta upp ämnen om trafik- förhållanden i Sverige, vilka de själva tycker är intressanta och relevanta i sam- manhanget.

Fråga 42 handlar om det finns någonting i Sverige, när det gäller trafik, som fungerar sämre än i deras eget hemland. Tabell 45a visar resultaten från dessa svar.

Tabell 45a Jämförelse med hemlandets och Sveriges trafik/Kön

Något som är bättre i hemlandets trafik?

Män Kvinnor Totalt

n % n % n %

Nej 115 65,71 84 64,12 199 65,03

Bättre i Sverige 30 17,14 34 25,95 64 20,92

Kritik mot Sverige 19 10,86 8 6,11 27 8,82

Vet ej/inget svar 11 6,29 5 3,82 16 5,23

Totalt 175 100,0 131 100,0 306 100,0

n= antal personer

De flesta, 65 procent, anser inte att det finns något som är bättre i hemlandets trafik, utav dessa menar 21 procent att situationen är bättre eller mycket bättre i

Sverige. Kvinnor är mer nöjda med trafikförhållandena i Sverige: 26 procent ut- trycker sin uppskattning jämfört med 17 procent för männen. Kritik mot de svenska trafikförhållandena är vanligare bland män (11 procent) än bland kvinnor (6 procent).

Tabell 45b visar om det finns några skillnader mellan de olika respondenterna beroende på deras eget ursprungsland.

Tabell 45b Jämförelse med hemlandets och Sveriges trafik/Ursprungsland Något som är

bättre i hem- landet?

Nej Bättre i

Sverige

Kritik Vet ej/svar Totalt

n % n % n % n % n % Afrika 8 4,04 4 6,25 0 1 5,9 13 4,25 Arabländer 26 13,13 15 23,44 2 7,41 1 5,9 44 14,38 Asien 7 3,54 4 6,25 0 0 11 3,59 Ö Europa 4 2,03 1 1,56 0 0 5 1,63 Iran 37 18,69 0 1 3,70 1 5,9 39 12,75 Jugoslavien 95 47,98 29 45,31 19 70,37 13 76,40 156 50,98 Latinamerika 7 3,54 10 15,63 5 18,52 0 22 7,19 Turkiet 14 7,08 1 1,56 0 0 15 4,90 inget svar 0 0 1 5,9 1 0,33 Totalt 198 64 27 17 306 100,00 n= antal personer

Kritik mot svenska trafikförhållanden kommer framför allt från latinamerikaner och ex–jugoslaver. De från Afrika, Turkiet, Iran och övriga Asien kan inte nämna något som var bättre i deras respektive hemländers trafik.

Tabell 45c visar om det finns någon skillnad mellan de som avlagt svenskt körkortsprov och de som inte gjort detta i deras inställning till hemlandets och den svenska trafiken.

Tabell 45c Jämförelse mellan hemlandets och Sveriges trafik/svenskt körkorts-

prov

Finns det något som är bättre i hemlandets trafik? Har svenskt körkortsprov Utan svenskt körkortsprov Totalt n % n % n % Nej 119 62,96 79 67,52 198 64,7

Nej, det är bättre i Sverige 38 20,11 26 22,22 64 20,9

Kritik mot trafik i Sverige 21 11,11 6 5,13 27 8,8

Vet ej/inget svar 11 5,82 6 5,13 17 5,6

Totalt 189 100,0 117 100,0 306 100,0

n= antal personer

Respondenter som har avlagt körkortsprov i Sverige är mera kritiska till trafiken i Sverige jämfört med dem som inte avlagt samma prov. I övrigt anser de i liknande grad att det inte finns något som är bättre i hemlandet jämfört med

Sverige. Tabell 45d visar om ankomstår har något effekt på deras inställning till den svenska trafiken i jämförelse med hemlandets.

Tabell 45d Jämförelse mellan hemlandets och Sveriges trafik/Ankomstår

Finns det något som är bättre i hemlandets trafik?

Ankomstår till Sverige

1985–87 1988–91 1992–95 Totalt

n % n % n % n %

Nej 47 77,05 42 67,74 110 60,11 199 65,03

Bättre i Sverige 10 16,39 17 27,42 37 20,22 64 20,92

Kritik mot Sverige 3 4,92 3 4,84 21 11,47 27 8,82

Vet ej/inget svar 1 1,64 0 0,00 15 8,20 16 5,23

n= antal personer

Ju längre man har varit här i Sverige, desto mindre anser man att det skulle finns något som är bättre i hemlandets trafik. Kritiken mot trafiken i Sverige är van- ligast bland dem som har anlänt relativt nyligen. Kritiska iakttagelser är mer än dubbelt så vanliga i denna grupp än hos de tidigare anlända. Respondenter som flyttade hit mellan åren 1988–91 anser i högre grad än de övriga att trafikför- hållandena är bättre i Sverige.

I intervjun fick respondenterna motivera varför de tycker att Sverige har bättre trafikförhållanden. De flesta argument återkommer hos flera respondenter. Som fördelar jämfört med hemlandet nämns att:

• svensk polis inte kan mutas

• poliskontroller/trafikpolisverksamheten fungerar bättre • förare är mer disciplinerade

• färre förare kör då de är påverkade av alkohol • hastighetsbestämmelser följs bättre

• man tänker mer på barn i trafiken • vägarna och skyltning är bättre • det är mindre trängsel i trafiken.

Knappt nio procent tycker att trafiken i Sverige förtjänar viss kritik. Deras ogill- ande gäller framför allt följande:

• vägförhållandena: dålig belysning, otillräcklig snöröjning

• otillräckliga kontroller: man ingriper inte tillräckligt hårt mot rattfylleri, raggare, felparkerare och man kontrollerar inte heller hälsotillståndet hos äldre bilister

• cyklister, vars framfart upplevs som störande.

Dessutom riktas i enstaka fall kritik mot ”inkompetenta körskolor”, mot höga kostnader för bilister, mot bilister som inte blinkar i tid, mot hastighetsregler: för hög hastighet i tätort, för låg på motorvägar, mot för mycket förbud men också mot för lite förbud.

Sammanfattning – trafikförhållande i hemlandet och i Sverige

En stor majoritet av de intervjuade anser att trafikförhållandena i Sverige är minst lika bra eller t.o.m. bättre i Sverige än i deras respektive ursprungsländer.

Jämförelsen mellan Sverige och andra länder ger en till synes motsägelsefull bild om trafikförhållandena i Sverige: bra respektive dåliga vägar, för mycket respektive för lite kontroll etc. Det är i och för sig inte anmärkningsvärt, efter- som svaren grundas på respondenternas individuella erfarenheter i Sverige och i hemlandet. Basen för jämförelsen varierar följaktligen.

Det intressanta är kanske inte hur man värderar vissa förhållanden i Sverige, utan vilka ämnen som uppmärksammas i svaren. När man i en intervju blir om- bedd att exemplifiera vad som är bättre eller sämre i Sverige jämfört med ursprungslandet, väljs företeelser som man själv tycker är relevanta och viktiga i sammanhanget. Ingen har tagit upp t.ex. bilparkens kvalitet, parkeringsregler, körkortsålder eller cykelhjälm: dessa upplevs antagligen inte som centrala frågor för bedömningen av ett lands trafikkultur.

Resultaten tyder på att för den tillfrågade gruppen är följande frågor viktiga: • rattfylleri

• trafikkontroll • hastighetsregler • vägkvalitet och

• medtrafikanters disciplin.

Detta gällde oavsett om man utdelar kritik eller beröm ifråga om dessa förhåll- anden. De ämnesområden som invandrare själva tar upp i intervjuerna har direkt relevans för deras känsla av säkerhet i trafiken, vilket tyder på att det i den undersökta gruppen finns ett intresse av att få mer information om trafiksäker- hetsfrågor.