När en människas upplevelse och vad som händer inom en individ under vissa omständigheter studeras, är en hermeneutisk ansats passande att ha som rättesnöre och vetenskaplig utgångspunkt. Ingenting kring och inom eleven blir oviktigt enligt ett sådant sätt att studera ett fenomen (Starrin & Svensson, 1996). Studien syftar inte till att mäta eller generalisera, utan har som mål att få inblick i hur några olika elever kan uppleva perioden då de är nya i en skola och hur de upplever att de personligen skulle vilja hitta eller har erfarit att de hittat trygghet. Med en hermeneutisk utgångspunkt och tolkning letas det inte efter enhetliga och generaliserbara svar, utan intresset är riktat mot att få bättre förståelse för det som studeras.
Hermeneutik
Starrin och Svensson (1994) förklarar att ordet hermeneutik kommer av det grekiska ordet Hermes, som var namnet på gudarnas budbärare, vilken hade i uppgift att tolka det ofta dunkla budskap som gudarna hade så att det blev förståeligt för folket. Hermeneutik betyder därför ”att tolka”, ”att förklara” och ”att klargöra”. Hermeneutik som metod har länge använts inom humanvetenskapen för att tolka innebörden i texter, men som vetenskaplig metod inom till exempel pedagogiken och psykologin är det ett relativt nytt sätt att tolka. Inom hermeneutiken söker man ett budskap genom att studera mänskliga handlingar eller utsagor i hela dess fulla kontext. Frågorna som ställs handlar om innebörd och intentioner och kunskapen som söks handlar ”om hur innebörder och intentioner hos unika människor och företeelser sedda i sina sammanhang av tid, rum och mening kan förstås” (Starrin & Svensson, 1994, s. 73).
Med en hermeneutisk vetenskaplig metod söker man kunskap om hur till exempel en enskild människa upplever det i sitt unika sammanhang. Det betyder att vad ett urval av människor upplever inte rakt av kan återspegla hur alla människor skulle uppleva samma situation, eftersom varje människas upplevelse är subjektiv och påverkas av yttre omständigheter i livet, vilka erfarenheter man bär med sig, personlighet med mera. Men insikten i en människas upplevelse kan ändå ge kunskap som ökar möjligheterna att förstå, möta och förhålla sig till andra människor i ungefär samma situation. I processen för att förstå är det av betydelse att få syn på så många delar som möjligt för att kunna gå från helhet till del och sen till helheten igen, för att bättre kunna se bakom handlingar och ord och på så vis kunna tolka och förstå intentioner och innebörder. Förförståelsen har också en betydande roll för hermeneutikern. Den kan bestå av olika slags kunskaper, till exempel teorier, erfarenheter och insikter som
Svensson, 1994). Det är också viktigt att försöka få ett så rikt material som möjligt för att kunna belysa frågan ur många olika perspektiv (Kvale, 1997; Starrin & Svensson, 1994). Observationer, intervjuer, deltagande i aktiviteter, samtal och miljöstudier är exempel på sätt att söka svar på sin fråga. Att vistas i det sammanhang där intervjupersonerna befinner sig och skapa sig en uppfattning om jargongen och miljön där, har även betydelse för förförståelsen och förberedelsen för kvalitativa intervjuer (Kvale, 1997). Det gäller inom det hermeneutiska forskningsfältet att hitta det sätt som ger bäst information om det man studerar vid varje tillfälle, vilket kan se olika ut från fall till fall. Enligt Sjöström (1994, i Starrin & Svensson, 1994) finns det inte någon metod som är fel i sig själv egentligen, utan frågan som avgör om det är en vetenskaplig metod är om den är lämplig i sammanhanget och ett bra sätt att söka svar på frågeställningarna man har. Det finns inte heller någon exakt gräns på hur länge materialinsamlingen får ta. Detta får gradvis växa fram under studiens gång och beror på hur mycket information som kommer in och när forskaren upplever att den fått allt den behöver (Kvale, 1997; Starrin & Svensson, 1994).
Hermeneutisk ansats i studien
Genom hela studien har det funnits en hermeneutisk tolkning av materialet och detta sätt att tolka blev speciellt viktigt vid analysen av de gjorda intervjuerna. Enligt Kvale (1997) har hermeneutiken traditionellt sett varit ett sätt att tolka texter, där tolkningsprincipen bygger på en process där forskaren försöker förstå en text genom att se betydelsen av de enskilda orden och sedan jämföra det med betydelsen av texten i sin helhet och sedan jämföra den nu funna förståelsen med de enskilda orden igen. Denna tolkningsprocess, som brukar kallas ”den hermeneutiska cirkeln”, skulle sedan kunna fortgå i all oändlighet, men i praktiken pågår den tills den nått en slags mättnad i och med att forskaren tycker sig ha hittat en enhetlig betydelse utan några inre motsägelser.Till sist bör den som tolkar se till att bevara intervjuns autonomi, det vill säga att det som sagts under intervjun är referensramen för temats tolkning. Vid tolkningen är det alltså viktigt att forskaren håller sig till innehållet i uttalandena och försöker förstå och vidga meningen av intervjupersonens livsvärld. Tolkningen ska ge en bild av det som inte är uppenbart givet och på så sätt berika innehållet i de uttalade orden. För att kunna förnimma nyanserna i intervjupersonernas uttalanden måste intervjuaren vara väl insatt i ämnet, men samtidigt vara väl medveten om sin egen förförståelse och sin egen subjektiva tolkningsroll (Kvale, 1997).
I denna studie utgör erfarenheter tillsammans med förförståelse genom teorier om bland annat trygghet och lärande och därefter kvalitativa intervjuer, med analys och tolkning som följd, en sammanfattande tolkning och förståelse för hur elever upplever sitt behov av trygghet och hur de hittar trygghet under första tiden på en ny skola.
Forskningsetik
Under hela arbetet med en studie, från tidig planering till slutligt resultat, behöver forskaren ta etiska aspekter i betänkande. I en kvalitativ intervjuundersökning handlar det om vad människor upplever eller erfar i olika situationer. Under och efter en intervjusituation påverkas både informant och intervjuare av samtalet. Den som blir intervjuad, delar med sig
av sin livsvärld och kanske yppar saker som den inte brukar dela med andra. Den som intervjuat å sin sida, får se in i en annan människas inre värld och bär ett stort ansvar att förvalta detta på ett bra sätt (Kvale, 1997).
Varje del under studiens upplägg har sin etiska övervägning och nedan återges hur dessa tagits i beaktande med utgångspunkt från Kvales stadieindelning för en forskningsstudies arbetsgång.
Tematiseringens etiska fråga handlar om syftet med studien och vem eller vilka det berör
(Kvale, 1997). I denna studie är elever i åk 1-5 som är nya i en skola, målgruppen för syftet. Målet med studien är i slutändan att få en bättre inblick i några elevers upplevelser av att vara nya på en skola och denna inblick kan gynna lärares förståelse för hur en ny elev känner sig och vad den har behov av, vilket i sin tur kan gynna eleven.
Planeringens etiska fråga har med informanternas samtycke och skydd att göra (Kvale, 1997).
För intervjuerna har de riktlinjer för etiska överväganden som anges i Vetenskapsrådets råd
inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning (2002), tagits i beaktande. De
forskningsetiska principer som återfinns där anger fyra krav för forskaren att ta hänsyn till, vilket utgörs av informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Detta innebär enkelt uttryckt att informanterna bör informeras om vad studien har för syfte, vad intervjuerna ska användas för, att deltagandet är frivilligt och i vilken grad de intervjuade personerna kommer att vara anonyma i studien. Forskaren bör också vara medveten om och säkerställa att materialet inte heller används för något annat syfte än den tilltänkta studien.
Huvudmän för skolan där studien planerar att utföras bör underrättas och förfrågas om tillstånd för utförande av studien (Vetenskapsrådet, 2002). Därför sändes till att börja med ett brev (Bilaga 1) till rektor på de tilltänkta skolorna, där rektorn informerades om studiens syfte och konfidentialitet och ombads ge sitt skriftliga medgivande eller avböjande. Elever och deras föräldrar tillfrågades både muntligt och skriftligt där det beskrevs vilken typ av intervju som skulle genomföras, vad syftet var, om den grad av konfidentialitet intervjuerna innebar och deras frivilliga deltagande (Bilaga 2).
Intervjuns etiska fråga berör konfidentialiteten och innebär att forskaren behöver ta ställning
till hur intervjun kommer att återges, hur mycket av syftet som ska delas med informanten samt säkerställa att inte ovidkommande får tillgång till materialet och att identiteten hos informanterna inte kan röjas (Kvale, 1997). I denna studie informerades informanterna om studiens syfte så väl det var möjligt. De blev även informerade om att det inspelade materialet och utskrifterna skulle märkas med koder och att inga namn på vare sig stad, skola eller person skulle omnämnas i studien. Med hänsyn till deras ålder ansågs det inte nödvändigt att förklara ytterligare hur återgivningen av intervjuerna skulle se ut.
Utskriftens etiska fråga handlar om hur tillförlitlig intervjun är när den skrivits ut. Val för
i studien eller undersöka om det är möjligt att återkomma till informanten om något är oklart under transkriberingen (Kvale, 1997). För att säkra tillförlitligheten för både tolkning och utskrift gjordes vid intervjuernas slut en sammanfattande återkoppling till det som sagts och personerna som blev intervjuade i den här studien hade möjlighet att bestrida eller bejaka delar eller helheten av detta. Det fanns sedan möjlighet att återkomma för båda parter om något behövde tilläggas eller om frågor skulle uppstå.
Analysens etiska dilemma gäller tolkning och kritisk analys av intervjuer som är gjorda och
utskrivna (Kvale, 1997). Den sammanfattande återkopplingen som gjordes under intervjuerna var ett sätt att försäkra sig om att tolkningen skulle bli så nära som möjligt det informanterna menade och för att de skulle veta hur deras ord tolkats. Att informera dem om hur olika tolkningsmöjligheter kommer att finnas i slutrapporten ansågs inte relevant med tanke på deras ålder.
Verifieringens etik handlar om att forskaren behöver säkerställa att det som förmedlas i
rapporten är kritiskt granskat (Kvale, 1997). Genom tidigare granskning av litteratur har en förståelse byggts upp som ligger som en god grund för att koppla och granska det insamlade materialet mot.
Rapporteringens etiska del gäller i stort sett samma etiska fråga som intervjuns. Här handlar
det om vilka ställningstaganden som behöver tas i fråga om intervjupersonernas konfidentialitet (Kvale, 1997). I rapporteringen nämns varken namn eller kön eller något annat som kan röja de intervjuades identitet och det används inte heller några citat från intervjuerna. Rapporten bygger på den tolkning och förståelse som den skrivande har och detta blev även informanterna och deras föräldrar muntligt informerade om.