Hinder för jämställdhet i klassrummet (Tema C)

Några av lärarna hade spontant svårt att se hinder med ett jämställdhetsarbete i klassrummet, men efter en tids fundering kunde samtliga lyfta någonting som de ser som ett hinder. Lärare C lyfte kulturkrock som ett hinder. Citat av lärare C:

Det har ju hänt att jag har haft nysvenskar vars föräldrar kan säga att “min flicka får inte sitta bredvid någon pojke och hon får inte vara i den gruppen” och ja sådana där saker, det kan ju vara ett hinder och det är ju jättesvårt när det blir så, då måste man ju tala om hur det är i Sverige och att vi gör ingen skillnad och så vidare. Det kan vara besvärligt och det kan vara ett hinder, det har jag varit med om.

Lärare A hade svårt att se något hinder där hon uttryckte att hon inte upplever någon svårighet med att arbeta med jämställdhet. Vid frågan om hon ser något hinder med jämställdhetsarbetet i klassrummet förklarade hon att hon hittar på ett hinder, som för henne inte uppstått, men om

någon elev ifrågasätter eller inte håller med om att det ska vara lika för alla så skulle hon se det som ett hinder.

Lärare D förklarade att hon ser flera hinder med jämställdhetsarbetet i klassrummet där hon dels uttrycker att det generellt idag är för stora elevgrupper och dels dåligt med lokaler för att arbeta med ämnet i mindre grupper. Hon lyfte även att det idag inte finns tillgång till färdigt material för att arbeta aktivt med ämnet jämställdhet. Lärare D ändrar dock sitt svar genom att lägga till att hon inte har vetskap om det finns något färdigt och fungerande material. Lärare D berättade att hon kör sitt egna race för att försöka nå ut till alla elever. Hon förklarade att Lgr 11 är hennes styrdokument och att hon försöker undervisa utifrån vad som står där, men att hon i sin utbildning inte har lärt sig hur hon ska undervisa om jämställdhet. Lärare B ansåg att sin egna okunskap och syn på jämställdhet är det största hindret. Citat av Lärare B:

Det är nog okunskap om min egna syn på jämställdhet, det är nog det största hindret. Jag måste ju också bli medveten om hur jag egentligen ser på jämställdhet, så okunskap om mitt eget tänk kring jämställdhet, det är nog det största.

Lärare B kompletterade sitt svar genom att lägga till att hon inte har tänkt på hinder utifrån ett jämställdhetsperspektiv tidigare och säger att hon behöver läsa på mer om vad jämställdhet är. Lärare E förklarade att hon inte ser något hinder med sitt arbete. Hon beskrev dock att hon tror att för mycket fokus på att arbeta jämställt kan leda till motsatt effekt. Citat av Lärare E:

Nej egentligen inte, det enda jag är rädd för är att det blir så mycket fokus så att det inte blir jämställt för att du tänker så mycket på att det ska vara det och då tillskriver man att det redan är ett problem eller liksom då har jag redan bestämt att det finns ett jämställdhetsproblem om jag tänker att jag ska ha det som fokus. Egentligen inget hinder men jag tänker att blir det för mycket blir det som att jag tycker att det är skillnad.

Lärare E utvecklade sitt resonemang genom att säga att hon vill att jämställdhet ska finnas med i vardagen och att hon inte vill arbeta med jämställdhet i ett temaarbete. Hon förklarade att hon vill se barnen med hjälp av deras namn istället för att se könen hos barnen och att barnen ska få vara som de är. Vidare uttryckte hon att man är bra på olika saker och gav som exempel att alla killar inte är bra på att spela fotboll. Hon påpekade dock att hon inte ser detta som ett hinder och hon ansåg att det är upp till var och en hur mycket fokus man vill lägga på jämställdhetsarbetet i klassrummet.

7.3.1 Analys: Hinder för jämställdhet i klassrummet

Under detta tema framkom att respondenterna i undersökningen kunde tydliggöra olika hinder med jämställdhetsarbetet i klassrummet och likt det Hjälmeskog (2000) lyfter, råder det olika uppfattningar kring hur jämställdhet ska uppnås (s. 56). Lärare E uttryckte att hon ansåg att om man arbetar aktivt och mycket med jämställdhet kan det vara ett hinder då hon menar att det kan leda till att man faktiskt gör skillnad mellan könen. Detta säger dock emot SOU (2004:115) som lyfter fram att både kvinnor och män i samhället upprätthåller genusmönster genom relativt omedvetna sätt (s. 35).

Lärare D kopplade till styrdokumenten och är därmed medveten om att jämställdhet är en aspekt som ska finnas med i undervisningen, dock vet hon inte riktigt hur undervisningen ska utföras. Hjälmeskog (2000) beskriver att läroplanen lämnar utrymme för att själv tolka och värdera kring hur man ser på jämställdhet (s. 56). Lärare D uttryckte att hon försöker undervisa utifrån styrdokumenten, men hon beskriver att hon varken fått utbildning eller material inom ämnet jämställdhet, vilket leder till att hon behöver köra sitt egna race. Lärare B beskrev sin okunskap kring jämställdhet som det största hindret där hon är medveten om att hon har dålig koll inom ämnet. Även detta kan kopplas till det Hjälmeskog (2000) lyfter, att även om det idag råder enighet om jämställdhet så uppstår det än idag olika uppfattningar kring vad jämställdhet är (s. 56). Lärare A kunde spontant inte komma på ett hinder kring det nuvarande jämställdhetsarbetet i klassrummet. Hon kunde dock komma på ett fiktivt hinder som skulle kunna uppstå i klassrummet. Hon beskrev att om någon elev skulle ifrågasätta arbetet kring jämställdhet och likvärdighet i klassrummet så skulle hon se det som ett hinder. Lärare C lyfte att hon har haft elever med föräldrar som ifrågasatte hennes arbete kring jämställdhet, vilket hade framkommit genom att föräldrar hade sagt att deras flicka inte fick tillhöra vissa grupper eller sitta bredvid pojkar i klassrummet. Hon behövde därför förklara för föräldrarna att i Sverige behöver man förhålla sig jämställt i skolundervisningen och att man inte får göra skillnad mellan pojkar och flickor. Lärare C:s kommentar kan kopplas till kapitel 2 i Lgr 11 där det står att personalen som arbetar i skolan behöver förhålla sig jämställt (Skolverket, 2019, s. 10).