1. Inledning
7.1 Vilka hinder eller fördelar ser läraren med användningen av de moderna smarta
7.1.1 Fördelar
Smarta verktyg underlättar elevens och lärarens dagliga arbete med hjälp av appar som används till kommunikation som Facebook, Elits eller SMS. Dessa appar underlättar kontakten mellan elev och elever eller mellan lärare och elever. SMS, Facebook, Google Talk eller andra sociala medier kan ha även positiva effekter enligt forskningsrapporten, dessa skapar kontakter och underlättar grupp-, projektarbetet (Molin, 2011). Denna
kommunikation kan struktureras enligt SHELL-modellen. . De kommunikationsmedel som används i skolorna genererar sociala relationer, flyttar världens bibliotek allt närmare till hands, samt utökar informationsutbudet. Detta utvecklar elevernas
kommunikationsförmåga, språk och uppfattning. Den här processen är en del av ett strukturerat informationsutbyte mellan enheterna inom SHEL-modellen.
Enligt forskningen gällande IKT som verktyg betonas de kommunikativa praktikerna och deltagandet i sociala interaktioner som kan ske via bloggar, sociala nätverkssidor Facebook (Molin, 2011, s.36). Administrationsarbetet är lättare att utföra men tiden som går åt administration har inte minskat eftersom mängden av uppgifter som ska bokföras har ökat markant under senare åren.
Andra typer av applikationer som används för informationssökning hjälper eleven att hitta fakta och att utveckla en kritisk granskning av det som finns på nätet och i olika databaser som Wikipedia (är inte säkert vetenskaplig granskat databas), Nationalencyklopedin eller databaser för att hitta olika patent. Det gäller dock att leda lektionerna tillsammans med sina lärare genom betydelsefulla diskussioner, argumentationer och källkritik. Det är även ytterst viktigt att läraren visar eleverna hanteringen av olika typer av källor så att de blir rustade för källkritisk granskning. Eleverna lär sig då att vara självkritiska och att kunna skilja mellan sanning och bluff (Sjøberg, 2009, s.510) och (Aristovnik, 2014).
Smarta verktyg hjälper både eleven och läraren vid skrivuppgifter, redovisningar och lektionsgenomgångar. Bland dessa verktyg är någon typ av Office packet, specifika appar för ämnet teknik som CAD och simuleringsprogram eller GeoGebra som hjälper till med uppgifter som involverar matematik.
Vid lektionsgenomgångar kan smartabordet skapa en trevlig lärandemiljö om läraren utnyttjar dess interaktiva egenskaper. Planerade och varierande lektioner fångar elevernas intressen och breddar deras förståelse för olika moment (Jönsson, 2009). Att eleverna dessutom jobbar på egen hand utifrån egna perspektiv, givetvis under vägledning av en lärare, leder till större motivation och intresse för ämnet (Skolverket, 2014). Med interaktivitet blir även elevernas engagemang större jämfört med enkla Powerpoint undervisning. Det här engagemanget gör att eleverna lär sig lättare. Numera är lärarrollen annorlunda där de klassiska böckerna i pappersform byts ut mer och mer till böcker med olika elektroniska format. Här utnyttjas smarta enheter för fullt med syfte till att skapa ett större engagemang bland elever. Dessa verktyg höjer elevernas självkänsla eftersom flertalet elever anser sig vara experter inom smarta enheter vilket ibland underlättar undervisningen. (Sjøberg, 2009, s.511-513). Cox (2012) konstaterade behovet av att dagens skolor bör använda sig av den nya tekniken i sina undervisningar, eftersom dessa har en direkt verkan på elevernas lärande. Enligt de flesta lärare kan verktyget bidra till en lärorik, hemtrevlig miljö som gynnar inlärningen och minskar disciplinärsvårigheterna på grund av elevernas högre delaktighet i lärandeprocessen.
Vissa moment inom teknik kräver specifika appar för att kunna lära ut det som
formuleras i ämnesplanen. För att kunna göra det behöver läraren känna sig bekväm med smarta verktyg. Pedagogen behöver självfallet en användbar kompetens inom den
teknologiska utvecklingen för att han/hon ska kunna bidra i lärandeprocessen (Valiente, 2010). Baserat på forskningsresultat associerar de flesta lärare begreppet IKT med ”verktyg för lärande”, ”verktyg för att effektivisera bitar” eller till ”att göra lärandet mer
praktiskt” (Molin, 2011, s.35). Enligt Molin (2011, s.35) kan dessa verktyg handla om ” handhavandet och färdigheten att använda olika så kallade datorbaserade mjukvaror för administration, presentation, bearbetning och kommunikation”. De flesta av lärarna känner sig förtrogen med tekniken även om de inte har gått någon vidareutbildning inom området men dessa har tidigare erfarenheter. Enligt Dewey (1999, s.184) måttsätts erfarenhetens värde i mer eller mindre kunskap och sammanhang, samt till vilka relationer den har lett till. Deweys pedagogik lägger stor vikt på ”learn to do by knowing and to know by doing” enligt Applied Psychology från 1889. En verklighetsbaserat miljö kan knytas direkt till SHELL modellen där miljön (Figur 1) påverkar direkt lärandesituationen. Läraren som har gått vidareutbildning och har en positiv inställning till smarta verktyg känner sig också bekvämt med tekniken.
7.1.2 Hinder
Trots att det står i skollagen och i läroplanen 2011 om att eleverna ska ha tillgång till smarta verktyg är tillbudet inte detsamma runtom i Sverige, säger Matz Nilsson,
ordförande för Sveriges skolledarförbund. ”Tyvärr har vi inte någon gemensam nationell strategi för digitaliseringen av skolan”, påpekar Nilsson,” och inte heller en nationell digital plan för dagens skolor” (Esborn, 2014).
Lärarnas observation är att i skolmiljön, bland eleverna, prioriteras det sociala livet högt. Det resulterar i att eleverna ägnar mycket uppmärksamhet och tid till att skapa sociala relationer, vilket påverkar deras utbildning. Det gör att eleven lätt tappar fokus (Lejon, 2014). En av lärarna säger till och med att det finns vissa fördelar med att förbjuda mobilen under lektionen. Forskningsresultaten visar även att smarta verktyg ”uppfattas som problematiskt genom att de är distraherande för studenterna som riktar
uppmärksamhetens fokus åt annat håll” (Molin, 2011, s.42). Dessa störande stressfaktorer skapas av appar som SMS, Facebook, Youtube eller surfande utan lektionsanknytning.
Den enorma mängden applikationer i form av digitala läromedel som finns innebär alltså nya källkritiska utmaningar både för lärare och för elever vilket kan bli tidskrävande och där mycket dyr skoltid går till spillo, speciellt om informationen härstammar från ogranskade källor. Källkritik ska uppmuntras hela tiden och göras till en levande
diskussion. Vissa elever förstår kanske inte hur de ska göra och halkar därför in på "fel" Internetsidor (Calderon, 2012). Åsikterna går isär angående observationen ovan. Beroende på erfarenhet och användarens skicklighet kan smarta enheter och applikationer både effektivisera eller försämra det pedagogiska arbetet i skolan.
Ett annat problematik som ganska ofta förekommer är "klipp och klistra". Detta kan leda till att eleverna direkt överför informationen till sina texter utan att ens veta vad det är som kopieras. Deras texter omvandlas till kvantitet utan kvalitet (Nordenfors, 2013).
IKT med smarta verktyg integrerat i lärarplattformar ger en möjlighet att visualisera och konkretisera utbildningen men lärarplattformen kan även utgöra ett hinder och skapa ett stressmoment om eleven eller läraren inte är tillräckligt bekant med det (Molin, 2011).
De flesta lärare anser att användningen av smarta enheter inte har minimerat tiden som går åt till administration. Datorstrul och okunskap när det gäller användningen av
applikationer är tidskrävande. Det finns en risk att en interaktiv undervisning omvandlas till en katederundervisning där det i centrum står en ”PowerPoint-apa” med ett gäng gapande elever som utråkade passagerare.
7.2 Vilka hinder eller fördelar ser eleven med användningen
av moderna smarta verktygen i skolarbetet?
7.2.1 Fördelar
Eleverna anser att smarta verktyg har många användbara ”appar” som kan hjälpa till med läxor både i skolan och hemma. Eleverna påstår att applikationer gör lektionen roligare och man lär sig mer. Smarta enheterna skapar variation och ”lek” i klassrummet. Enligt Freinet det meningsfulla arbetet i form av lek i en hemtrevlig klassmiljö minimerar
disciplinärsvårigheterna. Den virtuella verkligheten som kan skapas med hjälp av smarta enheter och applikationer öppnar möjligheten för skapandet av den här miljön. Den hemtrevliga miljön kan höja elevernas motivation. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv handlar Vygotskijs teorier till stor del om motivation. Motivationen kan uppnås när eleven känner meningsfullhet. Det är motivationen som kan ta eleven till toppen av Maslows behovstrappa. Eleverna är övertygade om att användningen av spel, sociala medier och informationssökning (”googla på nätet”) höjer kontinuerlig deras egna kunskaper.
Eleverna vill vara alltid ”uppkopplade” via sociala medier. Användningen av sociala medier och kommunikation i spelsammanhang utvecklar språket. Enligt Vygotskij har språket en central betydelse och formar människan till en tänkande och kommunicerande varelse. Språket i form av verbal kommunikation eller i form av kommunikation via sociala medier kopplar ihop lärare-elever, elever-elever genom kommunikationsvägen D enligt Figur 1. Eleverna påstår att interaktivitet via SMART Notes uppmuntrar och bidrar
till skapandet av en trevlig lärandemiljö (Marton, 2005). Den får eleverna att jobba och vara med att föra fram lektionen. Enligt Vygotskij kommunikation/interaktivitet och språk kopplar ihop människor och människan med samhället. Högstadieeleverna är mest
självlärda eller får deras kunskaper på andra sätt. De lär sig en hel del hemma, av varandra och från föräldrarna. Enligt Vygotskij sker lärandet mest i proximala området i samspel med omgivningen. Människan och eleverna kopplas ihop med miljön via vägarna B och H enligt Figur 1.
Gymnasieeleverna anser att de har lärt sig en hel del och utökat sina kompetenser inom IKT via skol-aktiviteter, från läraren och via olika typer av projekt- och grupparbete. Laborationer och projektarbeten är en mänsklig verksamhet, det ger mer utrymme för personlig utveckling i ett naturligt livsrum enligt Dewey. Hans moderna syn på pedagogik reflekteras när han introducerar koncept som ”reflektiva tankar”, ”kritisk tänkande”, ”problemlösning” och ”högre ordningens tankar”. Han eftersträvade för att förnya skolan och ge eleven naturliga livsrum. Detta har man uppnått idag med skapandet av en
hemtrevlig virtuell miljö. Den här hemtrevliga miljön har samma huvuddrag som hans pedagogik. Eleverna är väldigt intresserade av ämnen som har med datorteknik och med programmering att göra. Dessa ämnen förutsätter en hel del laborationer. Laborationerna kan knytas till verklighetspedagogik. Verklighetspedagogiken kallar Freinet för arbetets pedagogik som via meningsfullt arbete och kommunikation skapar en bra lärandemiljö och upprättar kopplingen A, C och G enligt Figur 1.
Elever tycker själva att de är självkritiska men samtidigt tycker de att det är bra om läraren påminner dem om att noggrant granska informationskällorna som används. Källkritik är viktig eftersom eleverna har en tendens att använda lättillgängliga informationskällor som Wikipedia. Wikipedia innehåller en stor mängd detaljerad information men det kräver källkritik innan det används. Det källkritiska tänkandet med reflektiva tankar lyftes redan innan IKT samhällets existens av Dewey i 1910. Det utgör grunden av en demokratiskt beslutsfattande process och är en av de grundstenarna i
skolans värderingar. Att kunna söka, bearbeta information med källkritiskt tänkande ingår i examensmålet för gymnasieskolan i ämnet teknik enligt Skolverket.
7.2.2 Hinder
Det är endast ett fåtal elever som tycker att smarta verktyg endast har ett rent
underhållningssyfte. Datorn är ingen lärare. Marton (2005) tror inte att datorer kommer att ersätta lärare, datorerna utgör en ansenlig del av IKT med pedagogiska tillämpningar. I
SHELL-modellen smarta enheterna är en del av hårdvaran. Tillsammans med ”appar” dessa kommunicerar inom systemet via länkarna A, C, E, F och G enligt Figur 1. De flesta av eleverna vill lära sig mer om hanteringen av moderna smarta enheter och tillhörande applikationer. Problemet är större i högstadiet. Nästan ingen av högstadieeleverna har fått undervisning i hanteringen av smarta enheter och applikationer. Eleverna behöver vägledas och undervisas för att lära sig använda dessa smarta enheter på ett lämpligt sätt i
skolmiljön. ”… lärande ingår i ett dynamiskt samspel med system som synliggör och svarar på konsekvenserna av hennes handlingar” (Marton, 2005, sidan 18).
Forskningsstudier visar att visar att det finns stora brister med att introducera eleverna för riktiga forskningsdatabaser (Molin, 2011). Meningen med smarta verktyg är att de ska vara en tillgång inte ett hinder i pedagogiskt arbete.
De flesta av eleverna från högstadiet har aldrig nämnt SMART Notes och vet inte heller vad menas med interaktiviteten mellan smarta enheter via SMART Notes. De flesta av dem har inte fått utbildning om hur man använder de interaktiva funktionerna. Undersökningen visar att eleverna tydligt märker att lärarna inte utnyttjar möjligheterna med smartabord. Nästan alla elever anser att de flesta lärare använder smartabord för sällan och nästan uteslutande för att visa lektionspresentationer eller filmer. Steget från projektor och duk till användningen av smartabord har inte skett i tillräcklig omfattning. Smartabord är ett utmärkt verktyg för läraren. Läraren som mentor vägleder eleverna, granskar källkritiskt elevernas arbete och arbetssätt. Enligt Aristovnik (2014) Sverige är en av de länderna där IKT är mogen och möjliggör en stor potential för förbättring i pedagogiskt arbete i skolan.