Lärarnas och elevernas syn på användningen av moderna smarta verktyg som redskap i teknikorienterade kurser. Examensarbete i fördjupningsämnet Teknik och lärande

Full text

(1) LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Institutionen Natur, Miljö, Samhälle . Examensarbete i fördjupningsämnet Teknik och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Lärarnas och elevernas syn på användningen av moderna smarta verktyg som redskap i teknikorienterade kurser. Teachers' and Students' Views on the Use of Modern Smart Tools in Technical Courses. Arpad-Ervin Nagy Mhand Sheik Khalil. Examen och poäng: Lärarexamen Kompletterande Pedagogisk Utbildning 90 hp Huvudämne: Teknik och lärande Datum för slutseminarium: 2015-01-16. Examinator: Eva Davidsson Handledare: Per Schubert.

(2) BLANK SIDA.

(3) Sammanfattning/Abstract Syftet med studien är att undersöka dels elevers och lärares åsikter om hur smarta moderna verktyg som mobiltelefon, läsplatta, bärbar dator och applikationer kan bidra i pedagogiskt arbete, dels hur dessa kan användas som pedagogiska redskap i teknikundervisningen. I arbetet tittar vi på dessa redskap ur systemperspektiv för att kunna se fördelarna och för att kunna upptäcka eventuella hinder som associeras med dess tillämpning i skolan. Systemperspektivet knyter ihop läraren med elev, elevgrupper, smarta enheter, applikationer och lärandemiljön via kommunikation. I teoridelen tar vi upp socioekonomiska aspekterna kopplade till systemperspektivet. Meningen med att kombinera de socioekonomiska faktorerna med systemperspektivet är att få en övergripande bild av hur smarta moderna verktyg påverkar pedagogiskt arbete. I resultatdelen eftersträvar vi att visa hur dessa smarta verktyg kan vara ett effektiv pedagogiskt redskap som kan underlätta lärarens arbete och stimulera elevernas intresse för lärandet. I samband smarta verktyg titta vi på olika applikationer och deras tillämpning i lärandemiljön. Dessa applikationer kan vara sociala medier, allmänna applikationer som ordbehandlare, administrativa verktyg och specifika applikationer inom teknikområdet kopplade till ämnet teknik. Vi kommer även att undersöka hinder och motstånd från användarens sida i samband med användningen av dessa redskap. Studien visar att smarta verktyg troligen har mest positiva effekter i lärandemiljön om användaren uppfyller vissa villkor där bland annat upplevelsen av trygghet i smarta verktyg. De flesta lärare med positiv inställning till dessa verktyg påstår att eleverna lär sig lättare, förbättrar deras självkritiska tänkande, utvecklar språket och utvidgar lärandemiljön till utanför skolans gränser. Elevernas inställning överensstämmer i stort sätt med lärarnas enligt undersökningen. Undersökningen visar att de flesta lärare inte utnyttjar möjligheterna med smarta verktyg i pedagogiskt arbete. Orsaken till detta kan vara att det saknas utbildning i användningen av smarta verktyg viket leder till känslan av otrygghet. Användningen av dessa verktyg i undervisningen till annat syfte som har ingenting att göra med pågående pedagogiskt arbete kan leda till försämrat lärandemiljö. Tidigare forskning och studier visar resultat som slutsatserna vi kom fram till i denna studie. Studien är baserad på kvalitativa intervjudata för att erhålla en djupare förståelse angående elevernas och lärarnas synpunkter om dessa smarta verktyg. Intervjun innefattar lärare och elever från högstadiet och gymnasieskolan.. 1 .

(4) The purpose of this work is to study both students and teachers views on how modern smart tools can help in educational work, and how these can be used as educational tools in technical subjects. We are looking at these tools from a system perspective to see the benefits and to detect possible obstacles associated with its implementation/use in schools. In the theoretical part we discuss socio-economic aspects linked to the system perspective. The purpose of combining socio-economic factors with the system perspective is to obtain an overall picture of how smart modern tools affect educational work. In the results section we aim to show how these smart units can be an effective educational tool that can facilitate the work of teachers and stimulate students' interest in learning. We will examine also the obstacles and resistance by the users in connection with the use of these tools. Result analysis shows that smart tools probably have the most positive impact on learning environment. Most teachers with a positive attitude to these tools claim that students learn easier, improves their self-critical thinking, develop language and extends the learning environment beyond the school boundaries. Most teachers do not use the potential of smart tools in educational work. The reason may be the lack of training. The study is based on qualitative interview data acquisition to understand students ' and teachers' view more deeply on these smart tools. The interview includes teachers and students from ground school and college. Eslöv, 2015-01-06. Nyckelord: applikation, lärande, pedagogiskt, SHELL, smarta verktyg, smartabord. Keywords: application, learning, teaching, SHELL , smart tools , SMART board. . 2 .

(5) Förord Vi är både stolta och glada för att ha gått denna underbara utbildning, samt hoppas på att kunna utöva läraryrket som vi har valt gentemot andra på bästa möjliga vis. Flera högstadieelever och lärare, samt flera gymnasieelever och lärare har gett oss stimulerande synpunkter av olika slag i samband med detta examensarbete. Vi tackar de för deras goda gärningar och insatser. Det som vi har samlat in och fört samman under arbetets gång, eftersträvar vi att tillämpa på grund av dess vikt i pedagogiskt sammanhang och för elevernas bästa. Vi har tillsammans jobbat lika mycket för att skriva, utveckla samt försöka införa nya idéer i examensarbetet. Samtidigt har vi lyssnat och tagit emot förslag till förbättringar från alla håll. Vi tackar Malmö Högskola och samtliga inblandade av högskolelärare och studenter, samt universitetslektorn Per Schubert för en professionell handledning och en noggrann återkoppling under vårt arbete.. 3 .

(6) BLANK SIDA. 4 .

(7) Innehållsförteckning Sammanfattning/Abstract ...................................................................................................... 1 Förord..................................................................................................................................... 3 Innehållsförteckning .............................................................................................................. 5 1. Inledning ............................................................................................................................ 7 2 Syfte och frågeställningar ................................................................................................... 9 3 Viktiga begrepp och förkortningar ................................................................................... 11 3.1 Smarta mobila enheter .......................................................................................... 12 3.1.1 Mobiltelefon................................................................................................... 12 3.1.2 Surfplatta (läsplatta) ....................................................................................... 12 3.1.3 Bärbar dator ................................................................................................... 13 3.2 Smarta fasta enheter, Smartabord ......................................................................... 13 3.3 Applikationer för smarta enheter .......................................................................... 14 4 Teori och forskning ........................................................................................................... 15 4.1 Vygotskijs teorier om lärande ............................................................................... 15 4.2 Deweys pedagogik ................................................................................................ 17 4.3 Freinets pedagogik ................................................................................................ 18 4.4 Lärarens nya sociala roll och förändringar i klassrummet i samband med teknikens utveckling ........................................................................................................ 19 4.5 Källkritik i skolan ................................................................................................. 20 4.6 Läroplanen i ämnet Teknik i samband med variation i pedagogiskt arbete ......... 21 4.7 Forskning .............................................................................................................. 24 5 Metod ................................................................................................................................ 25 5.1 Urval ..................................................................................................................... 27 5.2 Datainsamling ....................................................................................................... 27 5.3 Etiska aspekter ...................................................................................................... 28 6 En sammanställning av intervjuer och enkäter ................................................................. 31 6.1 Vilka hinder eller fördelar ser läraren med användningen av moderna smarta verktyg i pedagogiskt arbete? .......................................................................................... 31 6.2 Vilka hinder eller fördelar ser eleven med användningen av moderna smarta verktyg i skolarbetet?....................................................................................................... 34 6.3 Hur kan den digitala informationskällan tillsammans med den smarta enheten utnyttjas för att förbättra undervisningen?....................................................................... 35 5 .

(8) 7 Analys ............................................................................................................................... 37 7.1 Vilka hinder eller fördelar ser läraren med användningen av de moderna smarta verktygen i pedagogiskt arbete? ...................................................................................... 37 7.1.1 Fördelar .......................................................................................................... 37 7.1.2 Hinder ............................................................................................................ 39 7.2 Vilka hinder eller fördelar ser eleven med användningen av moderna smarta verktygen i skolarbetet? ................................................................................................... 40 7.2.1 Fördelar .......................................................................................................... 40 7.2.2 Hinder ............................................................................................................ 41 7.3 Hur kan digitala informationskällor tillsammans med smarta enheter utnyttjas för att förbättra undervisningen? ........................................................................................... 42 8 Diskussion ......................................................................................................................... 45 8.1 Metoddiskussion ................................................................................................... 45 8.2 Resultatdiskussion ................................................................................................ 46 8.3 Vår tolkning av resultatet med anknytning till frågeställningar. .......................... 46 8.3.1 Vilka möjligheter och hinder ser lärare med användningen av moderna smarta verktyg i pedagogiskt arbete? .......................................................................... 46 8.3.2 Vilka möjligheter och hinder ser elever med användningen moderna smarta verktyg i skolarbetet?................................................................................................... 47 8.3.3 Hur kan smarta informationskällor tillsammans med smarta enheter utnyttjas för att förbättra undervisningen? ................................................................................. 47 Källförteckning .................................................................................................................... 49 Appendix A, Undersökningsfrågor ...................................................................................... 53 Appendix B, Lärarlistan ....................................................................................................... 55 Appendix C, Elevlistan ........................................................................................................ 56 Appendix D .......................................................................................................................... 57 . 6 .

(9) 1. Inledning Dagens samhälle är i ständig accelererad förändring och utveckling. Smarta verktyg kan ses som en del av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och kan vara en interaktiv resurs i lärandemiljön. Enligt Molin och Bergqvist (2011) associeras av många IKT med medie- och kommunikationsteknik som omfattar även mobiltelefoner, sociala medier och informationssökning på nätet med nödvändigheten av god källkritik. Det dyker dagligen upp nya smarta verktyg med alt mer avancerade funktioner vilka direkt påverkar vår vardag i allt större utsträckning. Vi ska försöka identifiera eventuella hinder eller potential som dessa smarta verktyg utgör i pedagogiskt arbete med hjälp av en undersökning via kvalitativ datainsamling och analys. IKT erbjuder otroliga resurser för både elever och lärare enligt Marton (2005) men han påstår även att ”nätet utgör ett alvarligt hot mot skolans fortbestånd” (Marton, 2005, s. 15). Dessa hinder sammanfattas av Bingimlas (2009) på ett bra och systematiskt sätt baserat på litteraturstudier. Bingimlas studerar dessa hinder både ur lärarens och elevens synvinkel. Hans resultat pekar på olika kategorier av hinder. Dessa är bristande intresse, motstånd till förändringar, tidsbrist, bristande utbildning eller bristande tekniskt support. Hans studie sammanfattar även faktorerna som leder till framgång i pedagogiskt arbete. Dessa faktorer är självkonfidens, kompetens och access till ny teknologi. Bingimlas observationer har likheter med utbildningen i tekniska ämnen i gymnasieskolan och högstadiet. Där ser vi både motstånd och potential i samband med dessa verktyg. Smarta verktyg accepteras mer och mer i skolans värld och allt fler lärare väljer att använda dessa i undervisningen. En del av arbetet syftar till att undersöka det smarta verktygens potential i undervisningssyfte för att kunna skapa en positiv hemtrevlig lärandemiljö i skolan. Smarta verktyg kan bli viktiga i den framtida undervisningen om ämneslärarna accepterar och lär sig hur man använder dem. Läraren behöver även ha en ledarskapsförmåga för att skapa en kultur där eleverna vågar använda och lära sig mer om smarta moderna verktyg. Det är troligt att den framtida tekniskundervisningen inte kan bedrivas framgångsrikt utan dessa smarta verktyg. Teknikens grunder och mönster som omger oss och samhället vi lever i behöver göras synlig och begriplig för eleverna (Skolverket 2011). En av de stora utmaningarna just nu är att hitta fungerande pedagogiska metoder för att utnyttja denna moderna teknik. På grund av lättare tillgång till information sedan IKT-revolutionen startade i början av 1990-talet har samhället förändrats radikalt, utvecklingen går i allt snabbare takt (Castells, 2000) och dess effekt på inlärningen har fått 7 .

(10) en allt större betydelse. Liu (2013) har undersökt interaktiva applikationer med eller utan användning av smartabord i en lärandemiljö med högstadieelever. Han har konstaterat att de elever vars lärare har använt smartabord interaktivt har fått bättre studieresultat än de elever vars lärare inte har utnyttjat dessa interaktiva möjligheter. Liu (2013) visa i sin undersökning att användningen av modern interaktiv teknik som alternativ informationskälla och utbildningsverktyg är ett lovande koncept för lärandemiljöer med positiv effekt på inlärning. Hans undersökning visar även att en begränsat åtkomst till IKT, begränsat tekniskt support eller lärare som inte är kompetenta med användningen av smarta verktyg inte kan dra nytta av den nya teknologin i pedagogiskt arbete. Moderna smarta verktyg kan leda till lättare tillgång till information som i sin tur kan leda till en enorm informationsmängd och informationsflöde med allt större krav på källkritik. Eleverna och lärarna måste klara av den snabba förändringen och den teknologiska utvecklingen i samhället, och därför är det viktigt att skolorganisationen ger utrymme för användning av fasta och mobila enheter som pedagogiska verktyg i undervisningen (Skolverket 2011). Idag bidrar smarta moderna verktyg till samtal via sociala medier och till förnuftigt tänkande via informationssökning, informationssortering och källkritik. Utbildningsprocessen i skolan är under ständigt utveckling. Ett systematiskt kvalitetsarbete i skolan är en förutsättning för att alla som arbetar där ska kunna ge elever en likvärdig utbildning genom att systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten samt analysera resultaten i förhållande till de nationella målen (Skollagen kap. 4). Den här kontinuerliga aktiviteten är en av de förutsättningar som krävs för att kunna utveckla utbildningen.. 8 .

(11) 2 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka dels elevers och lärares inställning om hur moderna smarta verktyg kan bidra i pedagogiskt arbete, dels hur dessa kan användas som pedagogiska redskap i teknikundervisningen. I arbetet definierar vi på dessa verktyg ur systemperspektiv för att kunna se fördelarna och för att kunna upptäcka eventuella hinder som associeras med dess tillämpning i skolan. I arbetet räknar vi som smarta verktyg som mobiler, surfplattor, bärbar datorer, smartabord och applikationer. Syftet korreleras med följande frågeställningar och delats upp i tre delar: . Vilka möjligheter och hinder ser lärare med användningen av moderna smarta verktyg i pedagogiskt arbete?. . Vilka möjligheter och hinder ser elever med användningen moderna smarta verktyg i skolarbetet?. . Hur kan smarta verktyg utnyttjas för att förbättra undervisningen inom tekniska ämnen?. Ambitionen med det första syftet är att identifiera olika typer av hinder som kan försvåra och skapa ett motstånd mot användningen av smarta verktyg som mobila eller fasta smarta enheter (mobiltelefon, läsplatta, bärbar dator och smartabord) och applikationer. Applikationer som vi tittar på är sociala medier (SMS, Facebook, Google Talk), appar för informationssökning (Webbläsare, Databaser som Wikipedia och Nationalencyklopedin), interaktiva tillämpningsprogram (Smart Notes) och specifika applikationer knutna till ämnet teknik (CAD och simuleringsprogram). Självklart undersöker vi även de positiva effekterna av dessa verktyg på lärandemiljön. Den andra delen av frågeställningar är en upprepning av den första men de intervjuade är elever istället för lärare. Den tredje frågeställningen är en konsekvens av de två föregående. Genom att identifiera eventuella hinder har vi möjlighet att ta reda på hur vi kan utnyttja dessa verktyg bättre för att förbättra undervisningen och skapa en hemtrevlig lärandemiljö.. 9 .

(12) BLANK SIDA. 10 .

(13) 3 Viktiga begrepp och förkortningar Datorn är ingen lärare och kommer (Marton, 2005) inte heller att ersätta lärare men det kommer att vidga gränserna för det mänskliga lärandet som kan ta nya former med en mer dynamisk interaktion mellan systemkomponenter i Software Hardware Environment Liveware Liveware (SHELL)-modellen. Förarbetet SHEL-modellen utvecklades först av Edwards (1972) och senare av Hawkins (1984). Hawkins införande ett nytt element det vill säga SHEL har blivit SHELL (Figur 1). Det innebär att människan dyker upp två gånger som till exempel elev och lärare eller elev och elev. Modellen är uppkallad efter de första bokstäverna i dess komponenter och lägger tonvikten på människan som en centralfigur. Människan och människan är i interaktion med andra komponenter inom systemet (Hawkins, 1987) enligt Figur 1. I detta kapitel förklaras viktiga begrepp och förkortningar som används i arbetet. Dessa begrepp och förklaringar kopplas till mobila smarta enheter, mobila fasta enheter och applikationer. Applikationer kan underlätta elevens arbete, avlasta lärarens administrativa arbete och förbättra undervisningens kvalitet. Alla dessa enheter kommer vi att analysera ur systemperspektiv enligt SHELL-modellen.. F. E. Hårdvara Tavla/Projektor. C A. Mjukvara Notes. Elev Elever Pedagoger. B. Milön Klassrummet. D G Elev Elever Pedagoger. H. . Figur 1. SHELL-modell med interaktiva kopplingar Modellen används framgångsrikt i olika typer av flygutbildningar. Vi använder SHELLmodellen eftersom den ger ett mer strukturerat sätt att se och att kunna identifiera dom element som finns knutna till lärandeprocessen (Figur 1). I modellen placeras individerna. 11 .

(14) som deltar i pedagogiskt arbete, smarta verktyg som de använder i miljön som klassrummet i ett sociokulturell kommunikativ sammanhang. SHELL modellen är inte ett analysverktyg, den är endast ett sätt att kunna strukturera komponenterna som finns med i en lärandemiljö och kan påverka lärandeprocessen.. 3.1 Smarta mobila enheter I kategorin moderna smarta enheter ingår mobiltelefoner, bärbara datorer och surfplattor.. 3.1.1 Mobiltelefon En bärbar telefon kommunicerar via radiovågor. Mobilen kan ta emot både röstsamtal och videosamtal och kan hantera även datakommunikation som behövs för att få tillgång till internet. Idag klarar alla mobiltelefoner av alla kriterierna ovan och därför kommer vi använda namnen ”mobiltelefon” eller ”mobil” istället för ”smart mobil”. Inom telefonindustrin används uttrycket applikation istället för program. Applikationen kan monteras i mobilen som ett topplager ovanpå operativsystemet. En mobil har en hel del applikationer som kan användas till att söka information på nätet, till underhållning, för satellitnavigering, ta bilder, audio/video osv. Den har även en del inbyggda sensorer som accelerometrar, gyroskop, ljussensor, temperatursensor, sensorer som kan detektera de jordmagnetiska fältlinjernas riktning osv. Ett antal övningar och moment som kan utföras med mobiler kopplade till skolans måldokument inom ämnet begränsas endast av lärarens och elevens kreativitet. Vi kommer inte att fördjupa oss i dessa p.g.a. tillämpningarnas stora omfattning och mängd. Det här visar att mobilen inte endast är ett kommunikationsverktyg, det är även ett utmärkt verktyg till matematik, kemi, fysik och tekniklektioner men det är troligen för få lärare som utnyttjar detta ”gratisverktyg”. Det finns inga nationella riktlinjer som reglerar mobilens användning i pedagogiskt arbete utan det är upp till varje skolledning att ta fram riktlinjer. I vissa skolor är skolledningen eller skolpersonalen mer restriktiv med användningen av mobiler på lektionstid medan andra skolor och personal ser mobilens användning som en fördel i pedagogiskt arbete och som en integrerad del i undervisningen (Alexandersson, 2011).. 3.1.2 Surfplatta (läsplatta) Surfplattan är redan en integrerad del av samhället. Den finns i alla delar av samhället, inklusive skolan. Gränserna mellan mobil och surfplatta är obefintliga eftersom båda kan 12 .

(15) ha exakt samma funktionalitet. De flesta elever i behov av stöd upplever en nytta av hjälpmedlen och vill fortsätta med dem. Som pedagog måste man följa samhällsförändringen oavsett om man är för eller emot den. Därför måste skolan som organisation anpassa sig till denna förändring (Samuelsson, 2009). De flesta elever runt om i Sverige är idag utrustade med någon form av bärbara smarta enheter. Det gör att deras värld inte längre begränsad till det lokala biblioteket och elevernas tillgång till information och kommunikation känner nästan inga gränser. Läsplattan kan användas även för att underlätta planeringen för dagen eller veckan. En surfplatta är egentligen en dator som har en storlek mellan en bärbar dator och en mobil. I tidiga pekdatorer användes antingen ett tangentbord eller en penna för att mata in information, men dessa inmatningsmetoder har förändrats under ständig utveckling till surfplattor med pekskärmar. Surfplattornas operativsystem är oftast det samma som används i mobiler.. 3.1.3 Bärbar dator En bärbar dator bearbetar data och utför beräkningar på ett mycket mer effektivt sätt än vad en människa kan göra manuellt. Vi tänker inte fördjupa oss i själva hårdvaran. Datorn kan användas ungefär på samma sätt som en surfplatta. Den kan ha högre beräkningskapacitet än en surfplatta och det kan finnas flera applikationer till datorer än för en surfplatta. Det är svårt att förutsäga hur datorerna kommer att se ut i framtiden. Ett scenario är att skillnaderna mellan mobil, surfplatta och dator kommer att suddas ut i en nära framtid. Mobil, surfplatta och dator kommer i fortsättningen att betraktas som en och samma typ av enhet.. 3.2 Smarta fasta enheter, Smartabord Smartabord är en tryckkänslig interaktiv skrivtavla som utvecklats i Kanada och är ett registrerat varumärke under namnet SMARTTM. Företaget har även andra produkter som applikationen SMART Notes. Vi kommer istället att använda ordet smartabord i examensarbetet. Smartabord kan använda i kombination med dator, surfplatta och projektor tillsammans med applikationen SMART Notes (Robling, 2009). Enligt honom består smartabord som används i skolundervisning av olika komponenter och av såväl både hårdvara och applikation. Det pratas en hel del om smartabord utan att betrakta det ur systemperspektiv. Smartabord belyses av en projektor och styrs via en applikation i datorn. Det kan fungera även som en vanlig skrivtavla med elektroniska pennor istället för de 13 .

(16) vanliga skrivpennorna. Smartabord har även en tryckkänslig funktion som de flesta smarta mobila enheter. Här ser vi att även skillnaden mellan smartabord och mobila smarta enheter håller på att suddas ut. Smartabord som associeras till applikationen SMART Notes, en interaktiv applikation, kan användas för olika ändamål. Smartabord kan användas till att göra anteckningar direkt på presentationer och spara dessa anteckningar direkt i elevers och lärares mobila enheter. Smartabord har även andra funktioner som förstoringsglas och skanner. Med en handenhet kan smartabord tillhandahålla interaktivt responssystem för varje elev och lärare som vistas i skollokalen eller hemma. Interaktivitet i skolan är en förutsättning för en framgångsrik inlärning och är både en tillgång och ett stöd i pedagogiskt arbete. Interaktivitet är kommunikation som kan ta olika former som språk, gester och tonläge. Kommunikationens olika former mellan olika systemkomponenter inom SHELL-modellen kommer att kopplas ihop med sociokulturella aspekter i teoridelen som finns med i kapitel 4. Verktyget smartabord kan tillföra ljud, bild och animationer. Detta gör troligen lärandet mindre abstrakt och mer konkret eftersom det kan underlätta kommunikationen och förståelsen. Kommunikation kopplar ihop lärare och elev, lärare och elever. Kommunikation öppnar dörren till samhällets kollektiva erfarenheter. Kommunikationen kan vara intern med intrapsykologiska funktioner inom individen eller extern mellan systemkomponenter inom SHELL-modellen (Figur 1).. 3.3 Applikationer för smarta enheter En applikation, brukar idag förkortas med ordet ”App”. Appen kan vara ett dataprogram såsom webbläsare, ordbehandling, program för e-post, filöverföring, spel, administration, verktyg etc. Appen kan användaren enkelt installera på egen hand, aktivera och eventuellt konfigurera. Modellen kan utökas med tre lager till enligt Bauer (2004). Dessa appar för människor närmare människor via användargränssnitt anpassat till människans receptorer. Användargränssnittet kopplas till människans förutsättningar och begränsningar som perception, kognitiva egenskaper, minne och andra sociokulturella faktorer som kommunikation, utbildning, säkerhet, underhållning och självförverkligandet. SHELLmodellen kan betraktas som en organiserad hierarkisk struktur med systemkomponenter i ständig kommunikation med varandra. En väl etablerat kommunikation inom systemet är en grundförutsättning för skapandet av en bra lärandemiljö.. 14 .

(17) 4 Teori och forskning I kapitel 4 görs ett försök att hitta ett sätt att integrera klassiska lärandeteorier med strukturen inom SHELL-modellen (Reinhart, 1996). Vi tar hjälp av teorier från Vygotskij, Dewey och Freinet. Vi tittar även på vad forskningen säger i gällande med användningen av smarta verktyg.. 4.1 Vygotskijs teorier om lärande Vygotskij intresserade sig väldigt mycket för relationen mellan lärare och lärande i skolan, för skolan var inte bara en institution för lärande i allmänhet, utan för honom var det en plats där människor fick möjlighet att lära sig på ett annat sätt än vad som var möjligt i vardagen. Lärande i vardagen sker genom deltagande i kommunikation, där lärandet förankrar kommunikationen i erfarenheter som barn kan använda i nya situationer. Denna sorts mediering är effektiv eftersom barn kan använda termer obehindrat i social interaktion utan att nödvändigtvis kunna definiera dem. För Vygotskij finns det inga ord som går in i elevens medvetande när hen sitter och lyssnar på läraren. Här möter pedagogens utsago elevens erfarenheter och föreställningar där meningsskapandet sker genom båda parternas bidrag. Eleven tar till sig delen eller delarna som kan uppfattas av yttrandet medan syftet av vad som sägs är inte klart förrän man ser hur eleven har tagit till sig yttrandet (Forsell, 2005, sid. 168-172). Olika elever kan alltså mycket väl skapa olika meningar av yttrandet beroende av deras kunskaper och erfarenheter. Enligt Lev Vygotskij kopplar kommunikation och språk ihop människan och samhällets kollektiva erfarenheter, människa och människa, och till sist den intrapsykologiska funktionen inom individen (Illeris, 2001). Vi människor är inte endast individer utan vi samarbetar i grupper i ett socialt sammanhang. Att studera och intervjua endast en lärare eller en elev ger inget svar på frågeställningar ur sociokulturellt sammanhang, och kan inte heller vinklas till SHELL-modellen. SHELL-modellen förutsätter ständig kommunikation mellan systemkomponenterna och därför måste man ta hänsyn om sociokulturella perspektivet. Interaktiviteten exemplifieras enligt Figur 1 via kommunikationsvägarna A till H. Vygotskij har fokuserat sina studier på den proximala utvecklingszonen och vetenskapliga begrepp. Vygotskij anser att människan formas som en tänkande och. 15 .

(18) kommunicerande varelse genom sociokulturella erfarenheter i samspel med andra (Säljö, 2000). Enligt Illeris (2001) det vetenskapliga begreppet definieras av Vygotskij som ”egentliga äkta begrepp” som ska vara exakta och systematiserade. Det mest aktuella är språkets betydelse i hans pedagogik som är helt i linje med skolans styrdokument och är grunden för en bra kommunikation som håller ihop SHELL-modellen. Språket är kodning av informationen och är en viktig del i modellen. Vygotskij gjorde djupgående studier av språk, tänkande, lärande och utveckling. Dessa begrepp är förankrade i en materialistisk samhällsförståelse. Vygotskij använder sig av termen appropriering, där han redogör om hur eleven tillgodogör sig kunskap. Vygotskij menar att hur individer lär sig är att de bekantar sig med fysiska och intellektuella redskap för att öka sin förståelse om hur de används. Elevens insikter i hur redskapet kan användas ökar gradvis genom djupare och bredare erfarenheter av hur man kan använda begrepp och fysiska verktyg (Forsell, 2011, s. 173). Approprieringen sker både i samtal och andra sociala situationer samt sker genom att man dels själv använder redskapen och dels hör eller ser andra använda verktygen på olika sätt. För Vygotskij var inte resultatet det väsentliga utan själva processen: det är genom lärandet av hur elever approprierar komplexa redskap som man kan förstå lärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Språkets betydelse hos Vygotskijs pedagogik är helt i linje med skolans nuvarande styrdokument samt är grunden för en bra kommunikation som håller ihop SHELLmodellen. Den individuella utvecklingsprocessen som sker i samspel med omgivningen har flera olika stadier som följer varandra. Det viktigaste för barnet är att de får en lämplig utbildning för att de ska kunna utveckla en förmåga till att skaffa sig själva kunskaper istället för att mata de med en mängd fakta. Denna aktivitet i barnens lärandeprocess sker i proximala området och det är pedagogens uppgift att organisera den sociala dimensionen av lärandet i detta område. En verklighetsbaserat lärandemiljön ger en mer effektiv och spännande lärandeprocess. Smartabord kan, som ett utmärkt verktyg bidra till att underlätta lärandet genom att sänka abstraktionsnivån under lärandeprocessen och flytta klassrummet närmare verkligheten eller den virtuella verkligheten. Språket har stor betydelse för barnets utveckling. Det handlar helt enkelt om kommunikation som sammanfattas av Nokia som ”connecting people”. Barnets språk har endast en ren social betydelse i början. Denna övergår senare under barnets utveckling till en egocentrisk del och en kommunikativ del. Den egocentriska delen är ett verktyg som kommer att hjälpa 16 .

(19) barnen för att lättare kunna överblicka, planera och styra sina handlingar. Vygotskij var intresserad av hur människan genom arbete och kollektiv verksamhet i olika praktiker omskapar världen och hur denna formas som psykologisk varelse (Forssell, 2005). Vygotskij ansåg att människan formas som tänkande och kommunicerande varelse (Säljö, 2000) genom sociokulturella erfarenheter i samspel med andra. Pedagogen ska fokusera sin verksamhet till den proximala utvecklingszonen genom att använda explorativa strategier i ett samtal för att kunna nå barnets eget behov. Barnen och pedagogen har tillgång till både inre redskap som språk och tankar och yttre redskap som material, miljö och relationer. Inre redskap hittar man i kommunikationsstacken, yttre redskap är till exempel smarta enheter, lärare eller andra elever som en del av sociokulturella miljön. Yttre redskap är organiserat enligt SHELL‐modellen med sammankopplade systemkomponenter i ständigt kommunikation med varandra. Under lärandeprocessen utgår man från vardagserfarenhet och begrepp. Pedagogen bygger på dessa erfarenheter och går över till generaliseringar och frågar sig hur hen skulle kunna använda detta nya hen har lärt mig för att kunna bidra till barnets utvecklingsprocess. . 4.2 Deweys pedagogik Deweys moderna syn på pedagogik reflekteras när han introducerar koncept som ”reflektiva tankar”, ”kritisk tänkande”, ”problemlösning” och ”högre ordningens tankar” i hans bok för lärarna i 1910. Han eftersträvade att förnya skolan och ge eleven naturliga livsrum genom ”Learn to do by knowing and to know by doing” i boken Applied Psychology från 1889. ”Lärande är således ett möjligt resultat av all mänsklig verksamhet och kan inte på något enkelt sätt kopplas till bestämda arrangemang som skola och undervisning”. I en mer grundläggande mening handlar lärandet om vad individer och kollektiv tar med sig från sociala situationer och brukar i framtiden” (Säljö, 2000, s.13). Både individen och kollektivet är avgörande för att skolan ska kunna bidra till formandet av demokratin. Dessa tankar finns i ett av hans mest betydelsefulla verk som behandlar relationen mellan samhälle, demokrati, bildning och utbildning i Democracy and Education från 1916 och i Experience and Education från 1936. Genom ett försök av att sammanfatta Deweys pedagogik ser vi att tyngdpunkten ligger på att ge barnet mer utrymme för personlig utveckling samt att frigöra utbildningen från föråldrad essentialism och humanism. En verklighetsbaserat miljö kan knytas direkt till SHELL-modellen där miljön påverkar direkt lärandesituationen (Figur 1). Mentala färdigheter som krävs för 17 .

(20) högre ordningens tänkande som analys, syntes och utvärdering. Har man dessa mentala färdigheter underlättas det för eleven att utveckla sitt beslutsfattande. Processen kring beslutsfattande följer vanligen några steg som analys av problemet, upptäcka riskerna/svårigheterna, att fråga sig hur problemet kan hanteras, analysera all information som kan inhämtas från omgivningen för att inte fastna i perceptionens filter, hitta bevis och motbevis till alla alternativa lösningar och till sist ta ett beslut. Allt detta innebär enligt Deweys synsätt att utveckla skolan till ett vuxet samhälle där samarbete och arbetsfördelning utgör en viktig del av grupparbetet.. 4.3 Freinets pedagogik Skolan som en del av samhället och som arbetsplats ska återspeglas i undervisningen och lärandeprocessen. På samma sätt är lärarna, eleverna, skolmiljön och alla verktyg som används i pedagogiskt arbete en del av skolan. Genom att sänka den hierarkiska skillnaden mellan lärare och elever samt att uppmuntra användningen av moderna verktyg (mjukvara och hårdvara (Figur 1), kan detta leda till att barnen upplever skolan som sin egen (miljön och klassrummet enligt Figur 1), med konsekvensen att skolan blir mer hemtrevlig. Detta leder i sin tur till skapandet av en bättre lärandemiljö. Läraren och barnen beslutar gemensamt om dagens aktiviteter. Praktiskt arbete ska värderas likvärdigt med den teoretiska. En virtuell miljö där eleverna arbetar interaktiv med smarta enheter i klassrummet kan minska avståndet till verklighetsbaserat lärandemiljö. Barnen ska tas med på utflykter till museer, olika typer av verkstäder för att känna, testa, prova och delta i olika typer av arbete kopplade till olika typer av yrkesområden. Verkstäder och muséer finns idag i närområdet tack vare IKT. Freinets pedagogik kallas för arbetets pedagogik eller verklighetspedagogik. Den här pedagogiken ger en mening och ett syfte för all teori som eleverna lär sig i klassrummet. I Sverige har många lärarstudenter inspirerats av Freinets pedagogiska konstanter (Forssell, 2005). Freinets pedagogikens kärna omfattar det meningsfulla arbetet, kommunikation, demokratiskt fostran, samarbete och det fria yttrycket. Vägen till målet är de trevande försöken, verkligheten som läromedel och en god organisation som minimerar disciplinsvårigheterna (Freinet, 1978). I en komplex miljö med flera dimensioner kan det pedagogiska arbetet underlättas genom att rikta elevens uppmärksamhet till uppgiften. En väl strukturerad lärandemiljö gör att man får djupare kunskaper om hur olika komponenter samarbetar med varandra och på vilket sätt och vart kan man införa förbättringar. Elevens diskussioner med läraren ska. 18 .

(21) leda eleven till ökad exponering till verklighet med mål att utveckla en bättre beslutsförmåga. “Tänk om” diskussioner med hänvisning till det aktuella scenariot skapar en levande förbindelse mellan de beslut som fattas och det slutliga resultatet. Dessa "Tänk om" diskussioner är utformade för att påskynda utvecklingen av beslutsfattande färdigheter genom att ställa eleven i situationer där han behöver fundera på att välja rätt beslut. Dessa typer av diskussioner hjälper till att utbilda även elever med låg erfarenhet. Frågor eller händelser som skapas av läraren måste vara tydliga och lämpliga i det rådande läget. All tillgänglig information om scenariot ska analyseras av eleven genom att försöka hitta bevis och motbevis till alla påståenden för att minimera perceptionens filtreringseffekt vilket kan förvränga verklighetsuppfattningen. Läraren leder eleven genom beslutet genom att: . Ställa en fråga eller skapa ett läge som engagerar eleven i någon form av beslutsfattande aktivitet.. . Undersöka de beslut som fattas.. . Undersöka andra sätt att lösa problemet.. . Utvärdera vilken väg som är den bästa.. 4.4 Lärarens nya sociala roll och förändringar i klassrummet i samband med teknikens utveckling Lärarnas uppgift i klassrummet håller också på att förändras från den klassiska faktabaserade katederundervisaren till problemlösande mentorer och administratörer. Läraren ska endast delta aktiv i diskussionen för att kartlägga frågan som undersöks det vill säga hjälpa eleven att ta fram det som han redan vet (Forsell, 2005, s. 53). Detta tillvägagångssätt är en samtalskonst där man genom logiska argument och motargument söker sanningen. Lärarens sociala och administrativa roll har blivit allt viktigare idag (Skolverket, 2006). Läraren som mentor vägleder eleverna, granskar källkritiskt elevernas arbete och arbetssätt. Lärarens nya roll i det administrativa ställer krav på nya kunskaper för att hen ska kunna hantera utvecklingen av skolans IKT baserade läromedel, hanteringen av olika typer av databaser osv. (Aristovnik, 2014). Det ställs ett större krav på källkritisk granskning både på lärarens och elevens sida för att kunna avgöra källans trovärdighet på grund av att den stora mängden av information som omger oss. Finns det en relation mellan IKT och elevprestation? Hur promoterar IKT kreativiteten? Akademisk forskning försöker besvara frågorna. Vissa studier visar att den har en positiv effekt på lärandet medan andra påstår att det är oklart med vad IKT bidrar i lärandeprocessen och allmänt i 19 .

(22) pedagogiskt arbete. Enligt rapporten från Aristovnik (2014) är Sverige en av de länderna där IKT är mogen och bidrar till förbättring i pedagogiskt arbete i skolan. Klassiska böcker i pappersform byts ut mer och mer till böcker med olika elektroniska format. Fördelar med information i elektroniskt format är att informationen i dessa går snabbare att uppdatera och att de är till och med billigare än tryckta böcker. För att nämna de största databaserna som Wikipedia och Encyclopedia Britannica finns idag elektroniska format vilket underlättar åtkomsten till information under förutsättningen att man har en väletablerad IKT i den respektive geografiska regionen. Cox (2012) påstår att det är en nödvändighet i dagens skolor vad gäller användningen av ny teknik i undervisning. Den används inte enbart till informationssök på internet utan att den har en direkt verkan på elevernas lärande och därför bör informationssökandet sättas i ett pedagogiskt sammanhang. Det kan förbättra elevernas intresse för teknik, det kan öka kvaliteten på utbildningen och eventuellt minska lärarnas administrativa arbetsbelastning så att de kan ägna mer tid till undervisning istället för administrativa sysslor. Pedagogen skall vara med i utvecklingsprocessen och hens teknikkunskaper skall vara med i teknikens framkant inom utbildningsområdet/lärandemiljön samt visa kompetens och en lämplig attityd till IKT. Pedagogen behöver lämplig kunskapskompetens inom IKT för att kunna utnyttja fördelarna av den teknologiska utvecklingen och bidra i lärandeprocessen (Valiente, 2010).. 4.5 Källkritik i skolan Innan IT revolutionen var alla böcker tryckta och oftast redan granskade innan de släpptes till försäljning eller innan de levererades till skolorna. Detta innebar att källkritik inte var lika viktig tidigare än 1990 och därför kunde läraren hänvisa till en eller flera av dessa böcker inom skolan (Thurén, 2009) utan att involvera källkritiskt tänkande. Idag kan nästan alla med lite IT kunskap publicera sina egna idéer eller uppsatser på nätet. Eleverna kan enkelt hitta fakta med hjälp av smarta enheter eftersom de är ständigt uppkopplade. Det leder till att man alltid ska ifrågasätta informationen på nätet och leta efter forskningsartiklar som stöd för att bevisa publikationens trovärdighet. I examensmålet för gymnasiets teknikprogram ska kreativ, konstruktiv och kritiskt tänkande främjas. Detta öppnar möjligheten för att utveckla förmågor nödvändiga i dagens samhälle som att söka, sortera och bearbeta information med källkritisk tänkande (Skolverket, 2011).. 20 .

(23) 4.6 Läroplanen i ämnet Teknik i samband med variation i pedagogiskt arbete Dagens elever gillar variation i pedagogiskt arbete. Läroplanen i ämnet Teknik innefattar bl.a. materialens olika egenskaper, ritläsning, hantering av Computer-Aided Design (CAD) program, att skapa modeller, beräkningar och förmedling av teknik (Skolverket, 2014). En logisk uppsättning av alla dessa moment från enkel till komplex har resulterat i en lektionsserie för design av elektroniska kretsar. Alla dessa moment involverar i högsta grad IKT (smarta verktyg som en delmängd av IKT). Miniprojektet på partnerskolan består av följande delmoment: . Forskning och källkritisk informationssökning inklusive patentsökning.. . Handräkning och beräkningar med Excel av en länkbudget.. . Splittring av länkbudgeten i flera block.. . Skapa matematiska beteendemodeller till dessa block.. . Implementera dessa matematiska modeller med elektroniska komponenter i en CAD schemaritningsprogram.. . Använda ett simuleringsverktyg för att verifiera kretsen så att resultatet överensstämmer med det från beteendemodeller.. . Generera en layout för den nuvarande kretsen.. . Tillverka mönsterkortet.. . Löda komponenterna.. . Rita en lämplig låda med 3D CAD (3 Dimension Computer Aided Design).. . Skrivning av en teknisk rapport.. Lektionsserien ovan är varierande och vid varje tillfälle lär sig eleven något nytt. Föreläsningarna färgas av praktiskt arbete enligt "Learn to do by knowing and to know by doing" som Dewey beskrev i boken Applied Psychology från 1889. I början av 1900 talet var Dewey mest intresserad av den pedagogiska praktik och teoriutvecklingen (Illeris 2009, s 152). Dagens skola bär tydliga spår av hans pedagogiska filosofi. Barnet är en samhällsvarelse och social redan från början. Barnet lever i vår tid i vårt samhälle, hens sociala psykologiska konstitution växer ständigt. Barnets kunskaper förnyas och återskapas ständigt. Dessa kunskaper som återskapas och förnyas ständigt har varit en naturlig del av 21 .

(24) pedagogiken redan innan samhället började tillämpa formaliserad pedagogisk utbildning. En varierad och planerad lektionsserie upplevs av eleverna som spännande vilket leder till ett ökat intresse för teknik. Observationen är den samma som Jönsson (2009) skriver att en blandning av olika undervisningsmetoder fångar elevernas intresse och breddar deras förståelse för olika begrepp. Förutom undervisningsperioderna får eleven jobba på egen hand utifrån egna perspektiv vilket leder till större motivation och intresse för ämnet (Skolverket, 2014). Här ser vi igen lärarens ombytta roll från katederundervisaren till mentor. Läraren använder smartabord för att stödja elevernas självständiga arbete under designprocessen, vilket innebär att läraren behöver behärska verktyget minst lika bra som eleverna. Eleverna ska ges förutsättningar för användning av smarta verktyg i skolan. Läraren har en skyldighet att vara ett gott föredöme och skolledningen är ytterst ansvarig att bestämmelserna som följs överensstämmer med skolans värdegrund och gällande lagstiftning. Till alla användare ska utbildning ges inom den aktuella IKT områdena. Skolledningen ska se till att dessa regler följs och inte missbrukas. Sverige ligger före i tillgång på teknik men efter i användandet av den (Vinde, 2014). Applikationer och hårdvara kommer att betraktas ur systemperspektiv eftersom i detta arbete undersöks lärarnas och elevernas syn på användningen av moderna smarta verktyg som ett effektivt redskap inom teknikorienterade kurser. Systemet har flera komponenter som har en dynamisk interaktivitet med varandra. Det finns en interaktion mellan alla dessa komponenter. I SHELL-modellen med människan i kärnan betraktas och matchas till andra komponenter som en centralfigur (Hawkins, 1987). I modellen nämns människan två gånger eftersom det här handlar om interaktivitet mellan lärare och elever, elever och elever förutom all annan interaktivitet som kan uppstå mellan de andra ingående komponenterna i SHELL systemet. Enligt modellen står läraren i centrum, hen skall kunna uppvisa lämplig attityd som lärare, kompetens i ledarskap bra samarbetsförmåga, förmågan att kunna kommunicera, hantera stress och utmaningar. Verktyg, arbetsyta, byggnader och andra fysiska resurser som skolförvaltning utgör maskinvaran. Programvaran innefattar alla icke-fysiska resurser som datorprogram, regler, rutiner, läroböcker och smarta enheter. Miljön omfattar faktorer som ställen där människor arbetar, klimat, temperatur, buller, och även sociokulturella och ekonomiska faktorer. Liveware innehåller faktorer som grupparbete, kommunikation, ledarskap och normer. Central Liveware, i diagrammets mitt ligger människan med kunskap, attityder, kultur och stress. Läraren betraktas att vara en centralfigur i kärnan med alla andra matchande komponenter 22 .

(25) runtom sig i denna Central Liveware enheten (Hawkins, 1987). När det gäller maskinvaran görs inget skillnad mellan mobil, surfplatta och dator i vårt arbete eftersom skillnaden mellan dessa enheter inte längre är lika tydliga för användaren som för några år sen. Dessa betraktar vi som ett enhetligt verktyg i skolan ur systemperspektiv. Ämnen i teknik kan vinklas till andra ämnen som matematik. Enligt Mehanovic (2011) kan tre olika hinder identifieras inom matematikundervisning. Dessa är tekniska, epistemologiska och didaktiska. Tekniska hinder uppstår när pedagogen/eleven inte kan hantera applikationen. När läraren inte har förmågan att uppskatta applikationens potential i pedagogiskt arbete pratar vi om epistemologiska hinder. Didaktiska hinder kan uppstå när läraren inte är medveten om systemets komplexitet när det gäller både applikation och hårdvara men han ändå använder dessa utan att ha tillräckligt kompetens för det. Enligt läroplanen för gymnasieskolan skall eleven kunna använda datorbaserad utrustning för olika ändamål. Dessa områden är ritningsläsning, skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar CAD-program. Projektarbets-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel digitala medier och programvaror samt digitala och manuella tekniker för att skapa modeller. Matematiska och fysikaliska analyser, beräkningar, simuleringar och rimlighetsbedömningar. Matematiska modeller för givna förlopp. Mätteknik, till exempel principer för mätgivare och komponenter, mätning av olika storheter, användning och tolkning av resultat. Planering och genomförande av experimentella undersökningar samt hur mätdata inhämtas, analyseras och redovisas. Visualisering och analys av tekniska system och processer med hjälp av anpassad programvara. Det cntrala innehållet ovan ställer krav på datorkunskap och förutsätter användningen av datorbaserat hjälpmedel. Läroplanen Lgr11 (Skolverket, 2011) innehåller några moment med anknytning till IKT. Dessa är tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni. Eleven skall kunna dokumentera sitt arbete i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Det är svårt att hitta lärandemål kopplat till IKT i lägre årskurser än nian i Lgr11.. 23 .

(26) 4.7 Forskning Det pågår forskning inom IKT på flera områden. Ett område fokuserar på medie- och kommunikationsteknik. Detta associeras vidare med informationssökning och källkritik. Forskningen försöker ta reda på hur dessa begrepp förhåller sig till IKT. De flesta lärare associerar begreppet IKT med ”verktyg för lärande”, ”verktyg för att effektivisera bitar” eller till ”att göra lärandet mer praktiskt” (Molin och Buskqvist, 2011, s.35). Enligt Molin (2011, s.35) kan dessa verktyg handla om ” handhavandet och färdigheten att använda olika så kallade datorbaserade mjukvaror för administration, presentation, bearbetning och kommunikation (dessa kan vara Office och skoladministrationsverktyg/lärarplatformar som itsLearning, Moodle, schoolsoft eller elits). En annan aspekt inom IKT som verktyg handlar om ”den enskildes förmåga att söka upp, sovra och värdera information på internet” (hantering av sökmotorer och databaser som Wikipedia, patentsök eller Nationalencyklopedin). Studien visar att det finns stora brister med att introducera eleverna till riktiga forskningsdatabaser exempelvis ERIC. Den sista aspekten är att IKT som verktyg betonar de kommunikativa praktikerna och deltagandet i sociala interaktioner som kan ske via bloggar, sociala nätverkssidor Facebook (Molin, 2011, s.36). Lärarna som visar rädsla mot smarta verktyg har redan halkat efter eleverna. Forskningsresultaten visar även att smarta verktyg ”uppfattas som problematiskt genom att de är distraherande för studenterna som riktar uppmärksamhetens fokus åt annat hål” (Molin, 2011, s.42). Dessa störande stressfaktorer skapas av appar som SMS, Facebook, Youtube eller surfande utan lektionsanknytning. Individens intresse i smarta verktyg har stort betydelse för att utveckla förmågan att kunna hantera och utnyttja smarta verktyg. SMS, Facebook, Google Talk eller andra sociala medier kan ha även positiva effekter enligt forskningsrapporten, det skapar kontakter och underlättar grupp-, projektarbetet. IKT med smarta verktyg integrerat i lärarplattformar ger en möjlighet att visualisera och konkretisera utbildningen men lärarplattformen kan även utgöra ett hinder och skapa ett stressmoment om eleven eller läraren är inte tillräckligt bekant med det (Molin, 2011). . 24 .

(27) 5 Metod Ett fenomen ska undersökas med en viss metod baserat på fenomenens egenskaper och karaktär. Fenomenens egenskaper styr typen av insamlad data som kan vara antingen kvalitativ eller kvantitativ (Åsberg, 2001). Det finns några karakteristiska huvuddrag inom kvalitativ forskning som skiljer sig mot kvantitativ. Kvalitativa forskare använder ord istället för siffermässiga mätmetoder. Den kvalitativa forskningen är inte lika strukturerad som den kvantitativa och forskaren strävar efter en förståelse av beteenden och värderingar genom att vistas i en social miljö som leder fram till fyllig information. Den kvalitativa forskaren undersöker samspelet mellan ett mindre antal människor med fokus på meningen av människors beteende i naturliga miljöer (Bryman, 2011). Kvalitativ undersökning leder till djupare kunskap än den kunskap som erhålls via kvantitativa metoder. En djupare förståelse kan leda till att kunna ta reda på hinder och eventuella potential med användningen av smarta verktyg i pedagogiskt arbete i samband med teknikundervisningen. Vi arbetar med intervjuer, textmaterial, dagböcker, videoinspelningar eller ljudinspelningar. Löpande analyser utförs som hjälper till att upptäcka om vi förbiser något under intervjun (Patel, Davidsson, 2011). Därför lämpar det sig mycket bättre i det aktuella området att genomföra en insamling av kvalitativ data baserat på intervjuer. En fördjupning i det aktuella området kan leda till att kunna besvara frågeställningarna genom att hitta samspelet mellan smarta verktyg och lärare eller samspelet mellan smarta verktyg och elever. Webbläsaren eller andra appar är integrerade i smarta enheter och bildar smarta verktyg. Ett samspel kan uppstå mellan elev och en webbläsare som kan används för informationssökning eller mellan ett simuleringsprogram som skapar ett samspel mellan elev och lärare. Vi kan prata om samspel även i samband med smartabord elev, elever och lärare enligt strukturen som presenteras med hjälp av SHELL- modellen. Samspelet och kommunikationen kan placeras inom ett sociokulturellt perspektiv. En fungerande kommunikation och samspel inom SHELL-modellen är en förutsättning för att kunna undvika hinder i samband med användningen av smarta verktyg. Genom att ta reda på dessa hinder kommer vi att eventuell besvara den tredje frågeställningen och agera därefter för att förebygga hinderfaktorerna. Val av intervjumetod motiveras även av att vi vill ta reda på lärares och elevers åsikter. Dessa åsikter kan påverkas av beteende och attityd. Önskat beteende är till exempel att vara ärligt, social, samarbetsvillig, ansvarsfullt, öppen, lugn och stabil. Ofta hävdas att attityder bygger på kunskap, känslor eller en kombination av dessa och att de yttrar sig i ett visst 25 .

(28) beteende. Forskning har visat att det inte nödvändigtvis är så att vad vi känner är kopplat till vad vi tänker. Det finns de som hävdar att attitydbegreppet borde överges. Detta eftersom kopplingen mellan tankar och känslor är så svag att den inte ger möjlighet att förutsäga ett visst beteende. Ny kunskap, eller nya upplevelser som påverkar känslor, kan påverka attityder så att de förändras vilket då sannolikt även leder till ett förändrat beteende. En ny upplevelse kan uppstå under intervjuprocessen. När en person anpassar sitt beteende trots att beteendet inte överensstämmer med personens attityd kallas det för ”compliance”. Det är en påtvingad beteendeförändring. Fenomenets komplexitet gör att för en djupare förståelse gör det lämpligare att tillämpa en kvalitativ datainsamling baserat på semistrukturerade frågor istället för att genomföra en platt statistisk analys baserat på kvantitativ data. Semistrukturerade öppna frågor (Bryman, 2011) kommer att användas för att uppmuntra respondenten att svara med sina egna ord och för att lämna utrymme för oförutsedda svar. Öppna semistrukturerade frågor är bra även för att komma fram till olika svarsalternativ. Intervjufrågorna till läraren är framställda för att ta reda på hans bakgrund och hans syn på smarta verktyg. Med frågorna söker vi svar även på hans inställning till information, informationshämtning och källkritik. Med enkätundersökningen till elever försöker vi ta reda på hur de upplever användningen av smarta verktyg i skolan och hur de använder dessa verktyg för informationshantering med eventuellt källkritiskt tänkande. Vi söker svar även på eventuella svårigheter som både läraren och eleven upplever i samband med effektivt utnyttjande av dessa smarta verktyg. Elevenkäten genomfördes först med 22 högstadieelever och 6 gymnasieelever. Det kompletterades i efterhand med intervjuer baserat på semistrukturerade intervjufrågor eftersom det kom fram att en del inlämnade svar var bristfälliga. Många frågor besvarades inte alls. De enkla enkätfrågorna visade sig vara otillräckliga för en djupare kvalitativ studie. I vårt arbete görs ett försök att utreda nödvändigheten av modern teknik i undervisningen samt om vad gymnasieläraren tycker angående fördelar eller nackdelar som modern teknik medför till undervisningen. Modern teknik är numera en del av ungdomskulturen som finns i alla skolor i Sverige. I intervjun kommer audiovisuella media att användas eftersom det betraktas av lärare och forskare som ett effektivt verktyg vilket höjer kvaliteten och noggrannheten i undersökningen (Boesen, 2006) för insamling och utvärdering av kvalitativ data. Det systematiska kvalitetsarbetet kan jämföras med vetenskapligt arbete eftersom det uppvisar egenskaper som kritiskt anlag och krav på 26 .

(29) systematisk uppföljning och dokumentation som genomförs under processen från intervjuer till analys (Skolverket, 2013). Med undersökningen görs ett försök att lyfta fram lärarnas skicklighet, kunskap eller motstånd till användning av smarta enheter. Sammanhanget ur ett systemperspektiv kan knytas ihop med SHELL-modellen. Inom SHELL-modellen kan de ingående komponenterna som skolorganisation, lärare, elever, smarta enheter, kommunikation betraktas som en verklighetsbaserat lärandemiljö. Undersökningsfrågor till lärare och elever finns med i Appendix A.. 5.1 Urval I urvalsgruppen ingår både lärare och elever. Elevgrupperna är från högstadiet årskurs 8 och 9 respektive gymnasieskolan årskurs 1. Vi valde dessa elever på grund av tillgänglighet och liten åldersskillnad. Dessa skolor ligger nära varandra i en tätort i södra Skåne. Eleverna i båda skolorna har liknande sociokulturella bakgrunder och lever i liknande socioekonomiska förhållanden. Detta innebär att miljön utanför skolan inte kommer att påverka utfallet i undersökningen. I undersökningen används inte elever med ADHD eller dyslexi för att minimera påverkan av utfallet i undersökningen. Denna begränsning behövs även på grund av arbetets planerade omfattning och tillgänglig tid. Två av lärarna som intervjuas är gymnasielärare och de andra två är högstadielärare. Alla lärare som ingår i urvalsgruppen undervisar i teknikämnen. Lärare A har varit verksam i gymnasiet i 1 år. Lärare C har varit verksam i gymnasiet i 8 år. Lärare B har varit verksam i högstadiet i 15 år. Lärare D har varit verksam i högstadiet i 6 år.. 5.2 Datainsamling Kvaliteten på en studie är beroende av validiteten. Validiteten handlar om överenstämmelsen av vad vi säger att vi ska undersöka och vad är det som vi faktiskt undersöker. Validiteten kan åstadkommas med en logisk analys kopplat till den teoretiska ramen för studien. Tillförlitlighet av insamlade data innebär att kunna utföra samma studie igen utan att utfallet resulterar i alltför stor variation. Tillförlitligheten förutsätter att frågorna som används i undersökningen inte missuppfattas. Validiteten under datainsamlingsprocessen kopplar ihop forskarens trovärdiga tolkning av insamlat data med teoretiska utgångspunkter. En god inre logik bör genomsyra hela arbetet för att kunna 27 .

(30) uppnå en god kvalitativ analys. Det är viktigt med noggranna förberedelser innan intervjun påbörjas (Patel, 2011). De ställda frågorna och målet med studien skall korreleras. Man ska även fundera på om alla aspekter täcks i frågeställningen. Antal frågor kommer att begränsas för att inte trötta ut eleverna/lärarna under intervjun. Frågorna formuleras så att alla missuppfattningar undviks. Dessa frågor kommer att testas i en preliminär pilotstudie med en grupp av elever och lärare för att vi ska kunna justera dess innehåll och antal formuleringar förre den skarpa undersökningen påbörjas. Förutom dessa förberedelser skall intervjuaren ha tränat sina färdigheter inför intervjun (Patel, 2011). Deltagarna i urvalsgruppen kommer inte att ta del av frågorna i förväg men de informeras om teman som kommer att behandlas. Mer spontana svarande kan leda till en ökad kvalitet i undersökningen och till en djupare inblick i deras attityd till de olika smarta verktygen. Intervjun med lärarna kommer att spelas in på video. Det finns orsaker med att genomföra videoinspelningar med lärarna från urvalsgruppen. Att studera videoinspelningen ger ett bra underlag till upprepad analys av fallen men kräver mer tid men för analys av insamlade data (Bekken, Mosvold, 2006). En inspelad intervju ger mer nyanserade verbala svar och uttryck så som "hummanden" och skratt istället för att försöka anteckna allt vilket skulle medföra att "data reduceras på ett osystematiskt sätt" (Lantz, 2007;106).. 5.3 Etiska aspekter Personerna som ingår i undersökningen ska informeras och förberedas innan man påbörjar intervjun. Man ska klargöra de etiska aspekterna och hanteringen av inspelad data efter avslutat arbete. Allt detta ska ske i samråd med dem enligt deras villkor. Alla som har deltagit i intervjun och enkäten har informerats i förväg antingen via ett kort samtal eller i grupp strax efter lektionavslutningen. Föräldrarna som har omyndiga barn har också informerats kort om syftet och sekretessen kring insamlad data. Intervjun tar hänsyn om de fyra huvudkraven enligt forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2002). Dessa fyra kraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär försiktighet för att inte åstadkomma skada för deltagarnas del och att inte inkräkta på deras privatliv. Forskaren ska ta hänsyn om det förekommer någon brist på samtycke från deltagarnas sida. Forskaren ska visa uppmärksamhet om det förekommer någon form av bedrägeri, falska förespeglingar eller undanhållande av viktig information (Bryman, 2011). Samtyckeskravet innebär att både elever och lärare upplyses innan intervjuprocessen att de. 28 .

(31) är frivilligt att besvara frågorna och att all insamlad data kommer att hanteras konfidentiellt och förstöras efter analys. De informerades även om att insamlad data kommer att användas endast i forskningssyfte för pågående arbete. Konfidentialitetskravet innebär att ta hänsyn till elevernas integritet. Vi använder inte deras riktiga namn eller något kännetecken som skulle kunna kopplas till deras riktiga identitet.. 29 .

(32) . BLANK SIDA . 30 .

No results found