1. Inledning
6.1 Vilka hinder eller fördelar ser läraren med användningen av moderna smarta
Läraren A, är en nyutexaminerad gymnasielärare. Han har en bakgrund som ingenjör. Lärare C är en gymnasielärare med flera års erfarenhet inom flesta tekniska ämnen som teknik, datorteknik, nätverksteknologier, programmering. Inga av dessa två lärare har gått någon vidareutbildning inom IKT ordnat av skolan. Däremot har Läraren B och Läraren D gått vissa utbildningar med anknytning till IKT (lärandeplatform som Moodle och
Schoolsoft). Dessa lärare har alltid jobbat som lärare och är numera verksamma i grundskolan. För mer information om lärarna hänvisas till Appendix B.
Lärare A och Lärare C påpekar att de ser en stor potential i framtiden med avseende på tillgång till och användning av smarta verktyg (mobil, surfplatta, dator och smartabord med social media, interaktiva appar och specifika appar inom teknik) i sina pedagogiska
arbeten.
Läraren A visar att utnyttjandet av alla smarta verktyg medför att elevernas arbeten i skolan blir mer effektiv, att de lär sig mer under en kortare tidperiod, samt att verktygen underlättar för elever med dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter. Han säger att han har använt smarta verktyg i undervisningen sedan han började undervisa. I klassrummet är det dessutom omöjligt att undervisa ämnet teknik utan dessa verktyg förklarar han vidare. För att utföra tekniska ritningar behövs en 3D CAD applikation. Att kunna testa i datormiljön enklare elektriska kretsar behövs ett simuleringsprogram. Att kunna framställa en teknisk rapport behövs minst en ordbehandlingsapplikation. Han säger att han använder
CAD- och simuleringsapplikationer i skolarbetet. Läraren A tycker att smarta mobila verktyg passar utmärkt i skolmiljön, ”man är ständigt uppkopplad”, lärandeplattformen (elits) ger bättre koll på schemat och allmänt det som händer i skolan. Läraren A tycker att de stora fördelarna med smarta verktyg gör att nackdelarna nästan kan försummas. Läraren A nämner även den främsta nackdelen är när eleverna använder enheter med olika sociala medier i annat syfte än lärandet under lektionen. Vissa applikationer underlättar även det administrativa arbetet som planering, anteckningar inför Individuell Utvecklings-Plan (IUP), kontakten med föräldrar och elever/elevgrupper, fortsätter han. Läraren A
poängterar dessutom att det mest betydande bidraget av dessa verktyg är att det är nästan rent omöjligt att lära ut vissa moment baserat på den nya ämnesplanen i teknik, utan att involvera smarta verktyg i det pedagogiska arbetet.
Lärare B berättar att smarta enheter har en viss potential i undervisningen men att han själv använder tekniken mer sparsamt och säger att han inte gillar att bli en ”undervisande PowerPoint apa”. Läraren B säger att han inte heller äger en smartmobil men han ser att eleverna använder sina mobila enheter för underhållningssyfte även under lektionerna. Läraren B använder smarta enheterna på ett mer klassiskt sätt utan att utnyttja potentialen av dess funktioner och de nya sociala medierna. Läraren B tycker ändå att han förändrats och blivit med i strömmen i den nya trenden inom IKT om än mer försiktigt. Läraren B säger att det ibland kan det vara rätt så krångligt med alla lösenord, datorstrul och tiden som det går åt att starta upp datorn och hitta rätt information, eftersom det finns en fara med all informationsmängd som omger eleverna och därför använder han sig av
urkundsregistret som verktyg till att granska inlämningsuppgifterna. Läraren B håller på med att det är bra att vissa skolor har infört som regel att eleverna ska inte ha smarta mobila enheter framme på lektionerna utan får endast använda dessa utanför
lektionstimmarna, säger han vidare. Läraren B är rädd för att missa hela planeringen på grund av ett eventuellt datorhaveri. Läraren B poängterar att skolans uppdrag är att lärarna ska ”kunna avkoda och bearbeta informationen som de söker och med rätt verktyg kunna källkritiskt avgöra dess trovärdighet gentemot skolans värdegrund och uppdrag”
(Skolverket, 2011).
Lärare C säger att han har använt smartabord i fem år och han känner sig bekväm i hanteringen av dessa verktyg. Han tycker att datorernas betydelse har ökat markant samt att datorerna och smartabord underlättar väldigt mycket när man har skrivuppgifter,
redovisningar eller genomgångar. Han anser dock att nackdelarna kan vara att eleverna inte fokuserar på rätt sak, man att fördelarna är enormt många, det har blivit enklare att rätta för
eleverna samt att hitta information snabbare, alla är vinnare med hjälp av tekniken. Han ser en stor fördel i att läraren kan ge elever med särskilda behov möjlighet att såväl lyssna och skriva texter samtidigt som läraren kan skriva kommentarer om vad de ska läsa. Datorn och smartabord skapar ett större engagemang i stort dessutom är man inne i elevernas värld och där är man inte alltid bäst vilket gör att elevernas självförtroende stärks, tillägger Lärare C. Angående sorteringen av information för pedagogiska syften i dagens gränslösa samhälle, som har förändrats en hel del, finns olika forum, kollegor, skolverket,
lärarhögskolan som kan vara till stor hjälp och nytta, poängterar han. Givetvis måste man prata just om det och att det finns såväl bra som dålig information om vad man ska vara uppmärksam på i större utsträckning. Källkritik har egentligen inte förändrats särskilt mycket, den har alltid varit viktigt även när man använder sig av böcker eller tidningar. Han tycker att det är svårt att uppskatta den administrativa delen i skolan. Det som skulle administreras/bokföras innan var mindre medan lärarna nu administrerar/bokför mer. Däremot har man blivit effektiv så att tiden som går åt administration är ungefär det samma som tidigare och där inräknas även tiden för datorstrul, däremot inte tiden som går åt IKT utbildningar. Elevernas beteende angående informationssökning har förändrats en hel del under senare åren. De har fått bättre information om hur man gallrar och har fått en större medvetenhet, men det är fortfarande något som ständigt måste diskuteras. När vi kommer till källkritik poängterar han att det är en kontinuerlig process och att eleverna har blivit bättre. Den här processen är hela tiden en levande diskussion. Enligt honom kan smarta enheter bidra till mycket i pedagogiskt syfte om den används på rätt sätt. Det har blivit enklare att göra uppgifter och svara på rätt sätt. De utgör ett kommunikationsmedel som kan vara till stor hjälp.
Lärare D säger att han känner sig bekväm med alla tillgängliga smarta verktyg som finns tillgängligt och han uttrycker att dessa har en stor potential som gynnar både eleverna och lärarna i pedagogiskt arbete. Verktyget skapar en lärorik miljö som gynnar inlärningen eftersom eleverna blir mer delaktiga i lektionsgenomgångar. Han tycker själv att det finns en förbättringspotential i samband med användningen av smarta verktyg. Själv hamnar han i en katederundervisningsstil istället för att fokusera på interaktiva möjligheter som finns i systemet. Han tänker speciellt på smartabord. Han anser att alla nya smarta verktyg som har tagits fram under informationssamhällets existens har revolutionerat
teknikundervisningen och det är helt otänkbart att driva någon typ av teknisk undervisning utan dessa smarta verktyg i skolan idag.
En gemensam syn enligt alla fyra lärare är att dagens elever har blivit mer självkritiska och mer ifrågasättande av all information både i skolan och utanför skolmiljön. Lärarna A och D säger att de använder smarta enheter dagligen nämner att administrationen kring IUP, närvaro, uppgifter till elever, granskning av inlämningsuppgifterna, föräldrakontakt blivit avsevärt effektivare och blivit mer hanterbart med den nya tekniken.