I samtalen lyfts olika hinder som kan finnas för att arbeta med handledning på skolorna. Både lärarnas men också specialpedagogernas egen inställning till handledning påverkar. Tidigare hade speciallärarlinjen tagits bort och man hade skapat en specialpedagoglinje istället. Detta resulterade i att de specialpedagoger som tidigare hade tagit sin examen arbetar idag som speciallärare. Detta för att det var otydligt vad en specialpedagog arbetade med. Specialpedagog B som har arbetat mer än 14 år som specialpedagog uttrycker sig på följande sätt:
Problemet blev att när jag väl blev färdig så fortsatte man jobba som speciallärare för det fanns liksom inga specialpedagoger ute i verksamheten och ingen visste vad gör en specialpedagog? och vad är skillnaden? Det var speciallärare/specialpedagog det var ingen skillnad (SPB).
De nyexaminerade specialpedagoger som intervjuats är mer positiva till specialpedagogisk handledning och har handledning kontinuerligt för att kunna uppnå ett långsiktigt resultat. I något fall kan det vara svårt att avgöra om det är lärarna eller specialpedagogen som bromsar handledning.
Brist på tid är något som kommer fram i flera av samtalen som ett hinder för handledning. Specialpedagog B berättar att hon inte har någon handledning då det är tidsbrist på arbetsplatsen. Handledning sker ändå indirekt när hela arbetslaget träffas och diskuterar de olika elevärendena. Skillnaden är att de försöker hitta lösningar direkt, både för eleven och för lärarna i klassrummet.
Alltså handledning ärligt talat så känner jag att handledning tar för lång tid för att få den effekten. Den tiden har varken vi eller lärarna så varken jag eller lärarna om man nu får se det så. Jag känner handledningen är jättebra men då ska man ha ett långsiktigt mål (SPB).
Det vi också kunde se i resultaten var att grupphandledning var svårast då det var svårt att få tiden att passa alla. SPA säger också att det kräver tid för att handleda ett helt arbetslag och
34
den tiden finns inte. Det är arbetslagsmötena som tiden ska tas från vilket leder till att annat som är brådskande inte kan tas upp och diskuteras.
Ja vad som är svårast, det är när man ska handleda ett helt arbetslag, om det är många personer som ska arbeta med den här eleven. För du vet som skolvärlden, varje minut är liksom inbokat och då måste vi avsätta tid från arbetslaget när det är alla som är involverade i den här eleven. Men är det bara en eller två pedagoger är det mycket, mycket lättare att lösa det (SPA).
Även på de skolor där handledningen prioriteras behövs förändringar av strukturen för att tiden ska användas mer effektivt i framtiden. SPD och SPE kommer att strukturera upp det ännu mer nästa år då de har två arbetslag var. Eftersom de kommer att sitta i olika arbetslag blir det lättare att följa just det arbetslagen de sitter i.
Egentligen jobbar vi över hela skolan både två, men för att få ihop det rent organisatorisk så inriktar vi oss mot olika arbetslag lite mer. D inriktar sig åt vissa arbetslag och jag åt vissa. Och till hösten tänker vi inrikta oss åt vissa arbetslag, ha två arbetslag var (SPE).
Delanalys hinder för handledning
De olika faktorer som vi har upptäckt under denna studie som kan vara hinder för handling är bl.a. tid för grupphandledning. Exempelvis de intervjuade specialpedagogerna tyckte att det var svårt att få tid till handledning i grupp. Det enda grupphandledning de hade var arbetslagsmötena där det även diskuteras mycket annat. Tiden för utbildning är också något som kan vara alltså vilken tid specialpedagoger och lärare har gått ut utbildning. Till exempel om det är så att specialpedagogen har en tidigare utbildning så har man inte handledning utan mer snabba lösningar och diskussioner i arbetslagen. De lärarna som har arbetat ett antal år och har mer erfarenhet av skolvärlden är inte intresserade av handledning. Anledningen till att de inte vill ha handledning kan vara deras långa arbetserfarenhet där pedagogerna vet hur de ska hantera olika situationer som uppstår. Däremot är det vanligt att det efterfrågas efter tips och idéer. Med hjälp av tips och idéer kan lärarna kanske reda ut saker och ting. Det kan också vara så att lärarna tycker att det är pinsamt att vilja ha handledning när man har arbetat många år. De vill använda tiden till att planera och förbereda sina lektioner.
Ledningens inställning till specialpedagogens uppdrag är också en faktor som kan bli hinder för handledning. Sahlin (2004) skriver att informanterna som hon har intervjuat tycker att det är svårt att implementera handledning i skolan när ledningen inte är kunniga inom specialpedagogik. Det är då lättare för ledningen att antingen låta specialpedagogerna bestämma hur de ska arbeta eller så struktureras det upp tillsammans med specialpedagogen.
35
Det senare blir bättre om man ska kunna implementera handledning för lärarna. Det blir lättare att genomföra det om ledningen är med och bestämmer.
När en organisation inte vet hur en specialpedagogs uppdrag ska se ut, blir det specialpedagogen som måste strukturera och presentera sin roll. När ledningen inte vet skillnaden mellan en specialpedagog och speciallärare skickar det fel signaler till lärarna.
Malmgren Hansen (2002) skriver att det är lärarna som beställer åtgärder och det betyder i sin tur att det är de som bestämmer om de ska ha handledning eller inte. Även om det är pedagogerna som beställer åtgärder är det en ledningsfråga att kunna se vad det är deras medarbetare behöver utveckla sig i för att kunna bemöta elever med olika bakgrund eller elever med särskilt stöd. Det är ledningen som ska leda och utveckla verksamheten tillsammans med andra professioner inom verksamheten.