Det resultat vi har fått pekar mot att specialpedagogisk handledning förekommer i olika former i de verksamheter informanterna arbetar. Ledningens kunskap om specialpedagogens roll inom verksamheten är också avgörande och hur ledningen väljer att nyttja specialpedagogens kunskaper. Strukturen på hur handledning ska gå till kan varierar från skola till skola. Handledningen kan ske i de olika arbetslagen, i klasserna efter observation eller med återkommande inbokade tider oavsett om läraren har något att prata om eller inte.
Antingen arbetar skolorna förebyggande genom handledning eller så sker handledning först när det uppstår problem.
Specialpedagogerna betraktar handledningens betydelse på olika sätt beroende när de har gått utbildningen och hur deras chefer väljer att specialpedagogen ska arbeta. SPB som har en äldre utbildning tänker inte mycket på själva handledningen;
Alltså handledning som sådan, nu är det den gamla utbildningen. Vår handledning gick ut på ungefär jag vet inte vad vi hade en eftermiddag som vi jobbade med handledning, så det var inte sådär väldigt mycket eeh någon större handledning har jag egentligen inte med mig i bagaget (SPB).
SPB har fått en mer konsultativ roll där hen ger råd och tips till lärarna som sedan själva utifrån detta kan reflektera och försöka hitta lösningar på de upplevda problemen:
Som speciallärare vilket man blev så småningom så har man kanske mycket i bagaget som man har provat och sett, ja med det här fungerar ja det här kan vi prova, så handledning som sådan blir det inte kanske utan det blir mer som diskussion (SPB).
Enskild handledning finns även på andra skolor i materialet fast där kan exempelvis specialpedagogen vara inne och observera elevernas lärandemiljö. Sedan förs diskussioner mellan de olika professionerna på vilket sätt de kan hjälpa eleverna.:
Att göra observationer i lärmiljön för att hitta bästa arbetssätt för eleverna. Även att ge lärarna instrument verktyg att kunna jobba med eleverna på bästa sätt. Hur de kan fånga eleverna för att de ska kunna nå sina mål (SPC).
31
Sen har vi t.ex. en lärare nu som jag är ansvarig för och stödjer. Som är ny dels i arbetet och dels då på skolan som för tillfället har det rätt tufft i sin klass där jag går in i och stöttar upp genom att jag är i klassen och sen så har vi diskussioner efteråt och det sker i kontinuitet (SPC).
På två av skolorna arbetar man i större utsträckning med grupphandledning. Organisationen är mer strukturerad i fråga om hur handledning ska gå till. Det finns en tydlig struktur från ledningen och specialpedagogerna för hur det ska gå till att handleda lärarna och utveckla verksamheten.
SPD och SPE arbetar mer organisatorisk och inriktar sig mot olika arbetslag. De har bokat in stående tider terminen ut för alla lärare som är nyanställda, speciellt för de som är nyexaminerade som lärare där behovet är extra stort. Rent organisatoriskt försöker man få de nya lärarna att smälta in så bra som möjligt utan stress.
Egentligen jobbar vi över hela skolan båda två, men för att få ihop det rent organisatorisk så inriktar vi oss mot olika arbetslag lite mer. SPE inriktar sig åt vissa arbetslag och jag åt vissa. Och till hösten tänker vi inrikta oss åt viss arbetslag, ha två arbetslag var (SPE).
På den aktuella skolan kan handledningen också uppstå genom ett aktuellt behov. SPD och SPE arbetar med högstadieelever och där är eleverna mer medvetna om att betygen är viktiga inför framtida val. Vilket gör att eleverna själva kan komma och be om handledning för att kunna klara av sina studier bättre. Det händer att föräldrar hör av sig till specialpedagogerna och vill ha hjälp till sina barn. Sen kan det komma ärenden direkt från biträdande rektorer som beslutar vilka pedagoger som ska ha handledning. Detta kan ha uppstått efter att pedagogen har haft ett samtal med biträdande rektorn. Där har biträdande rektorn känt att det finns ett behov av handledning för pedagogen för att lätta stressen för lärarna och få de att trivas på sin arbetsplats.
På SPA:s skola arbetar man på ett ungefär samma sätt som SPD och SPE:s skola. Här finns möjligheter för handledning i grupp och enskilt. Här finns också möjlighet för eleverna att få handledning för bättre kunskapsutveckling. Detta gäller främst de elever som är i behov av särskilt stöd. De kan få handledning i hur programmen fungerar i deras datorer. Här får även föräldrarna hjälp av specialpedagogen om hur programmen i datorerna fungerar för att kunna vara behjälpliga därhemma för sina barn.
Det är ju jag som specialpedagog tillsammans antingen med den enskilda mentorn eller med hela arbetslaget, så att det ser väldigt olika ut. Alltså där är ju alltid jag som specialpedagog, har en kortsiktigt plan och en långsiktigt plan (SPA).
32
Delanalys olika former av handledning
Det vi har kunnat se i vår studie är att vissa verksamheter arbetar förebyggande genom att handleda alla nyanställda medan i andra verksamheter väntar man tills det dyker upp problem. Först då kan det sättas in insatser i form av klassobservationer eller handledning. Det gör att små problem som kunde elimineras redan från början kan bli stora problem som tar längre tid för lärare att ta hand om. Rent psykiskt kan det bli svårt för en lärare om det är mycket som händer runt omkring hen. Oavsett hur lång arbetslivserfarenhet en lärare har så möter en lärare i sin arbetsplats dagligen elever med svåra beteende och inlärningssvårigheter. För att kunna hjälpa dessa barn behöver lärarna handledning. Tips och idéer kan hjälpa i vissa situationer men det är elevernas empati och perspektiv lärarna behöver lära sig. Genom handledning kan lärarna ha en relation till eleverna och förstå vad eleverna har svårt med och vad för hjälp det är de behöver. Detta för att kunna bemöta eleven på den nivån eleven befinner sig och se vad den behöver för att klara sin skolgång. Det är vad Killén (2008) skriver också. Att kunna se det från elevens perspektiv och förstå eleven för det är bara då en lärare kan hjälpa en elev. En lärare behöver kunna se från olika perspektiv och se alla elever som olika individer för att utveckla både sig själv och eleverna. Att våga och individualisera sin undervisning mer efter elevernas behov (a.a.)
Det vi också har kunnat analysera i resultaten är att ledingen i de olika verksamheterna tänker olika. Det finns de som tänker kortsiktigt där man endast fokuserar på kunskapsmålen. Det som menas kortsiktig här är att under intervjun med informanten lät det som om det var statistiken för skolan som är viktig och inte hur eleven mådde. Medan i en annan skola tänker man mer på relationen med elever och lärare. Man tänker då mer på lärmiljön både för elever och för lärare. Specialpedagogerna i skolan menar att när lärarna och eleverna känner sig trygga i sin miljö är dags för nästa steg, som är kunskaperna. Detta poängterar även Selander och Selander (2015) och menar att handledning handlar om att fånga upp lärarna och göra dem mer medvetna om att kunna se olika situationer med elever från olika vinklar.
Handledning kan ges individuellt eller i grupp, det mest förekommande är individuella samtal. En av informanterna säger att det dock är svårt att få till det med tiden till grupphandledning då det alltid är någon som inte kan. Sahlin (2004) skriver också att det är svårare med grupphandledning eftersom det alltid är någon som inte kan vara med på mötena.
Under arbetslagsmötena blir det mer diskussion från alla och det kan ges tips eller idéer från specialpedagogen. Det är precis det Gjems (1997) skriver att det är bra med grupphandledning för det är då deltagarna kan lära sig av varandra. Även om det inte är
33
handledning av en grupp under arbetslagsmötena så pågår det ändå en viss diskussion i gruppen där deltagarna kan lära sig av varandra och byta erfarenheter och kunskaper. Gruppen får inte vara för liten för då får den inte den effekten och utbytet av erfarenhet eller kunskap.